KILINGE
Kartan på föregående sida upprättades i samband med storskiftet 1818. Ägare till Kilinge eller Kylinge som det står på kartan var bergsmännen Anders Månson och Olof Andersson i Gettorp. Protokollet från detta skifte innehåller noga beskrivning om fördelning av åkermark, betesmark, hagar, ängar, skog, vattenkällor, diken, husens placering och en mängd andra detaljer. Det fanns även en del noteringar som vi kanske i dag tycker inte skulle vara så viktiga, men på den tiden var det säkert annorlunda, Här följer några exempel på detta:
Såsom ersättning för flera frugtbärande trän som Olof Andersson fått på sin tomt skall han årligen Under Sex års tid betala till Anders Månsson 1 tunna hvitplommon så framt icke missväxt derpå något år inträffar. Om året efter en sådan händelse ymnig frukt af plommon skulle erhållas bör Anders Månsson godtgöras äfven för förra årets förlust af sådan frukt. Men skulle missväxt därpå inträffa två eller flera år efter hvartannat erhålles dock icke hans förlust för mer än det näst föregående. Ur Olof Anderssonsträdgård skallanders Månsson hafva rättighet att flytta 12 stycken telningar af fruktträn vid tjenligt tillfälle, dock bör Olof Andersson därvid vara tillstädes. Äfven för en del af de befintlige krusbärsbuskar afflyttas. Likaså äger Olof Andersson rättighet att afflytta någon del af den i Anders Månssons trädgård befintliga fläderbusken.
Fastighetsbeteckningarna har under åren ändrats flera gånger, men för att kunna hålla isär de olika gårdarna har vi valt att konsekvent använda oss av beteckningarna från ekonomiska kartan 1948 dvs. Kilinge 2:1,3:1 och1:3. Historiska kartor, Lantmäteriet: År 1852 den 6 sept inställde sig undertecknad Landtmätare uti Kihlinge i Linköpings län, Risinge Tingslag och Wånga Socken, för att enligt Konungens Befallningshafvares förordnande af den 12 förutgående juli, verkställa Laga Skifte å ägorna till detta hemman 1 mtl Frälse, som enligt förordnat bilagd förteckning på delägarna består av följande delar: ¼ mtl som äges av Nämndemannen Hans Olofsson i Berga af Wånga Socken. 7/16 mtl: som äges af Olof Andersson i Kihlinge. 5/16 mtl: som äges af Orgelnisten J.A. Hultgren i Wånga Kihlinge den 8 October 1852 På Embetets vägnar Herman Rosen
LAGA SKIFTET 1854 A Kilinge 3:1 5/16 mtl B Kilinge 2:1 1/4 mtl C Kilinge 1:3 7/16 mtl
Den hvälda källaren som omnämns här finns kvar än i dag.
Det beslutades sålunda att Kilinge 3:1 skulle flyttas ut, vilket också blev fallet, och det nya Kilinge 3:1 blev uppfört omkring 1870.
Under Kilinge har det funnits 5 torp, nämligen Erstorp, Nysätter, Mossarp samt gamla och nya Hyttan. Till Erstorp flyttade Eric Andersson och Carin Andersdotter 1824 från Sten Senare bodde här Petter Johansson och Margareta Olsdotter samt Petter Svensson med sin hustru Anna Andersdotter. De senare flyttade 1835 till Stolpa Gettorp och därefter har ingen bott vid Erstorp. Nysäter. Detta torp byggdes av Peter Gustafsson och hans hustru Maja Stina Nilsdotter och var klart vid deras gifte 1920. Båda var födda i Kimstad, 1778 resp. 1798. Peter Gustafsson hade varit lantvärnist och fyra gånger utskriven som soldat. Enligt traditionen skulle han ha burit soldatnamnet Tass, och hans torp fick därför smeknamnet Tassens. De flyttade 1833 till Panna och traditionen säger att denna flyttning inte skedde frivilligt utan att de blev bortkörda utav markägaren Anders Olsson Kilinge 1:3 Till dennes hustru Johanna Nilsdotter skall han då ha sagt: Jag flyttar men du blir kvar i Kilinge. Hon blev sjuk 1836 och var sedan sängliggande till sin död 1880. Peter och hans hustru Maja Stina flyttade redan året efter till Jordkulan på Bobergs ägor där Peter avled 1835 i Risinge under en vandring från Rejmyre glasbruk.änkan bodde kvar vid Jordkulan till 1869 och avled 1873 i rödsot vid fattighuset.
Nysäter övertogs 1833 av torparen Sven Jonsson, f. i Slätmon 1798, och hans hustru Annika Erichsdotter, f. i Västra Torp 1794. Mannen dog här 1841 p.g.a bröstsjukdom och hustrun 1864. I husförhörslängden står det så här: Lefva illa i äktenskapet och hafva derför blifvit flera gånger varnade Efter dem kom sonen Eric Svensson, f. vid Hyttan 1831,död här 1908 i lunginflammation. Gift 1864 med Anna Maja Abrahamsdotter, f. i Sandfallet 1830, död här 1899 i lungsot. Från ca 1878 anges att de bor i egen stuga. I den bodde ingen efter 1908. Torpare blev från 1878 Erik Jonasson, f. i Skogstorp på Lilla Röja ägor 1850. Han kom från Ängstugan med sin hustru, som han hämtat där, Maja Stina Jönsdotter, f. i Jogestorpetorp 1849. Mannen avled här 1908 i kräfta. Änkan bodde ensam kvar här till 1930 då hon flyttade till Kullerstad där hon sedan avled 1934. Mossarp Mossarp nämns första gången 1866 då Carl Fogelgren kom dit från Flistad. Han var född 1821 i Stenstorp Östra Harg och gift med Anna Rebecka Säf, f. 1818 i St. Lars församling Linköping.
