KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN/mld. Sven-Gunnar Gunnarsson. Sekreterare

KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 24 september 2015 kl. 17.30 i Brastads Folkets Hus, OBS plats! för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Kommunchefen presenterar sig 3. Särskild medlemsinsats 2015 Kommuninvest Ekonomisk förening 4. Revidering av bolagsordning i Lysekils Stadshus AB 5. Revidering av ägardirektiv och bolagsordning för Lysekils Hamn AB 6. VA-Policy för Lysekils kommun 2015 7. Försäljning av fastigheten Skaftö Fiskebäck 8:1 (f.d. brandstationen i Fiskebäckskil) 8. Socialförvaltningens rapport över ej verkställda beslut 1:a och 2:a kvartalet 2015 9. Besvarande av motioner och medborgarförslag a) Yttrande över motion om att göra Lysekils kommun till en Fairtrade City kommun b) Yttrande över motion om att bo och handla i Lysekils kommun 10. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Medborgarförslag buss för skolbarn som bor på Torpet under vinterhalvåret 11. Nyinkomna frågor och interpellationer 12. Anmälningsärende 13. Avsägelser 14. Valärenden Lysekil 2015-09-15 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN/mld Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande /Mari-Louise Dunert Sekreterare

1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018 Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2014/10 Ulrika Häller Lundbäck (KD) 2015/01 Cheyenne Röckner (M) 2014/11 Katja Norén (MP) 2015/03 Richard Åkerman (M) 2014/12 Inge Löfgren (MP) 2015/04 Siw Lycke (C) Jeanette Jansson (LP) 2015/05 Ann-Charlotte Strömwall (FP) 2015/03 Ronald Rombrant (LP) 2015/06 Lars Björneld (FP) 2015/04 Camilla Carlsson (FP) 2015/01 Fredrik Lundqvist (LP) 2014/12 Jan-Olof Johansson (S) 2015/05 Thomas Falk (LP) Christina Gustafson (S) 2015/06 Fredrik Häller (LP) Klas-Göran Henriksson (S) Patrik Saving (LP) Maria Forsberg (S) 2014/10 Anette Björmander (S) 2014/11 Anders C Nilsson (S) Jessica Södergren (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin Britt-Marie Kjellgren Kenth Enhov (SD) Christoffer Zakariasson (SD) Håkan Johansson (SD) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL ONSDAG DEN 7 OKTOBER 2015

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 31 (36) 127 SÄRSKILD MEDLEMSINSATS 2015 KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Dnr: LKS 2015-295 Föreningsstämman i Kommuninvest Ekonomisk förening där Lysekils kommun är medlem - fastställde nya stadgar 2015-04-16. I stadgarna har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt betala en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Lysekil har nu som medlem fått frågan om hur man avser att göra med den särskilda medlemsinsatsen. För Lysekils del återstår 2 748 527 kronor att betala för att uppnå den högsta nivån. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-06-16 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att senast den 31 oktober meddela Kommuninvest Ekonomisk förening att Lysekil har för avsikt att betala in det extra kapitalet om 2 748 527 kronor innan 2015-års utgång. Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-06-16 Nämnd: Kommunstyrelsen Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Jonas Malm Telefon: 0523-61 31 23 E-post: jonas.malm@lysekil.se SÄRSKILD MEDLEMSINSATS 2015 KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Dnr: LKS 2015-295-040 Bakgrund Föreningsstämman i Kommuninvest Ekonomisk förening där Lysekils kommun är medlem - fastställde nya stadgar 2015-04-16. I stadgarna har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Lysekil har nu som medlem fått frågan om hur man avser att göra med den särskilda medlemsinsatsen. För Lysekils del återstår 2.748.527 kr att erlägga för att uppnå den högsta nivån. När denna högsta nivå har nåtts är medlemmen inte längre skyldig att erlägga den årliga insats som annars skulle betalas. En annan fördel med att nå den högsta nivån är att återbäring och ränta till skillnad från när högsta nivå inte uppnåtts - kan intäktsföras och därmed påverka kommunens resultat positivt. Ekonomienheten föreslår till kommunstyrelsen: att senast den 31 oktober meddela Kommuninvest Ekonomisk förening att Lysekil har för avsikt att betala in det extra kapitalet om 2.748.527 kr innan 2015-års utgång. Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015. Lysekil den 16 juni 2015 Jonas Malm t.f. Ekonomichef

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 32 (36) 128 REVIDERING AV BOLAGSORDNING I LYSEKILS STADSHUS AB Dnr: LKS 2015-428 Lysekils Stadshus AB har på årsstämma 2015-06-25 antagit ny bolagsordning. Ändringar i bolagsordningen ska godkännas av kommunfullmäktige i Lysekils kommun. Det som är nytt jämfört med tidigare antagen bolagsordning rör 5 Aktiekapital: Aktiekapitalet ska utgöra lägst fem miljoner kronor och högst tjugo miljoner kronor. Denna paragraf har ändrats för att möjliggöra den ökning av aktiekapitalet genom nyemission på 9,4 mnkr som genomförts under 2015. Aktiekapitalet efter nyemissionen uppgår till 9,5 mnkr. Nyemissionen och den nya bolagsordningen har registrerats av Bolagsverket 2015-08-11. Beslutsunderlag Ekonomienhetens tjänsteskrivelse 2015-08-12 med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ny bolagsordning i Lysekils Stadshus AB, daterad 2015-06-25. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 33 (36) 129 REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING FÖR LYSEKILS HAMN AB Dnr: LKS 2014-477 Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2015-06-25, 57, att återremittera ärendet för komplettering. Återremissen skulle ge möjlighet att beakta de synpunkter på förslaget till ägardirektiv som framförts vid styrelsemöte i Lysekils Hamn AB under juni. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av de synpunkter kring förslaget till nytt ägardirektiv för Lysekils Hamn AB som bolagets styrelse lämnade efter sitt styrelsemöte den 3 juni. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår, att ägardirektivet kompletteras med en aktuell kartbilaga med tydlig hänvisning i ägardirektivet. De förändringar som styrelsen föreslagit under avsnitten ändamål och verksamhetsmål innebär, som kommunstyrelseförvaltningen ser det, ingen ytterligare tydlighet varför ursprunglig skrivning i förslaget till nytt ägardirektiv ska stå fast. Kommunstyrelseförvaltningen är inte heller beredd att tillstyrka att punkt 2 under ekonomiska mål ska utgå, då denna punkt är gemensam för samtliga dotterbolag i koncernen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll 2015-06-25, 57 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-08-04 med bilagor. Yrkande Mats Karlsson (M): bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ägardirektiv för Lysekils Hamn AB i enlighet med upprättat förslag augusti 2015. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2015-06-25 8 (46) 57 REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING FÖR LYSEKILS HAMN AB Dnr: LKS 2014-477 Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 2015-01-15, 15, att Lysekils Stadshus AB:s helägda dotterbolag Kolholmarna AB avvecklas att genom en fusion uppgå i Lysekils Hamn AB. I anslutning härtill krävs att styrdokumenten för Lysekils Hamn AB i form av ägardirektiv och bolagsordning revideras. Revideringen innebär, att tillämpliga delar av styrdokumenten för Kolholmarna AB överförs till motsvarande styrdokument för Lysekils Hamn AB. De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-05-28, med bilagor Protokoll från kommunstyrelsen 2015-06-10, 98 Yrkande Klas-Göran Henriksson (S): återremiss för att ge möjlighet för kommunstyrelsen att beakta yttrande från Lysekils Hamns AB över förslaget till ägardirektiv. Proposition Ordförande ställer proposition på Klas-Göran Henrikssons återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt yrkandet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för komplettering. Beslutet skickas till Lysekils stadshus AB Lysekils Hamn AB Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

