Samexistens i fält mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor redovisning av förutsättningar Rapport 2003:11
Samexistens i fält mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor redovisning av förutsättningar Växtodlingsenheten 2003-06-05 Referens Anna-Clara Sjöström
Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 1 Inledning... 9 1.1 Regeringsuppdraget... 9 2 Nuvarande och kommande lagstiftning... 11 2.1 Gentekniklagstiftning... 11 2.1.1 Direktiv 2001/18/EG... 11 2.1.2 Förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder... 15 2.1.3 Förordningen om spårbarhet och märkning... 18 2.2 Regler för ekologisk produktion... 19 2.2.1 Lagstiftning inom EU... 19 2.2.2 Genomförande av EG:s regler i Sverige... 21 2.2.3 IFOAM... 21 2.2.4 KRAV... 23 2.2.5 Svenska Demeterförbundet... 25 2.2.6 Codex Alimentarius... 26 2.3 Utsädeslagstiftning... 26 2.3.1 Nuvarande lagstiftning... 26 2.3.2 Ändring av utsädesdirektiven... 28 3 Joint Research Centres rapport om samexistens... 31 3.1 Bakgrund... 31 3.2 Rapportens slutsatser... 31 3.3 Majs... 32 3.4 Raps... 32 3.4.1 Gårdstyp 1 konventionell utsädesproduktion... 32 3.4.2 Gårdstyp 2 ekologisk utsädesproduktion... 33 3.4.3 Gårdstyp 2 ekologisk utsädesproduktion... 34 3.4.4 Gårdstyp 3 konventionell produktion med eget utsäde... 35 3.4.5 Gårdstyp 4 ekologisk produktion med eget utsäde... 35 3.4.6 Relevans för svenska förhållanden... 36 3.5 Potatis... 37 3.5.1 Gårdstyp 1 konventionell potatisproduktion... 37 3.5.2 Gårdstyp 2 ekologisk potatisproduktion... 38 1
3.5.3 Gårdstyp 3 konventionell tidig potatisproduktion... 38 3.5.4 Gårdstyp 4 ekologisk tidig potatisproduktion för direktkonsumtion... 38 3.5.5 Relevans för svenska förhållanden... 39 3.6 Övergripande synpunkter på rapporten... 40 4 Dansk utredning om samexistens... 41 4.1 Rapportens slutsatser... 41 4.2 Förutsättningar... 41 4.3 Förslag till åtgärder - generellt... 42 4.4 Potatis... 43 4.5 Raps... 43 4.6 Majs... 44 4.7 Sockerbeta och foderbeta... 44 4.8 Relevans för svenska förhållanden... 44 4.9 Reaktioner på rapporten i Danmark... 45 4.10 Övergripande synpunkter på rapporten... 46 5 Strategier i andra länder... 47 5.1 Danmark... 47 5.2 Finland... 47 5.3 Schweiz... 47 5.4 Storbritannien... 47 5.5 Österrike... 48 5.6 Australien... 48 5.7 Kanada... 48 5.8 USA... 48 6 Omfattning och utbredning av ekologisk produktion i Sverige... 49 7 Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält... 51 7.1 Inblandning i utsäde... 51 7.2 Korspollinering... 51 7.3 Spillplantor... 52 7.4 Raps... 53 7.4.1 Korspollinering... 53 7.4.2 Spillplantor... 54 7.5 Potatis... 54 7.5.1 Korspollinering... 54 7.5.2 Spillplantor... 55 2
7.6 Beta... 55 7.6.1 Korspollinering... 55 7.6.2 Spillplantor... 55 7.7 Majs... 56 7.7.1 Korspollinering... 56 7.7.2 Spillplantor... 56 7.8 Slutsatser... 56 7.8.1 Raps... 57 7.8.2 Potatis... 57 7.8.3 Beta... 57 7.8.4 Majs... 57 7.9 Framtidsutsikter... 57 7.9.1 Begränsning av spridning... 58 7.9.2 Övervakning... 58 7.9.3 Slutkommentar... 58 8 Kunskapsluckor och forskningsbehov... 59 8.1 Pågående forskning inom samexistensområdet... 59 8.1.1 I Sverige... 59 8.1.2 Farm-scale evaluations, Storbritannien... 59 8.2 Kunskapsluckor och forskningsbehov... 59 9 Synpunkter från samrådet... 61 9.1 Gentekniknämnden... 61 9.2 Naturvårdsverket... 61 9.3 Statens utsädeskontroll (SUK)... 61 9.4 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)... 61 10 Slutkommentarer... 63 Bilagor...65 3
Sammanfattning Med samexistens avses samtidig odling av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor inom ett avgränsat område där odlingarna bedrivs av olika lantbrukare. Utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer regleras idag av direktiv 2001/18/EG. Två förordningar håller på att utarbetas inom EU. Dessa kommer att reglera genetiskt modifierade livsmedel och foder respektive spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer. Varken direktivet eller de två föreslagna förordningarna syftar till att förhindra inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte finns stöd i direktivet eller i förordningarna för att ställa krav på t.ex. isoleringsavstånd vid odling av genetiskt modifierade grödor. Genetiskt modifierade organismer får inte användas i ekologisk produktion. Inte heller produkter framställda ur genetiskt modifierade organismer är tillåtna att använda. Det finns ännu inga fastställda tröskelvärden för inblandning av genetiskt modifierade produkter i ekologiska produkter, varken i EG:s eller KRAV:s regler för ekologisk produktion. Det saknas för närvarande specifika regler, dvs. tröskelvärden, för inblandning av genetiskt modifierade sorter i utsäde. Ett förslag om tröskelvärden för inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor diskuteras inom EU. I Joint Research Centres (JRC) rapport om samexistens har man bland annat med hjälp av datorsimuleringar tagit fram värden på hur stor inblandningen av genetiskt modifierade grödor blir i konventionella och ekologiska grödor vid olika förutsättningar. Resultaten är till viss del överförbara till svenska förhållanden. I den danska utredningen om samexistens föreslås åtgärder för att minimera spridning av genetiskt modifierade grödor till konventionella och ekologiska grödor. Resultaten är i huvudsak överförbara till svenska förhållanden. Gårdar med ekologisk produktion finns i hela landet. Andelen ekologisk produktion varierar kraftigt mellan olika län. I en del andra europeiska länder, bl.a. Danmark, Finland och Schweiz, pågår för närvarande arbete med att utreda behovet och utformningen av en strategi för samexistens. I Kanada, USA och Australien, där det odlas stora arealer med genetiskt modifierade grödor, finns emellertid inga specifika strategier för samexistens. Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält kan ske genom orent utsäde, korspollinering, spillplantor och maskinsamverkan. Spridningens omfattning varierar mellan olika grödor. Det finns flera möjliga åtgärder för att minska spridningen, t.ex. isoleringsavstånd och skyddsbård. Det behövs studier av inblandning vid kommersiell produktion av genetiskt modifierade grödor och studier av naturliga barriärers betydelse för pollenspridning. 5
