MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 12 januari 2017 Adnan Habibija Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län december 2016: 9 420 (8,3%) 5 580 män (9,3%) 3 840 kvinnor (7,2%) 1 690 unga 18-24 år (12,7%) 2 660 inom etableringsuppdraget (Andel av den registerbaserade arbetskraften) Arbetsmarknaden i Kalmar län, december 2016 Enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik är Kalmar län i ett läge som kan beskrivas som mognadsfas i konjunkturcykeln, efter att ha varit i vad som kan betraktas som en högkonjunktur under de senaste tre åren. Precis som tidigare år ökar arbetslösheten under vintermånaderna som beror på länets näringsstruktur med tydliga säsongsvariationer och fler jobbtillfällen under sommaren. Det som dock är unikt är ökningstakten av arbetslösheten som i december var högst i landet och det tydliga trendbrottet; arbetslösheten i länet var sedan november 2016 för första gången under året högre än motsvarande siffra året innan. Allra tydligast ökar arbetslösheten bland utrikes födda, och gapet mellan inrikes och utrikes föddas arbetslöshet har vuxit mer än i något av de övriga länen under loppet av ett år. Mognadsfas i länets konjunktur Att 2016 har varit ett hett år för arbetsmarknaden i Kalmar län råder det ingen tvekan om. Detta kan bekräftas av flera indikatorer från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och däribland antalet inskrivna arbetslösa som under flera månader uppnått nivåer lägre än på åtta år. I oktober månad uppgick antalet inskrivna arbetslösa (16-64 år) i länet till 8 540 personer, vilket är den lägsta oktobersiffran sedan 2008, för tredje månaden i rad. Arbetslösheten i länet låg då på 7,6 procent (jämfört med 7,7 i fjol), men den positiva utvecklingen fick ett abrupt slut i november. Vid årets utgång uppmättes arbetslösheten till hela 8,3 procent (som kan jämföras med 8,0 ett år tidigare), och antalet inskrivna uppgick till 9 420 personer. Antalet har alltså ökat med 880 personer på två månader; en ökningstakt som är i linje med finanskrisåret 2009. Ökningstakten i december var därmed högst i landet samtidigt som det är bara i två andra län som arbetslösheten ökar (för vidare information om övriga län; se slutet av dokumentet). Rikets totala arbetslöshet låg i slutet av året på 7,8 procent, vilket kan jämföras med 8,0 procent samma månad i fjol. Av de 9 420 personer som var inskrivna som arbetslösa i Kalmar län i slutet av december var 4 980 personer öppet arbetslösa och 4 440 deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. De öppet arbetslösa ökade med 620 personer eller 14,2 procent på ett
års sikt medan deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program minskade med 270 personer, vilket motsvarar en minskning med 5,7 procent. Ungdomar årets vinnare på arbetsmarknaden Ungdomarna har under året varit de stora vinnarna då ungdomsarbetslösheten i länet har sjunkit från 13,9 procent till 12,7 procent (ungdomsarbetslösheten i samtliga länets kommuner redovisas i slutet av dokumentet). Antalet inskrivna ungdomar (18-24 år) uppgick i slutet av året till 8 900. Antalet har minskat med 200 personer eller hela 10,6 procent jämfört med december föregående år. Detta kan jämföras med inskrivna i åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år som i stället har ökat med 16,3 procent respektive 7,1 procent under samma period. Under samtliga av 2016-års månader var antalet inskrivna ungdomar de lägsta sedan 2008, och för att hitta en lägre decembersiffra får man gå tillbaka ända till 2007. Anledningen till ungdomars positiva utveckling är framför allt jobbtillväxten inom den privata tjänstesektorn där ungdomar ofta påbörjar sina yrkesliv. Den privata tjänstesektorn omfattar en stor variation av yrken såsom kundtjänstpersonal, hotell- och restaurangpersonal och försäljare på köpcentrum och nöjesplatser. I ett län som Kalmar län med omfattande turismnäring finns det gott om jobb i den privata tjänstesektorn, i synnerhet under sommarhalvåret, vilket skapar goda förutsättningar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Tudelningen på arbetsmarknaden förstärks Ett sätt att mäta tudelning är genom att jämföra kategorier av arbetssökande med större svårigheter att snabbt finna ett arbete och därmed som löper större risk att hamna i längre tider av arbetslöshet. Arbetsförmedlingen benämner dessa som arbetslösa med utsatt ställning. Dessa grupper har följts över tid utifrån deras storlek både vad gäller antal och andel av inskrivna arbetslösa. Begreppet innefattar: Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa i åldrarna 55-64 år Arbetslösa utomeuropeiskt födda Det är mycket viktigt att understryka att enskilda individer som tillhör dessa grupper kan ha lika lätt att få en fast förankring på arbetsmarknaden som andra. Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning i Kalmar län uppgick i slutet av 2016 till 7 270 personer (jämfört med 6 350 ett år tidigare). Övriga inskrivna uppgick till 2 150 personer (jämfört med 2 720 i december 2015). Det innebär att polariseringen av grupperna på arbetsmarknaden fortsätter att öka och de utsatta utgör nu 77,2 procent av de inskrivna arbetslösa i länet (för ett år sedan uppgick andelen till 70,0 procent). Vid 2006-års utgång, det vill säga för tio år sedan, utgjorde andelen personer med utsatt ställning 50,2 procent av de inskrivna arbetslösa i länet. Arbetsmarknaden befinner sig därmed i ett unikt läge som inte har upplevts tidigare och därför är det också svårt att förutspå utvecklingen och vilka konsekvenserna blir. Säkert är dock att sammansättningen av de arbetslösa ställer större krav på arbetsmarknadspolitiken jämfört med tidigare. Kraven på individuellt anpassade lösningar växer i och med att en allt större grupp av de inskrivna står allt längre från arbetsmarknaden. Diagrammet nedan ger en tydlig bild över utvecklingen de senaste tio åren.
Antal inskrivna i Kalmar län med utsatt ställning och övriga inskrivna (januari 2007-december 2016) Inskrivna med utsatt ställning Övriga inskrivna 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ett annat sätt att mäta tudelning är genom att jämföra inrikes och utrikes föddas arbetslöshet. Vid årets utgång uppgick inrikes föddas arbetslöshet till 4,3 procent (jämfört med 5,1 procent året innan). Utrikes föddas arbetslöshet uppgick i stället till 35,1 procent som är en ökning från 30,6 procent under loppet av ett år. När det gäller skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas arbetslöshet finns det fyra andra län med större differens, men gapet mellan inrikes och utrikes föddas arbetslöshet har i Kalmar län tilltagit mer än i något av de övriga landets län under ett år. En förklaring till varför utrikes föddas arbetslöshet ökar så kraftigt i hela landet är att betydligt fler utrikes födda tillträder arbetskraften än antalet som går ut i arbete, som följd av att många nyanlända som tillhör den stora flyktingströmmen som kom under hösten 2015 nu har möjlighet att skrivas in på Arbetsförmedlingen. De allra flesta av dessa har kommit från krigsdrabbade länder som Syrien och Irak, och finns därmed inom gruppen utomeuropeiskt födda som också är den grupp av de fyra grupperna med utsatt ställning som ökar mest. Dessa individer är nya på svensk arbetsmarknad och behöver längre tid för att få en fast förankring, bland annat till följd av bristande svenskkunskaper och avsaknad av kontakter. De flesta av dessa har nu börjat kommunplaceras efter en genomsnittlig handläggningstid på 15 månader på Migrationsverket 1 och kan därmed söka stöd med att hitta arbete via Arbetsförmedlingen. Utvecklingen med stora skillnader vad gäller inrikes och utrikes föddas arbetslöshet påbörjade dock långt innan 2016. Vid årets slut utgjorde utrikes födda 55,3 procent av samtliga inskrivna i länet, som kan jämföras med 44,1 procent ett år tidigare (det vill säga innan individer tillhörande flyktingströmmen hösten 2015 kunde skrivas in på Arbetsförmedlingen). Siffrorna kan jämföras med dem från december 2009 då utrikes födda utgjorde 18,1 procent av antalet inskrivna i länet. För Kalmar läns del är det tydligt att arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver förbättras, vilket enbart kan uppnås genom samarbete mellan inblandade aktörer. När det gäller övriga av grupperna med utsatt ställning är flödet mer stabilt och i vissa fall minskar antalet inskrivna, exempelvis för gruppen inskrivna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som har minskat från 1 721 till 1 539 personer under ett års sikt, vilket motsvarar en minskning med 10,6 procent. 1 Källa: Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, oktober 2016
Geografiska skillnader Man kan tydligt se att det finns geografiska skillnader där en del kommuner i länet har låga och andra höga arbetslöshetssiffror. Mörbylånga (4,7%), följt av Vimmerby (6,8%) och Oskarshamn (7,2%) var de tre kommuner som hade lägst arbetslöshet i länet i december. Högsby (13,8%), följt av Hultsfred (13,3%) och Nybro (10,4%) å andra sidan hade högst arbetslöshet (för vidare information om övriga kommuner; se kartan eller tabellen i slutet av dokumentet). Geografiska skillnader är inget unikt för länet utan är en nationell företeelse där en del områden är i tillväxt medan andra är på tillbakagång. 