1/2 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-08-04 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/613102 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING FÖR LYSEKILS HAMN AB Dnr: LKS 2014-477 Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 2015-01-15, 15, att Lysekils Stadshus AB:s helägda dotterbolag Kolholmarna AB avvecklas att genom en fusion uppgå i Lysekils Hamn AB. I anslutning härtill krävs att styrdokumenten för Lysekils Hamn AB i form av ägardirektiv och bolagsordning revideras. Revideringen innebär, att tillämpliga delar av styrdokumenten för Kolholmarna AB överförs till motsvarande styrdokument för Lysekils Hamn AB. De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2015-06-25, 57, att återremittera ärendet för komplettering. Återremissen skulle ge möjlighet att beakta de synpunkter på förslaget till ägardirektiv som framförts vid styrelsemöte i Lysekils Hamn AB under juni. Yttrande Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av de synpunkter kring förslaget till nytt ägardirektiv för Lysekils Hamn AB som bolagets styrelse lämnade efter sitt styrelsemöte den 3 juni. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår, att ägardirektivet kompletteras med en aktuell kartbilaga med tydlig hänvisning i ägardirektivet. De förändringar som styrelsen föreslagit under avsnitten ändamål och verksamhetsmål innebär, som kommunstyrelseförvaltningen ser det, ingen ytterligare tydlighet varför ursprunglig skrivning i förslaget till nytt ägardirektiv ska stå fast. Kommunstyrelseförvaltningen är inte heller beredd att tillstyrka att punkt 2 under ekonomiska mål ska utgå, då denna punkt är gemensam för samtliga dotterbolag i koncernen. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2/2 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ägardirektiv för Lysekils Hamn AB i enlighet med upprättat förslag augusti 2015. Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell Kommunchef Ola Ingevaldson Administrativ chef

Ägardirektiv för Lysekils Hamn AB Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget ska bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och omlastningar med tillhörande logistiktjänster, samt ansvara för hamnrelaterade frågor i förhållande till övrig yrkessjöfart inom kommunen. Bolagets verksamhet ska kännetecknas av personlig service, effektivitet och kvalitet för att därigenom stärka kundernas konkurrensförmåga. Bolaget ska även ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och i angränsande områden enligt bifogad karta. Bolaget ska äga magasinen samt planera för disposition av markområden och övrig infrastruktur inom och i anslutning till handelshamnen i Lysekil. Ägarens krav Verksamhetsmål Bolaget ska ansvara för uthyrning och medverka vid en eventuell försäljning av infrastruktur och markområden som framgår av bifogad karta. Bolaget ska fullgöra sina åtaganden på så sätt att bolaget säkerställer en långsiktig konkurrenskraft Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund och präglas av effektivitet och miljöhänsyn Bolaget ska pröva alternativ till att driva bolaget i kommunal regi Bolaget ska medverka till att utveckla Lysekils kommun till en attraktiv kommun vad avser boende, utbildning, näringsliv och livskvalitet Bolaget ska medverka i kommunens planering och utredningsverksamhet samt i övrigt bistå kommunen med de uppgifter som överlämnas till bolaget Bolaget ska i sin verksamhet och dess utveckling alltid beakta samordningsmöjligheter med den övriga kommunkoncernen och kommunens förvaltningar Ekonomiska mål Bolaget har rätt att reinvestera överskjutande kapital. Det resultat som överstiger 25 % av det egna kapitalet kan utdelas efter samråd med ägaren. Bolaget ska verka för att finna externa medfinansiärer, stöd från sponsorer och donationer inom ramen för det kommunala regelverket Bolaget ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi utan ägartillskott Sida 1 av 2

Rapportering Bolaget ska följa de av moderbolaget utfärdade anvisningarna för budget, verksamhetsplanering och bokslut. Bolaget ska vad avser budget och ekonomisk uppföljning följa de riktlinjer och direktiv som utgår från kommunens centrala ekonomifunktion för att möjliggöra en samordning i hela kommunkoncernen. Sida 2 av 2

BOLAGSORDNING FÖR LYSEKILS HAMN AB Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 1 Bolagets firma Bolagets firma är Lysekils Hamn AB. 2. Bolagets säte Bolaget skall ha sitt säte i Lysekils Kommun, Västra Götalands län. 3. Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget skall bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget svarar dessutom för övriga hamnrelaterade frågor i förhållande till yrkessjöfart inom kommunen. Bolaget skall till föremål för sin verksamhet äga, utveckla, upplåta och förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till handelshamnen i Lysekil. Föremålet för verksamheten bedrivs i enlighet med 1 kap 3 och 3 kap 6 Lagen om vissa kommunala befogenheter. 4. Bolagets ändamål Bolaget är inom sin verksamhet Lysekils kommuns fackorgan och svarar för drift och förvaltning av de verksamheter som kommunfullmäktige överlämnat till bolaget enligt 3. Bolaget ska tillämpa den kommunala lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen samt gällande särlagstiftning. Likvideras bolaget ska behållna tillgångar tillfalla Lysekils kommun. 5. Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst 100 000 kronor och högst 400 000 kronor. 6. Antal aktier och aktiebelopp Antal aktier skall vara lägst 1 000 och högst 4 000. Aktie ska lyda på 100 kronor. 7. Styrelse Styrelsen skall bestå av fem (5) ledamöter med tre (3) ersättare. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Lysekils kommun för tiden från årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Sida 1 av 3

8. Revisor och lekmannarevisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser årsstämman en auktoriserad huvudansvarig revisor med suppleant. Deras uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Som revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Lysekils kommun utse två lekmannarevisorer. 9. Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår är kalenderår. 10. Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma, som skall hållas i Lysekil, och andra meddelanden till aktieägarna, skall ske genom brev med posten eller e-post. Kallelse till bolagsstämma sker tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma anslås på kommunens anslagstavla. 11. Årsstämman Årsstämma hålls årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämman skall följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två protokollsjusterare 5. Fastställande av dagordning 6. Prövning av om stämman blivit behörigt sammankallad 7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. 8. Beslut om: a) fastställande av resultaträkning och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören d) fastställande av arvode åt styrelse, revisor och lekmannarevisorer e) Val av revisor när så skall ske Sida 2 av 3

9. Anmälan av styrelseledamöter och ersättare som enligt 8 förrättats av kommunfullmäktige 10. Övriga ärenden, vilka ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen 12. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Lysekils kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Ledamöterna i Lysekils kommunfullmäktige samt ledamöter i moderbolagets styrelse har rätt att närvara och yttra sig vid bolagsstämma. Representanter från allmänheten har rätt att närvara vid årsstämman. 13. Kommunfullmäktiges rätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Lysekils kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 14. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lysekils kommun. Sida 3 av 3

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 26 (36) 122 VA-POLICY FÖR LYSEKILS KOMMUN 2015 Dnr: LKS 2014-481 Planenheten, miljönämnden i mellersta Bohuslän och LEVA i Lysekil AB har i samarbete med Sweco under 2015 arbetat med att ta fram en policy för vatten- och avloppsförsörjning i Lysekils kommun. Den omfattar dricksvattenförsörjning och hantering av spillvatten och dagvatten, både inom och utanför verksamhetsområdet för allmän VA försörjning. Policyn anger på vilka grundval beslut ska fattas i kommunens verksamhet för att på bästa sätt, uppnå målet om en vatten- och avloppsförsörjning som är hållbar i framtiden. Arbetet inleddes i januari 2015 med en workshop där deltagare från flera enheter inom kommunens organisation deltog tillsammans med politiker. Här samlades grunden in till vad som är viktigt att fånga upp i Lysekils VA-policy. Därefter har en arbetsgrupp formulerat förslag till ställningstaganden som ska ingå i policyn. VA-policyn har varit utskickad på remiss till de politiska partierna under tiden 11 juni - 3 augusti. Inga synpunkter har inkommit. Arbetet med VA-policyn kommer att följas upp med en VA-plan som ska sammanfatta vad som konkret behöver göras inom arbetet med vatten- och avloppsförsörjning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-08-12 med bilaga Yrkande Mats Karlsson (M) och Thomas Falk (LP): bifall till förvaltningens förslag. Lars Björneld (FP): ändringsyrkande att punkt 16 under kapitlet 4.2 VAutbyggnadsområde ska strykas. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt yrkandet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna VA-policyn för Lysekils kommun, med undantag för punkt 16 kapitel 4.2 som stryks. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-08-12 Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Ylwa Larsson Telefon: 0523-61 33 42 E-post: ylwa.larsson@lysekil.se VA-POLICY FÖR LYSEKILS KOMMUN 2015 Dnr: LKS 14-481-055 Bakgrund och sammanfattning Planenheten, Miljönämnden i mellersta Bohuslän och LEVA i Lysekil har i samarbete med Sweco under 2015 arbetat med att ta fram en policy för vatten- och avloppsförsörjning i Lysekils kommun. Den omfattar dricksvattenförsörjning och hantering av spillvatten och dagvatten, både inom och utanför verksamhetsområdet för allmän VA-försörjning. Policyn anger på vilka grundval beslut ska fattas i kommunens verksamhet för att på bästa sätt, givet de förutsättningar som finns i kommunen, uppnå målet om en vatten- och avloppsförsörjning som är hållbar i framtiden. Arbetet inleddes i januari 2015 med en workshop där deltagare från flera enheter inom kommunens organisation deltog tillsammans med politiker. Här samlades grunden in till vad som är viktigt att fånga upp i Lysekils VA-policy. Därefter har en arbetsgrupp formulerat förslag till ställningstaganden som ska ingå i policyn. I början av juni hölls ett informations/dialogmöte med inbjudna tjänstemän och politiker och VA-policyn har sedan varit utskickad på remiss till de politiska partierna under tiden 11 juni - 3 augusti. Inga synpunkter har inkommit. Arbetet med VA-policyn kommer att följas upp med en VA-plan som ska sammanfatta vad som konkret behöver göras inom arbetet med vatten- och avloppsförsörjning. VA-planen blir ett viktigt underlag för kommunens budgetarbete och för att samordna vatten- och avloppsförsörjning med andra strategiska frågor i kommunen. Beslutsunderlag VA-policy (dokumentets lay-out kommer att ändras) Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att godkänna VA-policyn för Lysekils kommun och lämna över den till kommunfullmäktige för antagande. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Josefin Kaldo Plan-, bygglov- och mätenhetschef

