Studiehandbok för utbildning på forskarnivå Vid Fakulteten för teknik och samhälle Malmö universitet Malmö, maj 2018 1
Förord Syftet med denna studiehandbok är att ge doktorander, handledare och övrig personal samlad information om bestämmelser och rutiner kring forskarutbildning på Fakulteten för teknik och samhälle. Med handboken vill vi också ge dig som funderar på att ansöka om att bli antagen till utbildning på forskarnivå en inblick i hur utbildningen är upplagd. Mer specifik information finns i den allmänna studieplanen för fakultetens forskarutbildningsämne. Generell information hittar du på Universitetskanslersämbetets hemsida, http://www.uka.se/ samt i Doktorandhandboken http://studera.nu/forskarutbildning Föreliggande studiehandbok baseras på förordningar och lokala bestämmelser som var i kraft i maj 2018. Om det, mot förmodan, på något ställe skulle finnas en skillnad mellan studiehandbok och förordningar/bestämmelser så är det de senare som gäller och inte studiehandboken. Andreas Jacobsson Dekan Åse Jevinger Studierektor för forskarutbildningen 2
Innehållsförteckning Malmö, maj 2018... 1 Förord... 2 Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle... 5 Mål för utbildning på forskarnivå... 5 Högskoleförordningens mål för doktorsexamen... 5 Högskoleförordningens mål för licentiatexamen... 6 Antagning, finansiering och anställning... 7 Behörighet för att antas... 7 Studiefinansiering... 8 Utlysning av utbildningsplats... 9 Utan utlysning av utbildningsplats... 10 Övergång för antagna vid andra lärosäten... 11 Antagning av forskarstuderande till doktorsexamen i fall där antagning till licentiatexamen redan finns... 11 Examensbenämningar... 12 Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring... 12 Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen... 14 Introduktion av nya doktorander... 14 Allmän studieplan... 14 Individuell studieplan... 15 Handledning... 16 Examinator och uppföljningsgrupp... 18 Doktorandryggsäck... 19 Forskargrupper och seminarier... 19 Forskarutbildningskurser... 20 Internationella kontakter... 21 Karriärplanering... 21 Forskningsetik... 21 Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört... 22 Organ för kvalitetssäkring... 22 Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser... 23 Granskning av doktorsavhandling... 23 Granskning av licentiatuppsats... 24 Utformning och tryckning av doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser... 24 Spikning av doktorsavhandling... 25 Distribution av avhandling/uppsats och pliktexemplar... 26 3
Gången vid licentiatseminarium... 26 Anhållan om licentiatseminarium... 26 Bokning av lokal... 27 Kommunikation med diskussionsledare... 27 Kostnader... 28 Information om seminariet... 28 Seminariet... 28 Examen... 28 Gången vid doktorsdisputation... 28 Tidpunkt för disputation... 28 Anhållan om disputation... 29 Opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen... 29 Bokning av lokal... 30 Kommunikation med opponent och betygsnämnd... 30 Kostnader... 30 Information om disputation... 30 Disputationsakten... 30 Betygsnämndens sammanträde... 31 Examen... 31 Tidsplan... 32 6-12 månader före:... 32 2 månader före:... 32 4-6 veckor före:... 32 4 veckor före:... 32 3 veckor före :... 32 Disputation/Licenciat-seminarium:... 33 Doktorspromovering... 33 4
Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle På Fakulteten för teknik och samhälle bedrivs forskarutbildning i ämnet datavetenskap inom området Nya medier och gestaltningsformer (NMOG). Rätt att utfärda examen på forskarnivå erhölls av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 2010. Datavetenskap omfattar utveckling och analys av begrepp, metoder och verktyg, som syftar till att göra utveckling av programvara och användning av datorer enklare, tillförlitligare och effektivare. Vid Malmö universitet är inriktningen att behandla de delar av datavetenskap som har betydelse för området NMOG. Mål för utbildning på forskarnivå Vid utbildning på forskarnivå ska kunskaper och färdigheter utvecklas för att självständigt kunna bedriva forskning. Högskolelagen säger att: 9 a Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Lag (2006:173). De generella mål som ska vara uppfyllda för doktors- och licentiatexamen regleras i examensordningen i Högskoleförordningen (HF) (se nedan). Utöver detta har fakultetsstyrelsen för teknik och samhälle beslutat om ämnesspecifika mål för forskarutbildningsämnet som anges i den allmänna studieplanen. Högskoleförordningens mål för doktorsexamen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika 5
forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Högskoleförordningens mål för licentiatexamen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 6
Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Antagning, finansiering och anställning Antagning av doktorander och licentiander styrs av Malmö universitets antagningsordning (Dnr Mahr 68-2010/585), som ger föreskrifter gällande ansökan till utbildningsplats, behörighet, urval och antagning och hur beslut om antagning fattas. Utifrån detta har fakulteten en ordning för antagning som beskrivs nedan. Behörighet för att antas För att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har såväl en grundläggande som särskild behörighet samt bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att 7