Summary Co-existence refers to a situation where conventional, organic and genetically modified crops are grown at the same time within a limited area by different farmers. At the moment, the placing on the market of genetically modified organisms is regulated by Directive 2001/18/EC. Two Regulations are currently being prepared within the EU. They will regulate genetically modified food and feed, as well as traceability and labelling of genetically modified organisms. Neither the Directive nor the two proposed Regulations are aimed at preventing the admixture of approved GM crops with other crops. In the opinion of the Swedish Board of Agriculture, there is no legal basis, neither in the Directive nor in the Regulations, for a requirement of e.g. isolation distance for the growing of GM crops. Genetically modified organisms may not be used in organic production. Nor may products derived from genetically modified organisms be used. So far, neither the EU s nor KRAV s (the Swedish inspection body) rules on organic production establish any threshold for the presence of genetically modified products in organic products. At the moment, there are no specific rules, i.e. thresholds, for the adventitious presence of genetically modified varieties in seed. A proposal about such thresholds for approved GM crops is currently being discussed within the EU. The Joint Research Centre (JRC) has in its report on co-existence used i.a. computer simulations to estimate what the level of adventitious presence of GM crops will be in conventional and organic crops under different circumstances. These results are to a certain extent valid under Swedish conditions. The Danish study on co-existence proposes measures aimed at minimising the gene flow from GM crops to conventional and organic crops. The results are to a large extent valid under Swedish conditions. There are farms engaged in organic production all over Sweden. The share of organic production varies considerably from county to county. In some other European countries, including Denmark, Finland and Switzerland, studies are currently being carried out as to the need and the design of a co-existence study. However, in Canada, the USA and Australia, where large areas of GM crops are grown, there are no specific strategies for co-existence. Gene flow from GM crops in the field can happen via seed impurities, cross fertilisation, volunteer plants and shared machinery. The extent of the gene flow varies from one crop to another. There are several ways to reduce the gene flow, such as isolation distances or non-transgenic borders. The admixture of GM crops during commercial production, as well as the importance of natural barriers to pollen dispersal, need further study. 7
1 Inledning Med samexistens avses samtidig odling av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor inom ett avgränsat område där odlingarna bedrivs av olika lantbrukare. 1.1 Regeringsuppdraget Jordbruksverket fick genom regeringsbeslut nr 15 den 12 december 2002 (bilaga 1) i uppdrag att genomföra en kunskapsinsamling och analys av de faktorer som är grundläggande för att kunna utforma en strategi för samexistens i fält mellan odlingar av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor. Uppdraget omfattar följande områden. Beskrivning av nuvarande relevanta regelverk för utsädesproduktion, ekologisk odling och genetiskt modifierade grödor samt kommande regelverk inom EU med utgångspunkt från de förslag som föreligger vid rapportens färdigställande. Utvärdering av rapporten Scenarios for co-existence of genetically modified, conventional and organic crops in European agriculture från EG-kommissionens Joint Research Centre och rapportens relevans för svenska förhållanden, med undantag för de ekonomiska aspekterna. Studie av resultaten från den danska utredningen om samexistensstrategi och bedömning av relevansen för svenska förhållanden. Beskrivning av de eventuella samexistensstrategier som finns i medlemsstaterna inom EU/EES samt t.ex. i USA, Australien och Ungern. Redovisning av var i Sverige ekologisk produktion förekommer. Beskrivning av spridningsvägar i fält. Redovisning av tänkbara kunskapsluckor och förslag på forskningsbehov inom samexistensområdet. Följande grödor omfattas av uppdraget: potatis, raps, majs samt socker- och foderbeta. Jordbruksverket ska samråda med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter. Enligt direktivet omfattar uppdraget inte att beskriva ett nationellt regelsystem för samexistens som kräver en djupare analys av lagstiftningen kring den fria rörligheten, tekniska regler och andra handelshinder. 9
2 Nuvarande och kommande lagstiftning 2.1 Gentekniklagstiftning 2.1.1 Direktiv 2001/18/EG Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG 1 (nedan kallat direktivet) reglerar avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Syftet med direktivet (artikel 1) är att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön och när produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden. Direktivet trädde i kraft den 17 april 2001 och har genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken, förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt myndighetsföreskrifter. 2.1.1.1 Avsiktlig utsättning Del B i direktivet (artiklarna 5-11) handlar om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Avsiktlig utsättning definieras i artikel 2 som varje form av avsiktligt införande av en genetiskt modifierad organism eller en kombination av genetiskt modifierade organismer i miljön för vilka inga specifika inneslutningsåtgärder används för att begränsa deras kontakt med allmänheten och miljön och för att åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön. Det kan t.ex. handla om fältförsök med olika syften. I Sverige är det Jordbruksverket som prövar ärenden om tillstånd för avsiktlig utsättning av lantbruks- och trädgårdsväxter, enligt 2 kap. 2 förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt 13 och punkten F i bilagan till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Ansökan ska bl.a. innehålla uppgifter om växten, modifieringen och utsättningsplatsen samt en riskbedömning. Sökanden ska ange vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att förhindra spridning av de genetiskt modifierade växterna till miljön. Ett