Bakgrundsuppgifter om Freinetskolan Kastanjen

Verksamhetsrapport efter kvaiitetsgranskning av läs- ocn skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk årskurserna 4-6 vid Freinetskolan Kastan'en med huvudman Freinetsko an Kastanjen ekonomisk förening

1 Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om skolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför under 2015 en kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andrasprå'k i årskurs 4-6. Granskningen av undervisningen vid den fristående skolan Freinetskolan Kastanjen i Botkyrka kommun ingår i detta projekt. Freinetskolan Kastanjen besöktes den 30 mars till den 1 april 2015. Ansvariga inspektörer har varit Anna Wide och Anna-Lena Olsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk genomförs i 35 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. Bakgrundsuppgifter om Freinetskolan Kastanjen Freinetskolan Kastanjen är en skola för elever i förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-9. Vid tillfället för tillsynen är 152 elever inskrivna vid skolan varav 58 i årskursema 4-6. Skolan är en fristående skola och huvudman är Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening. Undervisningen i årskurserna 4-6 bedrivs i åldersblandade klasser där eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 går tillsammans. En större del av undervisningen sker i dessa åldersblandade grupper medan en mindre del sker i åldersbunclna grupper. Vid granskningstillfället har Skolinspektionen besökt åldersbunden undervisning i svenska, ett tillfälle för varje aktuell årskurs samt ett arbetspass i åldersblandad grupp. I årskurserna 4-6 undervisar tre lärare i svenska respektive svenska som andraspråk. Skolan har genomfört fortbildning för personalen om grundläggande språkutvecklande strategier. Lärarna i årskurserna 1-6 håller på att utbilda sig kring Skolverkets material "Nya språket lyfter" för att senare kunna använda detta material i undervisningen.

Läsåret 2013/ 2014 nådde färre elever i årskurs 3 kravnivåerna på nationella prov i svenska i två av de delprov som berör läsning och i samtliga delprov som berör skrivning jämfört med riket som helhet.' Läsåret 2012/2013 låg resultaten i samtliga aktuella delprov under den genomsnittliga nivån för riket. För nationella prov i årskurs 6 läsåret 2013/2014 låg provbetyget i ämnet svenska i samtliga delprov över nivån både för kommunen och för riket. Samma förhållanden gäller för läsåret 2012/2013.2 Av betygsstatistiken för årskurs 6 framkommer att den genomsnittliga betygspoängen i svenska vårterminen 2014 ligger över både den i kommunen och den i riket. Resultat 2 1. Görs syfte och mål med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna? Här undersöks om läraren tar reda på elevernas behov, intresse, bakgrund och erfarenheter. Vidare om läraren motiverar eleverna så att de förstår varför de ska arbeta med den aktuella texten eller skrivövningen. Här granskas också om läraren tydliggör för eleverna vad de ska lära sig och hur de ska arbeta för att nå målen. Enligt skollagen ska hänsyn tas till elevers olika behov i utbildningen. 3Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.4 Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.5 Skolverket betonar att lärandet stimuleras och underlättas av att innehållet i texterna engagerar och kopplar till elevernas erfarenheter.6 Forskning visar att om läraren formulerar tydliga mål på kort och lång sikt som eleverna förstår och accepterar så ökar elevernas lärande.7 Granskningen visar att lärarna känner till sina elevers förutsättningar, behov och erfarenheter. Däremot framkommer inte tydligt om, eller hur, denna kunskap används för att planera och genomföra undervisningen. Lärarna uppger att det är viktigt för dem att utgå från elevernas intresse, förutsättningar, behov och erfarenheter men inte "stanna i det". Som exempel nämner en lärare att om en elev skrivit tre texter om en speciell idrott så säger läraren "Jag skulle vilja att du skriver om något annat. Om du skulle tänka dig någon annan sport vad tänker du då"? 1 Fyra delprov berör läsa och tre delprov berör skriva. 2 Ett delprov berör läsförmåga och ett berör skriftlig förmåga. 3 1 kap. 4 andra stycket skollagen. 43 kap. 3 skollagen. 5 Lgr 11, avsnitt 2.2. 6 Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse fir elevers liisfirståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012). PIRLS 2011. Rapport 381. 7 Håkansson, J.; Sundberg D. Utmärkt undervisning Framgängsfaktorer i svensk och internationell belysning.

