DOKUMENTATION AV ETT FARTYGSVRAK INATTVIKEN,HÄRNÖSAND

Relevanta dokument
Rapport om besiktning och provtagning för dendrokronologisk datering av vrak beläget i Ryamadviken, Sturkö, Karlskrona kommun, Blekinge län.

Arkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda

En stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm

. M Uppdragsarkeologi AB B

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan.

En fartygslämning vid Kapellskär

Arkeologisk undersökning i form av marinarkeologisk

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Bilaga 3. Figurer till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Tre nya tomter i Ekängen

RAPPORT 1991:9 ARKEOLOGISK PROVUNDERSÖKNING PÅ FASTIGHETEN ÅSTA 1:40, TUNA SN, MEDELPAD L~~ (M)QJJ ~~LF U [J2:> [J2:> (Q> ~~@ V~~~@~(MJO={)~U

SJÖGATAN HUDIKSVALLS HAMN

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.

Vraket vid Åkroken. Selångersån Sundsvall

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Rapport/PM. Arkeologisk utredning etapp 2, inom fastigheten Boo 1:254, Boo socken, Nacka kommun, Södermanland

Hus i gatan Akut vattenläcka

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

RAPPORT 1991:6. V ~~ ~~~G0J (}={]gy ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV FORNLAMNING 137 ÄSTA 1:6, TUNA SN, MEDELPAD. L~(NJ~(MJQ,J)~~~y~

Kihlsvraket. Kihlsvraket. Arkeologisk utredning och förundersökning Baggensfjärden Boo socken Värmdö kommun Stockholms län.

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Hus- och bryggbyggnation inom Rönnäng 1:75 m.fl.

Utkanten av en mesolitisk boplats

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland

tal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro

Under golvet i Värö kyrka

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

VA i C.H:s gata i V-ås

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Loholmens borgruin Raä2

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Mynttorget och Kanslikajen

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Marinarkeologisk utredning etapp I, fastigheter Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl., Luleå kommun, Norrbottens län.

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun.

Stadsparken bevattning, Västerås

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT NR 2014:9. Förbifart Stockholm

Grävning för elkabel på gravfält

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

Historiska lämningar i Kråkegård

Västanå 4, Eksjö. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:36 Ann-Marie Nordman

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Djurgården 1:1 och 1:22 Stockholms stad Uppland

Rullstolsramp i kv Handelsmannen

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Utbyggnad av småbåtshamnen i Västerviken, Strängnäs

Vatten- och avloppsledningar mellan Hemmesta och Käppala

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Elkabel vid Rogslösa bytomt

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Fjärrvärme i Järnvägsgatan

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Provtagning på fartygslämningarna Gröne Jägaren och Riksäpplet

Ett 1700-talslager i Östhammar

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Fjärrvärme på Gasterlyckan

Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Kompletterande jobb utefter väg 250

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Parkeringsplats, Helgö

Ny transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning

UTREDNING INOM TUNA 3:1

länsstyrelsen Härnösand Ink ID- 2 5 Dnr VrJel vid 7kroAen Rapport höslen 1999, gjord av Anders Vikdahl och Lennarth Högberg.

VATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT

BJURS 9. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015

Transkript:

RAPPORT 2000:12 DOKUMENTATION AV ETT FARTYGSVRAK INATTVIKEN,HÄRNÖSAND REFERENSEXEMPLAR

Länsmuseet Västemorriand Box 34, 871 21 Härnösand Avd. for Kultunniljövård Magnus Holmqvist (Odd Johansen, RaiiIUV-Mitl) (Andreas Olsson, RaälUV-Mitt) December 2000 2

