Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Relevanta dokument
TCP/IP och Internetadressering

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet

Grundläggande datavetenskap, 4p

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

IT för personligt arbete F2

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

DIG IN TO Nätverksteknologier

Skärmbilden i Netscape Navigator

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?

Övningar - Datorkommunikation

TNMK30 - Elektronisk publicering

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Christer Scheja TAC AB

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Datasäkerhet och integritet

DIG IN TO Nätverksteknologier

Internets historia Tillämpningar

Internet och kommunikation. Kommunikation

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Stora datanät. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

Datainsamling över Internet

Administration: Grundläggande internetprogrammering

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

F8 Meddelandesändning med UDP

Frågor på Internetteorin

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Idag. Webben och HTML. Webbens funk3on. URL och websidor. Moment F om webben och HTML startar nu

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

IP-baserade program. Telnet

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Internets historia i Sverige

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Internetprotokollen. Maria Kihl

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Lastbalansering för webbservrar

Internets historia och utveckling

Arbetsmaterial HTML pass 1 - Grunder

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

DIG IN TO Nätverksteknologier

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Föreläsning 6 Mål. Mänskor och IP adresser. Domain Name System (1/3) Numeriska adresser används i Internet

DATA CIRKEL VÅREN 2014

Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern.

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Idag. Webben, HTML och CSS. Live demo. Webbens funktion

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

Multimedia. Agenda. Internet. World wide webb och multimedia. Internet World Wide Web Webbpublicering

Transkript:

Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar vi till en specifik applikation? Har utvecklats ur ARPANET. är en central komponent för att vidarebefordra paket till rätt dator. - En IPv4-adress är 32 bitar lång. - Delas upp i fyra grupper om åtta bitar, där varje grupps värde uttrycks decimalt. - Den första delen (vanligen bit 0-24) av adressen identifierar ett nät. Resterande bitar identifierar en nod inom nätet. - www.it.uu.se har 10000010.11101110.00001100.00001000 130. 238. 12. 8 Nät Nod Mer om er Tilldelning av er sker klassvis av Internet Assigned Numbers Authority (IANA). Nodadresser väljer nätägaren själv. Skillnaden mellan klasserna är antalet bitar som är avsatta för domän- respektive nodadressen. Klass A (0 + 7 nätverksbitar + 24 nodbitar) - stora nätverk med många noder. Klass B (10 + 14 nätverksbitar + 16 nodbitar) - mellanstora nätverk. Klass C (110 + 21 nätverksbitar + 8 nodbitar) - små nätverk. (Klass D multicast.) erna räcker inte... Klasstilldelning av er är oekonomiskt. Nätadresser är en begränsad resurs (<2^32 st). => Internet Protocol version 6 (IPv6). - 128-bitarsadresser. - Räcker till 1000-tals adresser per kvadratmeter på jordens yta. - Lösa problemet på sikt. - Adressöversättning (NAT) löser problemet just nu. Mer om detta senare... Några speciella er som aldrig syns ute på Internet: 127.0.0.1 - Paket till denna adress behandlas som inkommande omedelbart efter att ha skickats. Används t ex för testning. 10.X.X.X, 172.16.0.0-172.31.255.255 och 192.168.X.X - Privata Internet. Mattias Wiggberg () 1

Port Network Address Translation - NAT Översätter lokala er till globala. En och ett port-nummer definierar en ändpunkt för kommunikation Vanliga tjänster nås på välkända portar. Ex.vis. -servar lyssnar på port 80. Kan även användas för adress/port-översättning (NAT). => Mer om detta senare... Router kan innehålla översättningstabell. Lokal dator Privat IP 192.168.0.2 Global dator Publik IP 125.0.0.1 Router Privat IP 192.168.0.1 Publik IP 123.0.0.1 Lokal dator Privat IP 192.168.0.3 NAT-tabell Internet Ändpunkt för kommunikation Applikationsprotokoll i TCP/IP-stacken Varje dator med nätverksanslutning har en unik. Många applikationer kan köras på en och samma dator (t ex -server, FTPserver, SMTP-server). Varje applikation som kommunicerar med nätverket använder en specifik port. Telnet FTP SMTP DNS Applikation klient Applikation server FTP server TCP UDP Transport TCP Port IP Länk IP Nät Fysiskt Mattias Wiggberg () 2

