Piercing och tatuering ett nationellt tillsynsprojekt 2011 2012
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-008-4 Artikelnr 2012-12-30 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2012 2
Förord Socialstyrelsen är nationell tillsynsvägledande myndighet i frågor som gäller hälsoskydd och smittskydd enligt miljöbalken. Det innebär att Socialstyrelsen vägleder och ger råd och information till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder som är de operativa tillsynsmyndigheterna. Länsstyrelserna har också en tillsynsvägledande roll. Socialstyrelsen samordnar, följer upp och utvärderar den operativa tillsynen. Målet med tillsynsvägledningen är att skapa förutsättningar för en likvärdig och effektiv kommunal hälsoskyddstillsyn som bidrar till att säkerställa miljöbalkens intentioner. Socialstyrelsen har under 2011 och 2012 drivit ett nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering. Syftet var att verka för en säkrare piercing och tatuering i landet när det gäller hygien och rengöring och därmed förhindra smittspridning. Syftet var dessutom att öka kunskapen hos miljöinspektörerna om hygien och rengöring samt egenkontroll inom dessa områden. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna i de kommuner som deltog i projektet har genomfört den operativa tillsynen av piercing- och tatueringsverksamheterna. Efter tillsynsbesöken har inspektörerna gjort en sammanställning av resultatet från sina inspektioner och redovisat en sammanställning till Socialstyrelsen. Denna rapport presenterar ett urval av resultatet med kommentarer från Socialstyrelsen. Rapporten kan användas som ett underlag för lokala, regionala och centrala beslutsfattare och är en återkoppling till deltagande kommuners miljö- och hälsoskyddsnämnder. Jenny Rehnman Ställföreträdande avdelningschef Avdelningen för kunskapsstyrning 3
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Piercing och tatuering 6 Yrkesmässig hygienisk verksamhet 6 Egenkontroll 7 Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 8 Projektets mål och syfte 8 Genomförande 8 Projektets resultat 10 Kommunernas syn på projektet 11 Socialstyrelsens kommentar 12 Referenser 14 Bilaga 1. Rapporterande kommuner 15 4
Sammanfattning Det nationella tillsynsprojektet om piercing och tatuering har varit ett landsomfattande projekt där Socialstyrelsen bjöd in landets miljö- och hälsoskyddsnämnder att delta. 113 kommuner i 20 län valde att medverka i projektet. Kommunerna har utfört inspektioner med fokus på hygien och rengöring hos 460 piercing- och tatueringsverksamheter. Kommunerna har särskilt sökt efter piercing- och tatueringsverksamheter som inte har varit anmälda till miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Det sammanställda resultatet av inspektionerna visar att det finns brister i hygienkunskapen hos piercing- och tatueringsverksamheterna, särskilt om steriliseringsprocessen och egenkontroll. Socialstyrelsen anser därför att det behövs obligatorisk hygienutbildning för dem som utför piercing och tatuering och för andra som utför stickande eller skärande behandlingar som räknas som yrkesmässig hygienisk verksamhet. Den ökande populariteten för piercing och tatuering har lett till att många nya verksamheter har etablerats. En del av dessa verksamheter har inte anmälts till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Vid anmälan ska nämnden bl.a. bedöma om verksamhetens lokal är lämplig, om utföraren har tillräcklig kunskap och att verksamheten har egenkontroll med förebyggande rutiner för att minska riskerna för smittspridning. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna hittade och inspekterade drygt 70 oanmälda verksamheter. Detta visar på vikten av att kommunerna bedriver en operativ tillsyn där man både utför inspektioner av kända verksamheter och söker efter nya. Det är väsentligt för en bra tillsyn att kommunerna har välutbildade inspektörer som både kan upptäcka allvarliga hygienbrister och informera verksamhetsutövarna om varför bristerna är allvarliga och därmed motivera till förbättring. Enligt de deltagande miljö- och hälsoskyddsinspektörerna har tillsynsprojektet lett till att de fått en förbättrad kunskap om hygien och rengöring kopplat till piercing och tatuering. Det är kommunledningens ansvar att kompetensen upprätthålls på miljö- och hälsoskyddskontoren. Socialstyrelsen har ett ansvar för att ha aktuell och tillgänglig tillsynsvägledning. 5