repo001.docx 2012-03-2914 LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 1311980000 VA-POLICY FÖR LYSEKILS KOMMUN 2015 2015-08-12 Sweco Environment AB Region Väst

repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Detta dokument är en policy för försörjning av vatten och avlopp i Lysekils kommun. Dokumentet kallas VA-policy och här anges hur man i Lysekils kommun ska agera för att på bästa sätt, givet de förutsättningar som finns i kommunen, uppnå målet om en vattenoch avloppsförsörjning som är hållbar i framtiden. Hållbarhet delas in i tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det handlar i grunden om att uppfylla mänskliga rättigheter med hjälp av de ekonomiska möjligheter som finns och med hänsyn till miljöns förutsättningar. En hållbar 1 vatten- och avloppsförsörjning innebär att de behov som finns idag tillfredsställs utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Beslut som kommunen fattar framöver och som gäller försörjning av vatten och avlopp i Lysekils kommun ska grundas på de strategier och riktlinjer som finns i VA-policyn. Kunskap om vad som fungerar bra och mindre bra idag samt vilka krav som ställs från myndigheter ska också utgöra underlag för besluten. Detta sammantaget ska sedan avgöra vilka åtgärder som behöver göras och i vilken ordning. Genom att följa VA-policyn i alla beslut som fattas avser Lysekils kommun att nå den målbild som beskrivs i VA-policyn, vilket kan sammanfattas i en framtida hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Målbild Strategier Riktlinjer 1 Enligt Bruntlandkommissionen, 1987.

Ordlista Allmän VA-anläggning är en anläggning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). De samlade VA-anläggningarna inom en kommuns gränser, för vilka en kommun är huvudman, benämns Den allmänna VA-anläggningen. Allmänt VA-område är ett område som ligger inom verksamhetsområde för allmän VA-försörjning och där LEVA i Lysekil AB är huvudman för vatten- och/eller avloppsförsörjning. Avlopp är samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dränvatten. Avtalsanslutning innebär att en eller flera fastigheter är anslutna till det allmänna drickseller spillvattennätet och har ett avtal som styr nyttjandet av tillhandahållna VA-tjänster. Fastigheter med avtalsanslutning ligger inte inom verksamhetsområde för allmänt VA. Dagvatten är ytligt avrinnande regn-, spol- och smältvatten. Dräneringsvatten (dränvatten) är markvatten och grundvatten som samlas upp och tas omhand i en dräneringsledning. Enskild VA-anläggning är en anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VA-anläggning kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av dricksvatten eller rening av avloppsvatten. En enskild VA-anläggning kan vara ansluten till det allmänna dricks- eller spillvattennätet via avtalsanslutning. Enskilt VA-område är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som inom överskådlig framtid inte har behov av en förändrad VA-struktur utan kommer att fortsätta ha enskild försörjning. Fördröjningsmagasin är ett dagvattenmagasin på eller i mark avsett att jämna ut regnvattenflöden innan de når recipient. Gemensamhetsanläggning är en enskild VA-anläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt. Huvudman är den som äger en VA-anläggning. I Lysekils kommun är LEVA i Lysekil AB huvudman för den allmänna VA-anläggningen. Infiltration är vattnets inträngande i markytan. Kombinerat avloppssystem är ett gemensamt ledningssystem för spill-, dag- och dränvatten. Kommunen utgörs av en tjänstemannaorganisation och en politisk organisation. Även det kommunala bolaget LEVA i Lysekil AB ingår i kommunens organisation. LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

Kretsloppsanpassning innebär att VA-försörjningen ska anpassas så att de material som används och de resurser som uppkommer är en del av ett kretslopp, där återanvändning eller återvinning eftersträvas. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD innebär att dagvatten tas om hand inom det område där det bildas för att minimera bortledande. Detta kan åstadkommas genom infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvatten. Nödvatten är vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet. Det kan istället ske med tankar eller tankbilar. Omvandlingsområde är ett fritidshusområde där många väljer att bosätta sig permanent. Det sker en omvandling mot permanentboende. Perkolation är vattnets fortsatta transport i marklagren efter infiltration. Recipient är en sjö eller ett vattendrag som får motta dagvatten, bräddvatten och eller renat avloppsvatten. Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt). Tillskottsvatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar. Tillskottsvatten kan bestå av anslutet dagvatten, anslutet dräneringsvatten, samt vatten som läcker in från marken om ledningarna inte är täta. Tillskottsvattnets andel kan i många fall vara mycket stor, i extrema fall flera gånger större än mängden spillvatten. Utjämningsmagasin innebär ett dagvattenmagasin som växelvis fylls och töms för att utjämna flödestoppar. VA-anläggning är en anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med vattenoch avlopp. I begreppet VA-anläggning ingår både ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt anordningar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. VA-bevakningsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som sannolikt inte har behov av en förändrad VA-struktur. Bevakning av området behövs för att följa om behovet av en förändrad VA-struktur förändras över tid. VA-utbyggnadsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som har behov av en förändrad VA-struktur. VA-utbyggnadsområden uppstår när kommunen har fattat beslut om anslutning till allmänt VA via avtal eller verksamhetsområde, samt när i tid utbyggnaden ska ske. VA-utredningsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som kan ha behov av en förändrad VA-struktur. Utredning behöver utföras för att visa vilket behov som finns samt vilka möjligheter som finns för att förbättra situationen. 4 (23) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

