2016:70 Vattenmöllan - kvarnmurens renovering Antikvarisk medverkan, 2016 Helene Stalin Åkesson
Rapport 2016:70 Vattenmöllan - kvarnmurens renovering Antikvarisk medverkan, 2016 Brunnby socken, 1201 Höganäs kommun Skåne län Helene Stalin Åkesson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Tomegapsgatan 22 223 50 Lund www.regionmuseet.se 2016 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne E-rapport 2016:70 Omslagsfoto: Entreprenören återmonterar stenar i kvarnmuren Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Vattenmöllan Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Inledning 6 Historik 7 2000-talets historik 8 Åtgärder 10 Avvikelser från arbetshandlingarna 12 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 12
Vattenmöllan ligger i Höganäs kommun. Kvarnmiljön ligger alldeles vid vattenet mitt emellan Krapperup i söder och Mölle i norr. Den omgivande bebyggelsen utgörs av mindre gårdar med hagmark och friliggande bostadshus.
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Muren mot kvarndammen i öster, före respektive efter avslutad åtgärd. Sammanfattning av utförda åtgärder Kvarnhusets inre murar har renoverats. Stenar som fallit ur eller varit på väg att lossna ur muren har åtgärdats. Då kvarnen står ouppvärmd och vatten konstant finns i rännan genom byggnaden, valdes ett hydrauliskt kalkbruk som är starkare än ett rent kalkbruk. Primärt är åtgärderna koncentrerade till kvarnens norra del men murarbeten har även gjorts i den södra muren. I norr har muren avfärgats i vitt med kalkfärg. Administrativa uppgifter Objekt Vattenmöllan Socken Brunnby socken Kommun Höganäs kommun Arbetshandlingar Länsstyrelsens bidragsbeslut Regionmuseets dnr L12.20-235-16, 1201 Länsstyrelsens dnr 434-28192-2015 Beställare Föreningen Vattenmöllans vänner Entreprenör FP Kulturbyggnadsfirma AB Antikvarisk expertis Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Helene Stalin Åkesson Projekttid 2016-08-24-2016-10-27 Bidrag Länsstyrelsen Skåne - byggnadsvårdsbidrag Rapportgranskning Kerstin Börjesson 5
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Inpassning av stenar i kvarnmuren. Arbetet genomfördes med stor försiktighet, för att inte orsaka rörelser i murverket. I första hand återmonterades befintliga stenar men i hålrummen runt omkring kompletterades med mindre kilstenar. (Foton från entreprenören.) Inledning Sedan juni 2016 bedrivs ett Leaderprojekt vars syfte är att renovera återstående delar av Vattenmöllans kvarnhus samt att rekonstruera processutrustningen, vilket framförallt handlar om de två kvarnhjulen. Målet är att möllan åter ska kunna mala. Regionmuseet har vid återkommande tillfällen haft förmånen att i form av antikvarisk expertis medverka vid olika steg i renoveringen. Men även mellan de olika renoveringsetapperna har museet haft kontakt med föreningen i frågor som rör kvarnmiljöns publika verksamhet och hur den kan levandegöras. Museet har också varit bollplank om möjliga finansieringsvägar. Inför kvarnmurens invändiga renovering fick Regionmuseet förfrågan om att medverka som antikvarisk expert, ett uppdrag museet ser positivt på. 6