Lärarna startar läs- och skrivarbetet med inledningar som ska väcka elevernas nyfikenhet (se längre fram i denna rapport). Elevernas motivation tycks dock i hög utsträckning bygga på att de har förtroende för sina lärare. Till exempel säger en lärare "Det är min bit att de ska finna böcker som de inte själva finner. Säger jag att de ska läsa så gör de det. De litar pil mig. "Eleverna bekräftar detta i intervjuer. En elev säger "vi läser för att läraren säger det" och övriga elever instämmer. Detta bekräftas också av de lektionsobservationer Skolinspektionen genomför vid granskningstillfället. I två av de besökta klasserna läser eleverna böcker som läraren valt utifrån perspektivet att eleverna annars inte skulle ha mött dessa böcker. Dessa böcker läser eleverna i den ena klassen högt, i den andra klassen läser läraren högt. I den tredje klassen läser de en bok som läraren valt utifrån att den både är en skönlitterär bok men också en faktabok om Sveriges geografi och historia "Pojken och tigern". I denna klass läser eleverna högt ur boken. Den läsning som förekommer under lektionsobservationerna sker i alla klasserna gemensamt. Elevernas koncentration och intresse för boken de läser varierar mellan klasserna och eleverna. Syftet med att läsa och skriva faktatexter görs enligt lärare och elever tydligt för eleverna genom kopplingar mellan de olika ämnena. Skolans arbete är uppbyggt kring ämnesövergripande tema som ofta löper över en hel termin. Exempel på teman är "De fyra elementen", "Jag", "Lika-Olika" och "Cirkel". Det är vanligt att arbeta med faktatexter kring det tema som är aktuellt för tillfället. Intervjuer visar att lärarna inte kopplar läs- och skrivundervisningen till kursplanerna eller läroplanen så att det blir tydligt för eleverna. Eleverna uppger att det inte synliggörs varför de ska läsa och skriva förutom att det är bra att kunna längre fram i livet. De uppger också att det är olika i vilken utsträckning det de arbetar med i läs- och skrivundervisningen engagerar dem. De berättar att när det gäller det gemensamma arbetet är det helt och hållet läraren som styr vad, och hur, de ska arbeta. De uttrycker förtroende för att lärarna gör kloka val när det gäller arbetet och att lärarna vet vad eleverna behöver lära sig. När lärarna berättar för inspektörerna vad syftet är med de olika lektionerna beskrivs det i generella termer såsom "förstå att man kan tänka olika" och "lyssna på varandra". Syften som är kopplade till de specifika kursplanerna i ämnena svenska och svenska som andraspråk nämns inte. Eleverna läser tyst en stund på morgonen flera dagar i veckan. De böcker eleverna då läser väljer de i stort sett fritt. När de har läst en bok skriver de en recension som de sätter in i en pärm. Eleverna säger "Det är aldrig någon som läser de där recensionerna". Rektorn uppger att skolan behöver utveckla sitt arbete med tydliga kopplingar till läroplanen och kursplanerna. Ett led i att utveckla det arbetet är att skolan nyligen börjat arbeta med Skolverkets material "Nya språket lyfter". Arbetet med detta material syftar både till att synliggöra och konkretisera kursplanerna samt att utveckla och synliggöra arbetet med utvärdering och utveckling av undervisningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Freinetskolan Kastanjen i ganska låg grad gör syftet med valt textinnehåll och arbetssätt tydligt för eleverna. Lärarna har kunskap om elevernas intressen, bakgrund, erfarenheter och behov. På vilket sätt, och om, denna kunskap om eleverna används i undervisningen är otydligt. Eleverna är inte medvetna om vad de ska lära sig eller hur de ska arbeta för att nå må- 3

