Västergötlands museum RAPPORT 2002:36 Fördämningsanläggning i Hjällöbäcken. Hjällö 2:5, Södra Fågelås socken, Hjo kommun, Västra Götalands län Dokumentation och resultat 2001 Marita S jölin
Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och metod... 4 H jällö...4 Landskapsbild och fornlämningar... 4 Kort historik...4 Kvarnen i äldre källo r... 5 Resultat... 6 Kvarnlämningen... 6 Fördämningsanläggningen... 6 Datering...10 Tolkning...10 Sammanfattning...11 Referenser... 13 Otryckta källo r...13 Tryckta källor och litteratur... 13 Figurförteckning...13 Bilagor Tekniska och administrativa uppgifter...14 Arkivmaterial & fy n d... 14 Dendrokronologisk analys...15 Detaljinmätning...16 Principskiss...17 Omslagsbild: Hjällöbäcken efter restaurering, våren 2002. Foto: Förf. Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande 97.0082 Denna rapport har framställts i 12 exemplar. Kopior kan beställas från Västergötlands museum, Box 253, 532 23 Skara, tel. 0511-260 00 e-post: kansliet@skaramus.se
RAPPORT Fördämningsanläggning i Hjällöbäcken, Hjällö 2:5, Södra Fågelås socken, Hjo komm un, Västra Götalands län. Dokumentation och resultat. Inledning Under hösten 2001 och våren 2002 har Hjo kommun låtit restaurera Hjällöbäcken på fastigheten Hjällö 2:5 i Södra Fågelås socken. Arbetet har skett som ett led i det av Länsstyrelsen initierade projektet Biologisk Återställning och har bekostats med statliga medel. Vid inledningen av arbetet fanns inga kända fornlämningar inom arbetsområdet. I samband med schaktningar i den gamla bäckfåran påträffades lämningar efter ett gammalt kvarnhjul och flera kraftiga timmerstockar. V ästergötlands museum tillkallades och kunde vid besiktning av platsen konstatera att det rörde sig om en konstruktion av timmer, troligen en fördäm ningsanläggning till en kvarn. Efter samråd med länsstyrelsen (muntligen Lars Jacobzon) beslutades att stockarna skulle grävas bort samma dag, för att inte ytterligare försena restaureringsarbetet, och dokumenteras under antikvarisk kontroll. för kvarnaraftstation, gråstensmurama återstår. Utdrag ur ekonomisk karta, 8E 0B, skala 1:10 000. 3
Länsstyrelsen har bekostat dokumentationen och sammanställning av resultaten. Hjo kommun har bekostat dendrokronologiska analyser av stockarna. Marita Sjölin har utfört besiktning och fältarbete den 11 september 2001 och därefter samm anställt denna rapport. Syfte och metod Syftet med arbetet har varit att undersöka de lämningar som påträffades samt att dokumentera, analysera och tolka dessa. Ett mer konkret syfte är att försöka knyta samman timmerkonstruktionen med övriga kända historiska lämningar på Hjällö, särskilt då med kvarnen, för att ge en bättre bild av hur en kvarnmiljö har sett ut i sin helhet. Stockarna mättes in digitalt av Plan-, bygg- och lantmäterikontoret i Skövde kommun. Därefter plockades de bort med hjälp av en grävmaskin av typen runtomsvängande på larv med ca 1 m bred planeringsskopa. Grävmaskinen schaktade även bort massor kring lämningarna. Arbetet dokum enterades genom digitalfotografering (förf samt Per Åke Johansson, Hjo kommun), snabbupprättade skisser i fält samt fältanteckningar. I anslutning till rapportarbetet har mindre kart- & arkivstudier genomförts. Prov från sex av stockarna skickades till Köpenhamn för dendrokronologisk analys. Landskapsbild och fornlämningar Hjällöbäcken rinner genom Södra Fågelås socken och förbi Hjällö säteri i Hjo kommun. Området består av kuperad odlingsbygd i sluttning mot Vättern. Det finns inga kända förhistoriska gravar kring Hjällö eller i hela Södra Fågelås socken. De fornlämningar som har betecknats med R i fomminnesregistret utgörs av milstolpar och väghållningsstenar. Övriga fornlämningar utgörs av torplämningar, andra byggnadslämningar, en fångstgrop och några lokaler med röjningsrösen. Kort historik Hjällö är den största herrgården i Södra Fågelås socken. Gården omnämns första gången 1391, då som Hiella gränd. 