Nyttan av revision. Uppfattningar om den svenska revisionen

Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C-uppsats 10 poäng Handledare: Eron Oxing Vårterminen 2007, grupp 1 Nyttan av revision Uppfattningar om den svenska revisionen Författare: Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund

Sammanfattning Titel: Nyttan av revision - Uppfattningar om den svenska revisionen Författare: Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund Handledare: Eron Oxing Nyckelord: Revision, Revisionsplikt, Agentteori, Intressentteori Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning. Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng. Principal-agent theory) och Intressentteorin (eng. Stakeholder theory). Empiri: Det empiriska materialet består dels av sammanställningar och citat ur fem stycken intervjuer och dels av referat och citat ur ett antal debattartiklar och texter. Slutsatser: Slutsatsen som dras är att det tycks råda enighet kring syftet med revision även om det till viss del råder skilda uppfattningar om revisionens praktiska utforming. Angående företagens intressenter dras slutsatsen att det inte finns någon primär intressent i aktiebolag där ledning och ägande inte är åtskilt utan fler intressenter kan ses som likvärdiga. Vidare dras slutsatsen att de förväntade effekterna av revision är få och väldigt övergripande samt att dessa effekter försvinner i takt med att skillnaden mellan ägande och ledning avtar. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund

Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problem och syfte 7 2 Metod 9 2.1 Undersökningsansats 9 2.2 Datainsamlingsmetoder 9 2.3 Metodreflektion 10 3 Teori 11 3.1 Intressentteori 11 3.2 Agentteori 13 3.3 Teoretisk referensram 14 4 Empiri 15 4.1 Intervjuer 15 4.2 Artiklar och texter 15 4.3 Revisionens huvudsyfte 16 4.4 Intressentkrets av reviderad finansiell information 19 4.5 Revisionens förväntade effekter 23 4.6 Effekternas uppfyllelse 26 5 Analys 29 5.1 Syftet 29 5.2 Intressenterna 31 5.3 Effekterna 32 6 Resultat 35 7 Slutsats och diskussion 36 7.1 Kritisk granskning 37 8 Källor 38 Figurer Figur 1 Företaget enligt en traditionell input-output modell...12 Figur 2 Företaget enligt intressentmodellen...12 Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund

Inledning 1 Inledning I uppsatsens inledande avsnitt ges en bakgrund och en diskussion förs kring det aktuella problemområdet. Därefter presenteras uppsatsens problemformulering och syfte. 1.1 Bakgrund Som associationsform erbjuder aktiebolaget en entreprenör möjligheten att anskaffa riskkapital från externa investerare. Då dessa investerare och indirekt ägare oftast inte är verksamma i bolaget, uppkommer det ett behov av en från bolagsledningen fristående kontroll/granskning av hur bolagsledningen förvaltar det investerade kapitalet. Sverige har lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Denna uppsats tar sitt avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för små aktiebolag i Sverige. 1.1.1 Revisionsplikten i Sverige Revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige infördes 1983. Motiven som angavs för lagstadgad revisionsplikt var nyttan vid bekämpning av ekonomisk brottslighet samt nyttan för ägarna av att kunna kontrollera bolagsledningen. De företag som ansågs vara mest utsatta när det gällde ekonomisk brottslighet var vid denna tidpunkt inte de större bolag som redan tidigare hade lagstadgad revisionsplikt, utan små bolag med litet aktiekapital som bildats för att ge ägaren frihet från personligt betalningsansvar. 1995 var revisionsplikten föremål för övervägande i Aktiebolagskommitténs arbete som dock inte föreslog några förändringar i regelverket utan konstaterade att såväl ägarna som det allmänna hade behov av en kompetent kontroll av bolagen. Man anförde samma argument som lyftes fram 1983 (Thorell & Norberg 2005). Inte heller i den nya aktiebolagslagen som infördes 2005 gjordes några förändringar avseende omfattning av revisionsplikten. Idag finner man de generella reglerna rörande revisionsplikt i Revisionslagen (RevL, SFS 1999:1079). Dessa regler gäller dock inte om särskilda revisionsregler finns utfärdade (2 RevL). Ett exempel på sådana särskilda regler är de om revision i Aktiebolagslagen (ABL, SFS 2005:552). Denna lag säger bl.a. att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i ett aktiebolag (9 kap. 12 ABL). Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i sin tur i Revisorslagen (RL, SFS 2001:883) där det bland annat anges att en godkänd revisor hos Revisorsnämnden skall ha avlagt revisorsexamen medan en Auktoriserad revisor skall ha avlagt högre revisorsexamen. Med revisorsverksamhet avses i Revisorslagen (2 RL): a) Verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt b) Rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskning enligt a. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 4

Inledning Ovanstående kompletteras sedan i Aktiebolagslagens nionde kapitel där det anges att: Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden. (9 kap. 3 ABL) Vidare skall revisorn efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman, samt om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, även lämna en koncernrevisionsberättelse. I samband med revisionen skall revisorn till styrelsen och den verkställande direktören framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. (9 kap. 6 ABL) Styrelsen och den verkställande direktören skall i sin tur ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning revisorn anser vara nödvändig och alltså lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär. Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i ett dotterbolag gentemot en revisor i moderbolaget. Revisionsberättelsen som den idag är utformad för att gälla alla aktiebolag är unikt för Sverige. I Aktiebolagslagen anges att revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorn och att den skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I förekommande fall skall det i revisionsberättelsen även anges om revisorn i en fråga som behandlas i revisionsberättelsen har en mening som avviker från styrelsens eller annan revisors, om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad, eller om revisorn anser sig sakna tillräckligt underlag för att göra något uttalande /.../ (9 kap 30 ABL) Revisionsberättelsen skall vidare innehålla ett uttalande om huruvida styrelseledamöterna och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget. Om revisorn vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall det anmärkas i berättelsen. Detsamma gäller om revisorn vid granskningen har funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på något annat sätt har handlat i strid med denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. (9 kap. 33 ABL) Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 5

