SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Försäkringsavdelningen FÖRESKRIFT Bemyndigande att meddela föreskrifter: 29.2.2000 Lag om ändring av lag om pensionsstiftelser (85/1999) 137 a Dnr 10/02/2000 Förordning om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999) 2 Till pensionsstiftelserna Förordning om ändring av förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionansvar (261/1999) 2 Förordning om ändring av förordningen om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet i pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (263/1999) 4 Giltighetstid 29.2.2000 - tills vidare Ändrar Circuläret 29.12.1995, Dnr 110/413/1995 och till dessa senare gjorda ändringar. Enhet Försäkringsavdelningen, försäkringsmarknadsbyrån Ärende Social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter till pensionsstiftelserna Social- och hälsovårdsministeriet har i dag beslutat att med stöd av ovannämnda bemyndigande meddela bifogade föreskrifter angående pensionsstiftelserna. Föreskrifterna bör följas som förpliktigande. Tilläggsuppgifter lämnas av försäkringsmarknadsbyrån vid ministeriets försäkringsavdelning. Avdelningschef, överdirektör Tarmo Pukkila Övermatematiker Leena Väänänen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ANVISNINGAR RÖRANDE AB-PENSIONSSTIFTELSERNAS AVDELNINGSINDELNING.3 1.1 Åtskiljande av A- och B-avdelningarnas tillgångar...3 1.2 Överföring av tillgångar från en avdelning till en annan...4 2 REVISIONSBERÄTTELSE...5 3 JÄMSTÄLLANDET AV ANDRA STATER MED EES-STATER...5 4 TÄCKANDE AV PENSIONSANSVAR SOM FÖLJER AV PENSIONSSKYDDET ENLIGT APL...6 4.1 Arbetsgivarens understödsavgift...6 4.2 Säkerhet för ansvarsunderskott...6 4.3 Säkerhet för understödsavgiften...6 5 TÄCKNING AV FRIVILLIGA TILLÄGGSFÖRMÅNER...8 5.1 Säkerhet för ansvarsunderskott...8 6 SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER OM TÄCKNING AV SAMPENSIONSSTIFTELSER...9 6.1 Säkerhet för understödsavgiften...9 7 VÄRDERING AV MASSKULDEBREVSLÅN VID TÄCKNING AV PENSIONSSTIFTELSES ANSVARSSKULD...10 8 ÅTERBETALNING AV TILLGÅNGAR TILL ARBETSGIVAREN...11 8.1 B-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelses B-avdelningar...11 8.2 A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelses A-avdelningar...11 9 VERKSAMHETSKAPITAL...13 9.1 Tilläggsförsäkringsansvar...13 9.2 Beräkning av solvensgränsen...13 9.2.1 Indelning av placeringar i grupper...13 9.3 Gränser i anknytning till verksamhetskapitalet...14 9.4 Förfarande i kriszonen...14 9.4.1 Förfarande då verksamhetskapitalets minimibelopp underskrids...14 9.4.2 Förfarande då solvensgränsen underskrids...14 9.5 Förfarande i begränsningszonen...15 9.6 Förfarande i målzonen...16 9.6.1 Förfarande ovanför den övre gränsen för verksamhetskapitalet...16 9.6.2 Utökning och upplösning av tilläggsförsäkringsansvaret i bokslutet...16 9.7 Verksamhetskapitalkalkyl...19 9.8 Föreskrift om verksamhetskapitalet vid överlåtelse av försäkringsverksamheten...19 9.8.1 Frivillig överlåtelse av försäkringsverksamheten...19 9.8.2 Obligatorisk överlåtelse av försäkringsverksamheten...20 10 VISSA FÖRESKRIFTER...21 10.1. Om pensionsstiftelsens upplåning...21 10.2 Om pensionsstiftelsens ansvarsförbindelser...21 10.3 Överskjutande del (specialansvar) enligt 147 lagen om pensionsstiftelser...21 2 (22)
1 Anvisningar rörande AB-pensionsstiftelsernas avdelningsindelning 1.1 Åtskiljande av A- och B-avdelningarnas tillgångar Enligt 46 och 47 lagen om pensionsstiftelser skall de tillgångar och förbindelser som hör till A- respektive B-avdelningarnas täckning förtecknas och förvaras åtskilt från den andra avdelningens täckning och pensionsstiftelsens övriga tillgångar. Enligt 6 2 mom. i lagen skall de tillgångar som utgör täckning för det pensionsansvar som avdelningarna har enbart användas för tryggande av sådana pensioner och övriga förmåner som ifrågavarande avdelning svarar för. En AB-pensionsstiftelses bokföring skall alltid uppgöras avdelningsvis. I bokföringen skall för vardera avdelningens del skilt specificeras alla poster som hänförs till resultat- och balansräkningen. Om en AB-pensionsstiftelse har grundats före den I januari 1990, tillhör dess egendom den avdelning till vilken egendomen hänfördes vid uppdelningen den 1 januari 1990. Senare erhållen egendom tillhör den avdelning vars tillgångar har använts för dess anskaffning. Exempelvis aktiebolags aktier, bostadsaktier, andelar i fonder, masskuldebrevslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument får inte skaffas gemensamt för A- och B- avdelningarna på så sätt att vardera avdelningens placeringar definieras t.ex. som andelar enligt deras respektive pensionsansvar. Tillgångarna skall placeras så att avdelningarna kan skilt skaffa enstaka placeringsobjekt inom ramen för sina egna placeringsplaner. Om det ändå har varit nödvändigt att använda båda avdelningarnas tillgångar exempelvis för fastighetsköp, hänförs till vardera avdelningen en så stor andel av den skaffade egendomen som motsvarar de använda tillgångarna. Om pensionsstiftelsen ger förvaltningen av sina tillgångar i uppdrag till ett utomstående värdepappersföretag, skall A- och B-avdelningarnas tillgångar förvaltas skilt. De konton som behövs vid egendomsförvaltningen och förvaringen av tillgångarna skall åtskiljas avdelningsvis. A- och B-avdelningarna skall ha skilda värdeandelskonton. Intäkterna av och kostnaderna för placeringsverksamheten tillhör den avdelning vars egendom de baserar sig på. Om båda avdelningarnas tillgångar har använts för anskaffning av egendomen, bokförs ifrågavarande placeringsverksamhets intäkter och kostnader för båda avdelningarna i proportion till de använda tillgångarna. Sådana intäkter och kostnader (t.ex. förvaltnings- och rörelsekostnader) som inte direkt kan hänföras till de olika avdelningarna enligt uppkomstprincipen skall fördelas mellan avdelningarna enligt fördelningsregler som pensionsstiftelsens styrelse årligen fastställer på förhand. Dessa regler skall basera sig på kontinuitet. Båda avdelningarna skall ha skilda placeringskonton för behandling av placeringsverksamhetens intäkter och kostnader. Avdelningarna kan ha ett gemensamt brukskonto för utbetalning av pensionsutgifterna och avdelningarnas gemensamma utgifter och för inbetalning av arbetsgivarnas understödsavgifter. Brukskontot skall clearas avdelningsvis minst var tredje månad. 3 (22)