tillstånd för avsiktlig utsättning kan beläggas med villkor om skyddsåtgärder för att förhindra skador på hälsa och miljön. Exempel på sådana villkor kan vara isoleringsavstånd till korsningsbar gröda, skyddsbård för att minimera spridning av pollen och kontroll av spillplantor under efterföljande år. Allmänheten ska informeras om utsättningarna genom dagspressen. Av tillstånden framgår vidare att kartor som visar utsättningarnas exakta belägenhet ska skickas till Jordbruksverket före sådd. Jordbruksverket upprättar en förteckning över de platser där genetiskt modifierade växter odlas i fältförsök. I direktivet finns ingen möjlighet att avslå en ansökan om avsiktlig utsättning med motiveringen att utsättningen ligger för nära en konventionell eller ekologisk odling, om detta inte kan befaras medföra negativa effekter på människors hälsa eller miljön. Av 2 kap 4 miljöbalken framgår att för verksamheter som tar i anspråk markområden ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och 1 EGT L 106, 17.4 2001, s.1. 11
miljön. Eftersom de avsiktliga utsättningar som får tillstånd har bedömts som säkra för människors hälsa och miljön med de eventuella villkor som har ställts är det svårt att hänvisa till den här s.k. platsvalsprincipen när det gäller utsättningens närhet till konventionell eller ekologisk odling. 2.1.1.2 Utsläppande på marknaden Del C i direktivet (artiklarna 12-24) reglerar utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Att släppa ut på marknaden definieras i artikel 2 som att mot betalning eller gratis göra en produkt tillgänglig för tredje man. En ansökan om utsläppande på marknaden lämnas till en behörig myndighet i en medlemsstat. I Sverige är det Jordbruksverket som är behörig myndighet för ansökningar som rör lantbruks- och trädgårdsväxter, enligt 3 kap. 3 förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt 13 och punkten F i bilagan till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. En ansökan ska bl.a. innehålla uppgifter om växten och modifieringen, en riskbedömning, en övervakningsplan, ett förslag till hur produkten ska märkas och förpackas och ett förslag till vilka villkor som bör gälla vid ett utsläppande på marknaden. Den behöriga myndigheten skriver en bedömningsrapport om ansökan. Innan en sökande kan ansöka om utsläppande på marknaden måste denne ha genomfört avsiktlig utsättning med den aktuella genetiskt modifierade växten. Om den behöriga myndigheten i sin bedömningsrapport har föreslagit att produkten ska få släppas ut på marknaden cirkuleras ansökan och bedömningsrapporten via kommissionen till motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater. Medlemsstaterna har då möjlighet att inom 60 dagar lämna synpunkter på ansökan eller lämna en motiverad invändning mot att den beviljas. Om inget land invänder skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Beslutet gäller i hela EU. Skulle något land invända mot att ansökan beviljas får medlemsstaterna 45 dagar på sig att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse nås skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Beslutet gäller i hela EU. Av 3 kap. 43 förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön framgår att ett beslut om utsläppande på marknaden som har fattats av någon annan medlemsstat även gäller i Sverige. Om en överenskommelse inte kan nås sker en omröstning bland medlemsstaterna. Före omröstningen lämnar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ett utlåtande om ansökan. Därefter lägger kommissionen fram ett förslag till beslut som medlemsstaterna röstar om i Kommittén för avsiktligt utsättande av genetiskt modifierade organismer i miljön. För att den genetiskt modifierade växten ifråga ska godkännas vid omröstningen krävs kvalificerad majoritet (62 röster av 87 möjliga), enligt artiklarna 18 och 30.2 i direktivet. Erhålls inte kvalificerad majoritet förs ärendet vidare till ministerrådet. Där krävs det kvalificerad majoritet för att växten inte ska godkännas, enligt artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG 2. En ansökan som godkänns måste, för att beslutet ska vinna laga kraft, få ett slutligt medgivande av den behöriga myndigheten som tog emot ansökan. En schematisk bild av ärendegången vid utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer finns i bilaga 2. 2 Rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. EGT L 184, 17.7 1999 s. 23. 12
2.1.1.3 Villkor Ett tillstånd för utsläppande på marknaden kan förenas med villkor (artikel 19.3). I direktivet nämns villkor om användning, förpackning och hantering samt villkor för att skydda särskilda ekosystem, miljöer eller geografiska områden. Detta kan innebära att ett tillstånd skulle kunna innehålla krav på åtgärder för att förhindra spridning av de genetiskt modifierade egenskaperna till andra växter, om det har visat sig finnas potentiella eller faktiska risker för människors hälsa eller miljön med den genetiskt modifierade organismen. Syftet i artikel 1 begränsar sig till miljö- och hälsorisker. Direktivet syftar alltså inte till att generellt sett förhindra inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor, dvs. undvika ekonomisk skada hos t.ex. lantbrukare som odlar ekologiska grödor. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte utifrån syftet med direktivet finns stöd för att formulera villkor som är relaterade till inblandning. Medlemsstaterna ska enligt artiklarna 4.6 och 21.1 vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa spårbarheten och se till att märkningen uppfyller kraven i tillståndet. Möjligheten att uppfylla kraven på spårbarhet och märkning påverkas inte av om man tillämpar isoleringsavstånd eller andra åtgärder för att förhindra inblandning. Det är endast halten inblandning som kan påverkas av sådana åtgärder. Därför går det inte heller att använda sig av dessa artiklar för att ställa villkor som inte har med miljö- och hälsorisker att göra. Vidare bör ett sådant villkor inte få ställas för fall där det inte finns risk för att material från angränsande odlingar av genetiskt modifierade grödor kommer att överskrida de tröskelvärden som har beslutats med stöd av artikel 21.2 eller kommande förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder (rådets dokument 5204/3/03 