1447 övergår gården till Vadstena kloster. Gustav Vasa drar sedermera in gården till Kronan. Efter ett kort tag överlåts Hjällö till lagmannen Nils Ribbing. 1580 kommer gården i släkten Hårds ägo där den förblir i drygt 200 år. 1686 upprättas den första kartan över Hjällö. Gården omfattar då 2 1/2 mantal och har precis lyckats undgå att dras med i reduktionen. Namnet Hjällö är ursprungligen tillkommit bäcken som rinner förbi gården. Ordet Hjällö är troligen bildat från ordet hjäll eller hjälle som betyder skulle ; torkställning, men dess närmast innebörd här är oklar. 4
Kvarnen i äldre källor Kvarnen vid Hjällö omnämns i början av 1500-talet då den hör till Vadstena kloster. På 1686 års karta över Hjällö är kvarnen samt en såg utsatta på den plats där kvarnlämningen finns idag. Intill kvarnen finns redan på denna äldsta karta en damm som stoppar upp vattnet innan det skall passera kvarnen. På en karta över grannfastigheten Trollebo från 1687 är kvarnen också utsatt under beteckningen Lälle kvarn och dammen omnämns som fiskdamm. På denna karta rinner bäcken i gränsen mellan Hjällö och Trollebo, men den senare gården ligger sedan länge obebyggd och brukas under Hjällö. Kvarnen och dammen finns även med på Mårten Bosells länskarta från 1710. Också på den ekonomiska kartan från slutet av 1800-talet är kvarnen utsatt. Kvarnen var i bruk in på 1920-talet. Den omändrades senare till kraftstation, som även den numera är nedlagd. På den ekonomiska kartan från 1950-talet är ännu dammen och kraftstationen utsatta, men saknas helt på dagens ekonom iska kartor. Fig. 2 på kartan över Hjällös grannfastighet Trollebo från 1687 är kvarnen och en fiskdamm utritad. Avfotografering: Förf. Vattenkvarnar infördes på 1000- och 1100-talen vid strömmande vattendrag. Det fanns två huvudsakliga typer av vattenkvarnar. Dels den mindre skvaltkvarnen, som hade ett liggande hjul och dels den större hjulkvarnen som hade ett stående. Skvaltorna ägdes ofta av bönderna själva medan de större hjulkvarnarna förestods av en mjölnare som tog ut avgifter för att mala åt bönderna. Det finns inga uppgifter kring vilken typ av vattenkvarn som funnits vid Hjällö. 5
Resultat Vid schaktningsarbeten för att åstadkomma en djupare vattenfåra framkom flera kraftiga timmerstockar. Dels en bearbetad stock, som möjligen kan vara rest av ett kvarnhjul och dels en fördäm ningsanläggning av knuttim rade stockar. Kvarnlämningen Idag ligger platsen för kvarnen och sedermera kraftstationen precis öster om den vall/vägbank som korsar bäcken och precis norr om bäckfåran. Lämningarna utgörs av två parallella gråsten smurar, uppbyggda av naturlig gråsten och huggna block, 0,30-1,0 m stora. Gråstensmurarna är ca 13 m långa, 1,20 m breda och 1,5 m höga. I väster har murarna en påbyggnad av cement. Väster om vallen/vägbanken påträffades en bearbetad trästock. Den utgjordes av en stock med en kraftig ände. I den kraftiga änden var flera utfasningar gjorda. Stocken påträffades intill det läge som kvarnen enligt äldre kartor har haft och den kan möjligen vara en del av ett kvarnhjul. Fig. 3. Det gamla kvarnläget markeras idag av två kraftiga parallella gråstensmurar, strax öster om den vall/vägbank som korsar bäckfåran. Foto: förf. Fördämningsanläggningen Totalt påträffades 10 timmerstockar under ca 2 m tjocka svämlager av grå lös lera i södra delen av dammen. 7 av stockarna bildade en konstruktion med tre sidor. 6