1.2 Överföring av tillgångar från en avdelning till en annan Tillgångar kan överföras mellan avdelningarna antingen som överföring av övertäckning (intern överföring) eller genom att utbyta tillgångar mellan avdelningarna. En avdelnings övertäckning kan i samband med bokslut överföras till en annan avdelning i enlighet med 6 3 mom. lagen om pensionsstiftelser och enligt ministeriets föreskrifter. De tillgångar som överförs kan kortvarigt delvis tillhöra båda avdelningarna, dock förutsatt att åtskiljandet av tillgångarna skall ske i enlighet med punkt 1.1 under följande räkenskapsperiod efter överföringen. En redogörelse för de tillgångar som skall överföras och för åtskiljandet av tillgångarna skall avges i verksamhetsberättelsen. Om överskott uppkommer för endera avdelningen men stiftelsen i sin helhet inte har överskott, kan ett negativt ansvarsunderskott bokföras bland aktiva i balansräkningen för denna avdelnings del. Om ansvarsunderskottet gäller B-avdelningen, skall arbetsgivaren enligt 45 1 mom. lagen om pensionsstiftelser ställa godtagbara säkerheter för täckande av ansvarsunderskottet. A-avdelningens överskott kan inte ställas som säkerhet för B-avdelningens ansvarsunderskott. Vid beräkning av B-avdelningens solvensgräns räknas annat än obligatoriskt ansvarsunderskott till grupp VII. 4 (22)
2 Revisionsberättelse I enlighet med 38 3 mom. lagen om pensionsstiftelser skall revisorerna lämna styrelsen en skriftlig revisionsberättelse över pensionsstiftelsens förvaltning och räkenskapsföring. Av revisionsberättelse bör bland annat framgå huruvida de av styrelsen i verksamhetsberättelsen lämnade uppgifterna stämmer överens med fakta och huruvida bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssked, huruvida pensionsstiftelsens tillgångar uppfyller de i 4 och 5 lagen om pensionsstiftelser nämnda kraven samt andra i pensionsstiftelsens stadgar upptagna omständigheter. Revisorerna skall i revisionsberättelsen avge utlåtande om grunderna för gjorda uppskrivningar och intern överföringar. 3 Jämställandet av andra stater med EES-stater Med stöd av 2 1 mom. förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar föreskrivs följande beträffande andra stater som jämställs med en EES-stat: Vid tillämpning av 4 1 mom. 1 punkten förordningen jämställs OECD:s övriga medlemsstater utan begränsningar med en EES-stater. Dessutom jämställs OECD:s övriga medlemsstater med en EES-stat vid tillämpningen av 4 1 mom. 2-3 punkten, 5 1-3 punkten och 6 1 mom. 1-2 punkten förordningen. I och med denna jämställning kan till täckningen av pensionsansvar räknas tillgångar som uppgår till sammanlagt högst 5 % av pensionsansvarets bruttobelopp. Medlemmar i OECD är Nederländerna, Australien, Belgien, Spanien, Irland, Island, Italien, Österrike, Japan, Canada, Grekland, Luxemburg, Mexiko, Norge, Portugal, Frankrike, Sverige, Tyskland, Finland, Schweiz, Danmark, Turkiet, Nya Zeeland, Förenade Konungadömet Storbritannien och Förenta Staterna. 5 (22)
4 Täckande av pensionsansvar som följer av pensionsskyddet enligt APL 4.1 Arbetsgivarens understödsavgift Arbetsgivaren skall erlägga som en understödsavgift till pensionsstiftelsen de pensionsavgifter som arbetsgivaren innehåller av arbetstagarna enligt 12 lagen om pension för arbetstagare till den del som de är nödvändiga för att bekosta förvärvspensionsskyddet eller för att utöka verksamhetskapitalet enligt 48 lagen om pensionsstiftelser. 4.2 Säkerhet för ansvarsunderskott Till den del arbetsgivaren inte betalar understödsavgift till stiftelsen skall arbetsgivaren ställa en säkerhet för täckande av ansvarsunderskottet. Säkerheten skall ställas vid samma tidpunkter som bidragen skall betalas. Säkerheten för ansvarsunderskottet skall godkännas som täckning enligt 46 5 mom. lagen om pensionsstiftelser och förordningen om täckning. Vid beräkningen av de maximigränser som fastställs i förordningen skall också säkerheten för ansvarsunderskottet beaktas. 4.3 Säkerhet för understödsavgiften Den säkerhet som ställs av arbetsgivare skall bestå av tillgångar som godtas som täckning enligt 46 lagen om pensionsstiftelser och förordningen om täckning. Som säkerhet godtas även pensionsstiftelses övertäckning, dvs. den post med vilken de tillgångar som utgör täckningen enligt 46 lagen om pensionsstiftelser överstiger beloppet av pensionsansvaret och övriga skulder. Till den del som pensionsstiftelsen använder den positiva skillnaden mellan tillgångarnas gängse värden och bokföringsvärden, dvs värderingsdifferensen, som säkerhet för understödsavgiften, kan den inte utgöra en del av verksamhetskapitalet. Med ansvarsutgift avses det sammanlagda beloppet av pensionsprestationerna under räkenskapsåret (inkl. ersättningar för ansvarsfördelning) och ändringen i pensionsansvaret. Om pensionsstiftelsens stadgar bestämmer att arbetsgivare skall betala understödsavgifter oftare än var fjärde månad, kan minimibeloppet av säkerheten för understödsavgiften i motsvarande grad minskas. En förutsättning för att minska minimibeloppet är att det i pensionsstiftelsens stadgar bestäms tidpunkt för betalning, förseningsränta p.g.a. försenad betalning och övriga följder samt de åtgärder som pensionsstiftelsen vidtar för att indriva understödsavgifterna och för att realisera säkerheten för understödsavgiften, ifall arbetsgivaren inte betalar understödsavgifterna. Minimibeloppet av säkerheten för understödsavgiften kan minskas beroende på betalningsintervallen på följande sätt: 6 (22)