från den 17 mars 2003). Ett sådant villkor skulle dessutom kunna stå i konflikt med direktivets syfte, enligt resonemanget ovan. 2.1.1.4 Begränsningar och förbud En medlemsstat kan tillfälligt begränsa eller förbjuda användning eller försäljning av en produkt inom sitt territorium (artikel 23). Detta är bara tillåtet om medlemsstaten har välgrundade skäl att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa eller för miljön, till följd av nya eller kompletterande uppgifter som påverkar miljöriskbedömningen eller till följd av en ny bedömning av befintliga uppgifter på grundval av nya eller kompletterande vetenskapliga rön. Det är svårt att se att man skulle kunna använda sig av den här möjligheten för att förhindra spridning av genetiskt modifierat material till konventionella eller ekologiska odlingar, eftersom man måste kunna visa att den genetiskt modifierade växten i fråga innebär en risk för människors hälsa eller miljön. 2.1.1.5 Återkallande av tillstånd Ett tillstånd för utsläppande på marknaden kan återkallas om det kommer fram ny information om riskerna för människors hälsa eller miljön. Om ett tillstånd återkallas kommer odling av grödan inte längre att vara tillåten. Odlingen är oftast den största källan till spridning av det genetiska materialet. Därmed kan man anta att den genomsnittliga inblandningen blir lägre än tidigare. En gröda som det inte är tillåtet att odla får inte finnas ens i små inblandningar i skörden. Detta kan ställa till problem om t.ex. spillplantor av grödan finns kvar på fälten. 2.1.1.6 Spårbarhet och märkning I direktivet (artikel 4.6) står att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa spårbarhet i alla skeden av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. 13
När den föreslagna förordningen om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (rådets dokument 15798/1/02 från den 17 mars 2003) träder i kraft tas detta krav bort ur direktivet, enligt artikel 7 i förslaget. Men innan förordningen om spårbarhet och märkning träder i kraft är det alltså medlemsstaternas uppgift att se till att spårbarheten fungerar. Det är viktigt att det i de tillstånd som ges finns sådana villkor på sökanden som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppfylla detta krav. Vidare framgår det av direktivet (artikel 21) att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att vid alla stadier av utsläppande på marknaden se till att märkningen och förpackningen av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och som har släppts ut på marknaden uppfyller de krav som anges i tillståndet. Detta krav kommer att finnas kvar även efter att de två föreslagna förordningarna om spårbarhet och märkning och om genetiskt modifierade livsmedel och foder har trätt i kraft. Det innebär att tillsynsmyndigheternas ansvar kommer att bestå när det gäller märkning. I Sverige är Livsmedelsverket tillsynsmyndighet för utsläppande på marknaden av livsmedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Jordbruksverket är tillsynsmyndighet för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade lantbruks- och trädgårdsväxter, inklusive utsäde och foder som innehåller sådana organismer (enligt 13 och bilagan punkten F till förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken). Statens utsädeskontroll (SUK) har i uppdrag att kontrollera förekomst av oavsiktlig inblandning av genetiskt modifierade organismer i konventionellt utsäde (enligt regeringsbeslut från den 27 mars 2002, Jo2001/3157). Av artikel 31.3 b i direktivet framgår att medlemsstaterna ska upprätta register för att registrera de platser där genetiskt modifierade växter odlas. I Sverige är det Jordbruksverket som kommer att upprätta detta register. Registret kommer dock sannolikt inte att kunna användas av odlare av konventionella eller ekologiska grödor i syfte att planera sin odling för att undvika inblandning av genetiskt modifierat material i sina grödor. För att säkert kunna planera sin sådd med avseende på avstånd till odlingar med genetiskt modifierade grödor, måste registret vara definitivt och det kan det aldrig bli förrän alla lantbrukare som odlar genetiskt modifierade växter har sått och uppgift om detta har registrerats. 2.1.1.7 Försiktighetsprincipen Sedan december 2000 finns en rådsresolution om användningen av försiktighetsprincipen (rådets dokument 14328/00 från den 5 december 2000). Rådet anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas så snart som möjliga skadliga effekter för hälsan och miljön har fastställts, och när man efter en preliminär vetenskaplig utredning grundad på tillgängliga uppgifter inte kan dra några säkra slutsatser om risknivån. Försiktighetsprincipen nämns i direktivets artiklar 1 och 4.1. I artikel 4.1 står att medlemsstaterna ska, i enlighet med försiktighetsprincipen, se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa effekter på människors hälsa eller på miljön som kan uppstå när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. För att kunna tillämpa försiktighetsprincipen för att förhindra spridning vid utsläppande på marknaden av en gröda, måste det finnas välgrundade antaganden om att spridning av det genetiskt modifierade materialet medför en risk för människors hälsa eller miljön. 14
2.1.1.8 Etik I beaktandesatserna till direktivet står att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till etiska principer som erkänns i en medlemsstat och att medlemsstaterna får ta hänsyn till etiska aspekter när produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det framgår dock inte av direktivet vad en etisk princip som erkänns i en medlemsstat skulle kunna vara. Av 13 kap. 10 miljöbalken framgår att särskilda etiska hänsyn ska tas vid avsiktlig utsättning och när en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden. I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 s. 159) ges exempel på vad som menas med att ta etiska hänsyn; Att etiska hänsyn ska tas betyder bl.a. att människan har ett ansvar att förhindra allvarliga störningar i de ekologiska systemen liksom att tillse att olika gentekniska tillämpningar inte uppfattas som stötande eller stridande mot god sed och allmän ordning. Ett tillstånd till utsläppande på marknaden får inte lämnas om ett utsläppande skulle kunna