'm m J? i^~ Fig. 4. Vid schaktningar inte långt från det kända kvarnläget påträffades denna bearbe tade trästock, som möjligen är en del av ett äldre kvarnhjul. Foto: Per Åke Johansson Den östra sidan var uppbyggd av tre stockvarv, medan de två övriga var uppbyggda av två stockvarv. De kraftiga timmerstockarna hade en diameter på upp till 0,35 m. De största dimensionerna hade de stockar som låg med sidan mot öster, det vill säga rakt m ot vattnets riktning. Ytterligare 1 m österut låg tre stockar till i varv på varandra. Dessa hade mindre dimensioner och den mittersta hade kvar 10 cm långa utstickande grenar. Mellan dessa två timmerväggar låg en löst lagd stenpackning med 0,30-0,70 m stora stenar. Väggarna i den tresidiga konstruktionen bildade inte raka vinklar utan vinklarna mätte närmare 135. Stockarna var lagda i knut med en sned utfasning för att passa vinkeln. Undersidan på stockarna var skålade för att sluta an tätt mot underliggande stock. Mellan stockvarven var det tätat med vitmossa. På insidan, det vill säga mot strömmen var det lagt näver med den vita sidan lagd mot stockarna. Fyllnadsmassorna inuti timmerkonstruktionen bestod av hårt packad lera. Hela konstruktionen vilade på ett grusigt bottenlager. Vid schaktningar intill vallen längre ned i strömfåran påträffades ytterligare 3-4 stockar, som möjligen kan ha tillhört samma konstruktion. I övrigt påträffades inga läm ningar efter kvarnen eller andra anläggningar. 7
Fig. 5. Två av stockarna i den östra väggen samt en stock i söder i sned vinkel har just schaktats fram. Foto: Per Åke Johansson Fig. 6. Utfasning för knut i en av stockarna. Foto: Per Åke Johansson 8
Fig. 7. Undersidan av varje stock var skålad för att sluta an tätt mot underliggande stock. Som tätningsmassa hade vitmossa använts. Foto: Per Åke Johansson Fig. 8. Stockarna lyfts bort från bäckfåran. Foto: Per Åke Johansson 9
Datering Timmerstockarna var mycket välbevarade och träet såg närmast färskt ut. Av de totalt 10 stockarna togs prover ur 6 stycken, för att skickas på dendrokronologisk analys (stock 1, 2, 3, 4, 5 och 9, se Bilaga 4). Analysen visade att stock 1-5 var av tall, Pinus silvestris, och att stock 9 var av gran, Picea abies. Stock 1 och 5 var bäst bevarade och kunde utifrån årsringarna bestämmas vara fällt på vinterhalvåret 1567-68. Stock 2 kunde bestämmas vara fälld i vinterhalvåret 1548-49 eller senare. Stock 4 kunde bestämmas vara fälld i vinterhalvåret 1561-62 eller senare. Stock 3 och 9 kunde inte dateras (se vidare Bilaga 2). Fig. 9. Stock nr 4 var, liksom de övriga, välbevarad och årsringarna mycket tydliga. Foto: Per Åke Johansson Tolkning På grundval av dateringen av timmerstockarna bör konstruktionen ha uppförts på 1560-70-talen även om en viss tid kan ha förflutit mellan fällningen av timret och uppförandet av konstruktionen. Från denna tid finns inga kartor upprättade över Hjällö. De första kartorna över Hjällö samt över grannfastigheten Trollebo är från 1686 respektive 1687. Båda kartorna visar på en kvarn i samma läge som ekono- 10
miska kartan från 1877, det vill säga i det läge där sedermera kraftstationen uppfördes. Uppströms om denna kvarn finns en kvarndamm på samliga kartor. Den timmerkonstruktion som nu påträffats ligger i södra delen av denna damm, där det inte finns någon byggnad eller anläggning utritad. Timmerstockarna var noggrant inpassade mot varandra för att sluta helt tätt. Dessutom var insidan av konstruktionen tätad med näver. Dimensionen på stockarna var mycket kraftig och förstärktes ytterligare av den dubbla rad av stockar som låg mot öster, det vill säga i vattnets strömriktning, och den däremellan lagda stenpackningen. På grundval av detta