Betalningsintervall Minimibelopp Högst (mån.) (av ansvarsutgifterna) (% av pensionsansvaret) 4 4/12-delar 15% 3 3/12-delar 11,25% 2 2/12-delar 7,5% 1 1/12-delar 3,75% Understödssäkerhetens minimibelopp är dock alltid minst 84 000 euro och högst 15 % av pensionsstiftelsens pensionsansvar. Säkerhetens minimibelopp räknas och granskas årligen senast den 31 maj på basis av uppgifter från föregående bokslut och säkerheten ökas vid behov. Om det sker betydande förändringar i pensionsstiftelsens verksamhet under räkenskapsåret, skall säkerhetens minimibelopp och beloppet av den ställda säkerheten revideras. På motsvarande sätt skall, om en tidigare ställd säkerhet överskrider minimibeloppet, den överstigande delen av säkerheten återbetalas om den som ställt säkerheten kräver detta. Om säkerheten för understödsavgiften till den del den överstiger minimibeloppet räknats som en del av verksamhetskapitalet, kan den inte återbetalas på säkerhetsställarens begäran utan en återbetalning förutsätter pensionsstiftelsens styrelses samtycke. Vid ställande av säkerhet för understödsavgiften följer man en övergångsperiod, som är densamma som övergångsperioden för säkerhet som ställts för att trygga risktäckningskapaciteten. Pensionsstiftelser registrerade 1. 1. 1996 och senare Av säkerhetens minimibelopp skall 84 000 euro ställas då verksamheten inleds. Om säkerhetens minimibelopp är större än 84 000 euro skall säkerheten ökas under de första fyra verksamhetsåren på följande sätt, med början från utgången av det kalenderår då verksamheten inletts: 1/4 av minimibeloppet senast vid utgången av det första verksamhetsåret 2/4 av minimibeloppet senast vid utgången av det andra verksamhetsåret 3/4 av minimibeloppet senast vid utgången av det tredje verksamhetsåret 4/4 av minimibeloppet senast vid utgången av det fjärde verksamhetsåret På första verksamhetsåret räknas minimibeloppet av uppskattningen om ansvarsutgift. Nästa åren använder man räkenskapsavslutning av det föregående året. 7 (22)
5 Täckning av frivilliga tilläggsförmåner 5.1 Säkerhet för ansvarsunderskott Säkerheten för ansvarsunderskott skall godkännas som täckning enligt 47 2 mom. lagen om pensionsstiftelser och förordningen om täckning. Vid beräkningen av i förordningen stadgade maximigränser skall också säkerheten för ansvarsunderskott beaktas. 8 (22)
6 Särskilda föreskrifter om täckning av sampensionsstiftelser 6.1 Säkerhet för understödsavgiften En säkerhet enligt punkt 4.3 för understödsavgiften beräknas för hela pensionsstiftelsen. Varje arbetsgivares andel av den ställda säkerheten fastställs i relation till arbetsgivarnas ansvarsutgifter i de stiftelser i vilka bokföringen upprättas arbetsgivarspecifikt. I stiftelser vars bokföring följer det utjämnande systemet beräknas andelen per arbetsgivare av den ställda säkerheten enligt samma grund som den arbetsgivarspecifika understödsavgiften. I en koncern kan moderbolaget ensamt ställa säkerhet också för de andra arbetsgivarna. Detta förutsätter att bolaget har ett separat avtal om utnyttjandet av säkerheten mellan de olika arbetsgivarna. 9 (22)
7 Värdering av masskuldebrevslån vid täckning av pensionsstiftelses ansvarsskuld Om de gängse värdena på masskuldebrevslån sjunker till följd av förändringar i marknadsräntan kan såsom täckningsvärde användas, förutom det gängse värdet, anskaffningsutgiften, till vilken adderats eller från vilken subtraherats den periodiserade skillnaden mellan anskaffningsutgiften och det nominella värdet detta dock under förutsättning att masskuldebrevslånet avses att hållas till förfall. Täckningsvärdet får dock uppgå till högst det värde som erhålls när masskuldebrevets återstående betalningar diskonteras till värderingsdagen med räntekravet för pensionsstiftelses/avdelningens ansvarsskuld. 10 (22)
8 Återbetalning av tillgångar till arbetsgivaren 8.1 B-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelses B-avdelningar B-pensionsstiftelse och AB-pensionsstiftelses B-avdelning vars verksamhetskapital överstiger det fyrdubbla beloppet av solvensgränsen skall vidta åtgärder så att verksamhetskapitalet småningom återgår till målzonen. Sådana åtgärder är i första hand att använda tilläggsförsäkringsansvaret för att sänka understödsavgifterna, att ändra pensionsstiftelsens placeringsfördelning samt att slopa de borgensförbindelser, säkerheter och poster som grundar sig på arbetsgivarnas lönesumma som hänför sig till verksamhetskapitalet. Ifall dessa åtgärder inte är tillräckliga kan en överskridning som anses vara bestående återbetalas till arbetsgivaren. Vid beräkning av verksamhetskapitalets överskridning värderas pensionsstiftelsens tillgångar på ett lägre värde än det gängse värdet på följande sätt: 1. tillgångar (fastigheter, byggnader, aktier och andelar i fastighetssammanslutningar osv.) enligt 7 1-3 punkten förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar, högst till 85 procent av det gängse värdet; 2. tillgångar (aktier och andelar i sammanslutningar, fondandelar osv.) enligt 6 1, 3 och 4 punkten högst till 70 procent av det gängse värdet. Återbetalning av tillgångar ur sampensionsstiftelse I sampensionsstiftelse, där utjämnande bokföringssystem tillämpas, skall det i stiftelsens regler finnas en bestämmelse om hur respektive arbetsgivares andel av överskridningen räknas. Dessutom förutsätter en återbetalning av överskridningen till arbetsgivare att alla pensionsstiftelsens arbetsgivare samtidigt använder denna möjlighet till återbetalning av överskridningen. Begränsning för återbetalning av tilläggsförsäkringsansvaret Tillgång som motsvarar ränteskillnaden som bildats av differentiering av beräkningsgrundsräntan och fondräntan för åren 1997-1999 är avsedd för att stärka pensionsstiftelsens solvens. Under övergångstiden för solvensbestämmelserna åren 1998-2005 får inte det belopp av verksamhetskapitalet som motsvarar denna ränteskillnad återbetalas till arbetsgivaren. 