innebära allvariga störningar i de ekologiska systemen. Jordbruksverket har inte identifierat någon etisk princip som skulle äventyras av en oavsiktlig inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor, under de tröskelvärden som kommer att fastställas. En möjlig etisk princip som eventuellt skulle kunna göra det möjligt att kräva avstånd mellan odling av genetiskt modifierade grödor och andra grödor för att förhindra inblandning är konsumenternas rätt att välja mellan produkter som har producerats ekologiskt, konventionellt eller med hjälp av genteknik. I de föreslagna förordningarna om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om genetiskt modifierade livsmedel och foder finns tröskelvärden för märkning. Dessa märkningskrav motiveras bl.a. med konsumenternas rätt att välja framställnings- eller produktionsmetod. När de föreslagna förordningarna träder i kraft bör därför det behovet vara tillgodosett. Det är också viktigt att påpeka att möjligheten för konsumenterna att välja framställningseller produktionsmetod inte påverkas av inblandningar. Det är därför svårt att se att det skulle gå att hänvisa till etiska principer för att ställa villkor om att vissa avstånd ska gälla för att förhindra spridning av det genetiskt modifierade materialet till ekologisk eller konventionell odling i ett tillstånd till utsläppande på marknaden. Eventuella etiska aspekter för inblandningar över tröskelvärdet har inte bedömts eftersom det då krävs en bedömning av en eventuell ekonomisk skada som en del av analysen. Det ligger utanför ramarna för uppdraget. 2.1.2 Förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder Den föreslagna förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder, rådets dokument 5204/3/03 från den 17 mars 2003 (nedan kallad förordningen), reglerar godkännande, övervakning och märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Målet med förordningen (artikel 1) är att skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt, fastställa gemenskapsförfaranden för godkännande och övervakning av genetiskt modifierade livsmedel och foder och att fastställa bestämmelser för märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Kommissionens förslag till förordning överlämnades till ministerrådet och Europaparlamentet den 25 juli 2001. Efter parlamentets första läsning, den 3 juli 2002, lämnades 111 ändrings- 15
förslag. En gemensam ståndpunkt antogs på ministerrådsmötet den 17 mars 2003. Förslaget är lämnat till parlamentet för en andra läsning. 2.1.2.1 Utsläppande på marknaden Enligt förordningen får godkännande beviljas för en genetiskt modifierad organism som ska användas som utgångsmaterial för framställning av livsmedel och foder, för produkter som ska användas som livsmedel eller foder och som innehåller, består av eller har framställts av den eller för livsmedel eller foder som har framställts av en genetiskt modifierad organism (beaktandesats nr 12). Genom förordningen finns det således möjlighet att ansöka om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder samt genetiskt modifierade organismer som ska användas till livsmedel eller foder (artiklarna 5-7 och 17-19). Ansökan ska lämnas till en behörig myndighet i en medlemsstat. Myndigheten ska genast informera EFSA om ansökan och EFSA ska cirkulera ansökan till övriga medlemsstater och kommissionen. Ansökan ska bl.a. innehålla en undersökning som visar att livsmedlet eller fodret inte innebär någon oacceptabel risk för människors hälsa, djurhälsan eller för miljön, en metod för detektering, provtagning och identifiering av transformationshändelsen samt i förekommande fall ett förslag till övervakning efter försäljningen. När det gäller en ansökan om genetiskt modifierade organismer eller livsmedel eller foder som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer ska ansökan dessutom omfatta den tekniska information, riskbedömning och övervakningsplan som krävs enligt direktiv 2001/18/EG. EFSA ska yttra sig över ansökan. Om ärendet gäller produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer ska EFSA samråda med de behöriga myndigheterna under direktiv 2001/18/EG innan yttrandet färdigställs. Är EFSA:s yttrande positivt till att godkänna livsmedlet eller fodret ska yttrandet bl.a. innehålla ett förslag till märkning och eventuella villkor som bör finnas i tillståndet till utsläppande på marknaden. Yttrandet ska skickas till kommissionen, de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och sökanden. Därefter lägger kommissionen fram ett förslag till beslut som medlemsstaterna röstar om i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. För att produkten ska godkännas vid omröstningen krävs kvalificerad majoritet (62 röster av 87 möjliga). Erhålls inte kvalificerad majoritet förs ärendet vidare till ministerrådet. Där krävs det kvalificerad majoritet för att produkten inte ska godkännas. 2.1.2.2 Villkor I förordningen finns möjlighet att ställa villkor på tillstånd för utsläppande på marknaden (artiklarna 6 och 18). Där står att när myndigheten i sitt yttrande anser att livsmedlet/fodret kan godkännas ska yttrandet bl.a., i förekommande fall, innehålla alla villkor eller begränsningar som bör knytas till utsläppande på marknaden, och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning och hantering, däribland krav på övervakning efter försäljningen, grundade på slutsatserna från riskbedömningen. Eftersom ett av syftena med förordningen är att tillgodose konsumenternas valmöjlighet när det gäller produktionsform (beaktandesatserna 18 och 22) skulle det vara tänkbart att det går att ställa villkor som inte har med miljö- och hälsorisker att göra. Konsumenternas valmöjlighet måste dock anses vara tillgodosedda genom reglerna om märkning och tröskelvärden för märkning. Detta torde göra att det utifrån syftet med förordningen inte finns någon möjlighet att ställa villkor på t.ex. isoleringsavstånd mellan en genetiskt modifierad gröda och en konventionell eller ekologisk gröda. 16