len. Eleverna blir motiverade genom att de har förtroende för lärarna och genom att lärarna gör motiverande inledningar till läs- och skrivarbetet. De faktatexter eleverna arbetar med är ofta kopplade till det tema eleverna arbetar med och därmed blir syftet med faktatexterna synliggjort för eleverna. 4 2. Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för atfc tutveckis sin läs- och skrivförmåga? 2.1 Får eleverna lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna? Här undersöks om eleverna får lära sig att läsa och förstå olika typer av texter, använda olika angreppssätt utifrån vilket syfte de läser en text, reflektera över texter, urskilja budskap i texter samt sätta texter i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att förstå det de läser. Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.s Enligt kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Forskning visar att det är betydelsefullt att eleverna får stöd genom samtal om texternas innehåll för att kunna utveckla läs- och skrivstrategier Olika texter Lärarna uppger vid intervju att eleverna får möta olika typer av texter inom ramen för svenskämnet men att det är en klar övervikt på skönlitterära texter. Eftersom undervisningen är upplagd i temaform används ofta texter valda inom ramen för aktuellt tema i läsundervisningen. Eleverna uppger i intervjuer att en stor del av "lästiden" i svenska går åt till den egna läsningen de gör på morgonen. Denna läsning sker individuellt och i tysthet. Det är i huvudsak skönlitterära texter eleverna läser då. Eleverna säger också att de tillsammans i klassen läst olika typer av framförallt skönlitterära texter och talat om dem. Exempel på det är noveller, sagor, dilemmaberättelser och poesi. De har också fått läsa och skriva argumenterande texter. Eleverna uppger att det är mycket sällan de får arbeta med webbtexter. Vid intervjuer med lärare framkommer dock att en lärare har genomfört en serie lektioner om sociala 8 1 kap. 4 tredje stycket skollagen. 9 Skolverket "Nya språket lyfter" kapitel "Vad säger forskning" sid 15.

medier och hur de kan användas. Vidare finns i ett av klassrummen en smartboard som en av lärarna ofta arbetar med webbtexter och webbmaterial på. Eleverna tänker dock inte på detta som ett sätt att använda webbtexter. Lässtrategier Eleverna är oförstående inför frågor om de lär sig att läsa texter på olika sätt. De säger att de lär sig svåra ord utifrån att de läser, men inte att man kan läsa texter på olika sätt. Lärarna uppger vid intervju att de lär eleverna att olika typer av texter är uppbyggda på olika sätt och därmed följer att man måste läsa på olika sätt. De ger inte några exempel på olika strategier eleverna får lära sig för att läsa texter. Detta gäller såväl strategier för att läsa olika typer av texter som för att läsa en och samma text men i olika syfte (till exempel översiktsläsning eller djupläsning). 5 Rektorn berättar att skolan haft utbildningar i olika arbetssätt som kan användas för att utveckla såväl läs- som skrivundervisningen. Exempel på det är performansanalys och cirkelmodellen. Dessa utbildningar har dock inte gett något större avtryck i den fördjupade läsundervisningen. Rektorn menar att stor vikt lagts vid att tala inom ämnet svenska "kanske har vi lagt för stor vikt vid tal och tänkt att det andra kommer av sig själv". Vid de klassrumsobservationer som genomförs pågår vid samtliga tillfällen läsning. Eleverna läser i två av klasserna en gemensam text högt för varandra. Inspektörerna konstaterar att eleverna inte görs tillräckligt motiverade för att koncentrera sig på texterna under hela lektionerna. Det förekommer att de elever som inte läser för tillfället pratar om annat eller på andra sätt fördriver tiden utan att koncentrera sig på den text någon av de andra eleverna läser högt. På en tredje observerad lektion lägger läraren ner mycket tid på att "leda in" eleverna i texten. Detta gör läraren genom att föra samtal om en bild från texten eleverna fått för några veckor sedan. Läraren frågar till exempel hur det känns när eleverna tittar på bilden, vad de ser, vilka färger det finns m.m. Eleverna har också fått skriva meningar om bilden. Läraren talar om några meningar. En elev har t ex skrivit "han bär honom som han skulle burit sin lillasyster". Läraren bär en nalle varsamt för att illustrera vad det betyder. Eleverna diskuterar vad som hänt med systern och en elev som varit frånvarande får reda på att lillasystern dött. Läraren strukturerar under denna inledning vad som hänt i boken