8.2 A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelses A-avdelningar Enligt 45 5 mom. lagen om pensionsstiftelser kan en A-pensionsstiftelses övertäckning, dvs. den del med vilken tillgångarna som utgör säkerhet för pensionsansvaret överstiger beloppet av pensionsansvaret och övriga skulder återbetalas till arbetsgivaren. Vid bedömningen av maximibeloppet för övertäckning värderas täckning så att för vissa tillgångar används ett lägre värde än det gängse värdet enligt följande: 1. tillgångar (fastigheter, byggnader, aktier och andelar i fastighetssammanslutningar osv.) enligt 7 1-3 punkten förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar, högst till 85 procent av det gängse värdet, 11 (22)
2. tillgångar (aktier och andelar i sammanslutningar, fondandelar osv.) enligt 6 1, 3 och 4 punkten förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar, högst till 70 procent av det gängse värdet. Återbetalningen får göras om följande förutsättningar föreligger: 1) de tillgångar som enligt 47 2 mom. lagen om pensionsstiftelser utgör säkerhet är värderade enligt begränsningarna i förordningen och i förra punkt, 2) i sampensionsstiftelse, där utjämnande bokföringssystem tillämpas, skall det i stiftelsens regler finnas bestämmelser om hur respektive arbetsgivares andel av överskridningen räknas. Dessutom förutsätter en återbetalning till arbetsgivare att alla pensionsstiftelsens arbetsgivare samtidigt använder denna möjlighet till återbetalning av överskridningen. 12 (22)
9 Verksamhetskapital 9.1 Tilläggsförsäkringsansvar Tilläggsförsäkringsansvaret kan även användas för täckande av annan förlust. Med annan förlust avses placeringsverksamhetens förlust till den del som placeringsverksamhetens intäkter (inklusive värdeförhöjningar) inte räcker till att täcka räntekravet på ansvarsskulden, som bestäms i de beräkningsgrunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer. Tilläggsförsäkringsansvaret kan användas för att täcka dessa förluster på så sätt som nedan bestäms. De reserveringar som avses i femte kapitel 17 bokföringslagen och posterna i pensionsstiftelsens eget kapital behöver inte nödvändigtvis minskas, men de får inte heller ökas. Tilläggsförsäkringsansvaret kan användas även för att sänka understödsavgifterna. En sådan sänkning av understödsavgifterna kommer i fråga för att hålla pensionsstiftelsens understödsavgiftsnivå stabil, då målsättningen för stiftelsens solvens är på en tryggande nivå. 9.2 Beräkning av solvensgränsen Solvensgränsen för de pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och avdelning som bedriver dylik verksamhet beräknas genom att pensionsstiftelsens eller avdelningens pensionsansvar multipliceras med det värde som fås av formeln enligt 3 1 mom. förordningen om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999). Vid beräkning av solvensgränsen räknas till pensionsansvaret pensionsansvar för försäkring enligt APL, pensionsansvar för tilläggsförmåner registrerade enligt 11 APL samt andra av social- och hälsovårdsministeriets bestämda med pensionsansvaret jämförbara poster. Från pensionsansvaret avdras tilläggsförsäkringsansvaret som nämns i 43 2 mom 3 punkten lagen om pensionsstiftelser, obligatorisk ansvarsunderskott enligt ovannämnda punkt 3.16 samt andra poster ministeriet bestämmer på grund av den lagstadgade pensionsförsäkringens skärskilda karaktär. 9.2.1 Indelning av placeringar i grupper För beräkning av solvensgränsen skall de placeringar en pensionsstiftelse som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och en avdelning som bedriver dylik verksamhet har, indelas i sju grupper enligt förordningen om beräkning av solvensgränsen. Till placeringar räknas placeringstillgångar enligt balansräkningsschemat. Till placeringar räknas inte följande poster i balansräkningsschemat: anläggningstillgångar, värderingsposter och finansieringstillgångar. Till placeringar räknas inte heller obligatorisk ansvarsunderskott. Annat ansvarsunderskott räknas till grupp VII. 13 (22)
9.3 Gränser i anknytning till verksamhetskapitalet Solvensgränsen för pensionsstiftelse räknas som en andel av pensionsansvaret som fastställs på basis av ovan nämnda förordning. Solvensgränsen är dock alltid minst 1 % av pensionsansvaret definierad enligt punkt 9.2. Minimibeloppet av verksamhetskapitalet är en tredjedel av solvensgränsen, dock minst 1 % av pensionsstiftelsens pensionsansvar för försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare. Enligt ikraftträdelsestadgandet i lagen om ändring av lagen om pensionsstiftelser är solvensgränsen och minimibeloppet av verksamhetskapitalet år 1998 en åttondel, år 1999 två åttondelar och under de följande åren fram till år 2005 på motsvarande sätt det antal åttondelar av totala beloppet enligt 48 b i lagen som det gångna året utvisar. Övre gränsen för verksamhetskapitalet är det fyrdubbla beloppet av solvensgränsen. Med målzonen för verksamhetskapitalet avses den zon vars nedre gräns är dubbelt så stor jämfört med solvensgränsen och som såsom övre gräns har verksamhetskapitalets övre gräns. Med zonen för begränsad vinstutdelning avses en zon som fortsätter från den nedre gränsen för målzonen till solvensgränsen. Det område som finns under solvensgränsen kallas kriszon. Nedre gränsen för målzonen är enligt lagen om ändring av lagen om pensionsstiftelser år 1998 dock hälften och år 1999 tre fjärdedelar av det fulla beloppet. 