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Till vänster trappor som förbinder kvarnens tre olika våningsplan. Till höger det nyligen lagda kvarnloftet med den rekonstruerade loftporten åt öster, där säckarna med säd tidigare togs in. Skillnaden mot hur det såg ut för några år sedan är markant. Dåvarande kvarnloft gick knappt att beträda. Nu kan föreningen visa hela kvarnen för besökare. Historik Exakt byggnadsår för Vattenmöllan är inte känt. Dock vet man att den uppfördes under 1600-talet av dårvarande ägaren till Krapperups slott. Sedan dess har möllan byggts till och om ett flertal gånger, bland annat har bostadsdelen tillkommit. Under en period fanns det även en kringbyggd gård på platsen. Möllan drevs aktivt fram till 1897. Kvarnverksamheten togs då över av Bräcke mölla, varpå det skapades ett historiskt samband mellan de två kvarnarna. Efter att kvarndriften flyttats nyttjades Vattenmöllan som torp, vilket innebar att kvarnen fick rollen som matkällare och förvaring. På 1960-talet uppfördes ett bostadshus intill kvarnen, initialt använt som sommarbostad. 7
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Till vänster del av muren åt norr men nätförsett fönster. Notera hur mindre kilstenar stabiliserar muren. Till höger detalj av mur med färskt murbruk före slutlig putsning och avfärgning med kalkfärg i vitt. 2000-talets historik Nuvarande fastighetsägare köpte gården 2003. Sedan dess har byggnaderna renoverats i etapper. Ägaren har tillsammans med den förvaltande Föreningen Vattenmöllans vänner målmedvetet och synnerligen uthålligt arbetat med att rädda och iståndsätta möllan som fungerande mjölkvarn. Kvarnstolen är rekonstruerad medan vattenhjulen, kvarnaxlar och kvarnstenar återstår. Arbetet med möllans renovering har av olika skäl fått etappindelas, dels beroende på finansiering och dels med anledning av att föreningen parallellt med eget och lejt arbete också har bedrivit forskning inom området. Detta för att bland annat ta reda på hur rekonstruktionen av möllans processutrustning, det vill säga kvarnstolen med vattenhjulen, kvarnaxlarna och kvarnstenarna, skulle lösas. Museet vill särskilt lyfta föreningens hemsida, där man generöst delar med sig av såväl kunskap som information kopplad till de olika renoveringsetapperna. 8
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Detalj av murbruk. Åtgärden genomförd enligt principen att kilstenar döljs medan i huvudsak större, bärande stenar, lämnas bara. Detta gör att stenarna är synliga även efter att väggarna vitmenats med kalkfärg. (Foton från entreprenören) Det konkreta arbetet, första fasen, med att rädda möllan inleddes 2005. Fokus låg då på att säkra väggar och tak. Andra fasen tog vid 2008 och handlade om att renovera och bitvis rekonstruera bockkonstruktionen invändigt, vilken i huvudsak utgörs av kvarnstolen. Västra takfallet renoverades tillsammans med stensockeln på samma sida. Tredje fasen, 2011-2015 omfattade bland annat renovering av kvarnmuren i nordöstra hörnet. Inom detta tidsspann renoverades också det östra takfallet. Efter grundliga arkivstudier och dessutom efter att Henrik Ranby byggt en modell av möllan, gjordes håltagning för en loftport i det östra takfallet. Parallellt med arbeten i kvarndelen har även möllebostaden, som är sammanbyggd med kvarnen, renoverats. Bostaden omfattas inte av föreningens verksamhet men ingår i kulturmiljön och bidrar därmed till helheten. En mer utförlig redogörelse för arbetets olika faser finns på: http://vattenmollan.se/ Med aktuella åtgärder avslutade befinner sig möllan nu en bit in i fjärde fasen, vilken inleddes 2016. Merparten av kommande åtgärder är kopplade till kvarnens processutrustning. Det handlar exempelvis om rekonstruktion av kvarnaxlar och två kvarnhjul. Dammen som tidigare fanns ovanför möllan, det vill säga öster om lades igen i samband med att driften av möllan upphörde 1897. 9