genom att skriva ledord på tavlan och placera dem i en tidsaxel för att eleverna ska kunna "se" vad som hänt. Läraren frågar vad som hänt och eleverna återkallar i sina minnen att huvudpersonen blivit slängd på en soptipp. Ska vi lämna honom där? frågar läraren. Eleverna skriker engagerat "NEJ". Eleverna får i samtal komma med ideer och önskningar om vad som kan tänkas hända. Till slut säger läraren "Ni har en massa teorier om vad som kunde hända. Nu ska vi läsa boken och se. Jag vill att ni lyssnar noga efter nya personer som kommer dyka upp. Och så finns det en strålande beskrivning av solen. Lyssna noga på den". Därefter läser läraren högt för eleverna som enligt inspektörernas bedömning lyssnar intresserat. Vid samtliga observerade lektioner förekommer det att lärarna ställer frågor om den text de läser tillsammans för att fördjupa elevernas läsförståelse. Till exempel frågar läraren då en klass läser några sidor ur boken "Tigern och pojken" "Vad finns det för

tecken på att knallen gått i skola"? Eleverna kommer med olika förslag och läraren bejakar detta och kommer med ytterligare frågor. På en annan lektion lyfter läraren fram ett textavsnitt där författaren skrivit "hon kände sig som en alltför viissad penna". Läraren frågar vad som kan menas med det och diskuterar det en stund med klassen utan att förvänta sig ett "rätt" svar. 6 I undervisningen förekommer alltså att lärarna ställer frågor och för samtal för att fördjupa elevernas läsförståelse. Men eleverna uppger i intervjuer att det är mycket vanligare att de får "vanliga" läsförståelsefrågor där de ska leta reda på svaren än att de får frågor där "man måste tänka själv". I den enkät Skolinspektionen genomförde inför granskningsbesöketio uppger en majoritet av eleverna att de ofta pratar om texten i klassen när de läst den. Lika många elever uppger att de ofta skriver svar på frågor i anslutning till texten. Vid intervjuer med lärarna kan de inte ange att de har någon plan eller gemensamt förhållningssätt i arbetet med att fördjupa elevernas läsförståelse. De säger ofta "man bara gör så" eller "det är självklart" utan att förklara varför de ställer de frågor de ställer och också utan att ge svar på frågan hur den undervisning Skolinspektionen besökt ska sättas in i ett större sammanhang annat än att "vi håller på att läsa den här boken". I lärarintervju framkommer att lärare ibland kan tycka det är svårt att få elever som borde klara det att läsa svårare texter. En av lärarna säger att hen inte är medveten om hur hen får eleverna att gå vidare. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen vid Freinetskolan Kastanjen i ganska låg grad innebär att eleverna får lära sig lässtrategier för att urskilja texters budskap. Det varierar i vilken utsträckning eleverna får hjälp och vägledning för att fördjupa sin läsförståelse. Det är inte synliggjort för eleverna att det finns olika sätt att angripa texter på och att de själva kan använda sig av olika tekniker för att förstå en text. Skolinspektionen vill framhålla att det finns positiva inslag i undervisningen när det gäller arbetet med att fördjupa elevernas läsförståelse. Dock saknas en gemensam förståelse för hur lärare kan arbeta mer strukturerat med den fördjupade läsundervisningen. 2.2 Får eleverna lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag? Här undersöks om eleverna får lära sig vad som är typiskt för olika texter, att skriva olika typer av producerande texter och om de får lära sig hur man bygger upp en text beroende på syfte och sammanhang. Vidare granskas också om eleverna får lära sig att bearbeta de texter de skriver. Här granskas också om läraren ser till att eleverna strukturerat får samtala om egna och andras texter med ett aktivt lärarstöd utan fokus på rätt eller fel svar. Vidare om läraren medvetet arbetar med att ge eleverna verktyg som hjälper dem att utveckla sitt 10 Skolinspektionen har genomfört en elevenkät riktad till samtliga elever i årskurserna 4-6 vid de skolor som ingår i granskningen. Enkäten besvarades vecka 12 och innehöll frågor om läs- och skrivundervisningen.

7 skrivande. Enligt skollagen syftar utbildningen till att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och med borgare. Enligt kursplanerna ska eleverna genom undervisningen ges förutsättningar att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Forskning visar att elevernas skrivutveckling gynnas av att eleverna får skriva och kommunicera e na texter och av att de ar undervisnin om slcrivande.12 Olika texter Av granskningen framkommer att eleverna vid Freinetskolan Kastanjen får lära sig att skriva olika typer av texter. Till exempel uppger en majoritet av eleverna i elevenkäten att de får skriva både faktatexter och skönlitterära texter på lektionerna i svenska. Exempel på vad de får skriva är sagor, fabler och texter kopplat till undervisningen i samhällsorienterande ämnen och till det övergripande tema de arbetar med. Elever och lärare säger också att eleverna skrivit argumenterande och återberättande texter. Däremot uppger en stor majoritet av eleverna att de aldrig får skriva webbtexter. Vid elevintervjuer uppger elever i årskurs fem att de inte får skriva egna dikter utan bara skriva av dikter. De uppger att de ska träna handstil genom att skriva av dikter och säger "Vi tycker inte det är bra att vi ska skriva av". Skrivstrategier Lärarna lägger stor vikt vid att inleda skrivandet genom att till exempel dramatisera, titta på film eller bilder och göra gemensamma tankekartor. Det kan också vara en gemensam läsupplevelse som leder in i skrivandet. En av lärarna berättar om att klassen gjorde en dramatisering om Nyköpings gästabud och gestaltade händelsen med kroppen. Därefter fick de göra en tankekarta om händelsen och sedan skriva en historieberättelse. Vid ett av observationstillfällena har klassen haft i uppgift att skriva en möjlig fortsättning på den berättelse man läser tillsammans i klassen. Lärarna berättar också att det förekommer att de ger eleverna "ingångsmeningar" för att komma igång med sitt skrivande. Även om eleverna får skriva olika typer av texter så framgår det inte om de fått strategier för att skriva olika typer av texter eller kunskap om vad som krävs för att göra en viss text effektiv och tydlig så att läsaren förstår vad man vill säga. Eleverna uppger att de i hög utsträckning lämnas fria i sitt skrivande efter inledningen. De säger att läraren går omkring och hjälper eleverna med att komma igång med att skriva men läraren hinner inte med alla. De säger också att läraren "ger lite tips" när hen rör sig i klassrummet. Lärarna säger att det krävs olika strategier för olika typer av texter men att de kanske inte undervisar så mycket om det. En viktig del av skrivandet är enligt lärarna att träna på att beskriva personliga känslor "De vet att de inte får ha ett platt språk utan måste beskriva känslor också". Undervisning om att anpassa texten utifrån syfte och mot- 11 1 kap. 4 tredje stycket skollagen. 12 Skolinspektionens kunskapsöversikt inför projektet www.skolinspektionen.se

tagare ger varken elever eller lärare några exempel på. Under en av lektionsobservationerna får eleverna en skrivuppgift. Läraren går runt och försöker hjälpa elever med att koncentrera sig på uppgiften. När en elev är klar med sitt arbete lämnar han det till läraren som säger "Oj här får du sätta ut fler punkter". Detta är enligt elever och lärare den vanligaste synpunkten lärarna har på elevernas skrivande. Eleverna säger att när de skrivit färdigt sina texter lämnar de in dem till läraren och får sedan ibland, men inte alltid, reda på vad de kan förbättra till nästa gång. De säger att texten är färdig när de lämnar den till läraren så de arbetar inte vidare med den utifrån lärarens kommentarer. De säger att det händer att de får läsa varandras texter men de får inte någon direkt uppgift av läraren att spana efter vissa saker i texterna. De säger också angående att läsa och ge synpunkter på varandras texter "Vi har inte fått lära oss hur man gör". Vid intervju med lärare säger en lärare "de vet ju vad jag brukar fråga efter". I elevenkäten uppger en majoritet av eleverna att de inte läser varandras texter och ger förslag på hur de kan bli bättre. I det inskickade materialet framkommer också att det autentiska skrivandet är av vikt för skolan eftersom den bygger på Freinetpedagogik13. Skolan har tidigare haft en skoltidning där material publicerats. Denna skoltidning har dock upphört och eleverna beskriver att de ofta skriver saker som bara lämnas in och inte ska läsas av andra. Till exempel nämner de bokrecensionerna de ska skriva efter varje bok de läst enskilt. Dessa recensioner sätts in i en pärm och enligt elever läser ingen dem. Eleverna är väl insatta i vad Freinetpedagog,iken innebär och uttrycker i