9.4 Förfarande i kriszonen 9.4.1 Förfarande då verksamhetskapitalets minimibelopp underskrids För att förbättra sin solvens skall pensionsstiftelsen i bokslutet utöka tilläggsförsäkringsansvaret även med understödsavgifter, om inte andra åtgärder är tillräckliga för att höja solvensen över verksamhetskapitalets minimibelopp. 9.4.2 Förfarande då solvensgränsen underskrids Då det är uppenbart att pensionsstiftelses verksamhetskapital underskrider solvensgränsen enligt 48 b 1 mom. lagen om pensionsstiftelser, skall pensionsstiftelsen enligt 48 d 2 mom. utan dröjsmål för godkännande tillställa Försäkringsinspektionen en plan för återställande av en sund finansiell ställning för pensionsstiftelsen. Planen skall tillställas Försäkringsinspektionen inom en månad från det att pensionsstiftelsen konstaterat att verksamhetskapitalet uppenbarligen är mindre än solvensgränsen. Pensionsstiftelsen skall i planen för återställande av en sund finansiell ställning visa att pensionsstiftelsens verksamhetskapital genom en ökning av understödsavgifterna eller på något annat sätt inom ett år överskrider solvensgränsen. Om de åtgärder som anges i planen för återställande av en sund finansiell ställning inte har vidtagits inom ett år, kan Försäkringsinspektionen av särskilt vägande skäl bevilja förlängd tid om högst ett år. Om pensionsstiftelsens verksamhetskapital i bokslutet är i kriszonen skall pensionsstiftelsen enligt 48 e 4 mom. lagen om pensionsstiftelser överföra överskottet i 14 (22)
placeringsverksamheten i sin helhet till tilläggsförsäkringsansvaret och ett underskott i placeringsverksamheten får då inte täckas med tilläggsförsäkringsansvaret. Beräkningsgrunderna för tilläggsförsäkringsansvaret skall för bokslutet uppgöras så att då verksamhetskapitalet enligt punkt 9.6.2 (TPO I) är under solvensgränsen skall överskottet i räkenskapsperiodens placeringsverksamhet i sin helhet användas för att utöka tilläggsförsäkringsansvaret. 9.5 Förfarande i begränsningszonen Pensionsstiftelse, vars verksamhetskapital underskrider det dubbla beloppet av solvensgränsen i 48 b 1 mom. lagen om pensionsstiftelser, dvs målzonens nedre gräns, skall enligt 48 d 1 mom. göra upp en plan för att stärka pensionsstiftelsens solvens (styrelsens plan). Planen är en del av pensionsstiftelsens placeringsplan och i den tar pensionsstiftelsens styrelse ställning till pensionsstiftelsens understödsavgifts- och placeringspolitik så att verksamhetskapitalet kan höjas till målzonen inom en rimlig tid, som inte får vara längre än tre år. Om verksamhetskapitalet för pensionsstiftelse som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare är i bokslutet i begränsningszonen, skall pensionsstiftelsen enligt 48 c 3 mom. överföra överskottet i placeringsverksamheten till sitt tilläggsförsäkringsansvar och i begränsad utsträckning använda tilläggsförsäkringsansvaret för att täcka underskottet i placeringsverksamheten. Tilläggsförsäkringsansvarets beräkningsgrunder för bokslutet skall uppgöras sa att då verksamhetskapitalet (TPO I) enligt punkt 9.6.2 är på solvensgränsen skall överskottet i räkenskapsperiodens placeringsverksamhet i sin helhet användas till att utöka tilläggsförsäkringsansvaret och då det är på nedre gränsen för målzonen skall minst hälften av överskottet i placeringsverksamheten överföras för att utöka tilläggsförsäkringsansvaret. Mellan dessa gränser bestäms det motsvarande förfarandet linjärt. Då verksamhetskapitalet är på solvensgränsen får inte underskottet i placeringsverksamheten täckas med tilläggsförsäkringsansvaret och då verksamhetskapitalet är på nedre gränsen för målzonen kan högst hälften av underskottet i placeringsverksamheten täckas med tilläggsförsäkringsansvaret. Mellan dessa gränser bestäms det motsvarande förfarandet linjärt. På grund av upplösning av tilläggsförsäkringsansvaret får verksamhetskapitalet dock inte understiga solvensgränsen och upplösningens maximibeloppet får vara högst 30 % av tilläggsförsäkringsansvaret för den föregående räkenskapsperioden. I enlighet med styrelsens plan kan man för att förstärka solvensen även använda de understödsavgifter avsedda för tilläggsförsäkringsansvaret i den mån det är behövligt för att nå målzonen. För att utöka tilläggsförsäkringsansvaret är det inte nödvändigt att till verksamhetskapitalet räkna posterna i 5-7 punkten i förordningen om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet, dvs borgensförbindelser och säkerheter, samt posten som grundar sig på pensionsstiftelsens arbetsgivares lönesumma, trots att pensionsstiftelsen har möjlighet till detta. 15 (22)
