LASERTEC DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-492/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Finanzgericht Baden-Württemberg (Tyskland) genom beslut av den 14 oktober 2004, som inkom till domstolen den 1 december 2004, i målet Lasertec Gesellschaft für Stanzformen mbh mot Finanzamt Emmendingen, meddelar DOMSTOLEN (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts (referent) samt domarna E. Juhász, R. Silva de Lapuerta, J. Malenovský och T. von Danwitz, * Rättegångsspråk: tyska. I - 3777
generaladvokat: Y. Bot, justitiesekreterare: R. Grass, BESLUT AV DEN 10.5.2007 MÅL C-492/04 som avser att avgöra målet genom motiverat beslut i enlighet med artikel 104.3 första stycket i domstolens rättegångsregler, och efter att ha hört generaladvokaten, följande Beslut 1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 56-58 EG. 2 Begäran har framställts i ett mål som har sitt ursprung i ett beslut som Finanzamt Emmendingen (nedan kallad Finanzamt) fattat om att vid fastställandet av den skatt som det tyska bolaget Lasertec Gesellschaft für Stanzformen mbh (nedan kallat klaganden) skall betala, klassificera ränta som klaganden betalat till sin schweiziska aktieägare, bolaget Lasertec AG (nedan kallat Lasertec), som förtäckt vinstutdelning. I - 3778
LASERTEC Den nationella lagstiftningen 3 8a lagen om bolagsskatt (Körperschaftsteuergesetz, nedan kallad KStG) har rubriken "Kapital som lånats från aktieägare", och den infördes genom lagen om åtgärder för att motverka utlokalisering av företag (Standortsicherungsgesetz) av den 13 september 1993 (BGBL I, 1993, s. 1569). Enligt beslutet om hänskjutande trädde denna lag i kraft den 14 september samma år. 4 I den lydelse som gällde vid tidpunkten för omständigheterna i målet innehöll 8a KStG följande bestämmelser: "(1) Ränta på främmande kapital som ett obegränsat skattskyldigt aktiebolag eller annat bolag med begränsat ansvar [nedan gemensamt kallade aktiebolag] erhållit från en ägare, som inte har rätt till gottgörelse för bolagsskatt och som någon gång under räkenskapsåret har ägt en väsentlig andel i bolagskapitalet, skall anses utgöra förtäckt vinstutdelning, 2. om den avtalade räntan beräknas som en procentandel av kapitalet och det främmande kapitalet någon gång under räkenskapsåret har överstigit ett belopp motsvarande tre gånger den andel som ägaren har i bolagskapitalet, såvida inte [aktiebolaget] skulle ha kunnat erhålla detta främmande kapital på i övrigt samma villkor från tredje man eller det främmande kapitalet utgör ett lån för finansiering av normala banktransaktioner.... I - 3779
BESLUT AV DEN 10.5.2007 MÅL C-492/04 (2) Delägarens innehav i det egna kapitalet utgörs av den del av [aktiebolagets] egna kapital sådant det framgår vid utgången av föregående räkenskapsår som motsvarar delägarens andel i tecknat kapital Det egna kapitalet definieras som tecknat kapital minskat med tillskott som ännu inte betalats in.... (3) Med betydande andel avses att delägaren innehar mer är en fjärdedel av grundkapitalet eller det nominella kapitalet, antingen direkt eller via en personassociation. Detsamma gäller när delägaren innehar mer än en fjärdedel av kapitalet tillsammans med andra delägare med vilka denne bildar en personsammanslutning, som kontrollerar delägaren, eller som delägaren kontrollerar eller som kontrolleras tillsammans med delägaren. En delägare som inte innehar en betydande andel likställs med en delägare som har en betydande andel när han självständigt eller tillsammans med andra delägare utövar ett kontrollerande inflytande över [aktiebolaget]." 5 Av beslutet om hänskjutande framgår att bland annat i landet ej hemmahörande aktieägare inte generellt har rätt till gottgörelsen för bolagsskatt. 6 Enligt 54 punkt 6a KStG är 8a KStG tillämplig från och med det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 1993. Tvisten i målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna 7 Klaganden är ett bolag som bildades enligt tysk rätt den 12 september 1994. Bolaget är obegränsat skattskyldigt i Tyskland. I - 3780