tillgodogöra sig utbildningen (HF, 7 kap. 35 ). Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som - avlagt en examen på avancerad nivå, - fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller - på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Universitetet får, för en enskild sökande, medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl därtill (HF, 7 kap. 39 ). Särskild behörighet är de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som behövs för att antas till utbildningen. Särskild behörighet anges i den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet (HF, 6 kap. 26 ). Studiefinansiering Utöver uppfyllandet av behörighetskraven krävs att den som antas till utbildning på forskarnivå har finansiering, antingen i form av anställning som doktorand eller annan studiefinansiering, motsvarande fyra års heltidsstudier med doktorsexamen som mål, respektive har finansiering motsvarande två års heltidsstudier med licentiatexamen som mål. Doktoranden har sin tillhörighet vid en av fakultetens institutioner. Prefekten vid den aktuella institutionen ansvarar för att trygga studiefinansieringen för forskarstuderande med anställning som doktorand under hela studietiden fram till avsedd examen (licentiat- eller doktorsexamen) såvida inte rektor, exempelvis i fall då doktoranden inte fullgjort sina skyldigheter enligt den individuella studieplanen, beslutar om indragning av resurser enligt HF, 6 kap. 30. Institutionen får anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om bedömning görs att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen (HF, 7 kap. 36 ). I de fall annan arbetsgivare än Malmö universitet svarar för studiefinansieringen, ska kontrakt upprättas som reglerar de finansiella förhållandena fram till avsedd examen. Kontraktet skrivs för institutionens del under av prefekten. Om studiefinansieringen ändå skulle upphöra, ska prefekten göra alla berättigade ansträngningar för att finna alternativ 8
studiefinansiering av resterande studietid, såvida inte indragning av resurser sker enligt HF, 6 kap. 30. Utlysning av utbildningsplats Den institution som vill utlysa en utbildningsplats kopplad till en doktorandanställning följer fakultetens rutiner för antagning och anställning av doktorand. Om utlysningen av utbildningsplats kopplad till en doktorandanställning godkänns av dekan så ansvarar institutionen för att ta fram ett annonsförslag i samråd med studierektor för forskarutbildningen. Annonsen publiceras minst två veckor på universitetets hemsida, men i regel är annonseringen bredare och ansökningstiden längre. Om inte särskilda skäl föreligger ska annonsen skrivas på engelska. Ansökan Till ansökan om doktorandanställning, ska bifogas personligt brev, CV, uppgifter om tidigare studieresultat och därtill relevanta skrifter och annat som kan visa på förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå. Övriga specifika villkor och detaljer för respektive anställning delges vid utlysningstillfället. Urval De inkomna ansökningarna granskas av en grupp bestående av prefekt, studierektor för forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare. Granskningsgruppen kan efter behov utökas ytterligare med övriga handledare, representanter för externa samarbetspartners samt doktorandrepresentant. Praxis är att doktorand vid institutionen deltar vid intervjuerna. Efter granskning av ansökningarna skriver ordföranden i granskningsgruppen ett förslag till antagning, där samtliga sökandes behörighet och meriter bedöms. Om antalet behöriga sökande överstiger antalet lediga utbildningsplatser, ska ett urval ske baserat på de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Följande kriterier för bedömning anges i den allmänna studieplanen för datavetenskap självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten problemformulering och stringens i tidigare arbeten metodologisk och vetenskaplig mognad kommunikationsförmåga Därtill kan specifika kriterier användas beroende på den aktuella utbildningsplatsens 9
inriktning. Vid bedömningen beaktas tidigare studieresultat, de sökandes skrifter, rapporter, forskningsplaner och eventuella forskningsmeriter samt dokumenterad arbetslivserfarenhet. Självständiga arbeten på grundnivå och på avancerad nivå har särskild vikt. Intervju och referenstagning tillämpas alltid vid urval. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande (HF, 7 kap. 41 ). Jämställdhetsaspekten beaktas genom att underrepresenterat kön ska ges förtur vid i övrigt likvärdiga förutsättningar, om inte särskilda skäl talar däremot (se Malmö universitets antagningsordning). Antagning och anställning Efter att bedömningsunderlaget från granskningsgruppen har godkänts av dekan delges det de sökande, vilka har möjlighet att lämna en erinran mot bedömningen Prefekt kontaktar den föreslagna doktoranden för att diskutera antagningsdatum, anställningsvillkor och lön och upprättar efter detta antagningsavtal och anställningsavtal. Dekan beslutar om både antagning och anställning. Samtliga sökande ska inom sju arbetsdagar efter beslut om antagning meddelas detta. Enligt HF, kap 12, 2 får beslut om anställning som doktorand inte överklagas. Utan utlysning av utbildningsplats Det finns ett intresse hos arbetsgivare och personer verksamma utanför universitetet att delta i fakultetens forskarutbildning. Dessa kontakter är viktiga för universitetets samverkan med det omgivande samhället. Samtidigt får denna verksamhet inte minska möjligheterna att anta doktorander efter utlysning av utbildningsplats. Dessa doktorandstudier kan exempelvis finansieras genom: arbetsgivarfinansierad forskarutbildning (bibehållen lön i anställning utanför fakulteten), doktorandtjänst som helt eller delvis finansieras av extern arbetsgivare, stipendier. Det förekommer också att presumtiva doktorander är tydligt delaktiga i ansökan om externa medel och att deras namn anges i ansökan. I dessa, och andra fall där en extern finansiär pekar ut en person för doktorandanställningen, görs ingen utlysning. 10