Verksamhetsområde är ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område, inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal VA-taxa Öppen dagvattenavledning innebär att dagvatten avleds i öppna system, t.ex. diken, bäckar, dammar och eller våtmarker etc. LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 VA-policy andra steget I VA-planeringsarbetet 1 1.2 Uppdatering av VA-policyn 3 2 Målbild 4 3 Strategier för att uppfylla målbilden 4 4 Riktlinjer 6 4.1 Enskilt VA-område, VA-bevakningsområde, VA-utredningsområde 6 4.2 VA-utbyggnadsområde 7 4.3 Allmänt VA-område 8 4.4 Dagvatten 9 4.5 Samarbete och kommunikation 10 Bilaga 1: Principskiss över olika typer av VA-områden 11 Bilaga 2: Vägledning för dagvattenhantering 12 1 Trestegsprincipen 12 1.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) 12 1.2 Flödesutjämning och rening 13 1.3 Avledning 13 2 Principer för dagvattenhantering 14 2.1 Nyexploatering av tomtmark 14 2.1.1 Lokalt omhändertagande 14 2.1.2 Flödesutjämning, rening och avledning 14 2.2 Befintliga bebyggda områden med avseende på tomtmark 14 2.2.1 Lokalt omhändertagande 15 2.2.2 Flödesutjämning, rening och avledning 15 2.3 Parker, grönytor och lekplatser 15 2.3.1 Lokalt omhändertagande 15 2.3.2 Flödesutjämning, rening och avledning 15 2.4 Gator, vägar, parkeringar och torg 15 2.4.1 Flödesutjämning, rening och avledning 16 2.5 Ledningssystem för dagvatten 16 2.5.1 Dagvatten som avleds i dagvattensystem till recipient 16 2.5.2 Kombinerade system 16 2.6 Förtydliganden 16 LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 1 Inledning Lysekils kommun har beslutat att ta fram en strategisk VA-plan som en del i kommunens arbete för att upprätthålla en hållbar utveckling av VA-försörjningen. VA-försörjning omfattar försörjningen av dricksvatten, spillvatten och dagvatten 2 både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. Ett mer övergripande mål med den strategiska VA-planeringen är att minska miljöbelastningen och möjliggöra för en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling i kommunen. Arbetet att ta fram VA-planen är politiskt förankrat och grundas på en projektplan som anger ramarna för arbetet. I projektplanen presenteras en bred projektorganisation bestående av styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp. Kommunen avser att ha ett kommunövergripande samarbete genom hela arbetsprocessen. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram utmaningar och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. VA-planeringen ska med andra ord resultera i att åtgärder genomförs på ett metodiskt och effektivt sätt. VA-planen ska vara ett underlag för kommunens budgetarbete och införlivas i arbetet med ny översiktsplan. Kommunen i detta sammanhang inkluderar hela kommunens organisation, även kommunala bolag såsom LEVA i Lysekil AB. Ställningstaganden som enbart berör enskilda delar av kommunens organisation hanteras inte här. Det kan till exempel handla om förnyelsetakt på ledningsnätet eller tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. 1.1 VA-policy andra steget I VA-planeringsarbetet VA-policyn är det andra steget i Lysekils kommuns arbete med strategisk VA-planering. Tidigare har en VA-översikt tagits fram som beskriver nuvarande och framtida förutsättningar för vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. VA-policyn har tagits fram genom ett kommunövergripande arbete och diskussioner i politiskt forum. 2 Det strategiska dokument Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun som antogs av kommunfullmäktige i juni 2011 inkluderas i det övergripande VA-plansarbetet och blir inaktuell när VA-policy och VA-planen antagits, 1 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 Steg 1: VA-översikt Sammanställning av nulägesbilden för all VA-försörjning i hela kommunen. Nulägesbilden utgörs av de aspekter som kan påverka beslut kopplade till vatten- och avloppsförsörjningen. Steg 2: VA-policy Strategier och riktlinjer som ligger till grund för VA-plan samt prioriteringar av olika åtgärder. VA-strategin ska användas som ett långsiktigt planeringsverktyg. Steg 3: VA-plan Framtida utveckling och prioriteringsordning för all VAförsörjning i hela kommunen uppdelat på olika sorters försörjning. Steg 4: Implementering och uppföljning Kontinuerligt och långsiktigt arbete med att utföra och följa upp de åtgärder som identifierats i VA-planen. VA-policyn innehåller en målbild för VA-försörjningen i Lysekil år 2030. Denna målbild har tagits fram inom ramen för policyarbetet. För att målbilden ska uppnås behöver beslut som rör VA-försörjningen styras med hjälp av strategier och riktlinjer. Strategierna utgörs av ställningstaganden som ska säkerställa att alla delar i kommunens organisation i sitt övergripande arbete jobbar tillsammans för att nå fram till målbilden. Strategierna antas av kommunfullmäktige. Riktlinjer utgörs av ställningstaganden som styr berörda delar i kommunens organisation inom sina respektive ansvarsområden inom VA-försörjningen. Riktlinjerna antas av kommunfullmäktige. I VA-planen, som är nästa steg i kommunens strategiska VA-planering, ska policyns strategier och Riktlinjer ligga till grund för formulering av åtgärder för all typ av vatten- och avloppsförsörjning i Lysekils kommun. Vissa av åtgärderna kommer att kopplas till geografiska områden och för alla åtgärder ska det finnas en angiven tidsperiod för när åtgärden ska utföras. Både VA-policyn och VA-planen är viktiga underlag för kommunens översiktsplanering och innehållet i dessa hör ihop med hur Lysekils kommun resonerar kring andra frågor som rör kommunens utveckling. 2 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 Översiktsplan (ÖP) Blå ÖP (pågående) (klar) (klar) (klar) VA-plan (pågående) Grönstruktur -plan (pågående) Boendestrategi Naturvårdsplan Vindbruksplan Markförsörjningsplan (pågående) 1.2 Uppdatering av VA-policyn För att den strategiska VA-planeringen ska vara ett användbart underlag och riktmärke för kommunens arbete med VA-försörjning och översiktlig planering behöver den hållas aktuell. Uppdatering av VA-policyn sker förslagsvis i samband med aktualisering av kommunens översiktsplan samt vid behov däremellan. 3 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 2 Målbild Målbild är en beskrivning av hur det är i ett framtida läge, när Lysekils kommun har uppfyllt och lever efter de strategier och riktlinjer som anges i VA-policyn. När politiker, tjänstemän, invånare och andra berörda får frågan år 2030 vad som kännetecknar Lysekils kommuns hantering av vatten- och avloppsförsörjningen ska de kunna svara detta: Lysekils kommuns hantering av vatten- och avloppsförsörjningen genomsyras av långsiktig hållbarhet ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Alla invånare i Lysekils kommun har en trygg och säker vatten- och avloppsförsörjning som anpassas till ett förändrat klimat. Lysekils kommun har en väl fungerande organisation kring VA-frågor som genom samverkan nyttjar varandras kompetens och möjlighet vilket ger en upplyst, enhetlig och konsekvent grund för beslut. Lysekils kommun har en god kommunikation i alla led, såväl inom kommunen som gentemot andra samhällsfunktioner och medborgare, vilket skapar trovärdighet, underlättar arbetet och är en förutsättning för att kunna agera utifrån bästa möjliga förutsättningar för helheten i kommunen. 3 Strategier för att uppfylla målbilden Strategierna utgörs av ställningstaganden som ska tillämpas på både politikernivå och tjänstemannanivå. Strategierna ska säkerställa att alla delar i kommunens organisation i sitt övergripande arbete jobbar tillsammans för att nå fram till målbilden för vatten- och avloppsförsörjningen. Allt arbete som rör vatten- och avloppsförsörjning i kommunen ska utgå från följande strategier: 1. Alla fastigheter i kommunen med behov av vatten- och avloppsförsörjning ska ha en godkänd VA-försörjning. 2. Kommunens arbete med VA-försörjning ska ske enligt en tydlig fördelning av roller och ansvar samt utifrån en tydlig beslutsstruktur. 3. Samverkan med andra kommuner ska vara ett alternativ som beaktas inför beslut och åtgärder i VA-försörjningen. 4. Alla fastigheter i kommunen med behov av vatten- och avloppsförsörjning ska vara klassade som något av följande VA-typsområden 3. a. Allmänt VA-område 4 (17) 3 Se figur bilaga 2 LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 b. VA-utbyggnadsområde c. VA-utredningsområde d. VA-bevakningsområde e. Enskilt VA-område 5. Kommunens organisation ska tydligt kommunicera till medborgarna vilka områden som utgör VA-utbyggnadsområde, VA-utredningsområde, VAbevakningsområde och enskilt VA-område, grunderna för detta samt vad det innebär. 6. Utbyggnad av den allmänna VA-försörjningen ska ske utifrån en långsiktig plan som skapas i samklang med utvecklingen av den bebyggda miljön och med hänsyn till människors hälsa och miljön. 7. Byggnation och exploatering inom kommunen ska beakta säkerställande av en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning, med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. 8. Dagvattenhantering är en samhällsbyggnadsfråga. Ansvarsfördelningen mellan olika delar i kommunens organisation och övriga berörda aktörer ska vara tydlig. 9. VA-försörjningen ska anpassas med hänsyn till hydrologiska variationer såsom torka och översvämning, klimatförändringar, vattnens status och samhällets utveckling. 10. Det ska vara tydligt när VA-försörjningen bekostas av VA-kollektivet, skattekollektivet respektive av enskilda verksamhetsutövare. 11. Kommunen ska ha en långsiktig ekonomisk planering som innefattar nödvändiga investeringar såväl inom som utanför befintligt verksamhetsområde för allmänt VA. Behovet av investeringar i VA-försörjningen i kommunen ska vara tydligt för alla berörda 12. Kommunen ska söka efter och där så är lämpligt tillämpa kretsloppsanpassade lösningar för vatten- och avloppsförsörjningen. 13. Besöksnäringens behov av Vatten- och avloppsförsörjning ska behandlas på samma sätt som kommuninvånarnas behov. 5 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 4 Riktlinjer Riktlinjer utgörs av ställningstaganden som huvudsakligen tillämpas på tjänstemannanivå och inom respektive enhets ansvarsområde för vatten -och avloppsförsörjningen. Riktlinjerna ska utgöra stöd till kommunernas olika enheter vid verksamhetsplanering och strategiska beslut. De riktlinjer som anges i VA-policyn rör olika delar av den vatten- och avloppsförsörjning som sker i kommunen och berör följande områden: Enskilt VA-område, VA-bevakningsområde och VA-utredningsområde VA-utbyggnadsområde Allmänt VA-område Samarbete och kommunikation 4.1 Enskilt VA-område, VA-bevakningsområde, VA-utredningsområde Tillämpningen av riktlinjer inom Enskilt VA-område, VA-bevakningsområde, VA-utredningsområde rör främst Miljönämnden i Mellersta Bohuslän. Andra delar i organisationen kan också beröras av riktlinjerna genom samverkan med Miljönämnden. 1. Inventering av enskilda avlopp ska bedrivas enligt en långsiktig plan som beaktar klassningen av VA-planområden. Inventering ska prioriteras i områden som klassats som VA-utredningsområden och VA-bevakningsområden. 2. Standarden på enskilda VA-anläggningar ska vara känd av såväl tillsynsmyndigheten som av berörda fastighetsägare. 3. Klassning av Enskilt VA-område, VA-bevakningsområde och VA-utredningsområde ska baseras på behov av förbättrad VA-lösning med avseende på miljö- och hälsoskyddsaspekter samt samhällets utveckling 4. För varje VA-utredningsområde ska både enskild och allmän vatten- och avloppsförsörjning utredas. 5. Krav på enskilda VA-anläggningar ska beakta klassningen av VA-planområden. Kraven ska beakta när i tid en förändrad VA-struktur är aktuell, vilken status befintlig anläggning har och vilket behov som finns på fastigheten. 6. Vattenskyddsområde ska finnas för större enskilda vattentäkter. 7. Byggnation på landsbygden ska beakta säkerställande av en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning, med hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi. 6 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 4.2 VA-utbyggnadsområde Tillämpningen av riktlinjer inom VA-utbyggnadsområde rör flera enheter i Lysekils kommun, främst LEVA i Lysekil AB, Miljönämnden i mellersta Bohuslän och Planenheten. Andra delar i organisationen kan också beröras av riktlinjerna genom samverkan med dessa enheter. 8. Klassning och prioritering av VA-utbyggnadsområde ska baseras på; a. Behov av förbättrad VA-lösning med avseende på miljö- och hälsoskyddsaspekter samt samhällets utveckling. b. Möjlighet att införliva området i verksamhetsområde för allmänt VA. 9. Inför planbesked ska det vara klarlagt om VA-försörjningen ska vara allmän eller enskild. 10. Inför beslut om verksamhetsområde ska vid behov lantmäteriförrättning vara utförd eller detaljplan upprättad. 11. Där verksamhetsområde för allmänt VA bildas ska LEVA i Lysekil AB ansvara för och bekosta VA-utbyggnaden. 12. När LEVA i Lysekil AB tar över huvudmannaskapet för en enskild VA-anläggning skall villkor för övertagandet bedömas i varje enskilt fall utifrån den enskilda anläggningens tekniska förutsättningar samt utifrån ekonomiska förutsättningar förknippade med övertagandet. 13. VA-utbyggnad i område som ansluts till allmänt VA ska dimensioneras så att all befintlig och planerad bebyggelse kan anslutas. 14. Vid avtalsanslutning ska kommunen, utifrån behovet (samhälle, miljö och hälsa) i det aktuella området, avtala hur stor andel av berörda fastigheter som minst behöver anslutas och ett datum då anslutningarna ska vara utförda. 