Piercing och tatuering Det blir allt vanligare att människor piercar och tatuerar sig. Dessa ingrepp innebär alltid en hälsorisk eftersom kroppens eget skydd i form av hud eller slemhinnor punkteras. Oönskade effekter av tatuering och piercing kan vara olika slags allergier, skador i munhålan eller ärrbildning. En allvarlig risk är att den som piercar eller tatuerar sig drabbas av någon typ av blodsmitta, men även andra infektioner kan ge upphov till stora problem. Goda hygienrutiner är centrala för att minimera smittrisken. Utformningen av lokaler där piercing eller tatuering utförs är också viktig för att minska hälsoriskerna. Innan man startar en verksamhet ska därför verksamheten och lokalen anmälas till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd enligt miljöbalken. En lämplig lokal ska bl.a. vara lätt att göra ren, ha tillgång till handtvättställ vid behandlingsplatsen och ha plats för rengöring och sterilisering. Nämnden har det operativa tillsynsansvaret och kan ställa krav på lokalens utformning och utrustning samt på verksamhetsutövarens egenkontroll. Piercing och tatuering räknas som yrkesmässig hygienisk verksamhet och regleras av miljöbalken (1998:808) och det innebär bl.a. att man ska ha en fungerande egenkontroll och tillräcklig kunskap för att förebygga smittrisker m.m. i sin egen verksamhet. Den ökande populariteten för piercing och tatuering innebär att allt fler verksamheter etablerar sig. Kunskaperna om hygien och lagstiftningens krav på verksamheten varierar både hos nya och redan etablerade verksamhetsutövare. Det finns därför ett stort behov av tillsyn, vägledning och information på området. Den kommunala tillsynen spelar här en viktig roll. Yrkesmässig hygienisk verksamhet Enligt flera verksamhetsutövare som Socialstyrelsen varit i kontakt med börjar många med att pierca eller tatuera sig själva och nära vänner i hemmet för att sedan utöka sin verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bara ställa krav när verksamheten är yrkesmässig. Vid bedömningen av om en verksamhet eller en åtgärd är yrkesmässig kan nedanstående kriterier användas. Yrkesmässig är verksamheten eller åtgärden om den som bedriver verksamheten eller vidtar åtgärden är näringsidkare kallar sig företagare uppenbarligen bedriver verksamhet kommersiellt utför tjänster åt någon annan tar betalt bedriver verksamhet i en större omfattning med viss varaktighet eller periodiskt återkommande marknadsför verksamheten eller åtgärden 6
inte agerar som privatperson. Uppräkningen är inte uttömmande. En bedömning ska alltid ske från fall till fall. Egenkontroll Regler om egenkontroll återfinns i miljöbalken och i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att kontrollera kvaliteten på sin egen verksamhet utifrån hälsooch miljörisker. Egenkontrollen ska bygga på en pågående riskanalys. Utifrån denna ska piercaren eller tatueraren utforma förebyggande rutiner. Rutinerna ska i sin tur kontrolleras, utvärderas och vid behov förbättras för att öka säkerheten. Ansvarsfördelning och rutiner ska vara dokumenterade. 7
Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering Projektets mål och syfte Genom projektet ville Socialstyrelsen öka kunskapen hos miljöinspektörer om hygien och rengöring samt egenkontroll inom dessa områden för piercing och tatuering verka för en säker piercing och tatuering i landet när det gäller hygien och rengöring och därmed förhindra smittspridning inom dessa verksamheter. För att uppnå detta sammanställde Socialstyrelsen kunskap om rengöring och hygien inom piercing och tatuering som publicerades på Socialstyrelsens webbplats. Denna vägledning skulle användas som stöd för kommunerna vid tillsynen. Tillsynen som genomfördes av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna förväntades i sin tur bidra till bättre kunskap hos piercing- och tatueringsverksamheterna om rengöring, hygien och egenkontroll enligt miljöbalken. Syftet med projektet var inte att ta fram jämförande analyser mellan kommunerna. Genomförande Projektet handlade om hygien och rengöring inom piercing- och tatueringsverksamheter och utgick enbart från miljöbalken. Verksamheter där man genomför kosmetisk tatuering som innebär att kunden får permanent makeup ingick i projektet. Däremot ingick inte öronhåltagning där man enbart använder ett sterilt smycke som sitter i en engångskassett och där smycket inte vidrörs med händerna. Frågor som allergi, tatueringsfärger, avfallshantering samt inomhusmiljöfrågor, t.ex. ventilation och temperatur, ingick inte heller i projektet. Alla Sveriges kommuner inbjöds att vara med i projektet. 