SAMMANDRAG TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR KVALITETSFEL I ELLEVERANSEN OCH FEL I LEVERANSSÄTTET

SAMMANDRAG TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR KVALITETSFEL I ELLEVERANSEN OCH FEL I LEVERANSSÄTTET 2005

INNEHÅLL 1 NÄR ÄR DET FRÅGA OM FEL I ELLEVERANSEN?... 3 1.1 ELKVALITETEN... 3 1.2 AVBROTT... 3 2 TILL VEM BETALAS SKADESTÅNDET ELLER PRISAVDRAGET?... 4 3 HUR SÖKS OCH BEVILJAS ERSÄTTNING?... 5 4 FÖR VAD FÅR KUNDEN ERSÄTTNING?... 5 4.1 SKADESTÅND... 6 4.2 PRISAVDRAG... 6 5 HUR KONSTATERAS SKADAN?... 7 6 HUR BERÄKNAS ERSÄTTNINGARNA?... 7 6.1 ERSÄTTNINGAR FÖR APPARATSKADOR... 7 6.2 PRISAVDRAG... 8 7 HUR BETALAS SKADESTÅNDET OCH PRISAVDRAGET TILL KUNDEN?... 8 2

ERSÄTTNING FÖR FEL Den här publikationen är ett sammandrag av Finsk Energiindustri rf:s publikation Sähköntoimituksen laatu- ja toimitustapavirheen sovellusohje, och motsvarar till innehållet tillämpningsanvisningens sista kapitel. Nedan ges en kortfattad redogörelse för när och hur skadestånd och prisavdrag betalas på grund av fel i elleveransen. 1 När är det fråga om fel i elleveransen? 1.1 Elkvaliteten I fråga om elkvaliteten är en elleverans felaktig om elkvaliteten inte motsvarar standarden SFS-EN 50160 Yleisen sähkönjakeluverkon jännitteen ominaisuudet. 1.2 Avbrott Vid bedömningen av fel i leveranssättet rekommenderar arbetsgruppen att följande riktlinjer tillämpas. Felgränserna har fastställts särskilt för korta respektive långa avbrott. Felgränserna Felgränserna vid avbrott gäller normala driftsförhållanden (se närmare punkt 3.3). Felgränserna gäller inte följande situationer: Force majeure -situationer Väderförhållanden som är att betrakta som exceptionella: 10 minuters medelvind över 14m/s eller hastighet på vindil över 20m/s; åska över 80 blixtnedslag/100km2; eller även betydande snölast (upplega) eller översvämning Avbrott som orsakas av andra än distributionsnätsinnehavarens högspänningsnät Indelning i olika förhållanden De rådande nätförhållandena har beaktats i felgränserna, vilket innebär att gränserna har fastställts enligt de utgående linjerna: Stad: Av de utgående mellanspänningslinjerna är minst 75% kablade och mellanspänningsnätet är till stor del maskat Tätort: Av de utgående mellanspänningslinjerna är 30-75% kablade Glesbygd: Övriga nät anses höra till glesbygd, om inte nätet räknas till specialförhållanden Specialförhållanden: Ett område eller en del av nätet som är särskilt krävande med tanke på elektrifieringen (t.ex. skärgård eller ödemark). 3