Carls far, som var kronoskogsuppsyningsman i Östra Harg, blev mördad 1850. 1870 avled Carl i bröstsjukdom och änkan bodde kvar här till sin död 1893. Deras dotter Maja Stina, f. 1847 i Stenstorp Östra Harg, gifte sig 1872 med Karl Peter Jakobsson, f. 1845 i Ljung och de bodde här till 1877 då de flyttade till Holmen. Hela familjen emigrerade till Amerika 1879. 1877 kom Sven Hansson hit. Han var född 1823 i Vånga och gift med Britta Kajsa Karlsdotter, också hon född i Vånga 1833. De hade 3 barn, Maja Stina f. 1860, Anna f. 1863 och Nils Johan f. 1868. Nils Johan emigrerade till Amerika redan 1887. Britta Kajsa avled 1903 i gulsot och Sven 1913. Dottern Anna som var svagsint och senare sinnessjuk dog på Vadstena hospital i magkräfta 1910. 1916 kom Karl Arvid Lundgren, f. 1870 i Tjällmo hit. Han flyttade med sin hustru Emma Charlotta, f. Andersson 1878 i Östra Harg, från Holmen. 1918 avsöndrades Mossarp, som i samband med detta kom att heta Skogalund, från Kilinge 1:3 till en kostnad av 1850 kr.
1918 flyttade systrarna Maja Greta och Karolina Persdotter in här. De kom från Fallet i Ruda men var födda 1856 resp. 1859 vid Ljudsjön i Olskeppetorp. De stannade dock bara kvar här drygt ett år och flyttade 1919 till Klädbergstorpet. Karolina avled 1939 vid Ålderdomshemmet i Vånga. Till Skogalund, som det nu hette, kom 1919 fd. livgrenadjären Karl August Karlsson Hallberg,f. 1866 i Värna Kalmar län och hans hustru Lovisa Augusta f.1862. De hade 4 söner : Melker f. 1894 död 1978,Uno f. 1898 död 1978, Folke f.1900 död 1974 samt Gösta f. 1902 död 1976. Lovisa Augusta avled 1931 och Karl August bodde ensam kvar till sin död 1945. Hyttan Det har funnits två torp med namnet Hyttan och vi kallar dem för gamla och nya Hyttan. Gamla Hyttan omnämns först omkring 1818 Där bodde under åren 1818-ca 1900 bl. a följande personer : Jöns Jönsson 1787-1874 Kari Johansdotter 1787
Bengt Persson 1804 Anna Lovisa Nilsdotter 1808 Erik Eriksson 1814 Stina Kajsa Olsdotter 1810 1851 kom Nils Petter Andersson och hans hustru Karin Jonsdotter till Hyttan. Nils Petter var född 1818 i Vreta Kloster och Karin var född 1821 i Vånga. Här är platsen där gamla Hyttan låg. Nils Petter och Karin gifte sig 1845 och bodde först i Lilla Humpen där de fick sonen Anders född 1845. Därefter bodde de i Balderums Södergård där de fick sonen Johan, som föddes 1847.Efter att ha bott i Kilinge
mellan 1848 och 1851, där de fick sonen Petter1850, flyttade de till Hyttan 1851. Där fick de ytterligare fem barn. 1876 avled Nils Petter och därefter flyttade Karin efter ett tag bott i Lilla Rödja, till Klockarfallet, där hennes dotter bodde. Hon avled där 1898 i vattensot. Vidare bodde vid Gamla Hyttan Olof Olofsson och hans hustru Anna Lotta Andersdotter. De var båda födda i Vånga, 1841 resp. 1846 och fick fem barn. De flyttade 1894 till Kvarnängen Bobergs Östergård, och sedan dess har nog ingen bott vid Gamla Hyttan. Nya Hyttan omnämns förste gången 1880, då Per Johan Larsson flyttade in. Per Johan föddes i Viggesäter 1845 och gifte sig med Karolina Andersdotter 1881, som var född 1852 i Risinge. De fick tre barn, Anna Matilda f. 1879 och död 1956, Elin Maria f. 1884 och död 1978 samt Emma Charlotta f. 1889. Elin var dövstum och dog vid Hallegården i Kullerstad. Per Johan avled 1912 i lunginflammation och Karolina levde de sista åren på Vånga Ålderdomshem och avled 1946.
Nya Hyttan i början på 1950-talet. Hyttan köptes i mitten av femtiotalet av Erik Fredriksson utav Karl Andersson i Kilinge.Den var då i stort behov av rnovering, vilket också gjordes. Därefter bodde Karl och Ulla Strömfors permanent där under ett antal år. Numera nyttjas den som sommarbostad..