Beredning och antagning Liksom vid antagning genom utlysning av utbildningsplats krävs att den sökande bifogar underlag som visar att han eller hon uppfyller behörighetskraven och har förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå. Beredning av antagning utan utlysning görs av en grupp bestående av studierektor för forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare. Gruppen ska förvissa sig om att studierna kan bedrivas på minst 50 % under hela studietiden. I övrigt ska följande beaktas: behörighet, förmåga att tillgodogöra sig utbildningen (lika god som hos dem som antas efter utlysning), projektplan och dess relevans för forskningen inom fakulteten samt tillgång till handledning. Underlaget för antagningen, samma som för antagning med utlysning, lämnas till dekan som fattar beslut om antagning. Övergång för antagna vid andra lärosäten Antagen vid annat lärosäte kan ansöka om övergång med samma examinationsmål (doktors- respektive licentiatexamen) som vid tidigare antagning. Ärendet bereds av prefekt, studierektor för forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare, vilka konfirmerar behörighet i relation till aktuellt forskarutbildningsämne, status i individuell studieplan och bedömer förmåga att tillgodogöra sig utbildning inom ramen för återstående utbildningstid. Även underlag avseende handledarresurser samt ett eventuellt övertag av finansiering för resterande forskarutbildningsperiod förbereds av prefekt före beslut om antagning av dekan. Antagning av forskarstuderande till doktorsexamen i fall där antagning till licentiatexamen redan finns Antagen med licentiatexamen som mål kan, om handledarkapacitet och ekonomiska förutsättningar finns, ansöka om utbildning med doktorsexamen som mål. Ansökan om övergång behandlas av studierektor för forskarutbildningen utifrån följande: ansökan om antagning till forskarutbildning, utlåtande från handledare med sammanfattning av de tidigare uppnådda resultaten i forskarutbildningen och bedömning av förmågan att tillgodogöra sig utbildning med doktorsexamen som mål, och utlåtande av prefekt om finansieringsplanen. Rekommendation om antagning skickas till dekan, som beslutar om doktoranden ska antas till forskarutbildning med doktorsexamen som mål. Den som antagits till utbildningen med doktorsexamen som mål anställs sedan, beroende på hur finansieringsförhållandena ser ut, som doktorand eller finansieras av extern arbetsgivare 11
resterande studietid. Reglerna för doktorandtjänst och studiefinansiering är de som beskrivits ovan. Examensbenämningar Följande examensbenämningar används vid Fakulteten för teknik och samhälle: Teknologie licentiat - Licentiate of Philosophy Teknologie doktor - Doctor of Philosophy (PhD) För doktorand kan även nedanstående examina utfärdas efter anmälan till dekanus: Filosofie licentiat - Licentiate of Philosophy Filosofie doktor - Doctor of Philosophy (PhD) Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring I samband med antagningen ska varje doktorand knytas till en institution genom anställning eller annan överenskommelse. Regler för doktorandanställning Praxis vid fakulteten är att varje förordnande som doktorand omfattar högst ett år i taget. Enligt Högskoleförordningen kap 5 gäller: 1 : Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053). 2. Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2009:933). 3 : Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053). 3 a : En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139). 12
7. En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933). Institutionstjänstgöring och förtroendeuppdrag En doktorand med doktorandanställning bör om möjligt erbjudas så kallad institutionstjänstgöring, i normalfallet 20 % av heltid. Vid institutionstjänstgöring förlängs den totala utbildningstiden i motsvarande mån, till exempel till 5 år vid 20 %. Arbetet ska vara relevant för doktorandens utbildning och bland annat syfta till att doktoranden blir delaktig i verksamheten och förbereds för sin fortsatta karriär. Inför institutionstjänstgöring som utgörs av undervisning erbjuds doktoranden pedagogisk utbildning. Sådan pedagogisk utbildning tillgodoräknas antingen som kurspoäng eller som timmar inom institutionstjänstgöringen. Detta ska dokumenteras av doktoranden vid den årliga revideringen av den individuella studieplanen och det återspeglas i registreringen av aktivitetsgraden i Ladok. Det är också viktigt att doktoranderna ges rätt att utöva inflytande över forskarutbildningen genom att vara representerade i beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen. Dessa förtroendeuppdrag ingår inte i utbildningens avhandlings- eller kursdel och studietiden ska därför förlängas. 13
Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen Stor vikt läggs vid att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. System och rutiner syftar till att säkerställa en långsiktigt god kvalitet kombinerat med möjligheter att på ett tidigt stadium uppmärksamma eventuella problem. Introduktion av nya doktorander Introduktionen av nyantagna doktorander sker på tre olika nivåer - På universitetsövergripande nivå. Här uppmanas alla doktorander att genomgå den av universitetet speciellt utformade introduktionskursen för nyantagna doktorander. - Fakultetsnivå. Nyantagna doktorander introduceras av studierektor för forskarutbildningen om vilka regler och rutiner som gäller på fakulteten. - Institutionsnivå. Doktoranden träffar prefekten för en introduktion till institutionsmiljön och handledarna för en introduktion till forskningsmiljön. Att tidigt delta i seminarier och att gå någon