samband med att vi pratar om hur skrivandet inleds att de är besvikna över att skolan inte hämtar inspiration "från verkligheten" för att skriva. De säger att de borde få vara utanför skolan mer och hämta inspiration. "Nu får vi mest titta i böcker eller se på film när vi ska börja arbeta med något". Eleverna skriver också så kallade "händelseböcker". Där skriver de fritt om saker de varit med om eller tänker på. Denna bok vänder sig enligt eleverna bara till lärarna. I ett dokument skolan presenterar för Skolinspektionen inför granskningen benämnt "Arbete med svenska och svenska som andraspråk på Freinetskolan Kastanjen" står det angående skrivandet: "Eleverna behöver ges fler tillfällen att träna olika typer av texter och få diskutera dessa med varandra. Processinriktad skrivning och responsgrupper är ett bra sätt. Bloggskrivning utifrån givna ämnen, där eleverna ges tillfälle att läsa varandras texter och ge respons på dem är ett bra sätt." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i ganska låg grad får lära sig skrivstrategier för att skapa olika typer av texter med anpassning utifrån deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Lärarna går igenom olika texttyper och låter i viss utsträckning eleverna pröva att skriva olika typer av texter. Eleverna behöver dock få ett mer aktivt stöd för att utveckla och förbättra sina texter. Eleverna behöver också få kunskap om, och strategier för, att skapa olika texter. För att göra skrivandet meningsfullt behöver kunskapen om, och förmågan att, skriva som ett sätt att kommunicera utvecklas. Vidare behöver arbe- 8 13 Celestin Freinet har utformat en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik.

9 tet med att ge eleverna kunskaper om, och möjligheter till, bearbetning av texter utvecklas. 3. Utmanar och vidgar undervisningen elevernas intresse för läsning och skrivning? Här undersöks om läraren följer upp hur varje elevs intresse för läsning och skrivning utvecklas och tillsammans med eleverna utvärderar undervisningen. Vidare om läraren utgår från detta för att säkerställa att läs- och skrivundervisningen inriktas mot en tydlig progression i varje elevs lärande. Här undersöks också om eleverna (i intervjuer och enkät) uppger att deras intresse för läsning och skrivning ökar. Enligt kursplanerena ska undervisningen i svenska och svenska som andraspra stimulera elevernas intresse för att skriva och läsa. Skolverket visar i en rapport att de elever som tycker om att läsa har ett bättre läsprovsresziltat än elever som inte tycker om att läsa.14 I intervjuer med lärare och elever framkommer att lärarna sällan eller aldrig frågar eleverna om vad de tycker om undervisningen. Enligt lärarna hoppar de över det ledet de får reda på vad eleverna tycker ändå. De säger "Eleverna är spontana och förmedlar vad de tycker." Eleverna uppger i intervju att de inte är delaktiga i någon form av utvärdering av undervisningen och att lärarna sällan, eller aldrig, frågar vad de tycker om själva undervisningen. Rektorn anser att en utmaning skolan står inför avseende läsoch skrivundervisningen är att synliggöra undervisningen och systematiskt följa upp den. Vidare anges i skolans dokumentation att arbetet med bedömning för lärande15 bör genomföras så att eleverna får kunskap om vad de kan och vad de behöver utveckla. Enligt den enkät Skolinspektionen genomfört upplever en majoritet av eleverna att undervisningen i svenska gör att de vill läsa och skriva mer. Vid intervjuer uppger dock eleverna att undervisningen inte ökar deras intresse generellt men att de vill läsa och skriva mer på svensklektionerna. De elever som tycker om att läsa och skriva menar att de gör det ändå men att det inte har något med undervisningen att göra. Lärarna säger att de inte har något system för att utvärdera eller samtala med eleverna om ifall undervisningen ökar deras intresse för att läsa och skriva. Skolan har inte heller något övergripande kvalitetsarbete kring denna fråga. Därmed saknas kunskap om undervisningen ökar elevernas intresse för att läsa och skriva. Lärarna säger att de inte har något direkt system för att följa elevernas utveckling avseende läs och skrivförmåga. Dock menar en av lärarna att de kan se att eleverna orkar sitta längre och läsa i årskurs 6 än i årskurs 4 och därmed har deras förmåga ökat. Vid samtal med rektorn framkommer att skolan använder sig av "Lus" (läsutvecklingsschema) för att följa elevernas läsutveckling men att det inte är tillräckligt heltäckande 14 Skolverket (2012). PIRLS 2011 Läsförrnågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm. 15 Bedömning för lärande innebär att ge eleverna respons på arbetet under tiden det pågår så att det kan förbättras.

