Kulturmiljöutredning inför planerad kraftledning mellan Stöllet och Stöllsäterberget, Torsby kommun 2017 PROJEKT: STÖLLSÄTERBERGET 2017-10-25 ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se
Innehåll Uppdrag och syfte... 3 Utredningsområde... 3 Bakgrund... 4 Bebyggelse, markanvändning historiska kartor... 4 Kända förutsättningar... 4 Metod... 6 Resultat... 7... 8 Antikvarisk bedömning och slutsats... 9 Referenser... 9 Bilaga 1. Fornlämningstabell... 10 Bilaga 2. Fastighetskarta med lämningar från väst öst... 11 Beställare: wpd Scandinavia AB Projekt nr: 17269 Genomförande konsult: Ecocom AB Fältarbete: och Rapport: Bearbetning av rapport Framsida, bildtext: Resterna efter en knuttimrad ängslada för myrslåtter Fotograf: Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 2 av 11
Uppdrag och syfte Ecocom AB har på uppdrag av wpd Scandinavia AB utfört en kulturmiljöutredning vid Stöllsäterberget i Torsby kommun under september 2017. Syftet med den kulturhistoriska utredningen är att belysa kulturhistoriska förutsättningar inför en planerad kraftledning mellan Stöllet och Stöllsäterberget. Utredningen innefattar en fältinventering av i området förekommande forn- och kulturlämningar, belysande av deras kulturhistoriska kontext, samt en bedömning av fornlämningarnas antikvariska status. Utredningen ska motsvara en särskild utredning enligt 2 kap kulturmiljölagen (KML). Ärendet prövas av Länsstyrelsen i Värmlands län. Utredningsområde Utredningsområdet omfattar 6,8 km² och är beläget i Torsby kommun i den nordöstra delen av Värmlands län (figur 1). Kulturhistoriskt är området beläget på marker som tillhör Ljusnästorp, Stöllet (norra och södra) samt Värnäs (övre och nedre). Äldsta namnbelägg är för Värnäs (1503), och för Stöllet (1603). Äldsta belägg för Ljusnästorp är från sent 1800-tal. Väster om utredningsområdet löper Klarälven med dalgång, till vilken fast bebyggelse och odlingsmarker är koncentrerade. Utredningsområdet är högt beläget, öster om Klarälvens dalgång, på nivåer från 195 meter över havet i väster till 525 meter över havet vid Stöllsäterberget och vid gränsen mot Dalarna i öster. Området utgörs i sin helhet av produktionsinriktad skogsmark med ett stort inslag av myrmarker och vattendrag. Figur 1. Utsnitt ur vägkartan där svart ring visar utredningsområdets lokalisering. Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 3 av 11
Bakgrund Bebyggelse, markanvändning historiska kartor Utredningsområdet berör områden som under historisk tid utgjort utmarker till de tidigare nämnda byarna Ljusnästorp, Stöllet och Värnäs. Av kartorna framgår bland annat att fäbodverksamhet varit vanligt förekommande. En fäbodlämning (Norra Ny 795:1) är belägen strax utanför området i öster på Stöllsäterbergets sydvästsluttning. I övrigt noterades bebyggelse i anslutning till en bifurkation av Halgån (Ekonomiska kartan, 1968). Kända förutsättningar Miljöbalken Riksintressen för kulturmiljövården har lagskydd enligt miljöbalken 3 kapitlet 6. Där framgår att: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Riksintresse för kulturmiljövård Kårebolssätern (K41), som utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården är beläget drygt fyra kilometer söder om den planerade kraftledningen (figur 2). Fäboden utgör idag en av två aktiva fäbodmiljöer i Värmland och verksamheten har bedrivits sedan 1700-talet. Kårebolsätern, med över 30-talet fähus och säterstugor kring en öppen sätervall, representerar en av de många fäbodar som funnits i norra Värmland och är en av de mest tidstrogna och välbevarade sätrarna inom hela södra delen av det svenska fäbodområdet (Faktablad -Kulturminnesvårdens riksintressen, Länsstyrelsen Värmland). Figur 2. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer och riksintresset Kårebolssätern (K41) är markerat med grön begränsningslinje. Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 4 av 11
Kulturmiljölagen I kulturmiljölagen (KML) preciseras det regelverk som bl.a. omfattar fornlämningar. Kortfattat kan sägas att fornlämningar är lagskyddade och att Länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fornlämningar. Förutom den yta som själva fornlämningen omfattar tillkommer ett så kallat fornlämningsområde, dvs. ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status är fornlämningar lagskyddade enligt KML. Lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning faller under Skogsvårdslagen som säger att hänsyn ska tas till dessa. Inför ett eventuellt borttagande av lämningarna skall samråd tas med länsstyrelsen. Bevakningsobjekt avser om lämningens status inte kan avgöras genom en okulär besiktning utan måste utredas vidare. Uppgift som anges för lämningar där endast muntliga eller skriftliga uppgifter om dem finns och deras läge inte lokaliserats. Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utfördes åren 1968 och 1990. Projektet Skog & historia har bedrivit fältarbeten i området och flera granskningsinsatser av detta material har gjorts av Värmlands museum under 2000-talet., Värmlands museum, genomförde under 2005 en kulturmiljöutredning inför en planerad kraftledning i närområdet. Fornlämningsbild De helt dominerande fornlämningskategorierna i denna del av Värmland utgörs av fångstgropar och kolningsgropar (figur 3). Fångstgroparna är främst koncentrerade till Klarälvens dalgång och dess närområde medan kolningsgroparna till större delen koncentreras till högre belägna skogs- och myrmarker. Andra karaktärslämningar utgörs av fäbodar. Lösfynd från förhistorisk tid förekommer främst i Klarälvens dalgång. I eller i anslutning till utredningsområdet finns sedan tidigare flera kända lämningar, vilka utgörs av sex fångstgropar, två flottningslämningar, en kolningsgrop, en fäbod, ett område med militära anläggningar, samt en husgrund från historisk tid. Lämningarna redovisas med text och kartor i bilaga 1 och 2. Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 5 av 11