Korta avbrott För korta avbrott på högst tre minuter tillämpas följande felgränser (antal/år) i normala förhållanden. Förhållande Antal korta avbrott/år Stad 20 Tätort 50 Glesbygd 100 Specialförhållanden fastställs av bolaget Korta avbrott utgörs huvudsakligen av snabb respektive fördröjd återinkoppling. Det rekommenderas att de enskilda bolagen fastställer gränserna för vilka utgående linjer eller nätdelar som skall räknas till specialförhållanden. Av återinkopplingarna kan bara lyckade återinkopplingar statistikföras. Beräkningssättet för antalet återinkopplingar anges närmare i punkt 3.4.2. Långa avbrott För långa avbrott på över tre minuter följs följande felgränser. Gränserna gäller den tillåtna längden på ett enskilt felavbrott hos kunden i normala driftsförhållanden, timmar / avbrott. Avbrottets tillåtna längd beror dels på kundens position i nätet, vilken fastställs utgående från nätets uppbyggnad, dels på felets position i nätet. Förhållande/ felets position Elstation och eget nät som matar den Annat nät Låg- eller mellanspänningsnät Lågspänningstransformatorstation Stad 4 8 12 inget fel Tätort och 8 8 12 inget fel glesbygd Specialförhållanden fastställs av bolaget fastställs av bolaget 12 inget fel Med annat nät avses högspänningsnät som innehas av andra än distributionsnätsinnehavaren (stam- och regionnät) samt kundens nät. Avbrott som orsakas av ett fel i en elstation återspeglar sig i hela det nät som får el från stationen, och därför finns det inget behov av att särskilt fastställa en gräns för specialförhållanden. Avbrottet anses ha börjat då nätinnehavaren kan anses ha fått kännedom om det. Om förhållandena under den tid felet pågår äventyrar arbetarskyddet, kan avbrottstiden anses ha börjat vid den tidpunkt när det är tryggt att inleda reparationen av felet. Avbrottet upphör när kunden igen får el, antingen genom reparation av den ordinarie elmatningen eller genom reservmatning. Om ett långt avbrott åtföljs av ett annat långt avbrott räknas dessa som ett enda avbrott vars längd är den sammanlagda tiden av två eller flera avbrott. Om det mellan avbrotten går att återuppta en avbrottsfri elleverans för en tid av minst två timmar, anses avbrotten utgöra två separata avbrott. Vid nättjänst som gäller trefasig el anses även ett avbrott i en eller två faser utgöra ett avbrott. 2 Till vem betalas skadeståndet eller prisavdraget? Nätinnehavarens ersättningsansvar bestäms på grundval av nätavtalet eller ett därmed jämförbart avtal om helhetsleverans. Paragraf 27 c om fel ingår i kapitel 6 a om elmarknadsavtal i 4

elmarknadslagen. Enligt tillämpningsområdet för kapitel 6 a tillämpas inte bestämmelserna i kapitlet, om nätbolaget och kunden inte har tecknat ett avtal om nättjänst. Därmed betalas skadestånd och prisavdrag bara till kunder som vid tidpunkten för felet stod i avtalsförhållande till nätinnehavaren. I fastigheter där nätavtalen för enskilda lägenheter har ersatts av ett avtal för hela fastigheten betalas ersättningar enbart på grundval av detta avtal, vilket i praktiken innebär att förhandlingar om ersättningar uteslutande förs med innehavaren av fastighetsnätet. I dessa fall är ersättningstaket vid prisavdrag 350 euro och vid skadestånd för indirekta skador ett belopp som motsvarar nätavgifterna sammanlagt för minst ett år, dock högst 8500 euro. Det ankommer sedan på innehavaren av fastighetsnätet att komma överens med kunderna som är anslutna till fastighetsnätet om deras ersättning. 3 Hur söks och beviljas ersättning? För att försäkra sig om handläggning av ersättningen skall kunden framställa ett yrkande om skadestånd eller prisavdrag vid misstanke om fel i elleveransen. När det rör sig om en apparatskada eller annan skada som beror på fel i leveranssättet (avbrott) eller kvalitetsfel, är ett skadeståndsyrkande alltid en förutsättning för att skadestånd skall betalas. Kunden skall också framställa ett yrkande för att kunna försäkra sig om prisavdraget. Nätinnehavarna borde dock sträva efter att prisavdraget görs automatiskt när det rör sig om avbrott i elleveransen eller fel som orsakats av avbrott. Härigenom kan man på sikt minska arbetsmängden för utbetalning av prisavdrag och förbättra kundservicen. Prisavdrag på grund av fel i elkvaliteten kräver alltid att kunden yrkar på ersättning, eftersom kvalitetsfel måste behandlas från fall till fall. Ersättningsyrkandet skall framställas hos nätinnehavaren inom skälig tid efter att felet inträffat. Som skälig tid kan enligt regeringens proposition (RP 162/1998) anses några månader räknat från den tidpunkt då kunden upptäckte eller borde ha upptäckt felet. När det rör sig om prisavdrag på grund av avbrott kan 2-3 månader anses som skälig tid, på samma sätt som det konstaterats om yrkande om standardersättning i tillämpningsanvisningen för standardersättning. I undantagsfall, till exempel i fråga om fritidsbostäder, kan tidsfristen för ersättningsyrkandet på grundad anledning förlängas. Även fritidsinvånare är skyldiga att följa med hur det står till med deras stuga, vilket innebär att när det har gått en väldigt lång tid har inte heller de längre rätt att framställa yrkanden som baserar sig på fel. 4 För vad får kunden ersättning? När elleveransen är felaktig har elanvändaren rätt att få ersättning för uppkomna skador samt ett prisavdrag som motsvarar felen. Ur författningssynvinkel har ersättningarna behandlats närmare i kapitel 1. 5

4.1 Skadestånd Elanvändaren får alltid ersättning för direkta skador som ett fel orsakat. Sådana skador är bl.a.: skador på apparater samt konsumenters (obs. enbart konsumenters, inte t.ex. näringsutövares) förstörda frysvaror och halvfärdiga bakverk jämte städning. I regel får både konsumentkunder och andra elanvändare ersättning för direkta skador. Avbrott orsakar mycket sällan sådana apparatskador som ersätts. För att en kund skall få ersättning för apparatskador måste han kunna visa att skadan uttryckligen orsakades av ett långt avbrott som överskred felgränsen eller av flera korta avbrott efter varandra, och att apparaten har uppfyllt avtalsvillkoren. Indirekta skador ersätts bara i det fall att felet beror på vårdslöshet från nätinnehavarens eller säljarens sida. Som indirekt skada anses (Nättjänstvillkor NTV 05): inkomstförlust som förorsakas användaren på grund av dröjsmål eller fel eller åtgärder till följd av dessa; skada som beror på skyldighet som grundar sig på något annat avtal; väsentlig förlust av förbrukningsställets bruksnytta, om förlusten dock inte medför direkt ekonomisk skada, samt annan jämförbar väsentlig olägenhet; skada på egendom som någon annan användare än konsument lidit, om skadan beror på fel i nättjänsten som förorsakat funktionsstörning i användarens apparater eller anläggningar, fått dem att stanna eller avbrutit användarens verksamhet, eller ekonomisk följdskada eller förlust av samma orsak; och annan liknande skada som är svår att förutse. Med skyldighet som grundar sig på något annat avtal avses t.ex. skyldighet att betala lön när arbetet står på grund av elavbrott eller när fördröjningar i ett företags produktion ger upphov till ersättningsskyldighet gentemot produktbeställaren. För andra än konsumentkunder har skadeståndsansvaret begränsats till ett belopp som motsvarar användarens nätavgifter sammanlagt för ett år, dock högst 8500 euro. Om nätinnehavaren har gjort sig skyldig till uppsåtlighet eller grov vårdslöshet tillämpas ingen begränsning för maximibeloppet för skadeståndet. Nätinnehavaren är skyldig att ersätta en konsumentkund inte bara för skada som orsakats honom själv utan även för skada som vållats hans familj eller familjemedlem. När ett fel har inträffat skall elanvändaren vidta alla sådana åtgärder för att avvärja eller begränsa skadan som man rimligen kan kräva och förvänta sig (NTV05). Om elanvändaren försummar denna sin skyldighet får han själv stå för de merkostnader som skadan orsakat honom. 4.2 Prisavdrag Prisavdraget är inte beroende av huruvida elanvändaren har lidit någon skada till följd av felet. Prisavdraget på grund av avbrott i nättjänsten är minst 4 % av den uppskattade årliga nätavgiften för användarens förbrukningsställe i fråga. Avsikten är inte att prisavdraget i alla situationer automatiskt skall vara just av den här storleken, utan det kan också vara högre. För andra än konsumenter är prisavdraget maximalt 350 euro per år. 6

Om prisavdrag på grund av kvalitetsfel sägs i elmarknadslagen bara att prisavdraget skall motsvara felet. Prisavdrag som betalas till en elanvändare inverkar inte på (dvs. minskar inte) det skadestånd som eventuellt betalas till elanvändaren. För avbrott som har varat minst 12 timmar betalas standardersättning till kunden enligt 27 f i elmarknadslagen, och då betalas inget prisavdrag. 5 Hur konstateras skadan? Av en enkät bland nätbolagen framgick det att största delen av de skador som ett fel orsakat konstateras på grundval av en servicefirmas bedömning. En del bolag skickar ut en representant för nätbolaget för att konstatera skadan på ort och ställe och i några enstaka fall hade bolaget bett kunden lämna in de trasiga apparaterna på bolagets kontor för påseende. I vissa fall har det också varit tillräckligt att kunden anmält skadorna. Arbetsgruppen rekommenderar att en auktoriserad servicefirma anlitas för konstaterande av skadorna. Då kan oklarheter undvikas i samband med bedömningarna. Om det konstateras att skadan har orsakats av ett fel från nätbolagets sida, betalar nätbolaget också servicefirmans skadebedömning. 6 Hur beräknas ersättningarna? 6.1 Ersättningar för apparatskador När det gäller apparatskador som orsakats av ett fel är det bra att försöka reparera apparaten, om det är möjligt till rimlig kostnad. Nätbolaget ersätter då reparationskostnaderna. Vid ersättning för apparatskador rekommenderas det att man tillämpar försäkringsbolagens ersättningspraxis (www.vakuutusneuvonta.fi). Nedan visas en exempeltabell över åldersavdrag som arbetsgruppen har gjort upp och som baserar sig på åldersavdragstabeller som tillämpas av försäkringsbolagen. Tabell 4. Åldersavdrag enligt apparatgrupp. Tabellen visar ersättningsbeloppet i procent av nypriset beroende på apparatens ålder. Apparat som gått sönder % / år 1-2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Hemelektronik 9 100 91 82 73 64 55 46 37 28 19 10 Hushållsmaskiner 7 100 93 86 79 72 65 58 51 44 37 30 23 16 10 Datorer och kringutrustning 30 100 70 40 10 Egna maskiner och egen utrustning som används vid förvärvsarbete El- och förbränningsmotordrivna verktyg samt maskiner och utrustning för fastighetsskötsel 20 100 80 60 40 20 10 10 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Fasta anordningar i en fastighet 5 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 7

6.2 Prisavdrag Prisavdraget räknas på kundens årliga nättjänstavgifter. Med nättjänstavgift avses här samtliga regelbundet återkommande komponenter i faktureringen för den nättjänstprodukt som kunden använder, såsom fasta avgifter, avgifter för överförd energi, avgifter för mätapparatur samt skatter i samband härmed. Vid beräkningen av prisavdraget beaktas således också mervärdesskatt och elskatt. Vid bestämmandet av kundens årliga nättjänstavgift är det bra att utgå från förbrukningsprognosen för ifrågavarande år och den tariff som gällde vid tidpunkten för felet. Ersättningen bestäms på grundval av det gällande nättjänstavtalet. Kunden har rätt till ett prisavdrag som baserar sig på faktureringen för hela året, även om han skulle flytta bort efter att felet inträffat. Likaså får kunden ersättning på grundval av nättjänstavgiften för hela året, även om hans nätavtal börjat under året. Om kunden har anslutit sig (anslutningsavtal) till nätet under året kan ersättningen betalas i proportion till hur lång tid kunden har varit ansluten till nätet under det aktuella året. Om det t.ex. är fråga om ett nytt objekt för vilket anslutningsavtal och det första nättjänstavtalet tecknas under året, är det inte nödvändigt att betala prisavdrag för hela året. För enkelhetens skull kan man ändå göra på det sättet. Det presenterade beräkningssättet för prisavdrag motsvarar principerna för beräkning av standardersättning som presenteras i tillämpningsanvisningen för standardersättning. I bokföringen kan prisavdrag betraktas som en försäljningens korrektivpost jämförbar med rabatt, vilket innebär att nätinnehavarens relativa mervärdesskatteandel inte ökar. 7 Hur betalas skadeståndet och prisavdraget till kunden? Arbetsgruppen föreslår för enkelhetens skull att nätinnehavaren betalar det skadeståndsbelopp som fastställts enligt principerna i punkterna ovan till kunden i form av pengar. Om en apparat som har gått sönder på grund av ett fel inte kan repareras, behöver kunden inte nödvändigtvis visa att han har införskaffat en ny motsvarande apparat i stället för den trasiga. Fakturan från den servicefirma som har konstaterat och reparerat apparatskadan kan också betalas av nätinnehavaren direkt till servicefirman. Försäkringsbolagens allmänna praxis är att ersättning betalas i pengar direkt till kunden efter att denna presenterat vederbörliga dokument över skadan (t.ex. en servicefirmas bedömning). Enligt avtalsvillkoren (NTV05) skall nätinnehavaren beräkna prisavdraget och dra av det från slutsumman i en senare nättjänstfaktura. Om detta inte är möjligt t.ex. därför att avtalsförhållandet upphört, skall nätinnehavaren erlägga prisavdraget på något annat sätt. Om kunden är missnöjd med det ersättningsbelopp som nätinnehavaren fastställt, skall dock den s.k. ostridiga delen av beloppet betalas genast. I annat fall uppstår räntepåföljder för skadeståndsbeloppet. Vissa försäkringsbolag står till tjänst med ersättningstolkning i oklara ersättningsfall. 8