2.1.2.3 Märkning I förordningen finns krav på att livsmedels- och foderprodukter som består av, innehåller eller har framställts av genetiskt modifierade organismer ska märkas (artiklarna 12-14 och 24-26). Produkterna behöver dock inte märkas om andelen genetiskt modifierade organismer är lägre än 0,9 %, under förutsättning att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig (artiklarna 12 och 24). För att det ska kunna konstateras att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig måste företagare kunna lämna bevis som kan godtas av de behöriga myndigheterna för att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika förekomsten. Tröskelvärdet gäller förekomst av genetiskt modifierade organismer som är godkända för kommersiell odling inom EU. Dessutom finns det i förordningen ett undantag från godkännandeproceduren och märkningen som ska gälla i tre år från den dag då förordningen börjar tillämpas (artikel 47). Detta undantag innebär att de grödor som är under bedömning inom EU och som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas, får finnas i produkterna upp till 0,5 % utan att behöva märkas. Detta förutsätter att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig, att ansökan om godkännande inte har avslagits under relevant gemenskapslagstiftning och att spårningsmetoderna är tillgängliga för allmänheten. Även för detta undantag måste företagare kunna lämna bevis för att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika förekomsten. En lantbrukare som odlar konventionella eller ekologiska grödor skulle kunna få en inblandning av en genetiskt modifierad gröda från ett närliggande fält. Om inblandningen överstiger 0,9 % måste skörden märkas som genetiskt modifierad. Vem som är ansvarig för provtagning och analys är oklart. Om skörden analyseras och visar sig innehålla över 0,9 % genetiskt modifierade organismer kan detta få ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren, i alla fall för den som odlar ekologiskt och som inte kan få ut det ekologiska merpriset för skörden. Lantbrukaren kan också få ett mer långsiktigt problem med inblandning, i t.ex. spillraps som blir kvar efter skörd. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte är möjligt att ställa villkor som avser odling, t.ex. isoleringsavstånd, med stöd av förordningen, eftersom den endast reglerar spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer. 2.1.2.4 Utsäde Utsäde i sig omfattas inte av förslaget till förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder, däremot omfattas växtsorter. I förslaget till förordning föreslås att riskvärderingen och godkännandet för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade växtsorter flyttas från direktiven med bestämmelser om sortgodkännande, så att beslutet ska fattas av EFSA (beaktandesats 34 och artiklarna 40-42). Den prövning av sorten som är densamma som för konventionella sorter ska fortfarande ske under direktiv 2002/53/EG (tidigare benämnt 70/457/EEG) respektive 2002/55/EG (tidigare 70/458/EEG). Undantaget från kravet på märkning för grödor som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas, omfattar inte utsäde. 17
2.1.3 Förordningen om spårbarhet och märkning Målet med den föreslagna förordningen om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, rådets dokument 15798/1/02 från den 17 mars 2003 (nedan kallad förordningen), är att underlätta korrekt märkning, övervakning av effekterna på miljön och hälsa samt genomförande av lämpliga riskhanteringsåtgärder, inbegripet vid behov indragning av produkter (artikel 1). Kommissionens förslag till förordning överlämnades till ministerrådet och Europaparlamentet den 21 augusti 2001. Efter parlamentets första läsning, den 3 juli 2002, lämnades 30 ändringsförslag. En gemensam ståndpunkt antogs på ministerrådsmötet den 17 mars 2003. Förslaget är lämnat till parlamentet för en andra läsning. 2.1.3.1 Förslagets omfattning I förordningen (artikel 4) står att företagarna i alla stadier av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer ska se till att information om att produkten består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer samt den eller de unika identitetsbeteckningarna vidarebefordras skriftligt till nästa företagare. Företagarna är skyldiga att bevara dessa uppgifter i fem år. Företagare definieras i artikel 3 som en fysisk eller juridisk person som släpper ut en produkt på marknaden eller som tar emot en produkt som har släppts ut på marknaden i gemenskapen, antingen från en medlemsstat eller från ett tredjeland, vid något stadium av produktions- och distributionskedjan, men inte den slutliga konsumenten. Dessa produkter ska märkas med Denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer alternativt Denna produkt innehåller genetiskt modifierad (organismens namn). För livsmedel och foder som är framställda av genetiskt modifierade organismer (artikel 5) gäller att företagarna ska vidarebefordra uppgifter om alla livsmedelsingredienser, foderråvaror och tillsatser. Uppgifterna ska bevaras i fem år. För dessa produkter gäller de märkningskrav som framgår av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Undantagen som gäller i förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder gäller även i denna förordning för de produkter som är avsedda för direkt användning som livsmedel, foder eller halvfabrikat (artiklarna 4.7, 4.8 och 5.4). Det innebär att produkter som innehåller mindre än 0,9 % godkända genetiskt modifierade organismer inte behöver märkas eller spåras. De genetiskt modifierade organismer som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas får finnas upp till 0,5 % under tre år utan att behöva märkas. Medlemsstaterna ska se till att inspektioner och, där så är lämpligt, andra kontrollåtgärder, t.ex. stickprovskontroller genomförs för att säkerställa att denna förordning följs (artikel 9). De som påverkas av denna förordning är företagarna. Lantbrukare som odlar genetiskt modifierade grödor påverkas såtillvida att de får spårbarhetsdokument när de köper sitt utsäde och måste lämna dem vidare till nästa företagare när de säljer sin skörd. Kopior av dessa dokument ska bevaras i fem år. Detta innebär bara ett litet merarbete för lantbrukarna och borde inte bli något stort problem. 2.1.3.2 Utsäde Utsäde som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer omfattas av förslaget till förordning om spårbarhet och märkning (artikel 1). Förordningen kommer därigenom att bli tillämplig för alla steg i saluföringen av utsäde (artikel 2.1.a). 18