Figur 3. Fornlämningsbilden kring utredningsområdet. Fångstgropar är markerade med rött och kolningsgropar med svart. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinje. Metod Kulturmiljöutredningen har utförts av och under fyra dagar i september 2017. Utredningen omfattar en översiktlig studie av historiska kartor, terrängskuggningskartor, FMIS, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök), Lantmäteriverkets kartarkiv, Lantmäterimyndigheternas kartarkiv och Rikets allmänna kartarkiv. Fältinventeringen utfördes genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av utredningsområdet genomfördes, med undantag för branter, sanka partier och andra områden som bedömdes som arkeologiskt ointressanta. En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark, här kallade utredningsobjekt. Bedömningen grundades på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden. Vid fältarbetet användes Ekonomiska kartan, Fastighetskartan, Terrängkartan och bearbetade laserdata som bakgrundskartor. Den digitala dokumentationen gjordes med Riksantikvarieämbetets FältGIS och den tekniska utrustningen utgjordes av en Trimble Juno 3B. Nyupptäckta lämningar som påträffades vid fältinventeringen har registrerats i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS). Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 6 av 11
Resultat Vid fältinventeringen påträffades och dokumenterades 10 nya lokaler med lämningar (Bilaga 1 och 2). Åtta av dessa utgörs av kolningsgropar och en av en fångstgrop, samtliga dessa har bedömts antikvariskt som fornlämningar. En tjärdal bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning. Samtliga lämningar registrerades i FMIS och erhöll beteckningarna Norra Ny 1261 1270. Vid fältarbetet visade sig att de studier av terrängskuggningskartor som utförts av Hans Olsson var ovärderliga för lokalisering av groparna. Samtliga tips utom ett (rotvälta) visade sig vara gropanläggningar. Beträffande tidigare registrerade lämningar kontrollerades dessa och läget för en av dem korrigerades (Norra Ny 375:1). Flottningslämningarna konstaterades båda vara dubbelregistrerade i FMIS med nummer Norra Ny 1157/1205 respektive 1159/1213. Detta har anmälts till Riksantikvarieämbetet (RAÄ) via epost. I svar från RAÄ konstaterades att det lägsta numret är det som gäller. Dubbelregistreringen kommer att åtgärdas av RAÄ. Samtliga lämningar i FMIS redovisas i bilaga 1 och 2 med tabell och kartor. I övrigt påträffades bebyggelse i form av en sentida torvlada, samt ett stående hus som möjligen utgjort bostad för flottare, men idag troligen används vid jakt eller fiske. I området påträffades även flera gränsmärken av sentida datum. Inga av ovanstående lämningar registrerades i FMIS. Lämningar och bebyggelse som påträffats vid arbetet redovisas kartografiskt i bilaga 2. Vid fältarbetet iakttogs inga platser som bedömdes som utredningsobjekt (där lämningar som ej syns ovan flat mark kan antas förekomma). Ett av flera sentida gränsmärken i utredningsområdet. Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 7 av 11
Figur 4. Lämningar i FMS markerade med rött, stående byggnader markerade med svarta kvadrater och gränsmärken markerade med svarta trianglar. Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 8 av 11
Antikvarisk bedömning och slutsats Avseende riksintresset Kårebolssätern (K41) görs bedömningen att kraftledningen inte kommer att påverka sätermiljön visuellt på grund av det topografiska läget och på grund av att det finns mycket skog emellan. Då fornlämningarna i utredningsområdet till största delen utgörs av punktobjekt görs bedömningen att dessa kan undvikas genom en noggrann planering av kommande arbeten med kraftledningen. Eventuellt kan markering med snitslar underlätta detta arbete, vilket bör göras av en arkeolog. I övrigt görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser behövs i det vidare arbetet med kraftledningen. Länsstyrelsen i Värmlands län är beslutande i ärendets vidare hantering. Referenser Rapporter 2005. Kulturmiljöutredning för planerad kraftledning mellan Lindmon och gränsen till Dalarna. Norra Ny socken, Torsby kommun, Värmlands län. Värmlands museum, enheten för kulturmiljövård, 2005:41. (RAÄ dnr 321-313-2006). Kartor Lantmäterimyndigheternas arkiv Skifteskartor över Ljusnästorp, Värnäs och Stöllet Rikets allmänna kartarkiv Häradsekonomiska kartan J112-88-1 1883 1895 J112-88-2 1883 1895 Generalstabskartan J243-88:1 1918 Ekonomiska kartan 13D 1b e 1968 1971 Länsstyrelsen Värmland Kulturminnesvårdens riksintressen i Värmlands län, Länsstyrelsen 1980 Riksantikvarieämbetet Utdrag ur FMIS för Värmland Kulturmiljöutredning Stöllsäterberget 2017 Sida 9 av 11