113 kommuner valde att delta och de bestämde själva vilka piercare och tatuerare som skulle besökas samt hur de skulle genomföra tillsynen. De deltagande kommunerna uppmuntrades att söka efter sådana yrkesverksamma piercing- och tatueringsverksamheter som inte var anmälda till miljö- och hälsoskyddsnämnden. För att stödja kommunerna som deltog i projektet genomförde Socialstyrelsen före inspektionsperioden seminarier på tre platser i landet om hygien och rengöring vid piercing och tatuering. Seminarierna innehöll bl.a. en beskrivning av tatuering och piercing där två företrädare från branschen beskrev sina verksamheter juridiska aspekter, vägledning om egenkontroll 8
erfarenheter från en kommuns tillsyn rengöringsmetoder och steriliseringsapparater risker förknippade med piercing och tatuering. Vid seminarierna medverkade: Mikael Zimmerman, odontolog, docent och expert på hygien och steriliseringsfrågor, Jens Bergström och Johan Lexhagen från branscherna, och miljö- och hälsoskyddsinspektörerna Stefan Väänänen och Anneli Bokedal. Som ytterligare stöd till de deltagande kommunerna publicerade Socialstyrelsen en vägledning om egenkontroll vid piercing och tatuering. Tidigt i projektet poängterades att inga checklistor skulle tas fram för den operativa tillsynen. En frågebank publicerades på Socialstyrelsens webblats och den uppdaterades under projektets gång. Frågebanken byggde på vanliga frågor som kommit till Socialstyrelsen. Vissa svar på frågor togs fram i samarbete med Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket och Naturvårdsverket. Socialstyrelsen uppmuntrade länsstyrelserna och de regionala miljösamverkansgrupperna i landet att anordna diskussionsträffar för miljöinspektörerna under tiden då tillsynen pågick. Socialstyrelsen deltog i två av dessa. Socialstyrelsens projektgrupp bestod av utredarna Iréne Andersson, Fredrik Haux, Anna-Lena How, Marianne Löwenhielm och Ingrid Nilsson. Som expert deltog även medicinalrådet Inger Riesenfeld-Örn. Socialstyrelsen samverkade med en referensgrupp för att utforma projektet. Gruppen bestod av Ulla Aronsson, Umeå kommun, Kajsa Holmborn, Stockholms stad och Stefan Väänänen, Gävle kommun, alla miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Piercing- och tatueringsbranscherna representerades av Johan Lexhagen, Association of Safe Piercing (ASAP) och Jens Bergström, Sveriges registrerade tatuerare (SRT). 9
Projektets resultat Resultatet av kommunernas arbete rapporterades in till Socialstyrelsen via en webbenkät. De insamlade uppgifterna från kommunernas tillsynsbesök var på en övergripande nivå och har sammanställts nationellt. Det sammanställda resultatet ger inte en generell bild av hur det ser ut med hygien, rengöring och egenkontroll hos piercing- och tatueringsverksamheterna i landet eftersom urvalet för deltagande kommuner eller besökta piercing- eller tatueringsverksamheter inte var slumpmässigt. Resultatet ger ändå en bra bild av hur det ser ut i de besökta verksamheterna gällande hygien, rengöring och egenkontroll. 113 kommuner valde att delta i projektet. 95 rapporter har kommit in till Socialstyrelsen. Vissa kommuner samarbetar i miljö och hälsoskyddsfrågor och har lämnat in en gemensam rapport för flera kommuner. 92 av 95 miljö- och hälsoskyddsnämnder rapporterar att de har fått en förbättrad kunskap om hygien och rengöring hos piercare och tatuerare genom projektet. Majoriteten av kommunerna planerar att genomföra regelbunden tillsyn av piercing- och tatueringsverksamheter även i framtiden efter att projektet är avslutat. De flesta kommuner har försökt hitta yrkesmässiga verksamheteter som inte tidigare har varit anmälda till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nästan hälften av deltagande kommuner har hittat oanmälda piercare eller tatuerare som bedriver yrkesmässig verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna har totalt upptäckt och inspekterat 72 verksamheter som borde ha varit anmälda. Åtgärder mot dessa verksamheter som krav på anmälan och handläggning av miljösanktionsavgift pågick fortfarande när kommunerna rapporterade sina resultat. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna har totalt inspekterat 460 piercingoch tatueringsverksamheter i projektet. I dagsläget känner vi inte till hur många verksamheter det finns i landet. Hos nästan hälften av verksamheterna fanns det så stora brister att miljöoch hälsoskyddsnämnderna krävde att åtgärder vidtogs. Bristerna var främst inom områdena egenkontroll och funktionskontroll av steriliseringsutrustning. Tabell 1. Brister inom hygien och rengöring hos de 460 besökta verksamheterna. Brister Antal verksamheter Egenkontrollen omfattar inte hygienrutiner i tillräcklig omfattning 132 Finns ingen skriftlig egenkontroll 130 Regelbunden funktionskontroll av steriliseringsapparaten genomförs inte 119 Handfat finns inte i anslutning till behandlingsplatsen 94 Förvaring av städutrustning är inte acceptabel 90 Städrutiner är otillräckliga 88 Kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna om hygien och rengöring är 69 bristfällig Rengöringsrutinerna i samband med sterilisering av instrument är inte 60 acceptabla 10
Det fanns också områden med positiva resultat. Majoriteten av de inspekterade piercarna och tatuerarna hade ändå bra handhygienrutiner, lämnade skötselråd till kunden hade bra rengöringsrutiner i samband med sterilisering av instrument och hade lämplig steriliseringsutrustning. Kommunernas syn på projektet De flesta kommuner som lämnade kommentarer i enkäten var mycket nöjda med seminarierna om hygien och rengöring som genomfördes. Speciellt uppskattades att representanter för branschen deltog i seminarierna. Alla deltagande miljö- och hälsoskyddskontor har använt Socialstyrelsens vägledningsmaterial. 63 av 95 anser att Socialstyrelsens vägledningsmaterial har varit tillräckligt utförligt för deras behov. 32 svarande tycker inte att vägledningsmaterialet varit tillräckligt utförligt. Kommentarer har till exempel varit att visst vägledningsmaterial inte uppdaterats inför projektstarten. Många kommenterade också att det hade varit bra med en gemensam checklista för inspektion, trots att det tydligt framgått i förutsättningarna för projektet att ingen checklista skulle tas fram. De allra flesta svarande tyckte att det var lätt att hitta information och vägledningsmaterialet på Socialstyrelsens webbplats. Ungefär hälften av de deltagande kommunerna kontaktade Socialstyrelsen för att få mer stöd och råd och flertalet ansåg då att de fick svar på sina frågor. Sammantaget upplevde 81 av 95 att Socialstyrelsens genomförande och tillsynsvägledning i projektet varit bra eller mycket bra. Inte någon svarade att projektet eller tillsynsvägledning varit dålig eller mycket dålig. 11
Socialstyrelsens kommentar Miljö- och hälsoskyddskontorens operativa och uppsökande tillsyn är viktig för att upptäcka risker med piercing- och tatuering. Verksamheter som bedrivs yrkesmässigt ska vara anmälda enligt miljöbalken till miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Många verksamheter som inspekterades i projektet bedömdes som yrkesmässiga men var inte anmälda. Vid anmälan kontrollerar miljö- och hälsoskyddskontoret att verksamhetens lokal är ändamålsenlig, att verksamheten har ett egenkontrollprogram med rutiner för till exempel hygien och rengöring med mera. Vidare bedömer miljö- och hälsoskyddskontoret om verksamhetsutövaren har tillräcklig kunskap, kompetens och erfarenhet för att bedriva verksamheten. Man bistår också verksamheten med hjälp och råd, allt för att göra verksamheten säkrare. För att miljö- och hälsoskyddskontoren ska kunna bedriva bra tillsyn behövs välutbildade inspektörer. Att inspektera en piercing- eller tatueringsverksamhet ställer stora krav på den enskilde inspektören. Det är viktigt att inspektören har kompetens, erfarenhet och förstår vilka risker som finns med brister i hygien och rengöring. Det är också mycket viktigt att det vägledningsmaterial som Socialstyrelsen tillhandahåller är tillräckligt relevant och begripligt. De miljö- och hälsoskyddsnämnder som valde att inte delta i projektet kan använda vårt vägledningsmaterial när de ska utföra tillsyn av piercing och tatueringsverksamheter i framtiden. Under projektets gång framkom det att Socialstyrelsens vägledningsmaterial inte var tillräckligt uppdaterat i vissa frågor. I branscher där utvecklingen sker snabbt kan det vara svårt att ha helt uppdaterat vägledningsmaterial, särskilt om vägledningsmaterialet är i tryckt form som t.ex. en handbok, allmänt råd eller meddelandeblad