Inledning Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar enligt ovan eller uttalande om att; årsredovisningen inte har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning inte har lämnats styrelseledamöterna eller den verkställande direktören inte bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget bolaget inte har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag enligt Skattebetalningslagen (1997:483) anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 Skattebetalningslagen lämna skattedeklaration enligt rådande bestämmelser skall revisorn genast sända en kopia av revisionsberättelsen till Skatteverket (9 kap. 37 ABL). Aktiebolagslagen säger att revisorn inte får lämna upplysningar om bolagets angelägenheter, som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, till enskilda aktieägare eller till någon obehörig utomstående om det kan vara till skada för bolaget. Sedan 1999 skall dock en revisor som finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören, inom ramen för bolagets verksamhet, har gjort sig skyldig till brott enligt vissa bestämmelser rörande ekonomisk brottslighet i Brottsbalken och Skattebrottslagen, utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om sina iakttagelser, samt om revisorn finner att en misstanke om brott bör föranleda honom att lämna uppgifter enligt 9 lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, i en särskild handling till åklagare redogöra för misstanken samt ange de omständigheter som misstanken grundar sig på. Efter att en revisor gjort en sådan rapportering skall han i regel avgå senast fyra veckor efter det att styrelsen har underrättats. Revisorer skall slutligen fullgöra ett antal lagstadgade tilläggsuppdrag som avser olika förhållanden och händelser. Dessa har t.ex. med kapitalbildningen att göra, prospekt, fusionsplaner och kontrollbalansräkningar. 1.1.2 Revisionsplikten inom EU Inom den Europeiska Unionen finns det gemensamma regler och direktiv avseende lagstadgad revision. Europaparlamentet och Europarådet fastställde i direktiv 2006/43/EG rådande regler för lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning för Europeiska Unionens medlemsländer. Det fjärde bolagsdirektivet (78/660/EEG) föreskriver obligatorisk revision och är tillämpligt på sådana företagsformer där delägaransvaret är begränsat, det vill säga aktiebolag eller motsvarande företagsformer där ägarna har begränsat ansvar (Thorell & Norberg 2005). Medlemsländerna har dock rätt att lätta på kraven eller helt undanta små företag från revisionsplikten (78/660/EEG). Små företag är företag där minst två av följande kriterier är uppfyllda (78/660/EEG): En balansomslutning på 2 500 000 En nettoomsättning på 5 000 000 50 anställda Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 6

Inledning Som tidigare nämnt finns det i dagsläget inga undantag från revision för svenska aktiebolag utan samtliga aktiebolag skall ha en godkänd eller auktoriserad revisor. 1.1.3 Revisionspliktens framtid i Sverige Frågan om revisionsplikt för svenska aktiebolag aktualiserades på nytt under 2006. Regeringen annonserade i budgetpropositionen för 2007 att de som ett steg i regelförenklingsarbetet avser slopa revisionsplikten för små företag. Justitiedepartementet har genom kommittédirektiv 2006:128, ett tilläggsdirektiv till den tidigare regeringens utredning Revisorer och revision; genomförande av EGdirektiv m.m. (SFS 2006:96) gett en utredare i uppdrag att bland annat: / / föreslå de ändringar som krävs för att ta bort revisionsplikten från de små företagen, ta ställning till vilka företag som ska omfattas av förändringen och allsidigt belysa konsekvenserna av författningsförslagen i fråga om hur skattekontroller och bekämpandet av ekonomisk brottslighet påverkas. (SFS 2006:128) Utredaren ska redovisa resultatet av sitt arbete i ett delbetänkande senast det 31 mars, 2008 (SFS 2006:128). 1.2 Problem och syfte 1.2.1 Problembakgrund I samtliga EU:s medlemsländer råder idag revisionsplikt för stora aktiebolag. Detta som resultat av EU:s fjärde bolagsdirektiv som alltså föreskriver obligatorisk revision för företagsformer där delägaransvaret är begränsat, i detta fall aktiebolag. Behovet av revision av denna typ i stora aktiebolag där då ägande och kontroll är separerat ifrågasätts ytterst sällan. I litteratur om ämnet förklaras detta med den så kallade Agentteorin (Thorell & Norberg); Ägare (principal) behöver reviderade räkenskaper för att hålla koll på företagsledningen (agent). Teoretiskt gör synsättet det möjligt att försvara krav på revision i varje situation där principalen har ett berättigat intresse av en granskning av agentens förehavanden. Ju mindre ett aktiebolag blir, desto mindre blir även motsättningen mellan ägare och ledning i och med att ägande och ledning i större grad tenderar att falla på samma person(er). I ett enmansbolag finns till exempel ingen motsättning mellan ägare och ledning överhuvudtaget. EU:s fjärde bolagsdirektiv tillåter också, som tidigare nämnt, medlemsländerna att lätta på kraven eller helt undanta små företag från revisionsplikt. Denna möjlighet har utnyttjats flitigt av medlemsländerna och det är i dagsläget endast Sverige och Malta som fortfarande har en lagstiftad revisionsplikt för samtliga aktiebolag oavsett storlek. Stora länder som Tyskland och Frankrike har exempelvis aldrig haft full revisionsplikt samtidigt som ett land som England, som tidigare hade lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, idag utnyttjar de maximalt tillåtna gränsvärdena för undantagande av revisionsplikt. Den lagstiftade revisionspliktens utformning i Sverige är i dagsläget ytterst aktuellt. Detta främst genom att det på grund av Justitiedepartementets kommittédirektiv 2006:128 nu alltså inte längre är en fråga om huruvida revisionsplikten skall ändras eller inte, utan snarare när och hur. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 7