forskarutbildningskurs är ytterligare ett bra sätt att snabbt komma in i arbetet på forskarutbildningen. Det kan också vara en bra idé att prata med någon aktiv doktorand eller nydisputerad. Doktorander som finansieras genom doktorandanställning ska, precis som alla andra anställda, ha årliga medarbetarsamtal med prefekten på institutionen. Prefektens arbetsmiljöansvar omfattar även doktoranderna. Allmän studieplan Innehållet i utbildning på forskarnivå anges i den allmänna studieplanen och delas formellt in i två delar: kursdel och avhandlingsdel. Sammantaget ska innehållet i dessa delar vara sådant att de generella examensmålen angivna i högskoleförordningen nås. Kursdel För forskarutbildningsämnet gäller för doktorsexamen minst 60 hp godkända kurser. Av dessa är 30 hp av fördjupande karaktär inom forskarutbildningsämnet, där poängen fördelas mellan ämnesteoretiskt och ämnesmetodologiskt stoff. Resterande 30 hp fördelas utgående från den studerandes enskilda behov i relation till examensmålen. 14
För licentiatexamen krävs minst 30 hp godkända kurser. Av dessa är 15 hp av fördjupande karaktär inom forskarutbildningsämnet, där poängen fördelas mellan ämnesteoretiskt och ämnesmetodologiskt stoff. Resterande 15 hp fördelas utgående från doktorandens enskilda behov i relation till examensmålen. Läs mer om kurser under rubriken Forskarutbildningskurser Avhandlingsdel För forskarutbildningsämnet omfattar avhandlingsdelen 180 hp för doktorsexamen och 90 hp för licentiatexamen. I avhandlingsdelen identifierar och formulerar doktoranden vetenskapliga frågeställningar. Frågeställningarna analyseras med adekvata metoder. Resultatet värderas och sätts i relation till teorier inom området och resulterar i ny kunskap. Avhandlingsarbetet resulterar i en avhandling som kan bestå av ett antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter och/ eller vetenskapliga konferenshandlingar med referee-system, tillsammans med en ramberättelse - en så kallad sammanläggningsavhandling. Avhandlingen kan också utformas som ett större sammanhängande verk, en så kallad monografi. För att nå målen med utbildningen presenteras och diskuteras också forskningen och forskningsresultaten vid internationella konferenser. Doktoranden deltar också aktivt i seminarier och andra professionella sammanhang och bidrar där med sina kunskaper. Individuell studieplan Senast 3 månader efter antagning upprättas en individuell studieplan av doktorand, handledare och examinator. Den individuella studieplanen är ett viktigt formellt dokument som reglerar relationen mellan universitetet och doktoranden. Den bidrar till att säkra en god kvalité på forskarutbildningen samt säkra att doktoranden får en struktur och goda förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Därför ska den innehålla både universitetets och doktorandens åtaganden, men också en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen utgör ett viktigt verktyg för att stödja doktorandens progression och är ett instrument för årlig uppföljning (i normalfallet nov/dec). Den individuella studieplanen följs upp varje år vid ett möte med doktoranden, 15
huvudhandledaren, doktorandens uppföljningsgrupp och examinatorn. Till mötet kan också studierektorn för forskarutbildningen samt övriga handledare bjudas in. Vid uppföljningsmötet diskuterar man progressionen i doktorandens arbete, planerar för kommande moment och stämmer av så att examensmålen för utbildningen nås. Under mötet följs även handledningen upp och vid eventuella problem diskuteras åtgärder för att lösa dessa. Formulär för individuell studieplan finns att tillgå via följande adress: https://www.mah.se/forskning/utbildning-pa-forskarniva/individuellstudieplan/individuell-studieplan/ Handledning Fakulteten ansvarar för att samtliga doktorander får god handledning. Högskoleförordningen, kap 6, reglerar handledning för utbildning på forskarnivå. Varje doktorand har minst två handledare, varav den ena är huvudhandledare. Dessa utses av dekan efter förslag från studierektor för forskarutbildningen i samband med antagningen.. Huvudhandledaren ansvarar, i samråd med doktoranden och studierektor för forskarutbildningen för eventuella förändringar av handledargruppen till exempel ytterligare handledare utifrån behov och specialisering. Eventuella ytterligare handledare utses av dekan. Till handledare kan utses den som avlagt doktorsexamen. Huvudhandledaren ska vara anställd vid fakulteten på minst halvtid samt vara lägst docent eller ha motsvarande kompetens. Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall anordna utbildning av handledare. Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens (SFS 2006:1053). Utbildning i handledning ges regelbundet av Malmö universitet som en universitetsgemensam utbildning. En doktorand som begär det ska få byta handledare. (SFS 2010:1064). Dekan beslutar om eventuella handledarbyten. Rätten till handledning kan dras in om doktoranden inte uppfyller sina åtaganden enligt den individuella studieplanen. ( 30-31) 16
Tid för handledning Varje heltidsdoktorand har rätt till minst 80 timmars handledning per år. Denna tid fördelas mellan samtliga handledare och dokumenteras i den individuella studieplanen. Huvudhandledaren har ansvar för att detta genomförs. I handledningstiden inkluderas allt arbete som handledarna gör, dvs. även förberedelser inför handledarmöten. I de fall där någon i handledargruppen är ny i handledarrollen och därför behöver extra tid för uppdraget ska detta inte avräknas på doktorandens handledningstid, utan vederbörande får avsätta tiden inom ramen för den egna utvecklingen och meriteringen. Doktoranden ska inte missgynnas om handledargruppen är stor. Den institution till vilken doktoranden är knuten ansvarar för finansieringen, som kan ske antingen via statsanslaget eller externa medel. Handledningen ska tydliggöras i doktorandens individuella studieplan. Hur handledningen finansieras avgörs dock i samråd mellan handledaren och prefekt. Krav och förväntningar Doktorand och handledare bör redan på ett tidigt stadium göra klart vilka krav och förväntningar de har på varandra. I den individuella studieplanen ska även riktlinjer för samarbete och respektive åtaganden tas med. Om någon inte uppfyller sin del kan detta tas upp vid den årliga genomgången av den individuella studieplanen. Det kan inte nog understrykas att allvarliga problem ska uppmärksammas så snart de blir tydliga så att värdefull tid inte förloras. Detta bör handledaren göra: hjälpa till med valet av avhandlingsämne och se till att det är realistiskt och genomförbart granska manuskript och annat material rekommendera kurser samt relevant litteratur hjälpa till att etablera kontakter med andra institutioner i Sverige och utomlands medverka till att doktoranden kan besöka och delta i internationella konferenser och möten rekommendera källor från vilka man kan söka medel för till exempel resor, konferensdeltagande och vistelser vid andra lärosäten Doktoranden och handledarna ska komma överens om vad som gäller beträffande handledning och dokumentera det i den individuella studieplanen. 17
Följande punkter kan vara vägledande: Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter: litteratursökning ansökning om resestipendier planering av möten kurser i forskarutbildningen konferenser presentation av pågående projekt i olika fora fortlöpande uppdatering av projektplan fortlöpande uppdatering av individuell studieplan Relation mellan handledare och doktorand: rättigheter och skyldigheter förväntningar motivation tillgänglighet regelbundna utvecklingssamtal Om handledningen inte visar sig fungera kan doktoranden: tala med handledarna tala med uppföljningsgruppen kontakta studierektorn för forskarutbildningen kontakta dekan vid fakulteten kontakta doktorandsupporten tala med doktorandkåren och/eller med facket kontakta studenthälsan Examinator och uppföljningsgrupp Efter antagningen utses en examinator för doktoranden. Examinatorn ska vara lägst docent eller ha motsvarande kompetens. Examinatorns roll är att kontrollera att alla mål nåtts för examen på forskarnivå genom att säkerställa kvalitén på kursdelen av utbildningen. I doktorsexamen ska ingå minst 60 hp kurser fördelade enligt den allmänna studieplanen. 18
Kurserna ska vara valda så att det säkerställs att doktoranden når examensmålen. Examinatorn måste därför ta ställning till hela kurspaketet som doktoranden genomgått. Examinatorn tar beslut om att tillgodoräkna kurser på avancerad nivå och från andra lärosäten i examen. Detta kan ske fortlöpande under studietiden. Doktoranden kan, förutom med handledarna, rådgöra med examinatorn i valet av forskarutbildningskurser inom Malmö universitet och vid andra lärosäten. Dekan beslutar om examinator efter förslag från studierektor för forskarutbildningen Efter antagning utses också till varje doktorand en uppföljningsgrupp, som förutom handledarna och examinator, består av ytterligare minst två personer (varav minst en med erfarenhet av handledning) vanligen inom avhandlingsämnet. Uppföljningsgruppen följer doktorandens progression. Dekan beslutar om uppföljningsgruppen efter förslag från studierektor för forskarutbildningen Doktorandryggsäck För att trygga doktorandens möjlighet att slutföra sina doktorandstudier garanteras doktoranden att kunna nyttja ett belopp om 50 000 kronor under studietiden med slutmål doktorsexamen och halva summa för licentiatexamen. Beloppet avser hela studietiden oavsett hur lång denna är. Mot summan avräknas kostnader och omkostnader som kopplas till doktorandens forskarstudier så som kostnader för: Konferensresor Kortare kontakt- och seminarieresor Forskningsresor och fältarbete Inköp av nödvändig litteratur och utrustning för avhandlingsarbetet Doktorandkurser. Andra utgifter som är nödvändiga för avhandlingsarbetet Det åligger doktorand och handledare att planera så att avhandlingsarbetet kan slutföras med tillgängliga medel. Medlen kan utgöras av såväl externa medel som fakultetsmedel. Forskargrupper och seminarier Det är viktigt att alla doktorander känner stark tillhörighet till någon av fakultetens forskargrupper. Samtidigt är doktoranderna viktiga för forskningen som i många fall är ett lagarbete där goda resultat leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Handledarna har själva krav på sig att utföra och publicera högkvalitativ forskning. 19
Fakulteten anordnar seminarier under vilka doktoranderna diskuterar sina egna eller andras forskningsarbeten. I samband med att egna forskningsarbeten diskuteras, har doktoranden möjlighet att få återkoppling och förslag på nya angreppspunkter och problemställningar. Att delta i seminarierna är viktigt för att bland annat erhålla färdigheter i det vetenskapliga samtalet. Härutöver genomgår doktoranden under sin studietid ett antal seminarier som medger kollegial granskning av doktorandernas arbeten och progression, vanligen i form av uppstartsseminarium, licentiatseminarium och ett s.k. 90%-seminarium. Vid uppstartsseminariet, vilket sker i samband med att ISPn färdigställs, presenterar doktoranden sin planerade forskning. Seminariet syftar till att säkerställa forskningens innehåll och doktorandens förståelse av densamma. Vid licentiatseminariet försvaras litentiatuppsatsen offentligt. Vid 90%-seminariet granskas doktorsavhandlingen av en