bör konstruktionens funktion ha varit att hålla emot och stoppa vatten. Jämfört med de äldsta kartorna ligger den nu påträffade timmerkonstruktionen mitt i dammen. Stockarna dateras em ellertid till ett tidsskikt drygt 100 år före kartorna och det är därför tänkbart att timmerkonstruktionen härrör från ett äldre kvarnläge. Vi vet inget om tidigare vattenstånd i Hjällöbäcken, men en förändring av vattenståndet kan förändra förutsättningarna för placeringen av kvarnen och det är inte otänkbart att en äldre kvarn kan ha haft en annan placering längs bäckfåran. Några spår efter en i så fall äldre kvarn påträffades dock inte. Den kraftiga och täta konstruktionen tyder på att stockarna fungerade som fördämning för vattnet, men om det uppdämda vattnet har fungerat som fiskdamm eller kvarndamm eller både och är omöjligt att säga. Sammanfattning I samband med schaktningar för restaurering av Hjällöbäcken på fastigheten Hjällö 3:2 i Södra Fågelås socken påträffades hösten 2001 lämningar efter flera kraftiga timmerstockar. Hjällö omnämns första gången 1391. 1686 upprättas den första kartan över Hjällö, som då omfattar 2 1/2 mantal. Kvarnen vid Hjällö omnämns i början av 1500-talet då den hör till Vadstena kloster. På kartor från slutet av 1600-talet fram till och med 1960-talets ekonomiska karta är kvarnen utsatt öster om en damm, på den plats där kvarnläm ningen finns idag. En stock med en kraftig ände och flera utfasningar påträffades strax väster om den vall/vägbvank som korsar bäckfåran. Stocken påträffades intill det läge som kvarnen enligt äldre kartor har haft och den kan möjligen vara en del av ett kvarnhjul. Idag utgörs lämningarna efter kvarnen av två gråstensmurar, delvis täckta med cement från den tid då det stod en kraftstation på platsen. Övriga stockar påträffades längre upp i strömfåran, i södra kanten av dammen. 7 av de påträffade stockarna bildade en konstruktion med tre sidor, uppbyggd av två till tre stockvarv. Ytterligare 1 m österut låg tre stockar till i varv på varandra. Den 11
dendrokronologiska analysen visade att två stockar var fällda på vinterhalvåret 1567-68. En annan stock var fälld i vinterhalvåret 1548-49 eller senare och ytterligare en annan stock var fälld 1561-62 eller senare. Timmerstockarna bör således ha uppförts på 1560-70-talen. Timmerstockarna var noggrant inpassade mot varandra och tätade med näver. Den kraftiga dimensionen förstärktes ytterligare av den dubbla raden av stockar och den däremellan lagda stenpackningen. Den kraftiga och täta konstruktionen tyder på att stockarna fungerade som fördämning för vattnet, men om det uppdämda vattnet har fungerat som fiskdamm eller kvarndamm eller båda och är omöjligt att säga. Skara i december 2002 M arita Sjölin 12
Referenser Otryckta källor Västergötlands museum: Fornminnesregistret, Södra Fågelås socken. Ekonom isk karta 1877-82, blad 82 Ekonom isk karta 1961, blad 8E Ob Ekonomisk karta 1985, blad 8E Ob Mobackens gårdsarkiv. Karta över: Trollebo uti Foglahs giäld, karterat 1687, renoverat 1725. Tryckta källor och litteratur M yrdal, J. 1985 M edeltidens ABC. Red: Nina Folin, Göran Tegnér. Stockholm. Lundahl, I. 1950 Ortnamnen i Skaraborgs län. Del VII Kåkinds härad, territoriella namn. Uppsala. 1989 Mellan Åsen och sjön - en bok om Fågelås. Utgiven av Fågelås Hembygdsförening. Hjo. Figurförteckning Omslagsbild: H jällöbäcken efter restaurering, våren 2002. Foto: Förf. Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 Karta över Hjällö. 1. Plats för fördämningsanläggning, hela lämningen är borttagen. 