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Ovan, före och efter. Till vänster förvaringsskåp lutade mot kvarnens norra mur. Troligtvis har de använts som skafferi för mjölnarbostaden. Till höger skåpen mot den nykalkade muren. Nedan till vänster murpartiet åt väster, invid ingången till kvarnen. Nedan till höger den dörr som förbinder kvarnen med bostadsdelen (foton från entreprenören). Spåren av kvarndammen är fortsatt tydliga, trots att ytan som tidigare utgjorde en vattenspegel sedan länge är ersatt av gräsyta samt grönsaksland. Föreningens ambition är att återigen anlägga en kvarndamm. Regionmuseet vill lyfta fram forskningen men också de mjuka värden som föreningen arbetar med. Vattenmöllan har genom åren utvecklats till en mötesplats som stått värd för återkommande publika visningar, olika forsningsrelaterade evenemang liksom föreningens egna arbetsmöten. När möllan inte är tillgänglig för besök, kan man tack vare Föreningen Vattenmöllans vänners hemsida ändå ta del av mycket information om verksamheten och kunskap om möllan. Åtgärder Lösa stenar på insidan av kvarnmuren har försiktigit lossats ur muren. Därefter har hålrummen inspekterats. Innan stenarna har återmonterats, har hålrummen storleksbedömts. 10
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Till vänster kvarnens södra mur och i förgrunden del av kvarnstolen. Där är muren kallmurad. Trots det beslutades att använda bruk vid ilagningar, eftersom risken för utfallande stenar vid rörelser i muren (när vattenhjulen är på plats och körs igång) bedömdes som relativt stor. Till höger en temporär stödbjälke som sattes in för att avlasta det tidigare kvarnloftet. Bjälken demonterades efter slutbesiktningen och muren där bakom har målats vit. Där det behövts har befintliga stenar kompletterats med kilstenar av passande storlek. Principen har hela tiden varit att använda sten från platsen. Detta gäller även för kilstenarna, som trycks in i muren för att fylla hålrummets inre och därigenom stabilisera muren. Att renovera en mur av natursten kräver både yrkeskunskap och känsla för proportion. Varje sten väljs ut för en specifik placering i muren. Sten läggs till sten. Murningen har gjorts med hydrauliskt kalkbruk, Saint Astier. Såväl entreprenören som Regionmuseet bedömde att det var motiverat att använda ett något starkare kalkbruk som härdar i vatten, eftersom miljön inne i byggnaden har en naturligt hög fukthalt, dels då det konstant finns vatten i kvarnrännan och dels eftersom det saknas värmekällor. De större håligheterna i muren fick muras i etapper, för att ge bruket bästa förutsättningar att härda. Kvarnmuren, med stenar av varierande storlek, utgör en central del av byggnadens karaktär. Muren ska därför inte putsas slät. Istället har stenarna lämnats bara eller endast fått ett tunt putsskikt innan muren i sin helhet avfärgats vit med kalkfärg. 11
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Helhetsbild av interiören. (Foto från entreprenören.) Avvikelser från arbetshandlingarna Inga avvikelser noterade. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Murens renovering har genomförts på ett hantverksmässigt kunnigt och för byggnaden respektfullt sätt. Åtgärderna har hållits på en rimlig nivå. Detta är viktigt eftersom det ibland finns en risk att göra för mycket. Stenarna i muren är fortsatt väl synliga. Kvarnmurens renovering ingår som en del i en större helhet, vars sammanhållande ram utgörs av ett Leaderprojekt. På hemsidan för Leader Nordvästra Skåne med Öresund beskrivs projektet som Restaureringen av Krapperups gamla vattenmölla. Länsstyrelsens bidrag är en del av medfinansieringen i Leaderprojektet. Tack vare finansiering från olika håll, blev det möjligt att genomföra åtgärder inom flera delar av möllan. 12