Utsäde omfattas av undantaget i artikel 4.7 från kraven på spårbarhet och märkning vid oavsiktlig inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor. Däremot gäller inte undantagen i artikel 4.8 från kraven på spårbarhet för spår av förekomst av genetiskt modifierade organismer under tröskelvärdena för utsäde. Detta innebär att allt utsäde måste spåras, även konventionellt utsäde måste analyseras för eventuell förekomst av genetiskt modifierade organismer som måste identifieras och förses med den unika identitetsbeteckningen. Detta trots att man vid diskussionerna om förslaget om tröskelvärden för oavsiktlig inblandning, i ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial, från medlemsstaternas sida starkt har verkat för att få göra en riskanalys på eventuell förekomst av genetiskt modifierade organismer och inte tvingas analysera allt utsäde. En lantbrukare som odlar ekologiskt eller konventionellt utsäde och som i sin skörd får en inblandning av genetiskt modifierade organismer kan skadas ekonomiskt, med samma resonemang som ovan under avsnitt 2.1.2.3. Det som skiljer sig är dock att för utsädesproduktion så finns det regler om fribelägenhet m.m. som är till för att skydda utsädesproduktionen från inblandning av andra sorter. Utsädesodlaren ansvarar för att dessa åtgärder vidtas. 2.2 Regler för ekologisk produktion Inom den ekologiska rörelsen finns en stark enighet om att genetiskt modifierade organismer inte hör hemma i ekologisk produktion. I detta avsnitt redovisas motiven till detta, samt på vilket sätt avståndstagandet från genetiskt modifierade organismer är markerat och formulerat i de regelverk som påverkar den ekologiska odlingen i Sverige. 2.2.1 Lagstiftning inom EU 2.2.1.1 Historik och motiv Den ekologiska produktionen är sedan 1991 reglerad genom rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Förordningen omfattar regler för odling, djurhållning, beredning, import, märkning och marknadsföring av ekologiska jordbruks- och livsmedelsprodukter. I denna förordning infördes 1999 ett förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer i framställningen av sådana jordbruks- och livsmedelsprodukter som ska märkas och marknadsföras som ekologiska 3. Skälen till att införa förbudet är formulerat enligt följande: Genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som härletts ur sådana är inte förenliga med den ekologiska produktionsmetoden. För att bevara konsumenternas förtroende för ekologisk produktion bör genetiskt modifierade organismer, delar av sådana eller produkter som härletts ur sådana inte användas i produkter som är märkta som ekologiskt producerade. 4 2.2.1.2 Definitioner 5 Med begreppet användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer avses användning av dessa som livsmedel, 3 Rådets förordning (EG) nr 1804/1999 av den 19 juli 1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion. 4 Utdrag ur beaktandesatserna till rådets förordning (EG) nr 1804/1999. 5 Artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 19
livsmedelsingredienser (inklusive tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inklusive extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial samt djur. Med produkter som härletts ur genetiskt modifierade avses varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana. 2.2.1.3 Förbudets utformning Enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 gäller, för såväl obearbetade jordbruksprodukter som för bearbetade jordbruksprodukter avsedda som livsmedel, att dessa endast får märkas med uttryck som syftar på ekologisk produktion om produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer 6. I reglerna för hur växtodling och djurhållning ska bedrivas finns förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer inskrivet på flera ställen. Förbudet gäller även för produktion av ekologiskt utsäde och annat förökningsmaterial. Veterinärmedicinska läkemedel är dock undantagna från förbudet 7. När det gäller ekologiskt foder finns en nyligen antagen förordning 8 som reglerar hur foder som marknadsförs med hänvisning till att de kan användas i ekologisk produktion ska märkas, samt hur tillverkning, lagring och transport ska kontrolleras. 2.2.1.4 Eventuella kommande regler Sedan december 2000 finns en expertgrupp om genetiskt modifierade organismer under kommissionens ständiga kommitté för lagstiftning om ekologisk produktion. I expertgruppen, som leds av kommissionen, ingår sju medlemsstater, däribland Sverige. Gruppen har hittills haft tre möten, det senaste i september 2002. I mötena har även representanter för IFOAM 9 och Soil Association 10 deltagit, liksom personer från DG SANCO och DG ENV. Vid mötena har huvudsakligen följande fyra frågor varit uppe för informationsutbyte och diskussion. Tillämpning av förbudet i kontroll- och certifieringsarbetet, t.ex. i vilken omfattning provtagning och analys sker i de olika medlemsländerna. Tolkning av GMO-derivat, dvs. produkter härledda ur genetiskt modifierade organismer. (Hur långt tillbaka i kedjan ska man gå?) Pågående respektive genomförda studier beträffande risken för förekomst av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter. Tröskelvärden för innehåll av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter, dvs. frågan om det finns en vilja från medlemsstaterna att införa sådana tröskelvärden i EG:s regler för ekologisk produktion, samt i så fall om tröskelvärdena ska vara desamma som tröskelvärdena för märkning av genetiskt modifierade livsmedel respektive utsäde, eller om det ska vara andra, lägre tröskelvärden. 6 Artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 7 Artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 8 Kommissionens förordning (EG) nr 223/2003 av den 5 februari 2003 om kraven på märkning vid ekologisk produktion av foder, foderblandningar och foderråvaror och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 9 International Federation of Organic Agriculture Movements. 10 Ett privat kontrollorgan för ekologisk produktion i Storbritannien. 20