Inledning 1.2.2 Problemdiskussion Behovet av revision i aktiebolag kan alltså enligt Agentteorin förklaras med ägaren/ägarnas behov av att kontrollera bolagsledningen, här med reviderade räkenskaper. Övervakningskostnaden blir då det pris man får betala för att vända sig till allmänheten för att skaffa riskkapital, alltså revisionskostnaden (Thorell & Norberg 2005). Agentteorins synsätt är dock inte begränsat till aktiebolagets associationsform. Tillsammans med Intressentteorin går det teoretiskt att tillämpa Agentteorin på, och förklara revision för, varje associationsform där man kan identifiera en principal som har ett berättigat intresse av granskning av en agents förehavanden. Övervakningskostnaden behöver alltså inte vara kostnaden för kapitalanskaffning utan kan uppkomma på grund av att principalen, utan att nödvändigtvis vara ägare, har ett direkt intresse av verksamheten eller då verksamheten är av allmännyttig karaktär. Detta får betydelse i och med rådande svensk lagstiftning som alltså ställer krav på revision i alla aktiebolag. På grund av detta krav kan man konstatera att svensk lagstiftning vidgat synsättet för vem som är principal betydligt till att innefatta bolagens samtliga intressenter. Synsättet var länge hårt kritiserat men har numera fått allmän acceptans inom bolagsrätten just genom intressentteorin (Thorell & Norberg 2005). Av ovan problembakgrund kan man således uttyda att det inte finns anledning att ifrågasätta revision för större aktiebolag där ägande och kontroll är separerat. Ett antal olika intressenter kan här identifieras och en intressentgrupp urskiljer sig som primär, nämligen ägarna. Nyttan av revision för dessa är i sin tur tydlig, ägarna behöver reviderade räkenskaper för att hålla koll på företagsledningen och potentiella ägare behöver kunna lita till räkenskaperna vid beslut om investering. Ju mindre ett aktiebolag blir däremot, desto mindre tenderar nyttan av revision för ägaren bli och istället kan andra grupper i större del tänkas utgöra de primära intressenterna. Nyttan av revision och för vem eller vilka dessa effekter gäller för blir i och med den svenska lagstiftningen då än mer svårtydd. Ett antal andra intressentgrupper än just ägarna kan tänkas ha mer nytta av revision i små företag. Vilka dessa primära intressenter egentligen är samt vilken nytta revisionen har för dessa är dock långt ifrån självklart. 1.2.3 Problemformulering Givet diskussionen ovan finns det anledning att undersöka ett antal aspekter av revision i allmänhet och för små aktiebolag i synnerhet. Dessa aspekter definieras i följande frågeställningar: Vad är syftet med revision? Vilka är de primära intressenterna för reviderad finansiell information? Vilka är de förväntade effekterna av revision? Uppfylls de förväntade effekterna i realiteten? 1.2.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring ovanstående frågeställningar hos personer och organisationer i Sverige som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 8

Metod 2 Metod Avsnittet presenterar den forskningsansats och de metoder som valts. Avsnittet avslutas med en reflektion över gjorda metodval. 2.1 Undersökningsansats För att uppfylla uppsatsens syfte och på bästa möjliga sätt ge svar på uppsatsens frågeställningar gjordes valet att genomföra en kvalitativ studie i form av intervjuer och textanalyser. Författarna valde att utgå från ett par för området vedertagna teorier och analysera det empiriska materialet utifrån dessa. 2.2 Datainsamlingsmetoder Insamling av studiens empiriska underlag utfördes dels genom intervjuer och dels genom analys av skriftligt material. Intervjuerna ska ses som studiens primära empiriska datamaterial då dessa är planerade och genomförda med denna studies syfte specifikt i åtanke. Analysen av skriftligt material ska ses som sekundärt datamaterial då materialet i sig inte är specifikt producerat för denna studies syfte. Sekundära data är dock viktig som ett komplement till uppsatsens primära data. 2.2.1 Intervjuer Insamlingen av primär data genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide med sju stycken frågor/diskussionspunkter togs fram och användes av intervjuaren under intervjuerna. Målsättningen var att samtliga punkter i intervjuguiden skulle behandlas under intervjuns gång, dock inte i någon specifik ordningsföljd. Samma intervjuguide användes under samtliga intervjuer för att förenkla jämförelsen intervjuerna emellan. Under intervjun fick respondenten möjlighet att fritt resonera kring de ämnen som intervjuaren tog upp, detta för att möjliggöra så öppna och nyanserade svar som möjligt. Intervjuaren gick endast in och styrde intervjun för att säkerställa att samtliga diskussionspunkter berördes. Respondenten fick inte ta del av intervjuguiden vare sig före eller i samband med intervjun. 2.2.1.1 Urval Respondenter söktes från grupper som av författarna ansågs ha stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning. Målsättningen var att intervjua personer som antingen kunde ge en övergripande, representativ och tillförlitlig bild av hela sin organisations ståndpunkt eller personer som kunde ge en bild av hur det ser ut rent praktiskt bland revisorer och företag i landet. De slutgiltiga respondenterna valdes antingen på grund av att de förmedlades som kontaktperson av sin organisation eller för att kontakt med dem förmedlades av någon med personlig anknytning till författarna. Urvalet av respondenter är således för studien typiska fall och får anses vara ett subjektivt bekvämlighetsurval. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 9

Metod 2.2.1.2 Bearbetning Samtliga intervjuer spelades in med diktafon. Det inspelade materialet lyssnades sedan igenom och kodades och kategoriserades. Endast delar av varje intervju skrevs ut och kodades för analys. Bedömningen av vilket material som borde tas med i utskriften gjordes helt och hållet av den av författarna som lyssnade igenom materialet. Detta urval får därför ses som högst subjektivt. 2.2.2 Textanalys Insamlingen av sekundär data genomfördes i form av analys av för ämnet och frågeställningarna relevant textmaterial. Målet med textanalysen var att utnyttja faktumet att det finns en rad ståndpunkter och åsikter i skriftlig form och att dessa borde utgöra ett bra komplement till de genomförda intervjuerna. 2.2.2.1 Urval Valet av texter att analysera gjordes utifrån två kriterier. Dels söktes texter med betoning på åsikter, exempelvis debattartiklar, och dels söktes texter från officiella instanser, exempelvis myndigheter eller branschorganisationer. Urvalet av texter för analys, liksom det av respondenter till intervjuerna, är även det subjektivt. 2.2.2.2 Bearbetning Det utvalda texterna lästes igenom och ur dessa valdes passager och citat som ansågs vara relevanta för uppsatsen frågeställningar. Dessa citat och referat samlades i ett dokument och utifrån detta utarbetades det material som framgår i uppsatsens empiriavsnitt. Bedömningen av vilket material som var relevant att ta med i uppsatsen får även i detta fall ses som subjektivt. 2.3 Metodreflektion 2.3.1 Reliabilitet Respondenterna är intervjuade som representanter för sin organisation och det är därför troligt att anta att de har lämnat tillförlitliga uppgifter. De analyserade texterna är hämtade från tillförlitliga källor och kan även de antas innehålla tillförlitliga uppgifter. Antalet genomförda intervjuer är dock lågt och det är inte rimligt att tro att urvalet av respondenter är representativt för hela populationen. Hänsyn bör även tas till författarnas begränsade kunskaper i dels intervjuteknik och dels analys av kvalitativa data. Reliabiliteten för studien får i och med detta anses vara låg. 2.3.2 Validitet Diskussionspunkterna som utgjorde underlag för intervjuerna utarbetades utifrån studiens frågeställningar och är således giltiga för att undersöka desamma. Hänsyn bör dock även här tas till författarnas begränsade intervjuteknik. Texterna som analyserades är även de valda utifrån studiens frågeställningar och utgör även de en bra representation av det som undersöktes. För studiens validitet bör slutligen hänsyn tas i subjektiviteten i både urvalet av respondenter och urvalet av texter. Validiteten får dock ändå anses vara relativt hög. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 10

Teori 3 Teori Avsnittet presenterar relevanta teorier och modeller och knyter samman dessa till uppsatsens teoretiska referensram. För att möjliggöra en vetenskaplig undersökning och analys av det empiriska materialet krävs en förankring i för problemområdet vedertagna teorier och modeller. Detta är nödvändigt för att kunna svara på undersökningens problemställning och således uppfylla dess syfte. 3.1 Intressentteori Tanken att företag och organisationer har fler intressenter än ägarna är numera en vanlig uppfattning och intressentteorin (eng. Stakeholder theory) behandlar just vilka personer och grupper som är intressenter till ett företag. Sedan Freeman 1984 publicerade boken Strategic Management: A Stakeholder Approach har begreppet intressenter blivit en del av management-litteraturen (Mitchell, Agle & Wood 1997). Freeman definierade begreppet som The Principle of Who and What Really Counts (Mitchell, Agle & Wood 1997, s. 853), det vill säga vilka är företagets intressenter och vilka får företagsledningens uppmärksamhet (Mitchell, Agle & Wood 1997). Intressentangreppssätt har under lång tid varit ett kraftfullt verktyg som använts för att bredda ledningens syn på sin roll att utöver vinstmaximering även inkludera intressen hos icke-aktieägande grupper (Mitchell, Agle & Wood 1997). Kopplingen till regelverk och lagstiftning är dock inte alltid självklar. I den anglosaxiska världen rådde länge synsätt som var tydligt ägarorienterade (Thorell & Norberg 2005) medan synsättet i den svenska lagstiftningen var att: / / inte bara ägarna utan också andra intressenter skulle ingå i intressentmodellen. (Thorell & Norberg 2005) Per Thorell och Claes Norberg (2005) skriver att det svenska synsättet länge var hårt kritiserat men att det nu har fått allmän acceptans inom bolagsrätten genom den s.k. stakeholder-teorin och att: I dag brukar redovisningens intressenter beskrivas utifrån ett brett synsätt, omfattande ägare/investerare, anställda, långivare, leverantörer, kunder, samhället och allmänheten. (Thorell & Norberg 2005) Skillnaden mellan ett traditionellt input-output perspektiv och ett intressentperspektiv beskrivs av Donaldson och Preston (1995). Den konventionella input-output modellen, Figur 1, beskriver investerare, anställda och leverantörer som bidrar med input till företaget. Den svarta lådan som är företaget omvandlar denna input till output till nytta för företagets kunder (Donaldson & Preston 1995). Enligt denna modell blir relationen mellan företaget och dess intressenter väldigt ensidig och den enda egentliga nyttan tillfaller kunderna. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 11

Teori Figur 1 Företaget enligt en traditionell input-output modell. Källa: Donaldson & Preston 1995. Intressentmodellen ställer sig i skarp kontrast med input-output perspektivet (Donaldson & Preston 1995). Intressentmodellen menar istället att alla personer som med legitima intressen deltar i ett företags verksamhet gör så för att få nytta och att det inte finns någon rangordning där ett visst intresse står över ett annat (Donaldson & Preston 1995). Modellen visar således alla intressenter i lika förhållande till den svarta lådan som utgör företaget, se Figur 2. Som pilarna i modellen också visar så är beroendeförhållandet mellan företaget och dess intressenter ömsesidigt något som beror av att relationens fortlevnad är beroende av ett resursutbyte mellan de olika parterna. Figur 2 Företaget enligt intressentmodellen. Källa: Donaldson & Preston 1995. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 12

Teori Synen på företagets intressenter beror till stor del på om betraktaren har en smal eller bred syn på begreppet intressent (Mitchell, Agle & Wood 1997). Freeman definierar en väldig bred definition av begreppet intressent: A stakeholder in an organization is (by definition) any group or individual who can affect or is affected by the achievement of the organizations s objectives (Mitchell, Agle & Wood 1997, s. 856) Detta är en av de allra vidaste definitionerna och gör att möjliga intressenter kan vara i stort sett vem som helst (Mitchell, Agle, Wood 1997). Clarkson ger en betydligt smalare syn på begreppet: Voluntary stakeholders bear some form of risk as a result of having invested some form of capital, human or financial, something of value, in a firm. Involuntary stakeholders are placed at risk as a result of a firm s activities. But without the element of risk there is no stake. (Mitchell, Agle & Wood 1997, s. 856) Ett intresse är i Clarksons mening således bara något som kan förloras (Mitchell, Agle & Wood 1997). Användningen av risk som mått för intresse i ett företag är ett sätt att minimera intressenterna till endast de som har legitima krav på företaget (Mitchell, Agle & Wood 1997). Ronald Mitchell, Bradley Agle och Donna Wood (1997) menar i kontrast mot dem som enbart fokuserar på legitimitet att man genom att göra det endast fångar ett nyckelattribut i intressentmodellen. De menar istället att relationen mellan företaget och dess intressenter bygger på tre huvudsakliga attribut och att användandet av dessa tre attribut leder till en mångt mycket mer dynamisk modell. De tre attributen definieras som: / / (1) the stakeholder s power to influence the firm, (2) the legitimacy of the stakeholder s relationship with the firm, and (3) the urgency of the stakeholder s claim on the firm. (Mitchell, Agle & Wood 1997) 3.2 Agentteori Agentteori är en positiv/deskriptiv teori som uppmärksammar organisationens styrnings- och kontrollproblem utifrån ägarnas, investerarnas och externa intressenters synvinkel (Hatch 2002). Relationen mellan principaler, alltså uppdragsgivarna och deras agenter, står i fokus för teorin där agenten är förtrodd att fatta beslut i principalens intresse. Teorins grundantagande är dock att individer aktivt kommer att agera för att maximera sin egen nytta (Shroeder, Clark & Cathey 2005). Detta leder till det för teorin centrala Agentproblemet vilket handlar om risken för att agenter snarare kommer att tjäna sina egna intressen än principalernas (Hatch 2002). Sedan åttiotalet har agentteorin applicerats på flertalet ämnen från t.ex. makroekonomi till redovisning och företagsledning. Teorin har med tiden utvecklats till att generellt utgöra grunden vid utformande av modeller rörande decentraliserade beslutstaganden. Applicerat på uppsatsens ämne förklarar agentteorin revision med att en eller flera (aktie)ägare utgör principal(er) och anlitar en revisor för att övervaka och kontrollera agenten som då ses som antingen företagsledningen eller företagsledaren (Khalil & Lawarrée 1995). En principal kan begränsa avvikelser från sina intressen i företaget genom att etablera passande incitament för agenten vilket Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 13

Teori leder till att denne ådrar sig så kallade agentkostnader (agency costs). Ägarens kostnad för revision ses då som en övervakningskostnad vilka räknas till dessa agentkostnader (Jensen & Meckling 1976). Ovanstående resonemang appliceras bäst på stora aktiebolag där alltså ledning och ägande av företaget i regel är skilt mellan olika personer. Agentteorin kan dock även appliceras på små aktiebolag. Man ser då istället för ägarna alla intressenter, som begränsat av avstånd till företagsledningens handlingar ej kan verifiera dessa, som principaler. Exempel på sådana är banker och andra kreditgivare (Collis, Jarvis & Skerratt 2004). Baserat på agentteorin bör det existera ett negativt förhållande mellan revisionskostnader och graden av ledningens ägande i företaget. Detta då ledningens och ägarnas intressen med stor sannolikhet överrensstämmer vid hög grad av ledningsägande i företaget samt tvärtom vid motsatta förhållanden. Vidare bör ett positivt förhållande mellan revisionskostnader och företagets fria kassaflöde existera. Detta förklaras med att Agentproblemet tros vara mer påtagligt vid en hög grad av fritt kassaflöde, eftersom agenten då har mer valmöjligheter över hur denna skall använda de ekonomiska medlen. Även här tros motsatsen gälla vid omvända förhållanden. Resultat från gränsöverskridande studier bekräftar, åtminstone till en viss grad, dessa antaganden. Agentteorin kan alltså användas för att förklara revisionskostnader internationellt (Nikkinen & Sahlström 2004). 3.3 Teoretisk referensram Intressentteorin och Agentteorin har använts för att utforma uppsatsens undersökning samt till att finna centrala aspekter inom det valda problemområdet. Agentteorin applicerat på redovisningsområdet förklarar utan större motstridigheter behovet av reviderad finansiell information för ägare i större aktiebolag. Tillsammans med intressentteorin kan teorin i förlängningen motivera att fler än aktieägarna har nytta av samma revision. Detta blir aktuellt då man ser till revisionens nytta i mindre aktiebolag eftersom Agentteorin inte längre lika självklart kan motivera aktieägarna som primära intressenter. Omfattningen av revisionens intressentkrets samt hur stor nyttan egentligen är för dessa blir i och med denna uppställning intressant och det är i detta uppsatsen tar sitt avstamp. Beroende variabel för uppsatsen blir nyttan av reviderad finansiell information i svenska aktiebolag i allmänhet, och små svenska aktiebolag i synnerhet. Oberoende variabler blir respondenternas samt andra nyckelpersoner och organisationers uppfattningar om den svenska revisionen i allmänhet och den svenska revisionsplikten i synnerhet. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 14

Empiri 4 Empiri I avsnittet redogörs för uppsatsens empiriska material. Först presenteras de personer som blivit intervjuade och sedan de artiklar och texter som analyseras. Därefter presenteras utdrag, referat och citat från intervjuer och texter uppdelat på uppsatsens olika frågeställningar. 4.1 Intervjuer Sigurd Elofsson är ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten och har tidigare varit myndighetens talesman i frågor rörande revisionsplikt. Elofsson sitter med i en samarbetsgrupp mellan Ekobrottsmyndigheten och FAR SRS samt medverkar i Ekobrottsmyndighetens remissvar angående eventuellt avskaffande av revisionsplikt för mindre aktiebolag. Intervjun genomfördes den 3 april 2007. Roine Sundberg äger och driver sedan elva år tillbaka redovisningsbyrån EkonomiPorten AB. Byrån är ISO-certifierad och medlem i SRF. Sundberg själv är auktoriserad redovisningskonsult och ledamot i SRF sedan 15 år tillbaka. Intervjun genomfördes den 5 april 2007. Mats Fernlund är auktoriserad revisor och delägare i revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Fernlund har lång erfarenhet av revisionsyrket både vad gäller revision av stora som små företag. Intervjun genomfördes den 8 april 2007. Annette Dahlberg representerar Skatteverket som expert i, den av Justitiedepartementet tillsatta, utredningen om revisorer och revision. Dahlberg arbetar på produktionsavdelningen som verksamhetsutvecklare vid Skatteverkets huvudkontor. Hon arbetar med revisionsfrågor, framförallt metodutvecklingar och stöd till skatteverkets ca 1200 revisorer ute i landet. Intervjun genomfördes den 11 april 2007. Tomas Haglund är i grunden Civilekonom och auktoriserad revisor sedan mitten på nittiotalet. Han driver T Haglund Revisionsbyrå som han grundade 1993 och arbetar uteslutande med fåmansbolag. Intervjun genomfördes den 8 maj 2007. 4.2 Artiklar och texter I samband med publiceringen av den för uppsatsens teori och bakgrund viktiga rapport, Revisionsplikten i Sverige av Per Thorell och Claes Norberg (2005), publicerades i Dagen Industri den 16 mars 2005 debattartikeln Slopa revisionsplikten i de mindre företagen. Denna debattartikel skriven av Svenskt Näringslivs redovisningsexpert Carl-Gustaf Burén och skattejuristen Kerstin Nyquist (som även författade förordet till ovan nämnd rapport). Både Burén och Nyquist sitter likt Annette Dahlberg med i kommittén som på Justitiedepartementets begäran utreder den svenska revisionsplikten. Dagen efter, 17 mars 2005, publicerade Dagens Industri Dan Brännström och Martin Johanssons respons till Burén och Nyquists inlägg, Svenskt Näringsliv drar undan mattan för småföretagen. Dan Brännström var vid denna tid generalsekreterare i Föreningen för revisionsbyråbranschen, FAR, medan Martin Johansson var VD i Svenska Revisorsamfundet, SRS. I september 2006 slogs FAR och SRS ihop och Dan Brännström sitter kvar som generalsekreterare för det sammanslagna förbundet. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 15

Empiri Brännström sitter även han med i den tidigare nämnda kommittén som utreder den Svenska revisionsplikten. Senare samma månad publicerade Dagens Industri Mikael Carlsons inlägg i debatten; Argumenten för revisionsplikt väger alltför lätt. Carlson var då, och är fortsatt, förbundsordförande för Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF. SRF har länge varit en stark röst mot revisionsplikt i små aktiebolag. I slutet av 2006 var ämnet åter aktuellt i och med regeringens tillsättande av den i uppsatsen nämnda utredningen Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (SFS 2006:96). FAR SRS ordförande Peter Clemedtson, vice ordförande Maria Östman samt Dan Brännström (FAR SRS) skrev debattartikeln Devalvera inte AB genom slopad revision som i november publicerades i Dagens Industri. Som direkt svar på ovan nämnd artikel publicerades den 4 december samma år debattartikeln Småföretag behöver råd inte revision skriven av SRF:s förbundsordförande Mikael Carlsson och Jonas Bergqvist (numera VD för LRF Konsult och suppleant i SRF:s förbundsstyrelse). FAR SRS gav 2006 ut boken Revision en praktisk beskrivning. Boken förklarar vad revision är, hur revisorer arbetar och beskriver också de regler som styr revisionen och revisorns arbete. Bokens andra kapitel behandlar revisionens syfte och är den del av boken som behandlas i denna uppsats. Även om det anges i boken att den inte innehåller officiella ställningstaganden från FAR SRS så presenterar den på ett överskådligt sätt vad revision är. Samtliga dessa artiklar och texter har analyserats för att identifiera skribenternas (och i vissa fall de organisationer de representerar) uppfattningar om syftet, intressenterna och effekterna av revision. 4.3 Revisionens huvudsyfte Elofsson från Ekobrottsmyndigheten anser att syftet med revision är att garantera att det som en företagsledning påstår, också är korrekt så till vida att det inte finns några väsentliga avvikelser från det de påstår. Huvudsyftet med revision är alltså att vara en garant och att vara revisor är samma sak som att vara en kvalitetsgranskare. Elofsson menar vidare att revisorerna är oerhört viktiga för vårt ekonomiska systems trovärdighet och att grunden för revisionen ligger i revisorernas riskanalys. Han säger att: I aktiebolag ska man revidera enligt god revisionssed och / / riskanalysen är A och O för en revisor och under förutsättning att / / [revisorn] har det greppet man ska, då har man den [förebyggande] kontrollen. Elofsson menar att det är revisorerna som gör det möjligt för personer som inte känner varandra att ändå göra affärer. Revisorn har alltså enligt honom / / en skyldighet gentemot samhället / /. Detta utifrån att man fäster tillit till information under förutsättning att en revisor har garanterat trovärdigheten alternativt talat om vad de inte tycker stämmer. En revisor som inte får den tillgång till sina klienter som krävs har en skyldighet att hoppa av. Redovisningskonsulten Sundberg tror att staten har lagt på företagarna revision med syftet att revisorerna tillsammans med Skatteverket formellt skall hålla ordning på företagarna och utgöra en kontroll av att de sköter sig. Angående revisionens Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 16