Vattenmöllan kvarnmurens renovering Föreningen Vattenmöllans vänner har sedan starten visat på stor bredd i arbetet med förvaltning och utveckling av möllan. Det bedrivs arbete inom byggnadsvård, publik verksamhet och forskning. Varje åtgärd som genomförs införlivas i berättelsen om möllan, såsom nu höstens renovering av kvarnmuren. Av det material som finns på föreningens hemsida vill Regionmuseet särskilt lyfta fram det foto av en modell av möllan som i genomskärning visar processutrustningen. Med hjälp av den är det betydligt lättare att förklara och förstå flödet i en vattenmölla. Lund 2016-12-09 Helene Stalin Åkesson 13
Regionmuseets E-rapportserie 2016 Kulturmiljö 1. Stora Råby kyrka tillgänglighetsanpassning med ramp, Stora Råby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2014 2. Lomma kyrkogårdar Kapell- och Nya Kapellkyrkogården, Lomma sn, VP, Maria Johansson och Tony Svensson, 2015 3. Kågeröds kyrka inre renovering, Kågeröds sn, AM, Kerstin Börjesson, 2011 4. Agusastugan vårdåtgärder, Andrarum sn, AM, Emelie Petersson, 2015 5. Villie kyrka Ramp, Villie sn, AM, Linn Ljunggren, 2015 6. Västra Vrams kyrkogård, Västra Vrams sn, VP, Hanna Cöster och Tony Svensson, 2015 7. Bosjökloster kyrka- invändig renovering, Bosjökloster sn, AM, Petter Jansson, 2015 8. Takomläggning Tyghuset 2015, Kristianstad sn, AM, Maria Johansson, 2015 9. Killehuset, Bara sn, VP, Anna Rabow, 2016 10. Stora Råby 33:21-24, Stora Råby sn, DK, Anna Rabow, 2016 11. Underhållsplan Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, UP, Kerstin Börjesson, 2016 12. Underhållsplan Röke kyrka, Rökes sn, UP, Kerstin Börjesson, 2016 13. Krageholms mölla Nya vingar ger liv åt kulturarv, Sövestad sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2013-2016 14. Munka Ljungby kyrka invändig renovering, Munka Ljungby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2013-2016 15. Aggarps kvarn och mjölnarbostad, Svedala sn, VP, Anna Rabow, 2016 16. Östra begravningsplatsen, Hässleholm sn, VP, Hanna Cöster och Tony Svensson, 2016 17. Stora Köpinge kyrka- invändig sanering och konservering, Stora Köpinge sn, AM, Petter Jansson, 2016 18. Paradiset i Hässleholm. Beskrivning och kulturhistorisk värdering, Hässleholms sn, DK, Maria Johansson, 2016 19. Wanås slott och trädgård, Gryt sn, VP, Hanna Cöster, Åsa Eriksson Green, Cissela Olsson, Patrik Olsson, Emelie Petersson och Tony Svensson, 2016 20. Matteröd kyrkogård, Matteröd sn, VP, Åsa Eriksson Green, Emelie Petersson, Tony Svensson, 2016 21. Hardeberga kyrkogård renovering av mur, Hardeberga sn, AM, Maria Sträng, 2015-2016 22. Krapperups konsthall byte av tak, Brunnby sn, AM, Anna Rabow, 2016 23. Emmislöv kyrka installation av brand- och inbrottslarm, Emmislöv sn, AM, Emelie Petersson, 2016 24. Färlöv kyrkogård, Färlövs sn, VP, Åsa Jakobsson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 25. Önnestad kyrkogård, Önnestads sn, VP, Åsa Jakobsson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 26. Hörja gamla och nya kyrkogård, Hörja sn, VP, Åsa Jakobssson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 27. Skivarps kyrkogård, Skivarp sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 28. Östra Vemmenhögs kyrkogård, Östra Vemmenhögs sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 29. Västra Vemmenhögs kyrkogård, Västra Vemmenhögs kyrkogård, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 30. Västra Nöbbelövs kyrkogård, Västra Nöbbelöv sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 31. Svenstorps kyrkogård, Svenstorp sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 32. Orgelbyggaren 3, Hässleholms sn, Kulturhistorisk värdering, Maria Johansson, 