Arbetet i expertgruppen har ännu inte lett fram till några förslag från kommissionens sida. Kommissionen förväntas sammankalla gruppen igen någon gång under 2003. 2.2.2 Genomförande av EG:s regler i Sverige Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 innehåller för medlemsstaterna bindande regler för ekologiska produkter. Genom lag (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter och förordning (1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter har rådets förordning kompletterats i Sverige och behöriga myndigheter har utnämnts. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett delat ansvar för tillsynen över efterlevnaden av reglerna i rådets förordning (EEG) nr 2092/91, och Konsumentverket är ansvarig myndighet vad gäller marknadsföring av ekologiska produkter. Varje medlemsstat i EU är skyldig att upprätta ett kontrollsystem för den ekologiska produktionen. Medlemsstaten ska utse en eller flera myndigheter alternativt privata organ som ska handha kontroll och certifiering av ekologiska produkter enligt EG:s regler. Sedan Sverige blev medlem i EU har KRAV och Svenska Demeterförbundet varit sådana godkända kontrollorgan. Under 2003 är det dock bara KRAV som har denna funktion. (Se vidare under avsnitt 2.2.4 och 2.2.5.) Inom ramen för Sveriges miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 finns ett miljöstöd till ekologisk odling och djurhållning. Särskilda föreskrifter gäller för detta stöd, men reglerna är i princip kopierade ur EG:s regler för primärproduktion. I fråga om genetiskt modifierade organismer innebär detta att förbudet gäller på samma sätt inom miljöstödet som i produktion enligt EG:s regler. För miljöstödet till ekologisk produktion gäller dock inget krav på anslutning till kontrollsystemet för ekologisk produktion (dvs. anslutning till KRAV). Tillsyn av efterlevnaden av reglerna som gäller för att erhålla stöd utförs av länsstyrelserna, på samma sätt som för andra miljöstöd. 2.2.3 IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) är en internationell paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, utbildnings- och kontrollorganisationer som verkar för ekologisk produktion. IFOAM grundades 1972 och har omkring 700 medlemmar i ca 100 länder. IFOAM antog i maj 2002 ett officiellt ståndpunktsdokument i fråga om genetiskt modifierade organismer 11. Syftet med dokumentet är att vara vägledande vid utarbetandet av regler och kriterier för ekologisk produktion. IFOAM:s ståndpunkter påverkar i hög grad KRAV, och även i viss mån EG:s regler för ekologisk produktion. IFOAM arbetar bl.a. med att ackreditera kontrollorgan enligt IFOAM:s regler (IFOAM Basic Standard). Detta arbete hanteras av en separat organisation, International Organic Accreditation Service (IOAS), som bildats specifikt för detta ändamål av IFOAM. I IFOAM:s regler finns ett förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer som bygger på IFOAM:s officiella ståndpunkter, men det som återges här är hämtat direkt ur ståndpunktsdokumentet. 11 IFOAM Position on Genetic Engineering and Genetically Modified Organisms. 21
2.2.3.1 IFOAM:s ståndpunkter IFOAM motsätter sig generellt användning av genteknik i jordbruket, dels rent allmänt mot bakgrund av risken för stora och oförutsedda faror för hela biosfären, men i synnerhet med tanke på de ekonomiska och miljömässiga risker som ekologiska lantbrukare därigenom utsätts för. IFOAM menar att användning av genteknik i jordbruket orsakar, eller kan orsaka: negativa och oåterkalleliga miljöeffekter, utsläppande av organismer som aldrig tidigare har funnits i naturen och som inte heller kan tas tillbaka, förorening av genpoolen i odlade grödor, mikroorganismer och djur, förorening av organismer utanför lantbruket, intrång i lantbrukares grundläggande äganderätt och äventyrande av deras ekonomiska oberoende och oacceptabla hot mot mänsklighetens hälsotillstånd. Med anledning av detta vill IFOAM att man förbjuder användning av genetiskt modifierade organismer generellt i lantbruket. Då verkligheten idag trots allt är att genetiskt modifierade organismer redan är i bruk i många länder anser IFOAM att man måste ta ställning till hur man ska förhålla sig till de problem som därigenom uppstår. IFOAM är angeläget om att ett obligatoriskt och omfattande märkningssystem kommer till stånd. Märkningen bör enligt IFOAM inte begränsas till produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, utan bör även täcka in produkter som har producerats genom eller med hjälp av genetiskt modifierade organismer. IFOAM anser att den enda möjligheten att undvika inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter skulle vara ett totalförbud mot användning av genetiskt modifierade organismer, vilket IFOAM också förespråkar. IFOAM anser att man om möjligt bör etablera GMO-fria zoner och/eller länder. Dessutom måste ansträngningar göras för att minska risken för inblandning, genom att de genetiskt modifierade produkterna särhålls från andra produkter. Ansvaret för detta bör enligt IFOAM helt och hållet ligga på dem som hanterar de genetiskt modifierade produkterna. Ekologiska lantbrukare ska inte behöva bevisa att deras grödor är fria från inblandning av genetiskt modifierade organismer. Det åligger enligt IFOAM:s uppfattning statsmakterna att lagstifta på ett sådant sätt att de företag som hanterar och sprider genetiskt modifierade organismer också är skyldiga att förhindra inblandning, t.ex.genom att etablera buffertzoner mellan genetiskt modifierade grödor och andra grödor. Certifiering av ekologisk produktion handlar enligt IFOAM om att kontrollera och certifiera den ekologiska produktionsmetoden, inte den ekologiska produkten. Detta synsätt är sedan länge etablerat inom den ekologiska produktionen, och det finns enligt IFOAM ingen anledning att ändra på detta mot bakgrund av problemen med genetiskt modifierade organismer. Ekologiska produkter ska inte märkas och marknadsföras som GMO-fria utan snarare som producerade utan användning av genteknik/gmo. IFOAM menar vidare att en konstaterad ofrivillig inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter inte nödvändigtvis ska leda till underkännande av produkterna. IFOAM anser därmed också att man inte bör etablera tröskelvärden för inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter. De ekologiska producenterna och sådana organ som kontrollerar och certifierar ekologisk produktion ska enligt IFOAM trots allt vidta åtgärder för att minimera risken för inblandning 22