Empiri huvudsyfte säger han att det är för att ha en utökad kontroll och att hitta oegentligheter. Med utökad kontroll syftar här Sundberg på att kontroll i många fall redan görs av exempelvis redovisningskonsulter. Auktoriserade revisorn M. Fernlund anser att huvudsyftet med revision är att skapa en säkerhet för intressenterna genom att se till att företagets räkenskaper är korrekta och att företaget har bra rutiner. M. Fernlund pekar även på att revisionen definitivt är en hjälp för företagen, bland annat då många mindre företag är osäkra på hur deras rutiner bör vara uppbyggda. Många företagare är även angelägna om att revisorerna ska ställa krav för att företagarna då i sin tur mer berättigat kan ställa krav på exempelvis sina anställda. M. Fernlund menar att det för ägarna / / kan vara enklare att kommunicera mot andra om revisorn tycker någonting.. M. Fernlund påpekar slutligen att det är en nödvändighet att revisorerna arbetar nära företagarna för att syftet skall uppfyllas. Om detta säger han: Grunden när man ska planera en revision är ju till exempel att man ska känna till verksamheten. Det är det första. Du måste veta vad bolaget sysslar med och hur de skapar sina intäkter och vad de har för typ av kostnader. Det är utifrån den bilden som du kan bestämma vad som är väsentligt och / / vilka revisionsåtgärder du vill vidta för att säkerställa att det är korrekt eller att rutinerna fungerar. Dahlberg från Skatteverket anser att revisionens huvudsyfte är att kontrollera så att företags räkenskaper är rättvisande och riktiga. Auktoriserade revisorn Haglund anser att syftet med revision är att säkerställa att redovisningen är rätt och riktig och att företagen har beaktat vissa skattemässiga regler. Han menar dock att det är den rent teoretiska definitionen och att revisionen i praktiken har ett mycket större omfång. Branschorganisationen FAR SRS skriver om vikten av att ett företags olika intressenter kan lita på den information företaget lämnar om sin ekonomiska situation och förvaltning. Ansvariga för denna information är företagets VD och styrelse och det är revisorns roll att kvalitetssäkra den. De menar vidare att revision är: / / att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma, och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. Rent konkret anser de att målet för revisionen är att revisorn skall lämna en revisionsberättelse med uttalanden om företagets årsredovisning och bokföring samt om styrelsens och VD:ns förvaltning. Angående revisionens syfte skrev FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström och tidigare Svenska Revisorsamfundets Martin Johansson 2005 följande: Revisionen syftar till att skapa förtroende för förvaltningen och redovisningen av ett företags verksamhet. Detta förtroende underlättar kapitalanskaffning/finansiering och ger därmed förutsättningar för transaktioner - inköp/försäljning - mellan företag. Revisionen fungerar som ett slags smörjmedel och leder till ett sundare näringsliv. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 17

Empiri Specifikt för små företag menade Brännström och Johansson att revisorn ofta har anledning att hjälpa småföretagen att navigera i de mycket komplexa regelsystem som gäller i Sverige. Enligt dem blir detta särskilt påtagligt när ett företag får bekymmer med lönsamhet och likviditet för att företagarna då måste få hjälp att på rätt sätt hantera de svenska kapitalskyddsreglerna. Brännström och Johansson hävdade att revisorerna i och med detta behövs som viktigt stöd och bollplank, inte minst för de små företagen, samt att det är när revisorn löpande följer företaget som han eller hon kan slå larm och påminna ledning och styrelse om de åtgärder som måste vidtas. 4.3.1 Skilda syften Elofsson från Ekobrottsmyndigheten anser inte att revisionens huvudsyfte skiljer sig för olika aktiebolag beroende på faktorer som storlek och ägarsituation. Om detta säger han: Om vi talar om det generella revisionsuppdraget, det vill säga att man ska granska en årsredovisning och räkenskaperna bakåt under ett räkenskapsår, så anser jag inte att det är någon generell skillnad. Det är samma uppdrag oavsett vilken typ av associationsform man ger sig in i. / / Revisorns roll är exakt samma men sen blir omfattningen av så att säga antalet intressenter oerhört olika. / / Men samtidigt är grundtanken med revision exakt samma och det är därför man har exakt samma revisionsberättelse. Sen har man även exakt samma revisionsprogram och revisionsmanualer men man väljer ut olika typer utav granskningar med avseende på den typen av företag. Trots att både redovisningskonsulten Sundberg och Dahlberg från Skatteverket inte angett specifika syften för eller inriktade mot några specifika intressentgrupper anser de båda att det indirekt kan tänkas förekomma skilda syften med revisionen för olika typer av bolag. Dahlberg kommenterar denna åsikt med följande: / / har du ett ägarlett företag så är ägaren redan insatt i allting, medan om du har ett stort bolag där du har en ägare som inte är aktiv i företaget själv så har ju revisionen en större roll att tjäna som garant för att företaget sköts riktigt. Sundberg i sin tur säger: / / det är helt olika intressenter / /. I ett större bolag där är /../ de som driver bolaget / / sällan ägarna. Där är ju revisorn en viktig kontrollant att styrelsen inte lurar ägarna / /. Medans i de här mindre så är det ju så gott som alltid de som driver företaget och ägarna samma person. / / i de mindre bolagen där är det väl strängt taget att revisorn då skulle se till att man sköter sig gentemot Skatteverket och inte undanhålla skatt / /. Auktoriserade revisorn Haglund anser att huvudsyftet med revision alltid är detsamma. Han menar dock att den praktiska utformningen blir olika beroende på exempelvis bolagets storlek eller ägarstruktur men att syftet är detsamma. Haglund pekar på fallet där ägaren och företagsledaren är en och samma person som exempel på en situation som påverkar revisionens utformning. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 18