2. Plats för kvarn/kraftstation, gråstensmurarna återstår. Utdrag ur ekonomisk karta, 8E OB, skala 1:10 000. på kartan över Hjällös grannfastighet Trollebo från 1687 är kvarnen och en fiskdam m utritad. Avfotografering: Förf. Det gamla kvarnläget markeras idag av två kraftiga parallella gråstensmurar, strax öster om den vall/vägbank som korsar bäckfåran. Foto: förf. Vid schaktningar inte långt från det kända kvarnläget påträffades denna bearbetade trästock, som möjligen är en del av ett äldre kvarnhjul. Foto: Per Åke Johansson Två av stockarna i den östra väggen samt en stock i söder i sned vinkel har ju st schaktats fram. Foto: Per Åke Johansson Utfasning för knut i en av stockarna. Foto: Per Åke Johansson Undersidan av varje stock var skålad för att sluta an tätt mot underliggande stock. Som tätningsmassa hade vitmossa använts. Foto: Per Åke Johansson Stockarna lyfts bort från bäckfåran. Foto: Per Åke Johansson Stock nr 4 var, liksom de övriga, välbevarad och årsringarna mycket tydliga. Foto: Per Åke Johansson 13
Bilaga 1 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut Västergötlands museums dnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Orsak till uppdraget U ndersökningens art Län Landskap Kommun Socken Raä nr Fastighet Ekonom iskt kartblad Koordinatsystem Koordinater Ansvarig institution Tidpunkt för undersökningen A nsvarig för undersökningen 220-63198-2001 345/01 Hjo kommun, Länsstyrelsen Västra Götaland Hjo kommun (dendrokronologisk analys), Länsstyrelsen Västra Götaland (medel för dokumentation och rapport) Restaurering/biologisk återställning AK Västra Götaland Västergötland Hjo Södra Fågelås Hjällö 2:5 8E Ob 5 GON V X 6450520 Y 1538715 Z 100-105 m ö h Västergötlands museum 2001-09-11 M arita Sjölin Fälttid, arkeologer Internt objektnr 21841 Arkivmaterial & fynd Förvaring Foto Fynd Västergötlands museum, arkivhandlingar dnr 345/01 Digitala arbetsbilder, arkiveras ej Stockarna förvaras hos Södra Fågelås hem bygdsförening 14
Bilaga 2 D endrokronologisk analyse af Fördäm ningsanläggning, Hjällö 3:2, Hjo sn., Vg. Fem prover af Pinus silvestris., tall, her nummereret 0116074-78 og en pro ve af Picea abies, gran, her numm ereret 0116079, er analyseret med folgende resultat: Stock 1,0116074: Rundtommer med meget excentrisk vaskst, diameter 33 x 37 cm. 82 årringe, yderste årring under bark bevaret. Traeet er faeldet i vinterhalvåret 1567-68. Stock 2, 0116075: Rundtommer med noget excentrisk vaekst, diameter 24 x 26 cm. 48 årringe, yderste årring dateres til 1548, det er dog ikke sikkert om det er den årring, som har siddet yderst, under barken. Traset er fseldet i vinterhalvåret 1548-49, eller senere. Stock 3, 0116076: Delvis rundtommer med noget excentrisk vaekst, diameter 23 x 25 cm. 37 årringe, yderste årring under bark bevaret? Indre sammenpresninger af årringene. Traeet kan ikke dateres. Stock 4, 0116077: Halvt rundtommer, på den ene side planhugget, med noget excentrisk vaekst, diameter max. 34 cm. Flere indre skader på stamme og bark fra traeets ungdom. 75 årringe, yderste årring dateres til 1561, det er dog ikke sikkert om det er den årring, som har siddet yderst, under barken. T ra e t er fseldet i vinterhalvåret 1561-62, eller senere. Stock 5, 0116078: Rundtommer, diameter 27 cm. 66 årringe, yderste årring under bark bevaret. Flere indre skader på stamme og bark fra träsets ungdom. Traeet er faeldet i vinterhalvåret 1567-68. Stock 9, 0116079: Delvist rundtommer med mange store og små kvister, diameter ca 25 cm. Udtaget på sted i stammen der egentlig gor proven uegnet til datering. 37 årringe, yderste årring under bark bevaret? Traeet kan ikke dateres. Provem e överföres til Riksantikvarieäm betets arkiv. Ny Vestergade 11 DK 1471 Köpenhamn K Am Haidberg 18 D 21 465 W entorf Tyskland t 0045 3347 3185 0049 40 7201821 e-mail: thomas.bartholin@ natm us.dk (modtages også i Tyskland) 15
HJäiöWckörw datsrijlnmätnlrtg X 0450590; Y 1538010 X 0450590; Y 1530710 N A / * / Umnlng efter kvarn / och senare Kjaftataliofi, r x < & / n r j ; r % /! % %ÄHW O? lä!w $SS^ yjs W*W*U^' Y *' ' ^///. / / _ I \ v >!*. vvsnvx * \ \ X» # VA # 0 'X \ 0 > $ \V I \ \,Nvpii - /, \ W Ple*» för föniömnlngwnlilggnhg * X 6450400; Y 1530010 X 0450490; Y 1530710 0 10 20 Motors Uppmiining: Plan-, bygg- odi lantmåtewikorttonst, Skövdft konm n 2001
Bilaga 4 **S. U o U~*/ k L «J ^ éf~ C-^\yt -S^Lz-ej \y&c$- (yl.dvs)p[i*-- 5 % j v - ^vt öc-a-t ' s?? c'-^~(j {/ C (-'.c (_ ^ W» ^ / / : " -..- / - -. -,-» - -7 ^,\&... r.-...-- ---- : D---- -= = = **. JB t* / v < p / : - g <- O - y. * '... v & ----- AT *?T k s * /B J _> ie <-v/ -t^i (( 6A^ 17
Rapporter 2001 2001:01 Förromersk boplats, raä nr 59, inom bergtäktsområde för Cementa på fastigheten Våmb 30:10, Våmbs socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2000. 2001:02 Efterundersökning av fyndplats för bronshalsring, fastigheten Bäck 9:5, Valstads socken, Tida- holms kommun, Västergötland. 2001:03 Utdrag ur skötselplan över Torp 1:1, Eggby socken, Skara kommun, Västergötland. Kulturhistorisk del. 2001:04 Nyfynd och flyttning av runsten, raä nr 30:2, Norra Åsarps socken, Falköpings kommun, Västergötland 2001:05 Inför nydragning av E20, sträckan Lundsbrunn-Holmestad, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2001. 2001:06 Inför planering av fotbollsgolfbana vid Ekudden, Leksbergs socken, Mariestads kommun, Västergötland. Särskild utredning 2001. 2001:07 Inför utvidgad grustäkt på fastigheten Mobolet 1:1, Ransbergs socken, Tibro kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2001. 2001:08 Inför nytt planområde i Hene, Våmbs socken, Skövde kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning 2001. 2001:09 Inför bergtäkt på fastigheten Kavlås 1:3, Hömb socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2001. 2001:10 Analys och tolkning 1996-2001 av arkeologiskt material från Läckö slott åren 1926-1939. Fornlämning raä nr 69, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västra Götalands län. 2001:11 Schaktningsövervakning i samband med byte av ledning i Storgatan, fornlämning raä nr 40 i Falköpings stad, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2001. 2001:12 Inför detaljplanarbete i Källby tätort, fastigheten Källby 7:7, Källby socken, Götene kommun, Västra Götalands län. Särskild arkeologisk utredning 2001. Rapporter 2002 2002:01 Inför detaljplaneläggning inom del av fastigheten Annelund 1:3, Önum socken, Vara kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning 2001. 2002:02 Inför nedläggning av jordkabel på fastigheten Valstad 7:9, Valstad socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Antikvarisk kontroll 2001. 2002:03 Inför utvidgad grustäkt på fastigheten Stenåsen 1:1, Skälvum socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2001. 2002:04 Schaktningsövervakning i samband med grävning för dränerings- och dagvattenledning inom kv. Guldsmeden 10, raä nr 40, Falköpings socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2001. 2002:05 Intervju med Anna-Greta Holmgren. Hennes berättelse om barndomen på och i närheten av Heljesgården i Bolum. 2002:06 Raä nr 5, Fåglums socken, Essunga kommun, Västergötland. Dokumentation, rengöring och målning av hällristning 2001. 2002:07 Osteologisk analys av djurbensmaterial från borgarna Öresten, Vädersholm och Torpa i Borås kommun, Västra Götalands län. 2002:08 Kunskapsunderlag för södra delen av Bolums lider inför upprättande av detaljerad skötselplan inom del av naturreservatet Hornborgasjön. 2002:09 Inför bergtäkt på fastigheten Kavlås 1:3, Hömbs socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. 2002:10 Inför utbyggnad av korthålsbana på fastigheten Stora Kulhult 1:11, Lerdala socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. 18
2002:11 2002:12 2002:13 2002:14 2002:15 2002:16 2002:17 2002:18 2002:19 2002:20 2002:21 2002:22 2002:23 2002:24 2002:25 2002:26 2002:27 2002:28 2002:29 2002:30 2002:31 2002:32 2002:33 2002:34 2002:35 2002:36 Kv. Planeten 5, Skara socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. Arkeologisk undersökning 1983 av delar av fornlämning 34 och 35, Värnhems socken, Västergötland. Raä nr 29, Kinneveds socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning 1999. Bolums ödekyrkogård, raä 52, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. Schaktkontroll i samband med kabeldragningar, fornlämning raä nr 73, Skövde socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. Arkeologisk utredning av GC-väg Skara - Axvall, Skara kommun, Västergötland 2002. Kv Tomtegården, Skövde socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. Kvarteret Venus 1-5, fornlämning 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. Inför detaljplanarbete i samband med utbyggnad av Sikagårdens industriområde, Falköpings stad, Falköpings kommun, Västergötland. Särskild utredning 2002. Mindre dokumentationer utförda under 2002. Stensättning, fornlämning 54, Norra Vings socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning 2000. Fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av planerad exploatering inom fornlämning Raä nr 69 inom fastighet Skärv 6:3, Skärv socken, Skara kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning 2002. Särskild arkeologisk utredning inom planerat detaljplanområde Majåker etapp 5, Hovby socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning 2002. Schaktövervakning i samband med el- och vattenledningsdragning på fastigheten Medelplana 8:54, Medelplana socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2002. Arkeologiskt kunskapsunderlag inför beslut om markingrepp i samband med ombyggnad av sockenmagasinet vid Forsby kyrka, Forsby socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. Boplatsrester och järnframställningsplats. Undersökning av nyupptäckt fornlämning vid St. Kålltorp 2:1, V. Gerums socken, Skara kommun i samband med omläggning av väg E3. Arkeologisk undersökning 1985. Inför planerad parkeringsplats inom fastigheten Läckö 1:5, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. Besiktning i samband med anläggande av våtmark på fastigheten Tomten 2:1, Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland. Dokumentation 2002. Inför uppförande av vindkraftverk på fastigheten Skeby 13:7, Skeby socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning 2002. Boplatsområde raä nr 50, fastigheten Västerby 1:280, Götene socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1998. Fornlämning 11, Säter socken, Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 1999. Fornlämning 68, kv. Lektorn, Skara socken, Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2000. Schaktningsövervakning i samband med grävning för dränerings- och dagvattenledning, S:t Olofsgatan, raä nr 40, Falköpings stad, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2001. Ullersbro 2:1, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Dokumentation av stockbåt 2001. Schaktning för bredband i Skolgatan, raä nr 73, Skövde socken och kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning 2001. Fördämningsanläggning i Hjällöbäcken, Hjällö 2:5, Södra Fågelås socken, Hjo kommun, Västra Götalands län. Dokumentation och resultat 2001. 19