15. Kommunen ska ha en aktiv roll i processen inför avtalsanslutning av en ekonomisk förening, en samfällighet eller en fastighet till allmän VA-försörjning. 16. Där nytt verksamhetsområde för allmänt VA skapas finansieras VA-utbyggnaden av VA-kollektivet, genom anläggningsavgiften, om verksamhetsområdet omfattar befintlig bebyggelse och av exploatör om verksamhetsområdet omfattar ny bebyggelse. 17. Vid avtalsanslutning finaniseras VA-utbyggnaden, från anslutningspunkten till fastighetsgränsen, av ekonomisk förening, av samfällighet, annan juridisk person eller privatperson. Fastighetsägaren finansierar VA-utbyggnad på den egna fastigheten. 7 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 4.3 Allmänt VA-område Tillämpningen av riktlinjer inom Allmänt VA-område rör främst LEVA i Lysekil AB. Andra delar i organisationen kan också beröras av riktlinjerna genom samverkan med LEVA i Lysekil AB. 18. Den allmänna dricksvattenförsörjningen ska vara skyddad från sabotage. 19. Allmänna dricksvattentäkter ska ha ett fullgott vattenskydd som säkerställer råvattenkvalitet och kvantitet. 20. Det ska finnas beredskap avseende såväl utrustning som manskap och kompetens för händelse av driftstörning i den allmänna VA-försörjningen. 21. Den allmänna VA-verksamheten ska ha en planering för förnyelse- och underhåll av allmänna VA-anläggningar. 22. Påverkan på den allmänna VA-anläggningen som orsakas av översvämning, skyfall och torka ska beaktas i samhällsplaneringen. 23. Befintliga allmänna VA-anläggningar ska säkerställas så att funktionen bibehålls vid översvämning, skyfall eller torka. 24. Inom allmänt VA-område ska tillgång till reservvattenförsörjning, motsvarande normalbehovet eftersträvas hos alla abonnenter, exklusive industrin. 25. Inom allmänt VA-område ska nödvattenförsörjning kunna etableras. 26. Inom allmänt VA-område ska mängden tillskottsvatten och dräneringsvatten i spillvattenledningar minimeras. 27. Den allmänna VA-verksamheten ska ha en förutsägbar taxeutveckling genom långsiktig ekonomisk planering för att klara kommande behov i VA-anläggningar och VA-ledningsnätet 28. Dricksvattenleverans till viktiga samhällsfunktioner har högst prioritet, därefter är prioriteringsordningen hushåll, offentliga anläggningar och sist industrin. 8 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 4.4 Dagvatten Lysekils kommun har sedan tidigare Riktlinjer för dagvattenhantering 4 i kommunen. Dessa presenteras i punkt 29-37 nedan. Tillsammans med bilaga 2 Vägledning för dagvattenhantering visar riktlinjerna hur dagvatten hanteras i Lysekils kommun. Tillämpningen av riktlinjer inom dagvatten rör alla delar i kommunens organisation som har beröring med dagvatten. 29. Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt. 30. Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och god naturmiljö kan uppnås. Dagvattnet skall användas som en resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat. 31. Vid planeringsskedet för detaljplan skall hänsyn tas till hela avvattningsområdet. 32. Dimensionering utförs enligt Svenskt Vatten Publikation P90 (resp. senast uppreviderade publikation). 33. Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas. 34. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 35. Dagvatten till ledningssystem och reningsverk skall minska. 36. Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vid föroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 37. Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent dagvatten. 4 Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun, daterad 2011-04-26, antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 9 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 4.5 Samarbete och kommunikation Tillämpningen av riktlinjer inom Samarbete och kommunikation rör alla delar i kommunens organisation som har beröring med vatten- och avloppsförsörjningen. 38. Berörda delar i kommunens organisation ska utveckla samarbetet i frågor som rör VA-försörjningen. 39. Det ska finnas tydliga vägar för kommunikation kring frågor som rör VA-försörjningen såväl inom kommunens organisation som mellan kommunen och invånarna. 40. Kommunens organisation ska ha en tydlig och enhetlig kommunikation kring frågor som rör vatten- och avloppsförsörjning. 41. Kommunen ska tydliggöra och kommunicera den nytta som erhålls för VA-avgiften och inte bara kommunicera en kostnad. 42. Kommunen ska verka för ökad medvetenhet hos invånarna i frågor och problematik som rör vatten- och avloppsförsörjning. 10 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 Bilaga 1: Principskiss över olika typer av VA-områden 11 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 Bilaga 2: Vägledning för dagvattenhantering Denna vägledning visar principer och exempel för dagvattenhanteringen i Lysekils kommun och är hämtade från kapitel 4 och 5 i dokumentet Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun 5 1 Trestegsprincipen Dagvattnet är tänkt att omhändertas enligt en trestegsprincip. Trestegsprincipen är tänkt att följa regnvattnets väg. De första åtgärder som behandlar dagvattnet är olika typer av lokalt omhändertagande. Det vatten som inte kan omhändertas lokalt ska flödesutjämnas och i vissa fall renas för att sedan avledas kontrollerat till någon form av recipient. 1. Lokalt omhändertagande av dagvatten: Består av flera olika lösningar för att behandla och omhänderta vattnet i ett tidigt skede. Detta kan åstadkommas genom infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvattnet. 2. Flödesutjämning och rening: Det vatten som inte kan tas omhand lokalt, eller som kräver ytterligare rening leds till någon form av utjämning och rening. 3. Avledning: Den mängd vatten som nu finns kvar ska avledas till recipient eller genomgå ytterligare rening. 1.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Vid genomförande av LOD ska man alltid vara mycket noggrann med val av metod och alltid ta reda på vilka eventuella problem som finns samt framsteg som gjorts inom området. Vattenförhållandena i marken (geohydrologiska förhållandena) måste bedömas och eventuellt undersökas för att se om marklagren kan ta emot vattnet. Ytavrinningen i området behöver kartläggas och tas hänsyn till liksom årsvariationer av vattenföring och nederbörd. 12 (17) 5 Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun, daterad 2011-04-26, antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 Olika jordarters magasineringsförmåga och vattengenomsläpplighet är avgörande för vilken vattenmängd som får uppehållas eller bortföras. Detta måste beaktas vid val av metod. 1.2 Flödesutjämning och rening Dammar har magasinerande och fördröjande effekt med viss reningsförmåga. De används ofta vid vägavvattning eller ibland för avvattning av större bostads- och industriområden. Barnsäkerhetsaspekten ska beaktas när det framförallt gäller bostadsområden. Dammarna utförs t.ex. med fasta och svagt sluttande slänter och kan utföras med konstant, eller endast periodvis, förekommande vattenspegel. Våtmarker är effektiva renare av dagvattnet. Dagvattnet kan dock påverka den naturliga våtmarkens ekosystem negativt. Konstruerade våtmarker kräver ett konstant basflöde för att fungera väl. Dagvattenmagasin eller andra metoder som fördröjer kan minska belastning och dimensioner på dagvattenledningar nedströms. Bottenlösa brunnar eller perforerade ledningar, på betryggande avstånd från byggnader och anläggningar, kan ofta utföras för att flödesutjämna eller ta hand om små flöden. Flödesdämpande åtgärder kan utföras med t ex gröna tak med vegetationslager, förstärkta gräsbevuxna ytor med armering och vattengenomsläppliga ytskikt. 1.3 Avledning Där markförhållandena, topografi, tomtens storlek och placering är olämpliga för lokalt omhändertagande, kan ofta enklare lösningar väljas som i viss mån får små flöden att tas upp av jordlagren. I andra fall kan en fördröjning och viss rening ske. En anslutning av dagvattnet till en kommunal dagvattenservis vid tomtgräns eller ett dike måste dock ske för att ta hand om de stora flödena. Man måste också räkna med att regnintensiteten kommer att överstiga den som dagvattenledningarna dimensionerats för. Därför skall planområden utformas så att avledning även kan ske ovan mark via gator eller diken. En strategi ska även finnas för hantering av eventuella instängda lågpunkter etc. 13 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 Diken och svackdiken transporterar dagvattnet öppet och har en viss magasinerande förmåga samt infiltrations- och reningseffekt. 2 Principer för dagvattenhantering Utifrån riktlinjerna för dagvatten i kommunens VA-policy, som gäller för alla som hanterar dagvatten, redovisas här nedan principer för olika situationer. Oavsett principerna kan reningsåtgärder komma att krävas av den som ansvarar för ett förorenat dagvatten. 2.1 Nyexploatering av tomtmark Redan i planeringsskedet skall användningen av tomtmarken kontrolleras mot trolig dagvattenhantering. Det vill säga hur dagvattenhanteringen kan lösas, vilka behov som finns för ytor, eventuell rening, fördröjning etc. För gator inom området hänvisas till pkt 2.4. 2.1.1 Lokalt omhändertagande I första hand skall LOD väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning m.m. 2.1.2 Flödesutjämning, rening och avledning Det dagvatten som inte kan tas omhand lokalt eller som kräver ytterligare rening skall ledas vidare till någon form av utjämning och rening. Fördröjningsmagasin, dammar och våtmarker är exempel på möjliga lösningar. Dagvattnet skall om möjligt fördröjas, reduceras och renas genom användning av öppna dagvattensystem. 2.2 Befintliga bebyggda områden med avseende på tomtmark Bebyggda områden som samlad bebyggelse och stadsdelar har oftast ett konventionellt dagvattensystem, d.v.s. utbyggt ledningsnät för effektivt avledande av dagvattnet från området. 14 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 Någon behandling, rening, av dagvattnet finns oftast inte. För att få klarhet i om ett område vid förändring t.ex. i samband med detaljplanearbete också behöver förändrad dagvattenhantering bör en utredning utföras. För gator inom området hänvisas till pkt 2.4. 2.2.1 Lokalt omhändertagande Fastighetsägare skall uppmuntras att omhänderta rent dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation, i synnerhet om dagvattensystemet är överbelastat och/eller kombinerat. Fastighetsägare skall informeras om fördelarna av lokalt omhändertagande av dagvatten och uppmuntras till åtgärder i samband med om- och tillbyggnader. 2.2.2 Flödesutjämning, rening och avledning Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation skall möjligheter till utjämning eftersträvas, i synnerhet om dagvattensystemet nedströms är överbelastat och/eller kombinerat. Vid behov skall krav på rening ställas på förorenat dagvatten. Dagvattnet skall om möjligt fördröjas, reduceras och renas genom användning av öppna dagvattensystem. 2.3 Parker, grönytor och lekplatser På dessa platser skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar. 2.3.1 Lokalt omhändertagande I första hand skall LOD väljas och den lokala vattenbalansen skall bibehållas genom infiltration m.m. 2.3.2 Flödesutjämning, rening och avledning Det dagvatten som inte kan tas omhand lokalt eller som kräver ytterligare rening skall ledas vidare till någon form av utjämning och rening. Fördröjningsmagasin, dammar och våtmarker är exempel på möjliga lösningar. Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen säkert och tilltalande sätt. Dagvattnet skall om möjligt fördröjas, reduceras och renas genom användning av öppna dagvattensystem. 2.4 Gator, vägar, parkeringar och torg På dessa platser skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar. 15 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-29 2.4.1 Flödesutjämning, rening och avledning Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen säkert och tilltalande sätt. Förorenat dagvatten från trafikytor skall renas där så anses nödvändigt och möjligt. Vid nyanläggning skall dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt möjligt kan avskiljas. Vid gatuunderhåll skall dagvattenhanteringen förbättras och föroreningsinnehållet begränsas där så är möjligt och motiverat. Katastrofskydd skall övervägas så att miljöskadorna vid eventuella olyckor begränsas. Dammar bör kunna användas för fördröjning och rening vid vägavvattning. Förstärkning av känsliga ytor samt användandet av vattengenomsläppliga ytskikt bör utnyttjas. 2.5 Ledningssystem för dagvatten 2.5.1 Dagvatten som avleds i dagvattensystem till recipient Behandling skall ske av dagvatten som klassas som förorenat och som med hänsyn till aktuell recipient bör renas eller fördröjas. Där möjlighet finns och där tillräckliga ytor med rätta egenskaper finns, förändras ledningar till öppna system. 2.5.2 Kombinerade system Dagvatten som avleds till avloppsreningsverket i kombinerade system skall, där det bedöms som ekonomiskt och tekniskt rimligt, saneras bort. 2.6 Förtydliganden Det finns vissa undantag från principerna att omhänderta dagvatten lokalt eller omhänderta efter avledning. Infiltration skall inte ske: av dagvatten vid sådana platser där det redan är känt att marken är förorenad och risken för urlakning är stor. av dagvatten vid sådana platser där naturtypen eller jordarten inte är lämplig för infiltration. av förorenat dagvatten på sådana platser där man kan förutse skador på omgivningen eller andra negativa konsekvenser. av förorenat dagvatten i områden som är skyddade med skyddsföreskrifter för vattentäkt eller vattenskyddsområde. 16 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

repo001.docx 2012-03-2914 av förorenat dagvatten i influensområden till skyddsvärda grundvattenresurser. Utsläpp av dagvatten skall inte ske i områden där dagvattnet skadar värdefull natur eller biologisk mångfald. Övrigt Vid influensområden till vattentäkt skall förorenat dagvatten förhindras påverka grundvattenkvaliteten. En möjlig åtgärd skulle kunna vara att exempelvis leda bort dagvattnet i täta ledningar eller täta diken. 17 (17) LYSEKILS KOMMUN: VA-POLICY 2015 2015-08-12 l t:\planer\va-plan\va-policy\va-policy_lysekil_150812.docx

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 34 (36) 130 FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETEN SKAFTÖ FISKEBÄCK 8:1 Dnr: LKS 2014-047 Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade vid sitt sammanträde 2015-05-20, 49, att via mäklare genomföra en försäljning av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 8:1 (f.d. brandstationen i Fiskebäckskil). Till grund för försäljningen låg en ny värdering som genomförts under våren 2015. Fastighetsenheten har under medverkan av kommunens mäklare upprättat köpekontrakt med Grundén P & C Services AB, Fiskebäckskil, avseende berörd fastighet. Köpeskillingen uppgår till 1 255 000 kr. Försäljningen kräver kommunfullmäktiges godkännande. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-07-23 med bilagor Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat köpekontrakt med Grundén P & C Services AB, Fiskebäckskil, avseende fastigheten Skaftö-Fiskebäck 8:1 (f.d. brandstationen i Fiskebäckskil). Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 27 (36) 123 SOCIALFÖRVALTNINGENS RAPPORT ÖVER EJ VERKSTÄLLDA BESLUT FÖRSTA OCH ANDRA KVARTALET 2015 Dnr: LKS 2015-322 Socialförvaltningen har upprättat rapport över ej verkställda beslut första och andra kvartalet 2015. Kommunen ska enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, (IVO). Rapport ska även lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Anmälan ska göras då verkställighet inte påbörjats inom tre månader från beslut. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-04-27 och 2015-07-31 Socialnämndens beslut 2015-05-28, 114 och 2015-08-24, 164 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tar del av redovisningen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2015-08-24 16/19 164 RAPPORT EJ VERKSTÄLLDA BESLUT Dnr SON 2015-32 Kommunen ska enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Rapport ska även lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Anmälan ska göras då verkställighet inte påbörjats inom tre månader från beslut. Rapport för andra kvartalet 2015 har upprättats av socialkontoret och lämnats till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapportering till IVO sker på individnivå. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 31 juli 2015. Socialnämndens beslut Nämnden tar del av redovisningen. Rapporten överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Beslut, inkl. handlingar i ärendet, skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Beslutet skickas till Handläggare SOF Kvalitets- och utvecklingschef (för kännedom) Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 35 (36) 131 YTTRANDE ÖVER MOTION OM ATT GÖRA LYSEKILS KOMMUN TILL EN FAIRTRADE CITY KOMMUN Dnr: LKS 2012-403 Jan-Olof Johansson (S) och Kent Karlsson (S) inkom 2012-10-24 med en motion till Lysekils kommun om att göra kommunen till en Fairtrade City. I motionen föreslås en styrgrupp tillsätts för att leda arbetet, med representanter för näringsliv, frivilligorganisationer och politiker. Näringslivsenhetens är positiva till förslaget, då en diplomering som en Fairtrade City bedöms stärka den lokala attraktionskraften för kommunen, och att det kan vara en del i det påbörjade arbetet med centrumutveckling i Lysekils kommun. För att säkerställa att den lokala attraktionskraften verkligen stärks av att Lysekil blir en Fairtrade city kommun föreslår näringslivsenheten att: Kontakta andra kommuner som jobbat med frågan för att fastställa arbetsgång och slutresultat Fastställa krav på den kommunala organisationen samt resursbehov för att kunna fullfölja uppdraget Kontakta berörda företag för att fastställa om de är positivt inställda samt undersöka hur de ställer sig till att aktivt delta i arbetet. Beslutsunderlag Motion 2012-10-29 Kommunfullmäktiges protokoll 2012-11-29, 197 Näringslivsenhetens tjänsteskrivelse 2015-06-01 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till vad näringslivsenheten anfört anse motionen besvarad. Kommunfullmäktige uppdrar till näringslivsenheten att gå vidare med ovanstående förslag om Fairtrade city kommun. Beslutet skicks till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