SAMMANFATINlNG År 1994 hittade en lokal dykarklubb, SDK Botten, Fartygslämningar i NallViken. P g a byggnadstekniska element, bl a spantfacksbredd, trodde man sig kunna datera åtminstone en del av spanten till medeltid. Detta har inte kunnat verifieras genom den nu genomfårda undersökmngen. Under våren/sommaren 2000 uppstod en tämligen kraftig turbulens kring vraket och dess eventuella datering. För att försöka bringa klarhet i forhållandena, så genomfördes en besiktning i september. De synliga fanygslämningama täcker ett ca 5 x 3 ffi st område och kommer från en klinkbyggd farkost. Två prover. som togs i samband med undersökningen, har givit dateringar som indikerar att Fartyget byggdes i slutet av 17oo-taIet eller början av 18oo-talet 3

lnnehållsförteckning I. INLEDNlNG ss 2. BAKGRUND ss 3. IDENTIFIKAT10NS- OCH LÄGESUPPGIFTER s6 4. FÖRUTSÄTININGAR FÖR UNDERSÖKNlNGEN s6 4.1 Målsättning s6 4.2 Topografi s6 5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNlNGEN s 7 5.1 UtfOrande och dokumentation s7 5.2 Planritning över vraket s8 5.3 Beskrivning av vraket 6. DATERING sil 7. SLUTSATSER sl1 8. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR sl2

l. INLEDNING Med anledning av den uppmärksamhet som lämningarna i Nattviken fått, inte minst från massmedia, det senaste året, genomfördes en besiktning av ett fartygsvrak.. Arbetet har utförts av personal från Riksantikvarieämbetet I UV Mitt, under ledning av personal från Länsmuseet Västernorrland, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västemorriands län. Kostnaderna har bestridits av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Denna rapport bygger till största delen på den preliminära rapport, som personalen från Raä / UV Mitt levererat. Slutlig rapport därifrån väntas under våren 2001. 2. BAKGRUND Under 1994 genomförde sportdykarklubben Botten en inventering av ett vattenområde i Nattviken i centrala Härnösand. Man gjorde ett flertal fynd. bl a ett fartygsvrak., ett antal stenkistor och stående pålar. (Bäckström. Hedberg & Hansson. 1995). Sportdykarklubbens arbete uppmärksammades av Länsmuseet. Setb Jansson, då anställd vid museet, genomförde tillsammans med sportdykarna en besiktning av området i september 1994. 1996 genomförde Sjöhistoriska museet. på initiativ av sportdykarna, en kartering med s k Side Sean Sonar. (von Arbin, 1996). Under våren-sommaren 2000 blev det en tämligen kraftig turbulens kring lämningarna i Nattviken, och då speciellt kring fartygsvraket (som bl a i massmedia figurerat som "vikingaskepp"). Detta föranledde Länsstyrelsen i Västernorrlands län att uppdra åt Länsmuseet, att låta genomföra en besiktning och dokumentation av ifrågavarande lämning. enligt beslut nr 220-7058-00 per 2000-08-21. 5

3. IDENTlFIKATlON8- OCH LÄGESUl'PGlFTER Länsstyrelsen Dnr: Länsmuseet Dnr: Raä Dnr: Fastighet: Socken; Kommun: Landskap: Län Gula kanan" Koordinater (Rikets nät) 220-7058-00 342-00 424-3144-2000 Nattviken Domkyrkoförsamlingen Härnösand Ångermanland Västernorrland Hämön 171:80 X 6948440 Y 1609120 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 4.1 Målsättning Målsättningen med den nu genomförda undersökningen var, an göra en besiktning och dokumentation av vraklokalen samt att ta prover för datering. 4.2 Topografi Vraklokalen är belägen i södra halvan av Nattviken, ca 6-7 ffi från strandkanten. Vraket ligger på ca 3 ffi djup. Utsikt mot N. Vrakplatsen markeras av bojarna i mrgrunden. Foto: Odd Johansen. 6