650 arbetssökande fick arbete i länet Under december 2016 påbörjade 650 personer av de inskrivna i Kalmar län någon form av arbete. Antalet som har gått ut i jobb är lägre än antalet för december 2015 med 70 personer; en trend som pågått under de senaste månaderna och som kan ses som ett tecken på mognadsfas i konjunkturen. Av dem som fick arbete var 40,8 procent kvinnor, 21,7 procent ungdomar (18-24 år), 17,6 procent hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och 27,7 procent var födda utanför Sverige. Fler nyinskrivna arbetslösa män än kvinnor I december 2016 anmälde sig 710 personer som arbetslösa, vilket är 80 personer fler än i fjol. Av dem som registrerades var 280 kvinnor och 430 män. 190 av de nyinskrivna var under 25 år, vilket är i linje med i fjol. Märkbart fler unga män (120 personer) än unga kvinnor (70 personer) anmälde sig som arbetslösa under månaden. Deltagarutvecklingen inom jobb- och utvecklingsgarantin Jobb- och utvecklingsgarantin 2 är fortsatt det arbetsmarknadspolitiska program som har flest deltagare. I Kalmar län var deltagarantalet 2 480 personer i slutet av 2016, vilket är 60 personer fler än samma månad ett år tidigare. Av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin deltog 340 personer i sysselsättningsfasen, vilket är en minskning med 560 personer eller 62,1 procent jämfört med året innan. Minskningen visar på att avvecklingen av sysselsättningsfasen sker i snabb takt. Arbetssökande i arbete med stöd Antalet personer i arbete med stöd (någon form av anställningsstöd eller särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning) uppgick under december månad till 2 190, vilket är 5,1 procent färre än samma månad året innan. Vid utgången av året hade 300 personer arbete med anställningsstöd vilket är 1,4 procent högre än året innan. Personer som har arbete med anställningsstöd i länet fördelar sig på 120 i 2 Den huvudsakliga målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är personer som har förbrukat sin ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen. Inom ramen för programmet erbjuds exempelvis jobbsökaraktiviteter med coachning, arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning.
särskilt anställningsstöd 3 (en minskning med 10,4 procent jämfört med året innan) och 70 i instegsjobb 4 (24,1 procent fler än i fjol). I slutet av december hade 100 personer anställning genom insatsen förstärkt särskilt anställningsstöd jämfört med 110 året innan (en minskning med 7,6 procent). Inom ramen för de relativt nya anställningsstöden traineejobb och extratjänster har 10 personer arbete. Inom ramen för Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering finns möjligheter till anställning med stöd för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I länet fanns i slutet av året närmare 1 900 personer i anställning genom särskilda insatser för funktionsnedsatta, varav 990 i trygghetsanställning som är i linje med i fjol, 740 i anställning med lönebidrag (en minskning med 13,8 procent), 15 i offentligt skyddat arbete (10 personer färre än året innan) och 140 i utvecklingsanställning (en ökning med 4,3 procent). Fler personer i nystartsjobb än i fjol Antalet personer i nystartsjobb 5 i länet är något fler i december 2016 än året innan. I slutet av månaden sysselsatte dessa jobb 900 personer jämfört med 880 personer ett år tidigare, vilket motsvarar en ökning med 2,0 procent på ett år. Högre varseltal I december 2016 varslades 90 personer om uppsägning i Kalmar län 6, vilket kan jämföras med 10 personer i fjol. Totalt under 2016 har 1 080 personer varslats under 2016, vilket är högre än siffrorna för både 2015 och 2014 som låg på 800 respektive 910. Högre varseltal är även det ett tecken på ett avmattande konjunkturläge. Stark efterfrågan på arbetskraft I december 2016 anmäldes 2 990 platser till Arbetsförmedlingen i Kalmar län, vilket är färre än i fjol då 3 600 platser inrapporterades 7. Totalt under 2016 har dock 28 410 platser inrapporterats till Arbetsförmedlingen i länet som kan jämföras med 23 320 under 2015. Årsgenomsnittet mellan åren 2010 och 2015 uppgick till 17 050 platser. Den kraftiga ökningen under 2016 är ett tydligt tecken på allt fler arbetsgivare upplever bristsituationer och svårigheter med att hitta på rätt kompetens. 3 Särskilt anställningsstöd är för personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete och där arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd i form av skattekreditering. 4 Instegsjobb är anställning med särskilt anställningsstöd som ska kombineras med svenskundervisning för invandrare. Målgruppen är nyanlända invandrare. 5 Nystartsjobb innebär en ekonomisk ersättning motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften (normal arbetsgivaravgift om den anställde inte har fyllt 26 år vid årets ingång) till en arbetsgivare som anställer en person som stått utanför arbetslivet en längre tid. 6 I Arbetsförmedlingens varselstatistik redovisas enbart varsel där minst fem medarbetare berörs av driftsinskränkningen på företaget, vilket gör att det kan finnas ett mörkertal. 7 Det finns anledning att vara försiktig med att oreflekterat använda platsstatistiken som en mätare av efterfrågeutbud på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur, annonseringsregler och annonseringskultur förändras också över tid och syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion.
Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökningar (AKU). Mer information om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökningar Arbetsmarknadsstatistiken för januari 2017 publiceras 13 februari 2017. Inskrivna arbetslösa i december 2016 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % 1 = 8,9 % 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet O W S Z T X AC Y C U D E F N G H K M BD I AB Län Inskrivna arbetslösa Förändring i procentenheter* X Gävleborgs län 11,5% -0,4 D Södermanlands län 10,9% -0,1 K Blekinge län 10,7% -0,8 M Skåne län 10,1% -0,2 U Västmanlands län 9,5% -0,2 E Östergötlands län 9,0% -0,3 Y Västernorrlands län 9,0% -0,6 S Värmlands län 8,8% -0,1 G Kronobergs län 8,6% 0,0 H Kalmar län 8,3% 0,3 T Örebro län 8,2% -0,3 Riket 7,8% -0,2 W Dalarnas län 7,7% 0,0 Z Jämtlands län 7,5% -0,2 BD Norrbottens län 7,2% -0,4 O Västra Götalands län 6,9% -0,3 N Hallands län 6,8% 0,2 F Jönköpings län 6,7% -0,2 I Gotlands län 6,7% -1,0 AC Västerbottens län 6,6% -0,5 AB Stockholms län 6,1% -0,3 C Uppsala län 5,9% 0,2 * Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år
Inskrivna arbetslösa i december 2016 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år = 7,2 % = 7,3 9,3 % 1 = 9,4 % 1 Genomsnitt för länet +/- 1 procentenhet Kalmar Emmaboda Vimmerby Hultsfred Högsby Nybro Torsås Västervik Oskarshamn Mönsterås Kommun Inskrivna arbetslösa Förändring i procentenheter* Högsby 13,8% 1,3 Hultsfred 13,3% 1,7 Nybro 10,4% 0,9 Torsås 9,3% -0,8 Västervik 8,9% -0,4 Emmaboda 8,9% 0,6 Kalmar län 8,3% 0,3 Mönsterås 8,3% 0,4 Borgholm 8,0% 1,2 Riket 7,8% -0,2 Kalmar 7,3% -0,3 Oskarshamn 7,2% 1,1 Vimmerby 6,8% 0,1 Mörbylånga 4,7% 0,1 *Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år Arbetslöshet (öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd) som andel av den registerbaserade arbetskraften (16-64 respektive 18-24 år) per kommun Kommun Andel arbetslösa av arbetskraften (16-64 år) December 2016 förändring på ett år Andel arbetslösa ungdomar av arbetskraften (18-24 år) December 2016 förändring på ett år Borgholm 8,0% 1,2% 15,4% 2,6% Emmaboda 8,9% 0,6% 13,2% -0,9% Hultsfred 13,3% 1,7% 15,0% 0,7% Högsby 13,8% 1,3% 23,6% -0,1% Kalmar 7,3% -0,3% 10,9% -1,3% Mönsterås 8,3% 0,4% 14,5% 0,0% Mörbylånga 4,7% 0,1% 9,9% -0,1% Nybro 10,4% 0,9% 16,7% -0,1% Oskarshamn 7,2% 1,1% 11,3% 0,1% Torsås 9,3% -0,8% 16,4% -3,2% Vimmerby 6,8% 0,1% 9,9% -3,0% Västervik 8,9% -0,4% 13,3% -4,3% Kalmar län 8,3% 0,3% 12,7% -1,1% Riket 7,8% -0,2% 11,5% -1,5%