extern opponent, för att säkerställa avhandlingens kvalité och möjliggöra förbättringar inför disputation Forskarutbildningskurser Malmö universitet har utvecklat universitetsgemensamma kurser som ger doktoranden förutsättningar att nå några av målen i den nationella examensordningen (länk till kursutbud). Fakulteten anordnar därutöver egna forskarutbildningskurser (länk till fakultetens kursutbud). Innan doktoranden går en kurs bör en avstämning göras med huvudhandledaren och examinator för att säkerställa att den kan ingå i examen. Examinator ska förvissa sig om att doktoranden kan nå samtliga examensmål inom den ram som ges i den allmänna studieplanen och att det inte blir dubblering av kursmoment. Forskarutbildningskurser på Malmö Universitet läggs in i Ladok av administratören och attesteras av kursansvarig. Det är också möjligt att ta kurser på andra universitet och tillgodoräkna sig dessa poäng i utbildningen Tillgodoräknande av kurser Tillgodoräknande av forskarutbildningskurser från andra lärosäten tillstyrks av huvudhandledaren och beslutas av den särskilt utsedda examinatorn. Tillgodoräknande av andra kurser eller poänggivande aktiviteter tillstyrks av huvudhandledaren och beslutas av examinator. Vanligen rör det sig om kurser på avancerad 20
nivå. Doktoranden fyller i blankett om tillgodoräknande, samt får den signerad av handledare och examinator innan den lämnas till forskningshandläggaren som registrerar i Ladok. Internationella kontakter Forskning är en internationell verksamhet och forskarsamhället är till sin natur internationellt. Det är därför viktigt att doktoranderna, med hjälp av sina handledare, skaffar internationella erfarenheter och kontakter. Deltagande i internationella konferenser och kongresser är en källa för erfarenhetsutbyte och nya uppslag, som för den egna forskningen framåt. De diskussioner och personliga kontakter som följer av ett föredrag eller en posterpresentation är oftast mycket stimulerande för det fortsatta forskningsarbetet. Allmänt gäller att forskarutbildningen delvis kan förläggas utomlands, förutsatt att det är till fördel för forskarutbildningen, och att det inte medför förlängning av studietiden. Resor till konferenser och vistelser på utländska institutioner kräver ibland större resurser än vad fakulteten kan stå för via doktorandryggsäcken. Det är därför viktigt att doktoranderna i sådana fall själva söker stipendier. Karriärplanering En god karriärplanering underlättar övergången till en postdoktoral tillvaro för doktoranden. Karriärplanering kan handla om att man planerar att söka nya forskningsmedel, utveckla kurser, undervisa, knyta band med alumner och olika forsknings-/professionsnätverk, gå kurser, delta i utbyten. Forskningsetik Vad gäller forskning som avser människor finns sedan den 1 januari 2004 en lag om etikprövning. Den omfattar forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. Se Lag om etikprövning och Regeringens proposition 2002/03:50. Den 1 juni 2008 har vissa ändringar i etikprövningslagen trätt i kraft, bl.a. har lagens definition av forskning ändrats för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Lagens tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga 21
samtycke eller inte. En ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde är att även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas. Se Proposition 2007/08:44. Från och med den 25 maj 2018 gäller den nya Dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR), i alla EU:s medlemsländer. GDPR stärker rättigheterna för den enskilde vad gäller personlig integritet och medför en hel del förändringar för alla som behandlar personuppgifter. Läs mer om GDPR på Datainspektionens hemsida och på EUs hemsida. Läs mer om etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen på Vetenskapsrådets sida CODEX Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört När examinatorn bedömer att 50 % (120 hp) respektive 75 % (180 hp) av studierna mot doktorsexamen är avklarade rapporteras detta genom ett intyg. Doktoranden ansvarar för att inhämta detta intyg från examinatorn och skicka det till forskningshandläggaren som registrerar progressionen i Ladok och skickar intyget till fakultetens lönehandläggare så att den, genom doktorandstegen, stipulerade lönehöjningen erhålls. Det är viktigt att examinatorn noga följer och bedömer doktorandens arbete. Därför beslutas denna löneökning inte retroaktivt. Uttag av licentiatexamen Då halva studietiden för doktorsexamen har gått har doktoranden möjlighet att ta ut licentiatexamen. Proceduren för detta beskrivs i avsnittet Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser. Organ för kvalitetssäkring Vid Malmö universitet finns flera organ och befattningar som verkar för att forskarutbildningen håller en hög kvalitet: Forskningsberedningen Ärenden av universitetsövergripande strategisk art bereds i Forskningsberedningen. Detta är ett organ för information, förankring, dialog och beredning. Beredningen består av rektor verksamhetsföreträdare för forskning och forskarutbildning och tjänstemän ansvariga för 22