5. REDOVlSNING AV UNDERSÖKNINGEN 5.1 Utfårande och dokumentation FäJtarbetet genomfördes under en dag, 2000-09-28. Undervattensarbetena har utförts av Odd Johansen och Andreas Olsson. Som dykjedare fungerade Magnus Holmqvist. Projekl- och rapportansvarig har Magnus Holmqvist varit. Det undersökta området omfattade ca 15 m 2. Vraket mätte5 upp med hjälp av utspänt måttband, och dokumenterades i plan. Dessutom ritades ett par tvärsnitt. Uppmätningen har kompletterats med en byggteknisk beskrivning. Sex prover togs for dendrokronologisk analys (se kap 6). Vid undersökningstillfållet gjordes även en kort besiktning av den stenkista som ligger ett 10 tal ffi N om vraket. Den är delvis dokumenterad med videofilm. Dolcumentationsmaterialet fårvaras på Riksantikvarieämbetet och utgörs aven planritning i skala 1:20. Fotomaterialet utgörs av diafilm samt digital videofilm. Dykning pågår. FOIO: Odd Johansen. 7

TECKENFÖRKLARINGAR Old 4 Bp - bordlllggningsplanka Ig'"' innergamcring K-kOl.. K.s - kölsvin Oid - oidentifiemd S - sten Spt - spant T-tegel - Oid7, /,, Old) OidS 4J '/,Oid6 Ig2 > -----;\1 :: 8SP'~, Ig4 - - --------1\ Ig I I... -----"1 l1b,,~ Ig l s IS Lask Bpl, BpS, Ks Bp2 ra t B Bp! Spl4 i K i lask TVÄRSNITT A o o B o o 0,5 IM b'='="=!=!='===="

5.3 Beskrivning BV vraket Det är svårt att bedöma vrakets exakta storlek.. eftersom endast ett mindre parti är frilagt. De synliga delarna ligger inom ett ca 5 x 3 m stort område. De delar som är synliga är tämligen hårt nedbrutna. På båda sidor om kölen finns bordläggning, spant och innergamering bevarad. 5.3.1 Köl Kölen (K) är av typen spunningsköl och är 120 mm br och 140 mm tj. Kölen är sammansatt av två delar som bultats ihop. vilket är en ovanlig byggnadsteknisk lösning. Spunningen är placerad i fogen mellan de två delarna. Den frilagda delen av kölen avslutas med en nedåtriktad snedlask. (lasken finns spår aven järnbull. Det använda träslaget har bedömts vara furu eller gran. 5.3.2 Kölsvin Kölsvinet (Ks) har ett tvärsnitt av 120 x 120 mm. Det är placerat ovanpå och fast vid bottenstockarna. Kölsvinet har grunda nötter för bottenstockarnas inpassning. Det är osäkert om nötterna har tillverkats eller om de uppkommit genom bottenstockarnas anliggning. Den frilagda änden av kölsvinet har ett stumt avslut. Det använda träslaget har. i samband med dendrokronologisk analys. bestämts till gran. 5.3.3 Spant Sju virken (Spt 1-7) har kunnat bestämmas som spant. Endast tre eller fyra av dessa kan konstateras vara i ursprungligt läge. varav samtliga är bonenstockar. Det är i övrigt osäkert vilka av spanten som utgör bonenstockar. Spant 5 (Spt 5) är en bottenstock forsedd med en snedlask i den Ö änden. Detta indikerar en laskning mot upplängoma 9

Spantfacksbredden är ca 450 mm. Spanten är 120-150 mm tj och 90-100 mm bro Spanten har rektangulära tvärsnitt med lätt avrundade hörn, tjockleken är större än bredden. Det finns spår av både jäm- och träförbindningar. Detta visar att spanten varit förbundna mot bordläggningen med både jämbultar och tränaglar. Det använda träslaget har bedömts vara furu eller gran. 5.3.4 Bordläggning Två bordläggningsplankor (Bp 1-2) är synliga på den östra sidan om kölen och rem (Bp 3-6, 8) på den västra. Dessutom finns en lös planka (Bp 7). Samtliga bordläggningsplankor är hårt eroderade och några exakta mått har inte kunnat tas. Största uppmätta bredd är 230 mm och uppmätt tjocklek är 20-30 mm. Två bordläggningsplankor (Bp 1 och 3) är försedda med snedlaskar, vilka indikerar att vrakets för bör ligga i söder. De laskar som påträffats är symmetriskt placerade. vilket kan indikera att de båda skrovsidoma byggts av bordsplank av samma längd. Rester av järn. men avsaknad av brickor, visar att plankorna spikats samman. Det använda träslaget har, i samband med dendrokronologisk analys, bestämts till gran. 5.3.51nnergarnering Fyra innergarneringsplankor (Ig 1-4) har påträffats. Samtliga befinner sig i ursprungligt läge och har bultats fast mot spanten. Plankorna har tvär avslutning mot N. Frånvaron av ytterligare plank, eller spår av dessa, indikerar att man avslutat innergarneringen här. Plankorna är 150-220 mm breda och 50 mm tjocka. Innergameringen ger med sina virkesdimensioner ett något apart intryck, jämfört med vraket i övrigt. Det kan vara så, att denna inte är en ursprunglig del av fartyget, utan tillkommit senare som skydd för spant och bordläggning. Det använda träslaget har, i samband med dendrokronologisk analys, bestämts till gran. \O

6. DATERING Sammanlagt togs sex prover för dendrokronologisk datering. Av dessa gick bara två prov att datera. Provnr Fartv.sdel Träsla. Daterin2 Anm I Innergamering l Gm. 1818-19 Kommer troligen lh\n c:lt Qmridc: öster om SlOf$jlln i Jlmlllllld. 2 Bord1a lanka 3 Gm. - - 3 Kölsvin Grnn 1588 KIlIsvinet bedoms vpra hart inh~:,; vatfhr ett ~C::ll.antal arsrin2llr kan ha fqrsilumlt. Med ad eller HAlJin lliid. 4 lnnermmerinf! 4 Gm. - - 5 Bordlä lanka 7 Gm. 6 Bordlä lanka 4 Gm. - - Proverna analyserades vid Laboratoriet för Yedanatomi och Dendrokronologi, Lunds universitet, av Han: Linderson. Andreas Olsson efter vällorrättat värv. Foto: Odd Johansen. 7. SLUTSATSER Vraket är efter ett klinkbyggt fartyg i gran och eventuellt också i furu. De träslagsbestämningar som gjordes i samband med de dendrokronologiska analyserna, indikerar att virket till fartyget kom från Jämtland och Medelpad/Hälsingland. Fartygets längd har inte varit möjlig att bestämma, det har dock varit minst sex meter långt. Utifrån konstruktionen i övrigt, så kan man säga att längden sannolikt inte överskridit 20 meter. Kölen är en tvådelad spunningsköl. I den norra änden finns en nedåtriktad lask, aven typ som påminner om en förstävslask. Samtidigt visar bordplankens laskar att den norra änden varit 11

riktad mot aktern. Detta betyder, att köllasken antingen indikerar en förlängning av kölen eller en lask mot akterstäven. Av dessa alternativ är det första det mest sannolika, då det saknas exempel på nedåtriktade laskar mellan köl och akterstäv i klinkbyggda båtar. Bordläggningen har spikats samman. Spanten har forbundits till bordläggningen med jämbultaroch kilade dymlingar. I åtminstone ett fall har en bottenstock laskats moten upplänga. 10 nergameringen har bultats mot spanten. Kölsvinet har daterats till 1588. Denna datering är sannolikt inte korrekt. eftersom ett ston antal årsringar försvunnit i samband med tillhuggningen. lnnergameringen har daterats till ca 1818-19. Både kölsvin och innergamering är samtidigt delar som, i större utsträckning. kunde bytas ut vid behov. I det nu aktuella fallet ger innergarneringen ett mycket apart intryck. Sammantaget ger detta en datering till sent 17oo-tal eller tidigt 1800-ta1 7. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR von Albin. S. Bäckström, P. Hedberg, S. & Hansson. H. Johansen. O. & Olsson, A. 1996 1995 2000 Marinarkeologer hjuade nya farrygsvrak. Nya Norrland, 1996-06-17. Härnösand. Nattviken. Marinarkeologisk rapport 950117. Opublicerad rapport. SDK Botten. Härnösand. Fartygslänming i Nauvikell. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. (rappon under utarbetande). 12