1/1 Tjänsteskrivelse Datum: 2015-06-01 Förvaltning: Näringslivsenheten Handläggare: Kristina von Schenck Telefon: 0523-613149 E-post: kristina.schenck@lysekil.se Yttrande över motion om att göra Lysekils kommun till en Fairtrade City kommun Dnr: LKS 2012-403 Jan-Olof Johansson (S) och Kent Karlsson (S) inkom 2012-10-24 med en motion till Lysekils kommun om att göra kommunen till en Fairtrade City. I motionen föreslås en styrgrupp tillsätts för att leda arbetet, med representanter för näringsliv, frivilligorganisationer och politiker. Näringslivsenhetens är positiva till förslaget, då en diplomering som en Fairtrade City bedöms stärka den lokala attraktionskraften för kommunen, och att det kan vara en del i det påbörjade arbetet med centrumutveckling i Lysekils kommun. För att säkerställa att den lokala attraktionskraften verkligen stärks av att Lysekil blir en Fairtrade city kommun föreslår näringslivsenheten att: Kontakta andra kommuner som jobbat med frågan för att fastställa arbetsgång och slutresultat Fastställa krav på den kommunala organisationen samt resursbehov för att kunna fullfölja uppdraget Kontakta berörda företag för att fastställa om de är positivt inställda samt undersöka hur de ställer sig till att aktivt delta i arbetet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till vad näringslivsenheten anfört anse motionen besvarad. Kommunfullmäktige uppdrar till näringslivsenheten att gå vidare med ovanstående förslag om Fairtrade city kommun. Näringslivsenheten Michael Johansson Näringslivschef Kristina von Schenck Näringslivssamordnare Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 36 (36) 132 YTTRANDE ÖVER MOTION OM ATT BO OCH HANDLA I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-135 Roland Karlsson (Fp) har i en motion 2014-03-24 föreslagit att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för utveckling av handeln i Lysekils kommun, samt att en handlingsplan för detta presenteras. I motionen förslås fri parkering från och med sommaren 2014. I likhet med Sveriges övriga landsbygdskommuner brottas den lokala handeln med vikande försäljningssiffror i en hård konkurrens med intilliggande stora, externa köpcentra. Under de senaste åren har vi kunnat konstatera flera butiksnedläggningar i Lysekils centrum, och trenden är fortsatt negativ. Attraktiva och levande centrumkärnor är av avgörande betydelse för att en kommun skall vara attraktiv att bo och verka i. Näringslivsenheten har därför prioriterat att arbeta med centrumutveckling i Lysekils kommun. Beslutsunderlag Motion 2014-03-24 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-03-27, 40 Näringslivsenhetens tjänsteskrivelse 2015-08-21 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till vad näringslivsenheten anfört anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

1/2 Tjänsteskrivelse Datum: 2015-08-21 Förvaltning: Näringslivsenheten Handläggare:Kristina von Schenck Telefon: 0523-613149 E-post: kristina.schenck@lysekil.se Yttrande över motion om att bo och handla i Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-135 Roland Karlsson (Fp) har i en motion 2014-03-24 föreslagit att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för utveckling av handeln i Lysekils kommun, samt att en handlingsplan för detta presenteras. I motionen förslås fri parkering från och med sommaren 2014. I likhet med Sveriges övriga landsbygdskommuner brottas den lokala handeln med vikande försäljningssiffror i en hård konkurrens med intilliggande stora, externa köpcentra. Under de senaste åren har vi kunnat konstatera flera butiksnedläggningar i Lysekils centrum, och trenden är fortsatt negativ. Attraktiva och levande centrumkärnor är av avgörande betydelse för att en kommun skall vara attraktiv att bo och verka i (med undantag från kringkommunerna runt våra tre storstäder, där kommunen kan vara attraktiv som sovstad med lägre fastighetspriser än i storstaden). Näringslivsenheten har därför prioriterat att arbeta med centrumutveckling i Lysekils kommun. Lysekil kommunhar tre centrumkärnor; Lysekil, Brastad och Grundsund, där Lysekil är huvudort där cirka hälften av kommunens invånare bor. Arbetet med centrumutveckling är ett långsiktigt arbete som kräver ett fungerande samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna och företagarna i centrumkärnorna (främst näringsidkarna inom handel, restaurang, hotell och besöksnäring, men övrigt näringsliv är också på olika sätt aktörer i detta) och det lokala föreningslivet. Näringslivsenheten har under våren 2015 till Tillväxtverket ansökt om projektmedel för att påbörja arbetet med centrumutveckling men fått avslag på sin ansökan. Projektets övergripande mål var ett attraktivt och levande centrum. Näringslivsenheten har för avsikt att i stället söka projektmedel för denna fråga tillsammans med flera svenska kommuner och Fredrikstads kommun i Norge i Interregs Norge-Sverige program. Ansökan kommer att lämnas in 15 september 2015. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2/2 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till vad näringslivsenheten anfört anse motionen besvarad. Näringslivsenheten Michael Johansson Näringslivschef Kristina von Schenck Näringslivssamordnare