relaterat verksamhetsstöd. Beredningen fattar inte beslut utan utgör rådgivande organ till rektor. Ordförande i Forskningsberedningen är rektor. Forskarutbildningsutskottet Forskarutbildningsutskottet under Forskningsberedningen, består av Malmö universitets studierektorer för forskarutbildning och är speciellt inriktat på frågor rörande forskarutbildningen och dess kvalitetsutveckling. I både Forskningsberedningen och Forskarutbildningsutskottet är doktorandkåren representerad. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN) vid Fakulteten för teknik och samhälle bereder forsknings- och forskarutbildningsfrågor i enlighet med fakultetens besluts- och delegationsordning. Nämnden är dessutom beredande till fakultetsstyrelsen i strategi-, utvecklings- och kvalitetsfrågor av forsknings- och forskarutbildningskaraktär. Doktorandkåren är representerad i FFN. Handledarkollegium Det finns ett handledarkollegium där handledningsfrågor och kvalitetsarbetet i utbildningen tas upp. Handledarkollegiet består av alla aktiva handledare och examinatorer inom fakulteten Studierektor för forskarutbildningen Fakultetens studierektor för forskarutbildningen biträder Forsknings- och forskarutbildningsnämnden i frågor som rör forskarutbildning. Studierektorn står även till doktorandernas och handledarnas förfogande för information och annan hjälp i forskarutbildningsfrågor. Till studierektorn finns knutet en forskningshandläggare som sköter administrationen av forskarutbildningen. Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser Granskning av doktorsavhandling Alla avhandlingar vid Fakulteten för teknik och samhälle ska granskas innan beslut om disputation och disputationsdatum tas av dekan. Avhandlingen ska vara granskad vid ett 90% seminarium. Om särskilda skäl föreligger för att inte genomgå 90% seminarium kan huvudhandledaren i samråd med övriga handledare, examinator, uppföljningsgrupp och studierektor för forskarutbildningen, begära undantag för en doktorand. Huvudhandledaren 23
ansvarar för att granskningen genomförs. Granskning av licentiatuppsats Alla licentiatavhandlingar/uppsatser vid fakulteten för Teknik och samhälle ska förhandsgranskas av doktorandens uppföljningsgrupp. Först när granskningen är gjord och eventuella ändringar och kompletteringar är införda tar dekan beslut om licentiatseminarium. Huvudhandledaren ansvarar för att granskningen genomförs Utformning och tryckning av doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser En doktorsavhandling eller en licentiatuppsats kan utformas som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, monografiavhandling, eller som en s.k. sammanläggningsavhandling. Vid Fakulteten för teknik och samhälle är sammanläggningsavhandling vanligast. Avhandlingen utgörs i detta fall av ett antal vetenskapliga publikationer i internationella tidskrifter eller konferenshandlingar med refereeförfarande samt en ramberättelse (sammanfattning), sammanbundna till en bok. Ramberättelsen ska introducera till och ge en helhetsbild av den egna forskningen. I ramberättelsen ska det ingå en populärvetenskaplig sammanfattning. En del av de artiklar som ingår kan ha författats av flera personer, men doktoranden ska vara huvudförfattare till en väsentlig del av avhandlingen. För artiklar med mer än en författare ska doktorandens insats redovisas i ramberättelsen i samband med att de ingående arbetena listas. I ramberättelsen, som doktoranden är författare till, ska dels ges en allmän bakgrund till avhandlingen, dels ska de i delarbetena ingående resultaten sammanfattas, analyseras och diskuteras. Även nya resultat som inte ingår i delarbetena och som är av relevans för avhandlingsprojektet kan tas med i ramberättelsen. Om handledare och doktorand finner det lämpligt kan avhandlingen utformas som en monografi. Där presenteras hela forskningsmaterialet i en sammanhängande publikation, utan att delas upp i mindre delar för publicering i andra tidskrifter. Doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen författas vanligen på engelska. En avhandling/uppsats som ej har skrivits på engelska ska innehålla en engelsk sammanfattning. Avhandlingen/uppsatsen publiceras i fakultetens serie: Studies in Computer Science. Avhandlingens/uppsatsens nummer i serien samt en lista på tidigare publikationer i serien erhålls från forskningshandläggaren. En serie ISBN nummer finns reserverade på Malmö universitets bibliotek. För att undvika juridiska problem med copyright vid 24
sammanläggningsavhandling/uppsats ska i förekommande fall tryckningstillstånd införskaffas från respektive delarbetes förlag. Doktoranden är ansvarig för detta. I samband med tryckningen ska avhandlingen rapporteras in i MUEP där all vetenskaplig publicering vid Malmö universitet finns registreras. Doktoranden tar själv ställning i vilken omfattning avhandlingstexten ska göras tillgängliga i MUEP. Fakulteten rekommenderar att åtminstone ramberättelsen publiceras i fulltext där. Biblioteket bistår gärna med hjälp av tolkning av regler för copyright och andra rättigheter. Avhandlingens utformning ska vara i enlighet med Malmö universitets grafiska regler. Doktoranden ska fortlöpande samråda med studierektorn för forskarutbildningen vid utformningen av avhandlingen. Den populärvetenskapliga sammanfattningen placeras före ramberättelsens Acknowledgements och References. Den utformas som en informativ enhet, helt självständigt i förhållande till avhandlingen, som ska kunna publiceras i sekundärpublikationer utan förändring av innehåll eller redigering. Av denna anledning ska första personens pronomen ej användas. Någon hänvisning till litteratur, figurer eller tabeller i avhandlingen ska inte heller förekomma eftersom referatet måste kunna läsas utan tillgång till avhandlingen. Kommunikationsavdelningen lämnar gärna råd vid utformningen av den populärvetenskapliga delen. Holmbergs AB är universitetets upphandlade tryckeri och sköter tryckning och distribution av avhandlingar. De kan även bistå med tilläggstjänster som t.ex. bildhantering och grafisk formgivning med upp till 250 sidor. Tryckeriet kontaktas i god tid för diskussion kring mallar och tidsupplägg. Mer information finns på bibliotekets hemsida Spikning av doktorsavhandling Tre veckor före disputationen ska avhandlingen spikas, vilket innebär att man offentliggör att disputation äger rum. Universitetet ska i samband med detta tillhandahålla avhandlingen så att den som önskar får möjlighet att läsa den och kan komma med kritik under disputationen. Dekan fastställer spikningstid genom beslutet om att godkänna anmälan av disputation. Fakulteten för teknik och samhälle tillämpar elektronisk spikning. Avhandlingen tillhandahålls i elektronisk form (PDF) i MUEP på eller strax före spikningsdagen. 25