Empiri SRF:s förbundsordförande Mikael Carlson skrev 2005 angående revisionens syfte att: På denna punkt är alla ense, men förenkling kan bara ske genom att regelverken anpassar sig till småföretagens miljö. Detta kräver att man börjar i rätt ände och låter dessa företags behov styra hur regelverken kan utformas. Då fungerar inte en allmänt lagstadgad revisionsplikt som i grunden bygger på behoven hos börsnoterade företag med ägandet separerat från driften av verksamheten. Carlson påpekade vidare att revisorerna är kompetenta och att revision är ett viktigt institut i ett fungerande näringsliv. Enligt honom har debatten ofta har fel vinkling: / / låt oss komma ihåg att varken revisorer eller revision ifrågasätts. / / Vad som ifrågasätts är revisionsplikten, alltså kravet att underställa sig revision även om behovet inte finns. 4.4 Intressentkrets av reviderad finansiell information Elofsson från Ekobrottsmyndigheten anser att hela samhället har nytta av revisionen då revisorerna är garanter för det ekonomiska systemet, alltså möjligheten att göra affärer. Angående vilka intressenter som mer specifikt kan identifieras säger han följande: / / exempelvis är det de anställda som gör affärer med företaget i och med att de är just anställda och har ett anställningsavtal. De har oftast inte direkt insyn i ekonomin men via att det finns en revisor som verkar för att saker går rätt tillväga och utifrån att revisorn gör sin riskanalys korrekt, som är oerhört viktigt / / ges de anställda en trygghet. På samma sätt ger detta en trygghet till leverantörer, stora som små, långivare och självklart ägarna. Elofsson fortsätter om just ägarna: Ägarna är mer eller mindre intressanta kan man väl säga beroende på typen av företag. I ett företag som Ericsson blir ägarna oerhört intressanta, då de ligger så långt från bolagets styrning, medan i ett litet bolag däremot där ägaren och styrelsen samt den som verkar i bolaget är exakt samma person där är det ju ganska ointressant för ägaren vad revisorn säger. För troligtvis vet ju ägaren / / exakt vad som händer och sker. Sedan har vi ju också Skattemyndigheten som också har ett stort intresse av att man betalar skatt på det sättet man skall göra, vi har även andra som börsen / / osv. osv. I anslutning till att samhället som sådant har nytta av revision påpekar Elofsson att revisorerna tilldelas allt fler uppgifter. Att anmäla misstankar om vissa typer av brott är en pålaga som han anser att samhället lagt på revisorerna just därför att de är en sådan nyckelgrupp. Elofsson menar vidare att man i mindre bolag generellt sett inte har samma nivå av ekonomisk och juridisk kunskap: Det lilla företaget lejer i bästa fall ut bokföringen men i vissa fall sköter man det själv, / / i många av de fall vi ser här med föga framgång och dom [småföretagen] skulle ha stor nytta av en revisor. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 19

Empiri Elofsson menar alltså att ett enmansbolag har väldigt stor nytta av en revisor utifrån att de generellt sett inte har den kompetens som krävs. Han fortsätter sitt resonemang: Det har blivit mer och mer komplext att driva företag. / / De flesta företag har så dålig kapitalbas att det räcker med några missade fakturor exempelvis och man står på randen till obestånd med ansvarsgenombrott som följd, det vill säga personligt ansvar. Det är en mängd frågor kring företagarna som är mycket laddade som många företagare inte tänker på och det kommer ofta som en chock när rättsväsendet kliver in / / och då är det ofta för sent. En väldigt stor mängd av de vi hanterar här är just småföretagare och den allra största delen är oaktsamma brott, det vill säga brott som begås på grund av okunskap eller slarv. För de människor som drabbas av detta får det långtgående konsekvenser. Vidare anser Elofsson att man visserligen kan säga att vissa intressenter har större nytta av revisionen än andra men att detta varierar från fall till fall. Han menar att revisorn reviderar utifrån de givna förutsättningarna, att nyttan för intressenterna helt beror på omständigheterna: Självklart finns det intressenter som har större nytta, som kanske har en sämre sits osv. Men revisorn som sådan, han reviderar ju företaget utifrån den riskanalys han gör. / / Revisorn reviderar ju hela tiden utifrån de förutsättningar som föreligger. / / Om intressenterna säger Elofsson avslutningsvis: Många anser ju att först å främst är det ägarna, styrelsen och bolagsstämman / / men jag tycker inte man kan säga så riktigt. Det är intressentgrupperna som sådana, / / det beror helt på vilken verksamhet och hur så att säga konstellationen ser ut. Men Skattemyndigheten finns ju alltid närvarande och det gör ju ägarna också, men skattemyndigheten har ju aldrig lika mycket information som ägarna generellt sett har. Redovisningskonsulten Sundberg, auktoriserade revisorn M. Fernlund och Skatteverkets Dahlberg är överrens i det att de anser att intressentkretsen för reviderad finansiell information ser olika ut för stora och små aktiebolag. Även anledningen till detta anger de tre respondenterna som samma, nämligen att separerandet av ägande och ledning i regel är mindre, oftast obefintlig, i små aktiebolag. Om de små aktiebolagen säger M. Fernlund: Det som definitivt försvinner är skillnaden på ägandet och ledningen, det finns ju inte kvar. / / Man har ju inget behov av att revidera ledningen för att rapportera till ägarna / /. Däremot måste man ju se att de har gjort rätt saker. / / mer att man måste se till att de till exempel har kontroll på verksamheten och att skatter och avgifter betalas i tid. Gustaf von Boisman, Joakim Fernlund 20