och inte heller används konsekvent. Som ett led i arbetet med att följa upp och utvärdera läs- och skrivutvecklingen har rektorn initierat ett arbete med Skolverkets material "Nya språket lyfter". Tanken är också att lärarna med hjälp av detta material ska få tidiga signaler om undervisningen "leder rätt eller behöver riktas om". Eftersom skolan saknar ett tillfredsställande system för uppföljning och utvärdering uppger lärare och rektor att det är svårt att följa varje elevs progression. Dock visar resultaten av nationella prov i svenska att elevernas resultat är betydligt bättre i årskurs 6 än i årskurs 315. De flesta eleverna svarar i elevenkäten att de inte får för lätta uppgifter av sin lärare i svenska. Som tidigare nämnts i denna rapport tycks dock arbetet med progression och att få eleverna att gå vidare vara omedvetet eller "intuitivt" hos lärare. Eftersom undervisningen inte utvärderas och följs upp saknar skolan och lärarna kunskap om vad det är som gör att eleverna utvecklas. Vid samtal med lärare och rektor framkommer också att det inte finns ett gemensamt förhållningssätt eller ett kollektivt minne på skolan när det gäller vad som ger positiv effekt. Undervisningens upplägg är i hög utsträckning beroende av den enskilde läraren, en gemensam strategi saknas. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen i ganska hög grad utmanar och vidgar elevernas intresse för att läsa och skriva. Med tanke på att elevernas intresse för läsning är en identifierad framgångsfaktor avseende läsutvecklingen bedömer dock Skolinspektionen att skolan behöver följa upp att undervisningen utmanar och vidgar elevernas intresse för att läsa och skriva. Vidare bedömer Skolinspektionen att skolan behöver arbeta mer med gemensam planering, uppföljning och utvärdering av arbetet med den fördjupade läs- och skrivundervisningen. Skolan saknar idag en gemensam strategi och "kollektivt minne" (dvs dokumentation av erfarenheter från undervisningen) för vad som är ett effektivt arbete med att utveckla och fördjupa elevernas läs- och skrivförmåga. 10 Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om eleverna får en undervisning i svenska/svenska som andraspråk som engagerar, motiverar och vidgar deras intresse för läsning och skrivning samt utvecklar deras läs- och skrivstrategier, så att tilltron till och utvecklingen av den egna språkliga och kommunikativa förmågan stärks. Projektets övergripande frågeställningar är: Får eleverna lära sig läs- och skrivstrategier för att utveckla sin läs- och skrivförmåga? Får eleverna ett aktivt stöd i läs- och skrivundervisningen? 16 Det är dock inte samma elever som jämförs. De elever som gick i årskurs tre vid första jämförelsetillfället går i är i årskurs 6 och deras resultat finns inte tillgängliga.

11 Metod och material Granskningen av undervisningen i svenska i årskurs 4-6 innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation samt besöker skolorna, observerar undervisningen, intervjuar lärare, rektor och elever. Skolinspektionen har också genomfört en elevenkät vid samtliga skolor som ingår i granskningen. All information analyseras sedan för varje enskild skola och sammanställs och redovisas i ett beslut för skolan och i denna rapport.