9.6 Förfarande i målzonen Pensionsstiftelse, vars verksamhetskapital är i målzonen, skall i sin placeringsplan ta ställning till målen på längre sikt för verksamhetskapitalets målnivå och dess variationsbredd samt till en sådan understödsavgifts- och placeringspolitik som iakttar kontinuitet. Tilläggsansvaret kan upplösas för att sänka understödsavgifterna enligt beräkningsgrunderna och pensionsstiftelsens styrelses plan som iakttar kontinuitet. För att förstärka sin solvens kan pensionsstiftelsen utöka tilläggsansvaret med understödsavgifter enligt styrelsens plan i två olika situationer. För det första för att ersätta posterna i 5-7 punkten i förordningen om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet, dvs borgensförbindelser och säkerheter samt posten som grundar sig på pensionsstiftelsens arbetsgivares lönesumma samt för det andra för att förbereda sig på en övergång till en betydligt mera riskfylld placeringsfördelning. För att utöka tilläggsförsäkringsansvaret är det inte nödvändigt att tillverksamhetskapitalet räkna posterna i 5-7 punkten i förordning om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet, dvs borgensförbindelser och säkerhet, samt posten som grundar sig på pensionsstiftelsens arbetsgivares lönesumma, trots att pensionsstiftelsen har möjlighet till detta. I bokslutet kan tilläggsförsäkringsansvaret utökas enligt placeringsplanens målfördelning för placeringarna för nästa års slut ända till den beräknade nedre gränsen för målzonen, dock så att då verksamhetskapitalet är i mitten av målzonen får tilläggsförsäkringsansvaret inte utökas med understödsavgifter. 9.6.1 Förfarande ovanför den övre gränsen för verksamhetskapitalet Enligt 48 c 1 mom. lagen om pensionsstiftelser får pensionsstiftelse, vars verksamhetskapital överskrider den övre gränsen för verksamhetskapitalet, inte göra överföringar som baserar sig på överskott i placeringsverksamheten för räkenskapsperioden och inte heller andra överföringar till tilläggsförsäkringsansvaret. Enligt samma författning skall, om överskridningen kan betraktas som bestående, pensionsstiftelse ordna sin verksamhet så att verksamhetskapitalet sjunker under den övre gränsen. Vid bedömning av varaktigheten beaktas inte posterna enligt 5-7 punkten i förordningen om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet. Pensionsstiftelse skall i detta fall göra en utredning över överskridningens varaktighet och över vilka åtgärder pensionsstiftelsen eventuellt kommer att vidta. Utredningen skall tillställas Försäkringsinspektionen tillsammans med övriga handlingar som berör bokslutet. 9.6.2 Utökning och upplösning av tilläggsförsäkringsansvaret i bokslutet I pensionsstiftelsens bokslut görs en utökning eller upplösning av tilläggsförsäkringsansvaret med över- eller underskott i placeringsverksamheten och med understödsavgifter genom att följa följande förfaringssätt. Bokslutet som behandlas är märkt 31.12.år och föregående års bokslut 31.12.år-l. 16 (22)
Fas I: Pensionsstiftelsen fastställer verksamhetskapitalets första version, TPO I Värderingsdifferenser 31.12.år + eget kapital 31.12.år + frivilliga reserveringar 31.12.år + tilläggsförsäkringsansvar 31.12.år-l + tilläggsförsäkringsansvar/ränteskillnad 1997-1999 31.12.år =TPO:s första version Om den första versionen är större än solvensgränsen, besluter pensionsstiftelsen preliminärt om användningen av säkerheter och posten som grundar sig på arbetsgivarens lönesumma + säkerheter och lönesummaposter 31.12.år =TPOI Beräkning av TPO I förutsätter, att pensionsstiftelsen i detta skede har beslutat om utökning eller upplösning av eget kapital och frivilliga reserveringar. Dessutom skall värderingsdifferenserna för pensionsstiftelsens placeringstillgångar vara klara. En försäkringsmatematiker ger pensionsstiftelsen uppgifter om beloppen av pensionsansvaret och överföringen (sk. ränteskillnad) enligt 4 mom. i ikraftträdelsestadgandet i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1293/1996) samt markbeloppets minimi för verksamhetskapitalets minimibelopp (1 % av pensionsansvaret enligt APL). Pensionsstiftelsen fastställer gränserna i anslutning till verksamhetskapitel (verksamhetskapitalets minimibelopp, solvensgränsen, målzonens övre och nedre gräns). Fas II: Försäkringsmatematikern fastställer kraven enligt beräkningsgrunderna för pensionsstiftelsens bokslutsöverföringar Försäkringsmatematikern granskar TPO I på basis av de uppgifter som pensionsstiftelsen gett och fastställer pensionsstiftelsens solvensställning. På basis av pensionsstiftelsens solvensställning ger matematikern ett utlåtande om de gränser, inom vilka pensionsstiftelsen kan i enlighet med planen i fråga besluta om användning av över- eller underskottet i räkenskapsperiodens placeringsverksamhet och understödsavgifterna för att utöka eller upplösa tilläggsförsäkringsansvaret. För att fastställa över- eller underskott i räkenskapsperiodens placeringsverksamhet räknar matematikern även beloppet av räkenskapsperiodens avkastning på beräkningsgrundsräntan som förutsätts för pensionsansvaret, och som avdras från den nettoavkastning (inkl. uppskrivningarna) på placeringsverksamheten som pensionsstiftelsen meddelat. 17 (22)
Fas III: Pensionsstiftelsens beslut om bokslutsöverföringar Pensionsstiftelsens överföringar till tilläggsförsäkringsansvaret sker planerat och genom iakttagande av kontinuitet så som närmare bestäms i placeringsplanen. Om pensionsstiftelsens verksamhetskapital är i kriszonen följer man antingen finansieringsplanen eller planen för återställande av en sund finansiell ställning. I zonen för begränsad vinstutdelning följer man styrelsens särskilda plan beträffande verksamhetskapitalet och i målzonen finansieringsplanen. Den eventuella skillnaden mellan det slutliga verksamhetskapitalet (TPO II) och TPO I kan fyllas med hjälp av följande tre verksamhetskapitalposter: utökning eller upplösning av tilläggsförsäkringsansvaret med över- eller underskottet i placeringsverksamheten utökning av tilläggsförsäkringsansvaret med understödsavgifter eller upplösning för att sänka understödsavgifterna användning av borgensförbindelser, säkerheter eller posten som grundar sig på arbetsgivarens lönesumma efter att man beslutat om beloppen av de två föregående posterna. Med över- eller underskott i placeringsverksamheten avses nettoavkastning på pensionsstiftelsens placeringsverksamhet (inklusive värdeförhöjning) och skillnaden i avkastningen på beräkningsgrundsräntan som förutsätts för ansvarsskulden. Till den del som TPO II inte uppnås med den obligatoriska överföringen av överskottet i placeringsverksamheten som grundar sig på utlåtande av försäkringsmatematiker, utökas tilläggsförsäkringsansvaret med frivilliga överföringar av överskottet och/eller understödsavgifter. Överföringarna till tilläggsförsäkringsansvaret ökar användningsmöjligheterna för borgensförbindelserna, säkerheterna och de poster som grundar sig på arbetsgivarens lönesumma. Om tilläggsförsäkringsansvaret utökats med hjälp av intern överföring från AB-pensionsstiftelses A-avdelning, tillämpas vid överföringen bestämmelserna angående understödsavgifter. Fas IV: Försäkringsmatematikers utlåtande om pensionsstiftelses solvens Pensionsstiftelses försäkringsmatematiker ger ett utlåtande om pensionsstiftelsens solvens 31.12.