Applikationsprotokoll Klient/Server-modellen Telnet fjärrinloggning. FTP (File Transfer Protocol) filöverföring. Servern är alltid beredd att besvara frågor från klienter. Klienten måste veta serverns adress. SMTP (Simple Mail Transfer Protocol) elektronisk post. (Hypertext Transfer Protocol) webbläsning. Dator B DNS (Domain Name System) översätter namn till er. Dator A Fråga Nätverk Svar Server-process Klient-process Transport Control Protocol - TCP User Datagram Protocol - UDP Förbindelseorienterat transportskiktsprotokoll. Sändaren (klient) begär förbindelse av mottagaren (server). TCP garanterar att sänt data kommer fram, men inte hur snabbt. Sändaren lägger ett sekvensnummer (0, 1, 2,...) i TCP-huvudet för varje paket. Mottagaren skickar bekräftelser med sekvensnummer på att paket kommit fram. Enklare transportskiktsprotokoll. Garanterar ingenting. Saknar sekvensnummer och omsändning. Passar applikationer där det är viktigare att paketen kommer fram i tid än att alla paket kommer fram, exempelvis webbradio. Om ett paket tappas i nätet kommer ingen bekräftelse, varvid sändaren sänder om paketet. Sändaren reglerar sändhastigheten så att paket inte tappas. Mattias Wiggberg () 3

Historisk framväxt av World Wide Web Uppkomst och succé Före 1990 Textbaserade, interaktiva, klient/server-applikationer. - FTP för filöverföring. - Telnet för fjärrterminal. - Gopher för hypertext (text med länkar till annan text, bild, ljud etc.) - Bullentin Board System (BBS). Förutsättningar för WWW Datorgrafiken mogen och spridd. PCn billig och kraftfull. Många universitet anslutna till Internet. Fysiker vid CERN ville dela distribuerade databaser på olika format på ett lättanvänt sätt. World Wide Web uppfanns av Tim Berners-Lee vid CERN 1990-93. Kombinerade tidigare kända tekniker på nytt sätt. - Textbaserade klient/server-protokoll över Internet. (nytt), FTP, Telnet etc. -Hypertext HTML. - Grafiskt gränssnitt. Blev snabbt en dundersuccé. 600 500 400 Miljoner Internet-användare 300 200 100 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År Källa: Nua Internet Surveys Vad är World Wide Web Uniform Resource Locator Världens största distribuerade databas av filer. Använder Internet för dataöverföring. Webbläsare (klient) och webbserver tillhör applikationsskiktet i TCP/IP-modellen. Integrerar och kombinerar olika filtyper: hypertext, text, bild, video, ljud. Integrerar flera klient/server-protokoll, där är viktigast. En fil i WWW identifieras med hjälp av en Uniform Resource Locator (URL). Exempel - Mattias undervisningssida på universitets webb http://www.docs.uu.se/~mattiasw/teaching/teaching.shtml protokoll servernamn domännamn toppdomän användarkatalog underkatalog fil (med servergenererat innehåll) Mattias Wiggberg () 4

URLens delar Protokoll - Olika applikationsskiktsprotokoll möjliga. Ex.v. - : Hyper-Text Transfer Protocol - FTP: File Transfer Protocol - NEWS: Internet News Servernamn - Standard för namngivning saknas, ofta används www för webbserver. - Servernamn översätts till av Domain Name System (DNS), Ex.v. www.uu.se 130.238.12.42. - Domännamnsägaren väljer själv vilka servernamn som registreras i DNS. Domännamn - Registeras genom företag och organisationer auktoriserade av ICANN. - Olika toppdomäner har olika regler..se får numera fritt registreras genom ombud för NIC-SE. Tidigare krav på aktiebolag med registrerat namn. - Toppdomäner finns för länder (se, no, dk, fi, uk, de, fr, jp, to, nu,...), organisationstyper (com, net, org, edu, gov, mil, com, biz, aero, coop, museum, ) mm. Mattias Wiggberg () 5