*** LYSE KI LS X KOMMUN Medborgarftirslag LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN L( J 2015-09- I 5 Ã---- IT liut Ðtr bl' lhandi, Wro Förslag: 0uss $, unde r 3[o lbarn fum bor Vinftr Åa lraref ' P4 Tôlp t. Motivering: I trt l'f Förslaget inlämnat av: /ot Namn: Ånna rt ys*ovrt Adress: for/f o løtq I f rerefonnummer: t737 V û8 ( 1l Underskrift: ut och underteckna! Skicka underskrivet medbolgarfürslag till: Lysekils kommun,453 80 Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lyseki Lse www.lysekil.se

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 16 (36) 113 YTTRANDE TILL KOMMUNREVISIONEN ÖVER RAPPORT PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING SAMT ARBETSPLATSINRIKTAD REHABILITERING Dnr: LKS 2015-145 PwC har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av personal och kompetensförsörjning samt arbetsplatsinriktad rehabilitering. Kommunstyrelsen har getts möjligheter att lämna synpunkter på rapporten. PwC kom fram till följande: Kommunstyrelsen tar i dagsläget inte helt ut sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Det finns en nyligen implementerad organisation för personal och kompetensförsörjning men det finns idag inte en dokumenterad strategi för personal och kompetensförsörjning. Personalenheten delar de iakttagelser som framkommit i PwC granskning. De förslag till åtgärder som tas upp i rapporten kommer att beaktas. Beslutsunderlag PwC rapport Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-08-12 Yrkande Christina Gustafson (S): bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP): tilläggsyrkande att kommunchefen ges i uppdrag att ta fram en process som säkerställer att åtgärdsförslag i alla granskningsyttranden genomförs och återrapporteras till kommunstyrelsen senast 2015-12-31. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt yrkandet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunrevisionen. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en process som säkerställer att åtgärdsförslag i alla granskningsyttranden genomförs och återrapporteras till kommunstyrelsen senast 2015-12-31. Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 17 (36) Beslutet skickas till Kommunrevisorerna PwC Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 18 (36) 114 YTTRANDE TILL KOMMUNREVISIONEN ÖVER RAPPORT GRANSKNING AV KONSULTFAKTUROR Dnr: LKS 2015-325 PwC har på kommunrevisionens uppdrag genomfört en granskning av konsultfakturor mot avtal. Granskningen har redovisats i rapporten Granskning av konsultfakturor 2015-06-12. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, individoch myndighetsnämnden och byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen har getts möjligheter att lämna synpunkter över rapporten. PwC har konstaterat, att det finns oklarheter i regelverk och tillämpning av rutiner, både vad gäller beslutsfattandet/beställning men också kring dokumentation etc. Utifrån genomförd granskning har PwC lämnat ett antal förslag till åtgärder på några områden som bör uppmärksammas och förbättras. Kommunstyrelseförvaltningen känner igen flera av de iakttagelser som PwC redovisar i sin rapport och som kräver åtgärd. Förslagen till åtgärder som tas upp i rapporten är viktiga och kommer att beaktas. Beslutsunderlag PwC rapport Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-07-24. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunrevisionen. Beslutet skickas till Kommunrevisorerna PwC Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomienheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 19 (36) 115 YTTRANDE TILL KOMMUNREVISIONEN ÖVER GRANSKNINGSRAPPORT LEDNING OCH STYRNING SAMT ANVÄNDANDE AV STRATSYS 2014 I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-559 PwC har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens ledning och styrning samt användande av Stratsys. Rapporten har överlämnats till socialnämnden samt till kommunstyrelsen för beaktande och till kommunfullmäktige för kännedom. Revisorerna önskar svar på framförda synpunkter. Socialförvaltningen har lämnat sitt yttrande till PwC via socialnämnden protokollfört den 19 februari 2015. Granskningen är en uppföljning av en tidigare granskning utförd i juni 2012. PwC bedömer i sin sammanfattning att kommunen i större utsträckning idag, än 2012, arbetar på ett ändamålsenligt sätt med ledning och styrning utifrån ett målstyrningsperspektiv men de lyfter fram förbättringsområden. PwC menar att ledningssystemet Stratsys inte används på ett tillfredsställande sätt utifrån ett målstyrningsperspektiv. Till följd av identifierade brister rekommenderar PwC, precis som gjordes 2012, att kommunstyrelsens roll i målstyrningen förstärks Kommunstyrelseförvaltningen delar i huvudsak den beskrivning och den redovisning av brister i styr- och ledningssystem som framförs i rapporten. Som bakgrund till yttrandet ska tas i beaktande att Lysekils kommun augusti 2015 har tillförordnad ekonomichef, kommunchefen är nytillträdd, administrativa chefsposten är vakant och tjänstemannaorganisationen inom kommunledningskontoret är inne i en (mindre) omorganisation. Beslutsunderlag PwC rapport Socialnämndens protokoll 2015-02-19, 18 med tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-08-14 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sin egen och överlämna den till kommunrevisionen. Beslutet skickas till Kommunrevisorerna PwC Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomienheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-09-02 20 (36) 116 YTTRANDE TILL KOMMUNREVISORERNA ÖVER GRANSKNINGSRAPPORT GRANSKNING AV INTERN KONTROLL 2014 Dnr: LKS 2015-179 PwC har på uppdrag av kommunens revisorer granskat kommunens rutiner för intern kontroll 2014. För fördjupad studie hänvisas till rapporten i sin helhet. I rapporten redogörs för diverse brister, vissa utav dem påtalades redan i föregående års rapport. Bland annat har flertalet av nämndernas internkontrollplaner inte antagits i den tid som anges i internkontrollreglementet. Vidare har flertalet nämnder inte rapporterat sina uppföljningar av internkontrollen och inte heller redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av föregående års påtalade brister. Kommunstyrelseförvaltningen känner igen flera av de iakttagelser som PwC redovisar i sin rapport och förslagen till åtgärder är bl.a. att ekonomienheten har utsett en medarbetare som kommer att vara samordnare när det gäller internkontroll i hela den kommunala förvaltningen. Genom detta kommer också nämndrapporteringen att ske på ett mer enhetligt sätt och den framtagna rapportmallen kommer användas i 2015-års rapportering (hösten 2015). Intern information och utbildning måste till för att medvetandegöra samt skapa förståelse för syftet med internkontrollarbetet. Beslutsunderlag PwC rapport Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-08-19 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sin egen och överlämna den till kommunrevisionen. Beslutet skickas till Kommunrevisorerna PwC Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomienheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

t/h" t r ffi LÄNSSlYRELSEN västra GöTÄLANDS LÃN Rättsenheten Caroline Krantz Delgivningskvitto BESLUT 2015-09-02 Bo Strauss Gamla Strandgatan 4 453 31 Lysekil Diarienummer 2t4-30085-20r5 Sida 1(l) hysektls l(ümiv1l,* REGISTR ATiJírr:\i Entledigande från uppdraget som notar us publicus Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen entledigar dig från uppdraget som notarius publicus i Lysekils kommun från delgivningsdagen. Redogörelse für ärendet Länsstyrelsen förordnade dig den 8 maj 2015 attvaranotarius publicus i Lysekils kommun. Du har den 20 augusti 2015 inkommit med en begäran om entledigande. I detta beslut har enhetschefen Maria Vy'assén beslutat och länsjuristen Caroline Krantz har varit föredragande. Lk! 20t5-0e- 0 7 /f Dnr fi..;3. //7 LSL ëøpia / -L sonen / Maria Wassén Caroline Krantz Detta beslut har bekrdftats digitalt och salcnar darfr;r namnunderslcrifter Kopia till: Utrikesdepartementet, Juridiska expeditionen, 103 39 Stockholm Lysekils kommun Postadress: Telefon: Webbadress: E-post: 403 40 Göteborg 01 0-2244000 (växel) www.lansstyrelsen.se/vastragotaland vastragotaland@lansstyrelsen.se