och det är viktiga erfarenheter att ha med sig i kommande tillsynsprojekt. Socialstyrelsen borde ha varit tydligare med att det mest aktuella vägledningsmaterialet enbart fanns på webben och att informationen där ibland kunde motsäga vissa delar av det tryckta äldre materialet. I de seminarier som gavs i början av projektet presenterades den aktuella vägledningen som sen fanns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Vissa inspektörer upplevde ändå en osäkerhet om hur de skulle bedöma frågor gällande exempelvis autoklaver och sterilhantering hos verksamheterna. Socialstyrelsen planerar att sammanställa webbsidor om tillsyn av piercing- och tatueringsverksamheter med aktuell vägledning och råd till inspektörer. Där ska allt relevant vägledningsmaterial från Socialstyrelsen finnas. Det sammanställda resultatet av 460 inspektioner visar att de brister som finns hos piercing- och tatueringsverksamheterna främst handlar om kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna, särskilt när det gäller steriliseringsprocessen och egenkontroll. Ett skäl till detta kan vara att det saknas en specifik hygienutbildning inom området och att det saknas formella krav på hygienutbildning för att få bedriva piercing- och tatueringsverksamhet. Socialstyrelsen anser därför att det behövs obligatorisk hygienutbildning för 12
dem som utför piercing och tatuering och för andra som utför stickande eller skärande behandlingar som räknas som yrkesmässig hygienisk verksamhet. Tillsynsmyndigheten kan idag enligt miljöbalken bara ställa krav på att verksamhetsutövaren har kunskap för att kunna förebygga risker i verksamheten. Enligt miljöbalken kan man dock inte ställa krav på att verksamhetsutövaren ska ha en specifik utbildning. Socialstyrelsens rapport Reglering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och behandling [1] som redovisades till regeringen i oktober 2012 visar att avsaknaden av krav på hygienutbildning märks även hos andra verksamheter som bedriver yrkesmässig hygienisk behandling. En utförare av stickande och skärande verksamhet riskerar att utsätta människor för allvarliga smittrisker. Socialstyrelsen anser därför att det vore önskvärt att en sådan utbildning startas för utövare av skärande och stickande verksamheter, dvs. då huden penetreras som vid piercing, tatuering, fotvård och akupunktur. Utbildningen bör omfatta bl.a. lagstiftning, hygien och smittrisker, rengöring av ytor och redskap samt hur man informerar kunden. Ett av målen med det nationella tillsynsprojektet om piercing och tatuering var att höja miljö- och hälsoskyddskontorens kompetens om hygien och rengöring hos piercing- och tatueringsverksamheter. Nästan alla, deltagande miljö- och hälsoskyddskontor uppgav också att de genom projektet fått en förbättrad kunskap om detta. I stort sett samtliga kommuner svarade att de tänker fortsätta att bedriva regelbunden tillsyn av piercing och tatueringsverksamheter, vilket är mycket positivt. Om inspektörerna tar med sig sin ökade kompetens i kommande tillsyn kommer också hygienen, rengöringen och egenkontrollen att bli bättre hos verksamheterna. Skapas det dessutom utbildningar för branschen i hygien, rengöring och hur man bryter smittvägar är det ett stort steg i rätt riktning mot utvecklingen av säkrare piercing och tatuering i Sverige. 13
Referenser 1. Reglering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och behandling. Socialstyrelsen; 2012 14
15 Bilaga 1. Rapporterande kommuner Kommuner som rapporterat in resultat till projektet Alingsås Arvika Avesta Bjuv Boden Bollnäs Borlänge Borås Eda Eksjö Enköping Fagersta Falkenberg Falun Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Hedemora Helsingborg Herrljunga Huddinge Hudiksvall Hällefors Härnösand Hässleholm Höganäs Hörby Jönköping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungälv Köping Leksand Lerum Lidingö Lindesberg Ljusnarsberg Ludvika Luleå Lund Malmö Mariestad Mora Motala Mullsjö Mölndal Nacka Nora Nordanstig Norrköping Nyköping Nynäshamn Ockelbo Olofström Orsa Oskarshamn Perstorp Sandviken Skellefteå Skurup Solna Stenungsund Stockholm Storuman Strängnäs Strömsund Sundbyberg Sundsvall Svalöv Svedala Söderhamn Sölvesborg Torsby Tranås Trollhättan Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Varberg Vaxholm Vetlanda Vimmerby Värmdö Västerås Växjö Ängelholm Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker