SVENSK STANDARD SS-ISO 8785 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-12-11 1 1 (1+24) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Geometrical Product Specification (GPS) Surface imperfections Terms, definitions and parameters Geometriska produktspecifikationer (GPS) Ytdefekter Termer, definitioner och parametrar The International Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. Swedish Standards corresponding to documents referred to in this Standard are listed in Catalogue of Swedish Standards, issued by SIS. The Catalogue lists, with reference number and year of Swedish approval, International and European Standards approved as Swedish Standards as well as other Swedish Standards. Den internationella standarden gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den officiella engelska versionen av med svensk översättning. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS 01.040.17; 17.040.20 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SMS. Telefon: 08-459 56 00. Telefax: 08-667 85 42 E-post: info@sms-standard.se Prisgrupp Q Tryckt i mars 1999
Page/Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Förord ISO (Internationella Standardiseringsorganisationen) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISOmedlemmar). Utarbetandet av internationella standarder sker vanligen i ISO s tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserat av det arbete som pågår i någon teknisk kommitté har rätt att bli medlem i denna. Internationella organisationer, myndigheter och privata, samarbetande med ISO, deltar också i arbetet. ISO har nära samarbete med Internationella Elektrotekniska Kommissionen (IEC) i alla frågor som berör elektroteknisk standardisering. Förslag till internationella standarder som godkänns av de tekniska kommittéerna sänds till medlemsländerna för röstning. För att publiceras som internationell standard krävs att minst 75 % av de medlemmar som röstar godkänner förslaget. Den internationella standarden ISO 8785 har utarbetats av den tekniska kommittén ISO/TC 213, Dimensional and geometrical product specifications and verification. Bilaga A och B i denna internationella standard är endast avsedda för information.
Page/Sida 3 Orientering Denna internationella standard är en standard inom området geometriska produktspecifikationer (GPS) och skall betraktas som en Generell GPS-standard (se ISO/TR 14638). Den påverkar länk 1 och 2 i kedjan av standarder för ytdefekter. För mera detaljerad information om relationen mellan denna standard och andra standarder och GPS-matrisen, se Bilaga A.
Blank page
Page/Sida 5 Geometriska produktspecifikationer (GPS) Ytdefekter Termer, definitioner och parametrar 1 Omfattning Denna internationella standard definierar termer angående ytdefekter i avsikt att etablera ett gemensamt språk för användning i tekniska dokument, vetenskapliga publikationer etc. för att ange i vilken utsträckning ytdefekter är tillåtna och för att underlätta vid angivelse av mätmetoder för ytdefekter. Ytdefekterna som definieras i denna internationella standard har inget samband med ytjämnhet och inte heller med vågighet. Den anger inte huruvida ytdefekterna är önskvärda eller inte önskvärda. Detta beror på ytans användning eller funktion. För särskilda tillämpningar och tillverkningsprocesser kan ytterligare termer och definitioner vara nödvändiga. Sådana termer och definitioner kommer att anges i relevanta internationella standarder. Vissa typer av särskilda ytdefekter är definierade i andra internationella standarder. 1) Se t.ex. ISO 4287.
Page/Sida 6 2 Termer 2.1 referensyta yta, i form av en geometrisk yta, utifrån vilken ytdefektsparametrarna bestäms ANM 1 Referensytan passerar igenom den högsta toppen på den verkliga ytan med undantag för ytdefekterna. Den är ekvidistant från medelytan som beräknas enligt minsta kvadratmetoden. 2 Referensytan bestäms över ett bestämt ytavsnitt, eller över en begränsad del av ytan beroende på storleken (måtten) på en enstaka defekt, varvid ytans storlek skall vara tillräcklig för att bestämma defekten medan formavvikelsernas inverkan undertrycks. 3 I praktiken sammanfaller referensytan med ytan närmast intill defekten. 2.2 utvärderingsyta för ytdefekter A en del av eller hela den verkliga ytan på ett arbetsstycke för vilket ytdefekter anges och kontrolleras 2.3 ytstruktur upprepade eller slumpvisa avvikelser från den geometriska ytan vilka bildar ytans tredimensionella topografi ANM I ytstrukturen innefattas ytjämnhet, vågighet, ytmönstrets orientering, defekter och formavvikelser på ett begränsat ytområde. 2.4 ytdefekt SIM ett element, en oregelbundenhet eller en grupp av element och oregelbundenheter på den verkliga ytan, som uppkommit oavsiktligt eller tillfälligtvis under tillverkning, lagring eller användning av ytan ANM 1 Användningen av den engelska termen surface defekt i ovanstående betydelse bör undvikas. Se definition av defect i ISO 8402. 2 Dessa typer av oregelbundenheter skiljer sig avsevärt från dem som bildar en grov yta. 3 Närvaron av en defekt på den verkliga ytan innebär inte nödvändigtvis att den givna ytan är oanvändbar. Accepterandet av en defekt bestäms av ytans funktion och måste anges i lämpliga termer, t ex längd, djup, bredd, höjd och antal per ytenhet.
Page/Sida 7 3 Egenskaper och parametrar för ytdefekter ANM Det värde som anges i kravet är det maximala värdet på parametern eller egenskapen hos ytdefekten som tillåts på ytan, d.v.s. den gräns som om den överskrids leder till kassation av komponenten innehållande ytdefekten i fråga. EXEMPEL SIM n = 60 där SIM n är antal ytdefekter enligt 3.7 SIM n /A = 60/1 m -2 SIM n /A = 10/50 m -2 där A är utvärderingsytan för ytdefekter enligt 2.2 3.1 ytdefektlängd SIM e ytdefektens största mått mätt parallellt med referensytan 3.2 ytdefektbredd SIM w ytdefektens största mått mätt vinkelrätt mot defektlängden och parallellt med referensytan 3.3 ytdefektdjup SIM sd ytdefektens största djup, mätt från referensytan och vinkelrätt mot densamma 3.3.1 djup för kombinerade ytdefekter SIM cd avstånd mellan referensytan och ytdefektens lägsta punkt mätt från referensytan och vinkelrätt mot densamma 3.4 ytdefekthöjd SIM sh ytdefektens största höjd, mätt från referensytan och vinkelrätt mot densamma
Page/Sida 8 3.4.1 ytdefekthöjd för kombinerad ytdefekt SIM ch avstånd mellan referensytan och den högsta punkten på ytdefekten, mätt från referensytan och vinkelrätt mot densamma 3.5 ytdefektsarea SIM a en enstaka ytdefekts area projicerad på referensytan 3.6 total ytdefektsarea SIM t area lika med summan av de individuella ytdefektsareorna, för ytdefekter över kravgränsen. ANM 1 Den totala ytdefektsarean beräknas som: SIM t = SIM a1 + SIM a2 + + SIM an 2 När urvalsgränserna anges skall det dimensionskriterium användas som är den minsta storleken på en ytdefektsegenskap under vilken ytdefekten bortses ifrån när SIM n och SIM t bestäms. 3.7 antal ytdefekter SIM n antal ytdefekter över kravgränsen på hela den verkliga ytan 3.8 antal ytdefekter per ytenhet SIM n /A antal ytdefekter på den bestämda utvärderingsarean för ytdefekter A 4 Speciella typer av ytdefekter 4.1 fördjupning inåtriktad ytdefekt
Page/Sida 9 4.1.1 spår ytdefekt som är en långsträckt fördjupning med rundad eller flat botten Se figur 1. Figure 1/Figur 1 4.1.2 repa ytdefekt som är en fördjupning av oregelbunden form och ospecificerad riktning Se figur 2. Figure 2/Figur 2 4.1.3 spricka linjär fördjupning med spetsig botten orsakad av en störning i ytintegriteten och i arbetsstyckets basmaterial Se figur 3. Figure 3/Figur 3
Page/Sida 10 Provläsningsexemplar / Preview 4.1.4 por mycket litet hålrum med brant sluttande väggar och vanligen skarpa kanter där de övre kanterna av hålrummet inte är högre än referensytan Se figur 4. Figure 4/Figur 4 4.1.5 lufthål ytdefekt i form av en enstaka fördjupning som resultat av bortfall av främmande partiklar eller på grund av etsning eller gaspåverkan Se figur 5. Figure 5/Figur 5 4.1.6 krymphål fördjupning orsakad av krympning under övergången till fast tillstånd vid gjutning, svetsning etc. Se figur 6. Figure 6/Figur 6
Page/Sida 11 4.1.7 klyfta, springa, skreva skarpt markerad, klyftliknande, oregelbunden öppning med litet djup Se figur 7. Figure 7/Figur 7 4.1.8 vankant defekt som utgörs av den avrundade del av ytan som finns i skärningslinjen mellan två ytor Se figur 8. Figure 8/Figur 8 4.1.9 buckla (konkav) fördjupning i ytan på ett plåtmaterial orsakat av lokal böjning Se figur 9. Figure 9/Figur 9