2016 33. Törringe kyrkogård, Törringe sn, VP, Åsa Jakobsson och Anna Rabow, 2016 34. Västra Kärrstorps kyrkogård, Västra Kärrstorp sn, Åsa Jakobsson och Linn Ljunggren, 2016 35. Sankt Petri kyrka-komplettering av lås, Klippans sn, AM, Maria Johansson, 2016 36. Odarslövs kyrka, renovering av kyrkans grundläggning, tak och fasader, Odarslövs sn, AM, Petter Jansson, 2016 37. Välinge kyrka, takrenovering, Välinge sn, AM, Linn Ljunggren, 2016 38. Häljarps mölla, Tofta sn, AM, Anna Rabow, 2015-2016 39. GINKH utemuseum på Ivö klack, Ivö sn, PJ, Helene Stalin Åkesson, 2015-2016 40. Börringe kyrkogård, Börringe sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 41. Äsphults kyrkogård, Äsphults sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 42. Östra Vrams kyrkogård, Östra Vrams sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 43. Linderöds kyrkogård, Linderöd sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 44. Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift 1940-2000, Åsa Eriksson Green och Maria Sträng, 2016 45. Maglarp kyrkogård, Maglarps sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 46. Bodarp kyrkogård, Bodarps sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AM- antikvarisk medverkan KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
47. Västra Vemmerlöv kyrkogård, Västra Vemmerlövs sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016. 48. Baggeboda kvarn, Jämshög sn, AM, Emelie Petersson, 2015 49. Gundrastorps-Ekholmens kvarn renovering av hjulhus och sågkvarn, Verums sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2016 50. Östra Broby kyrka installation ab brand- och inbrottslarm, Östra Broby sn, AM, Emelie Petersson, 2016 51. Svedala kyrkogård, Svedala sn, VP, Åsa Jakobsson, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 52. Skurups kyrka renovering av värmesystem, Skurups sn, AM, Kerstin Börjesson, 2016 53. Renovering av Börringe kyrkogårdsmur, Börringe sn, AM, Kerstin Börjesson, 2015-2016 54. Östra Herrestad kyrka- utvändig restaurering, Östra Herrestad sn, AM, Petter Jansson 2016 55. Nämndemansgården, Sankt Ibb sn, AM, Anna Rabow, 2016 56. Pappersbrukets skorsten avvattning och ommurning, Klippans sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2016 57. Sofiebergs gård kulturmiljöanalys av park och trädgård, Färlövs sn, KA, Patrik Olsson och Cissela Olsson, 2016 58. Tolånga kyrkogård förstärkning av stödmur, Tolånga sn, AM, Kerstin Börjesson, 2016 59. Örumshuset stråtak och invändiga arbeten, Hörup sn, AM, Anna Rabow, 2016 60. Tomelilla Byagårds stråtak, Tryde sn, AM, Anna Rabow, 2016 61. Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AM, Anna Rabow, 2016 62. Mariakyrkan i Båstad, konserveringsåtgärder, Båstad sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2016 63. Hammarlunda mölla snurr på verksamheten, Hammarlunda sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2014-2016 64. Ringstorps mölla en renoverad holländare på Fredriksdal, Helsingborgs sn, AM, Helene Stalin Åkesson 2015-2016 65. Östra Karups kyrka demontering av bänkar, Östra Karups sn, AM, Åsa Eriksson Green 2015-2016 66. Svarta hål västra Revinge 5:4, Revinge sn, DK, Kerstin Börjesson och Anna Rabow, 2016 67. Mossavägen Revinge 23:25 och 23:27, Revinge sn, DK, Kerstin Börjesson och Anna Rabow, 2016 68. Strövelstorps kyrka- renovering av fasader, ny åskledare och elsanering, Strövelstorps sn, AM, Petter Jansson 2015-2016 69. Fjelie kyrka, ut- och invändig renovering, konservering, Fjelie sn, AM, Petter Jansson 2015-2016 70. Vattenmöllan kvarnmurens renovering, Brunnby sn, AM, Helene Stalin Åkesson 2016