år. Utlåtandet innehåller följande punkter: pensionsansvar kumulativ ränteskillnad gränser i anslutning till pensionsstiftelsens verksamhetskapital både till fullt belopp och enligt övergångsperioden beloppet av beräkningsgrundsräntan som förutsätts för pensionsansvaret och beloppet av över- och underskottet i placeringsverksamheten periodiserade till räkenskapsperioden att man gjort den obligatoriska ökningen av tilläggspensionsansvaret med överskottet i placeringsverksamheten och med understödsavgifterna eller att upplösningen av tilläggsförsäkringsansvaret är ändamålsenligt gjord verksamhetskapitalets belopp 18 (22)
utlåtande om verkningen av bokslutsöverföringarna på pensionsstiftelsenssolvens i allmänhet. 9.7 Verksamhetskapitalkalkyl Pensionsstiftelse kan i verksamhetskapitalberäkningen uppta masskuldebrevslån som avses i 4 1 momentet 1 och 2 punkten förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar, avvikande från gängse värdets princip, såvida det gängse värdet av dessa masskuldebrev på grundval av förändring in marknadsräntorna sjunker under bokföringsvärdet. Värdet kan dock vara högst det värde som erhålls genom att diskontera ännu inte erhållna utbetalningar med beräkningsräntan. Till verksamhetskapitalberäkningen skall då fogas en utredning för att, en tillräcklig del av de likvida medlen är värderade till gängse värde med beaktande av en sådan omständighet, att tillgångar måste realiseras med kort varsel. Det gängse värdet av ifrågavarande masskuldebrevslån skall redogöras i en bilaga till verksamhetskapitalberäkningen. 9.8 Föreskrift om verksamhetskapitalet vid överlåtelse av försäkringsverksamheten Pensionsstiftelser som bedriver APL-verksamhet skall vid överlåtelse av försäkringsverksamheten iaktta stadgandena om verksamhetskapitalet i 88 5 mom. lagen om pensionsstiftelser. Enligt ikraftträdelsestadgandena angående verksamhetskapitalet i lagen om pensionsstiftelser skall utan hinder av stadgandena i 6, 45, 88, 100 och 120 i lagen angående överföring och återbetalning av verksamhetskapitalet under åren 1997-2005 dock iakttas vad ministeriet föreskriver. Vid överlåtelse av en del av försäkringsverksamheten skall föreskrifterna i punkterna 9.8.1 och 9.8.2 äga motsvarande tillämpning. De erforderliga beloppen av verksamhetskapitalet beräknas enligt de tillgångar som skall överföras, dock på så sätt att pensionsstiftelsens solvensgräns alltid är minst en procent. 9.8.1 Frivillig överlåtelse av försäkringsverksamheten Om en pensionsstiftelse upplöses frivilligt enligt 78 4 mom. lagen om pensionsstiftelser, skall vid överlåtelsen av försäkringsverksamheten verksamhetskapitalet överföras till den övertagande försäkringsanstalten till solvensgränsens dubbla belopp. Enligt lagens ikraftträdelse- och övergångsstadganden träder stadgandena om beloppet av pensionsstiftelsernas verksamhetskapital i kraft stegvis före år 2005. Vid överlåtelse av försäkringsverksamheten tillämpas det ovan nämnda beloppet av verksamhetskapitalet dock till fullt belopp genast, utan någon övergångsperiod. Detta är motiverat bl.a. därför att övergångsstadgandena gäller pensionsstiftelserna men inte nödvändigtvis de övertagande försäkringsanstalterna. I samband med överlåtelse av försäkringsverksamheten är pensionsstiftelsens arbetsgivare skyldiga att utöka verksamhetskapitalet till solvensgränsens dubbla belopp. Det övergående verksamhetskapitalet skall bestå av sådana poster som den övertagande försäkringsanstalten kan hänföra till sitt eget verksamhetskapital. Exempelvis en post som 19 (22)
baserar sig på den lönesumma som arbetsgivaren har betalat kan inte hänföras till sådant verksamhetskapital som skall överföras till ett arbetspensionsförsäkringsbolag. En verksamhetskapitalpost som utökats under åren 1997-1999 genom en ränteöverföring enligt APL-systemet skall under åren 1999-2005 alltid i sin helhet överföras till den övertagande försäkringsanstalten, även om pensionsstiftelsens verksamhetskapital överstiger solvensgränsens dubbla belopp som nämnts ovan. 9.8.2 Obligatorisk överlåtelse av försäkringsverksamheten Om det är nödvändigt att överlåta försäkringsverksamheten enligt 78 1 mom. lagen om pensionsstiftelser, skall verksamhetskapitalet enligt 88 i lagen överföras till minst ett belopp som motsvarar solvensgränsen, men högst till solvensgränsens dubbla belopp. Ovan nämnda belopp av verksamhetskapitalet tillämpas till fullo genast, utan någon övergångsperiod. Om pensionsstiftelsens verksamhetskapital överstiger solvensgränsen men underskrider solvensgränsens dubbla belopp, skall hela verksamhetskapitalet överföras till den övertagande försäkringsanstalten. I samband med sådan överlåtelse av försäkringsverksamheten som blivit nödvändig på grund av upplösning av en pensionsstiftelse är arbetsgivaren skyldig att utöka verksamhetskapitalet upp till solvensgränsen. Det övergående verksamhetskapitalet skall bestå av sådana poster som den övertagande försäkringsanstalten kan hänföra till sitt eget verksamhetskapital. En verksamhetskapitalpost som utökats under åren 1997-1999 med en ränteöverföring enligt APL-systemet skall under åren 1999-2005 alltid i sin helhet överföras till den övertagande försäkringsanstalten, även om verksamhetskapitalet överskrider de ovan nämnda beloppen. 20 (22)