Distribution av avhandling/uppsats och pliktexemplar Innan disputation/lic seminarium ska avhandlingen distribueras i tryckt form. Tryckeriet ordnar utskick av den fysiska avhandlingen/uppsatsen till universitetsledningen och till bibliotek vid svenska lärosäten. Om doktoranden tillhandahåller en sändlista kan tryckeriet till självkostnadspris utföra ytterligare utskick. Alla som framställer tryckt material som ska spridas i Sverige är skyldiga att leverera så kallade pliktexemplar till Kungliga Biblioteket och till sex universitetsbibliotek. Skyldigheten att leverera pliktexemplar är inskriven i lag, Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Leveransen av pliktexemplar utförs av tryckeriet. Avhandlingen/uppsatsen ska distribueras enligt följande: Tryckeriets ansvar: - Pliktexemplar Kungliga Biblioteket samt 6st universitetsbibliotek, 7 ex - Universitetets bibliotek, 7 ex - Universitetets ledning (rektor, forskningskoordinator, visningsexemplar), 3 ex Doktorandens ansvar: - Forskningshandläggaren, 7 ex (arkiv ex, studierektor för forskarutbildningen, prefekt, dekan) - Betygsnämnd och ersättare, 5-7 ex (examinatorn, 1 ex vid lic) - Opponent 1 ex (diskussionsledare, 1 ex vid lic) - Ordförande för disputationen/seminariet, 1 ex - Handledare, 1 ex per handledare Det är upp till doktoranden och institutionen att fylla på denna lista. Gången vid licentiatseminarium Anhållan om licentiatseminarium Licentiatuppsatsen ska muntligen försvaras vid ett offentligt seminarium. Efter att handledarna och doktorandens uppföljningsgrupp anser att licentiatuppsatsen är färdig anhåller huvudhandledaren hos dekan om att doktoranden ska få försvara sin licentiatuppsats. Anhållan ska ske på särskild blankett och innehålla följande uppgifter: 26
- doktorandens person- och antagningsuppgifter - uppsatsens titel - dag och tid för seminariet - uppgifter om handledarna - förslag på diskussionsledare vid seminariet (tillfrågad) kontaktuppgifter för diskussionsledare förslag på ordförande vid seminariet (tillfrågad) - uppgifter om examinator - intygande om genomförd förhandsgranskning Till blanketten bifogas: - förteckning över ingående delarbeten (sammanläggningsavhandling) - innehållsförteckning (monografi) - kort sammanfattning av uppsatsen (högst 200 ord) - intyg från uppföljningsgruppen om förhandsgranskning Dekan fattar beslut om licentiatseminariet ska få äga rum och utser diskussionsledare samt ordförande vid seminariet. Diskussionsledaren ska ha avlagt doktorsexamen och ha goda kunskaper inom det aktuella forskningsområdet. Ordförande vid seminariet ska ha docentkompetens eller motsvarande. Bokning av lokal Inför beslut om datum för seminariet bokar forskningshandläggaren i samråd med huvudhandledaren sal för seminariet. Kommunikation med diskussionsledare Forskningshandläggaren ombesörjer att beslut om diskussionsledare expedieras och skickar med nödvändig information om seminariet. Fakultetskansliet hjälper till med ev. resor och hotell samt ser till att ersättningar betalas ut. I detta sammanhang görs också förfrågningar om eventuella tveksamheter kring avhandlingen. I övrigt håller huvudhandledaren kontakten och sköter värdskapet. Huvudhandledaren brukar samla diskussionsledaren, examinator och övriga handledare en stund innan seminariet. Doktoranden skickar uppsatsen till diskussionsledaren senast tre veckor innan seminariet (i PDF-form). I övrigt ska doktoranden inte ha någon självständig kontakt med 27
diskussionsledaren innan seminariet. Kostnader Alla kostnader i samband med seminariet och tryckning av uppsats belastar den institution till vilken doktoranden är knuten. Prefekten måste godkänna alla kostnader. Information om seminariet Kommunikationsavdelningen ombesörjer extern information om seminariet. Doktoranden ska kontakta dem ca en månad innan seminariet. Seminariet Seminariet leds av en ordförande. Seminariet inleds med att doktoranden presenterar avhandlingen (30-45 min) och därefter följer en diskussion mellan doktoranden och diskussionsledaren. Efter det ges auditoriet möjlighet att ställa frågor. Examinator bedömer avhandlingens innehåll och doktorandens förmåga att presentera och diskutera sina resultat med något av betygen godkänt eller underkänt. Vid underkännande måste detta skriftligen motiveras. I samband med seminariet finns möjlighet för huvudhandledaren att bjuda diskussionsledare, examinator och samtliga handledare på lunch eller annan lämplig måltid. Examen Bevis om licentiatexamen utfärdas av examensavdelningen. Ansökan om examensbevis görs av doktoranden efter godkänt licentiatseminarium och undertecknad examinatorsrapport. Utbildningens kursdel ska vara inrapporterad i Ladok. Gången vid doktorsdisputation Det är många moment som ingår i planeringen och genomförandet av en disputation. Därför är det viktigt att handledare och doktorand på ett tidigt stadium informerar sig om bestämmelser och vilka handlingar som behövs samt kontaktar studierektorn för forskarutbildningen för att diskutera de olika momenten. Tidpunkt för disputation Dekan bestämmer tid och plats för disputationen. Disputationen ska ske under terminstid. 28