10 Vissa föreskrifter 10.1. Om pensionsstiftelsens upplåning Pensionsstiftelsen skall enligt 4 3 mom. lagen om pensionsstiftelser dimensionera sin verksamhet så att den kan bedrivas utan upplåning. Motsvarande gäller också sådana bostads- och fastighetsbolag i vilka pensionsstiftelsen har aktiemajoritet eller motsvarande bestämmanderätt. Upptagning av lån kan dock anses godtagbart i följande situationer: 1. APL-återlåning 2. krediter som behövs för att upprätthålla likviditeten 3. krediter som staten beviljar för bostadsändamål 4. lån om vilka stadgats i lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/80) 5. övriga krediter som behövs av särskilt vägande skäl. Om pensionsstiftelsen har för avsikt att uppta krediter enligt punkt 5 skall pensionsstiftelsen meddela detta till Försäkringsinspektionen i god tid på förhand. 10.2 Om pensionsstiftelsens ansvarsförbindelser Pensionsstiftelsen får inte ställa inteckning eller annan säkerhet för betalning av andra lån än de som upptagits i punkt 10.1. Pensionsstiftelsen får inte ställa borgen eller annan ansvarsförbindelse för någon annans skuld. 10.3 Överskjutande del (specialansvar) enligt 147 lagen om pensionsstiftelser Enligt 43 3 mom. lagen om pensionsstiftelser anses vid beräkning av pensionsansvaret för de personer som hör till pensionsstiftelsens verksamhetskrets pensioner eller andra förmåner än förmåner enligt lagen om pension för arbetstagare tillväxa lineärt under den tid som ger rätt till pension, tills pensionsåldern uppnås. Det tidigare beräkningssättet grundade sig på att full pension inflöt i enlighet med reglerna för pensionsstiftelsen på basis av tjänsteår. Som en följd av det ändrade beräkningssättet kan pensionsansvaret för A-pensionsstiftelser och avdelningar för personer som hör till verksamhetskretsen bli i viss mån mindre än med det tidigare beräkningssättet. Om användningen av de tillgångar som motsvarar skillnaden mellan det nya och gamla beräkningssättet bestäms i 147 lagen om pensionsstiftelser. Pensionsansvaret enligt de nya beräkningsgrunderna tas i bruk för första gången för det bokslut som uppgörs för 1996. Till bokslutet fogas en kalkyl av pensionsstiftelsens försäkringsmatematiker om det pensionsansvar som beräknats på basis de nya och gamla beräkningsgrunderna per 31.12.1995 samt skillnaden mellan dessa. I bokföringen för räkenskapsperioden 1996 tas från det gamla pensionsansvaret per 31.12.1995 först skillnaden mellan ansvaren enligt försäkringsmatematikerns kalkyler till 21 (22)
sitt eget bokföringskonto. Efter detta tas beloppet för skillnaden mellan ansvaren bort från ansvarsunderskottet för räkenskapsperioden 1995 endera helt eller så mycket som skillnaden mellan ansvaren är. Den skillnad mellan ansvaren som blir kvar är den överskjutande del som avses i 147 lagen om pensionsstiftelser, dvs. specialansvaret. Ändringen i ansvarsunderskottet, ändringen i specialansvaret och det specialansvar som kvarstår skrivs särskilt in i resultat- och balansräkningen. De tillgångar som motsvarar specialansvaret skall enligt lagen om pensionsstiftelser användas för att bekosta annat pensionsskydd än pensionsskydd enligt APL. Understödsavgifter kan inte uppbäras förrän de tillgångar som svarar mot specialansvaret har använts. Specialansvaret räknas skilt för varje arbetsgivare i sampensionsstiftelser. Om en pensionsstiftelses räkenskapsperiod inte är ett kalenderår räknas specialansvarets belopp för bokslutsdagen för räkenskapsperioden som börjat 1995 och pensionsansvaret enligt de nya beräkningsgrunderna tas i bruk för första gången i bokslutet för den räkenskapsperiod som börjat 1996. Om en AB-pensionsstiftelses A-avdelning har ansvarsunderskott och B-avdelningen på motsvarande sätt negativt ansvarsunderskott (obligatorisk ansvarsunderskott beaktas inte i detta sammanhang), kan man låta bli att minska ansvarsunderskottet på A-avdelningen med skillnaden för ansvaren så att i pensionsstiftelsen i sin helhet inte uppkommer överskott. I A-avdelningens balansräkning kan således samtidigt finnas både specialansvar och ansvarsunderskott. Om en del arbetsgivare i A-sampensionsstiftelsen har ansvarsunderskott och andra negativt ansvarsunderskott, kan man låta bli att minska arbetsgivarvisa ansvarsunderskott med skillnaden för ansvaren så att i pensionsstiftelsen i helhet inte uppkommer överskott. Pensionsstiftelsens styrelse beslutar om i vilket förhållande man låter bli att minska ansvarsunderskottet mellan olika arbetsgivare. Enligt lagen om pensionsstiftelser får de tillfångar som svarar mot specialansvaret användas för att bekosta pensionsskydd enligt APL eller återbetalas till arbetsgivaren, om det finns tillgångar kvar fem år efter det att lagen trädde i kraft. Om det alltså finns specialansvar kvar i det bokslut som görs upp år 2000 kan motsvarande tillgångar överföras som intern överföring till B-avdelningen eller återbetalas till arbetsgivaren. Om i en A-pensionsstiftelses eller avdelning efter ibruktagandet av de nya beräkningsgrunderna finns både övertäckning och ansvarsunderskott kan övertäckningen överföras till en annan avdelning eller återbetalas till arbetsgivaren såsom bestäms i lagen om pensionsstiftelser. I fråga om överförandet eller återbetalning av specialansvaret skall iakttas tidsfristen om fem år enligt lagen om pensionsstiftelser. 22 (22)