LASERTEC 8 Vid tidpunkten för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen innehades bolagskapitalet i klaganden, vilket uppgick till 300 000 DEM, av herr Papke med 100 000 DEM och av Lasertec med 200 000 DEM. 9 Enligt en bestämmelse i bolagets stiftelseurkund skulle de initiala tillskotten betalas omgående upp till ett belopp motsvarande en fjärdedel av det tecknade kapitalet, medan återstoden skulle betalas på styrelsens begäran. 10 Lasertec beviljade i avtal av den 5 januari 1995 klaganden ett lån på 700 000 DEM. Avtalets ursprungliga löptid fastställdes till två år. Lånet och därå belöpande ränta skulle betalas av i kvartalsvisa rater på 34 000 DEM. På lånet belöpande ränta uppgick för år 1995 till 48 132,64 DEM. 1 1 I samband med en revision som företogs under augusti månad år 1997 avseende räkenskapsåret 1995 konstaterade skattemyndigheten att återstående tecknat kapital inte hade betalats in förrän den 10 januari 1995. Enligt skattemyndigheten skulle därför det tecknade kapitalet (det vill säga 300 000 DEM) minskas med det tillskott som per den 31 december 1994 ännu inte hade inbetalats (det vill säga 225 000 DEM). Skattemyndigheten ansåg med anledning härav att Lasertecs andel av det egna kapitalet i klaganden vid sistnämnda datum uppgick till 50 000 DEM. Eftersom det lån som Lasertec beviljat klaganden borde klassificeras som främmande kapital valde skattemyndigheten att med stöd av 8a KStG minska lånat belopp (700 000 DEM) med ett belopp motsvarande tre gånger Lasertecs andel av klagandens eget kapital (150 000 DEM). Den ränta för år 1995 som var att hänföra till återstoden på 550 000 DEM, eller 37 818 DEM, klassificerades vid taxeringen för klaganden det aktuella räkenskapsåret som förtäckt vinstutdelning. 12 Finanzamt slog i taxeringsbeslut av den 15 juni 1998 fast att de ifrågavarande räntekostnaderna skulle klassificeras som förtäckt vinstutdelning med stöd av I - 3781
BESLUT AV DEN 10.5.2007 MÅL C-492/04 8a KStG och beskattas som en sådan. Nämnda Finanzamt höjde därmed den skatt som klaganden hade att betala för räkenskapsåret 1995 till 16 207 DEM. 13 Klaganden begärde i skrivelse av den 2 juli 1998 omprövning av nämnda taxeringsbeslut. Finanzamt beslutade vid omprövning den 22 februari 1999 att inte ändra åsätt taxering. Klaganden överklagade omprövningsbeslutet den 22 mars 1999 till Finanzgericht Baden-Württemberg. 14 Finanzgericht Baden-Württemberg har mot bakgrund av dessa omständigheter beslutat att vilandeförklara målet och hänskjuta följande tolkningsfrågor till EGdomstolen: "1) Skall artikel 57.1 EG tolkas så, att uttrycket restriktioner för kapitalrörelser till eller från tredje land som är i kraft' den 31 december 1993 avser restriktioner som redan har antagits av en medlemsstat vid detta datum varvid lagstiftningsförfarandet avslutats, eller avser det restriktioner som enligt nationell rätt var tillämpliga på föreliggande sakförhållanden redan detta datum? 2) Skall artikel 56.1 EG jämförd med artikel 58 EG tolkas så, att den utgör hinder för att tillämpa nationella bestämmelser enligt vilka den ränta som ett [aktiebolag] med säte i en medlemsstat betalar till en långivare med säte i ett tredje land, vilken också är delägare i [aktiebolaget], delvis beskattas som vinstutdelning, på grund av att dylika bestämmelser innebär godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av den fria rörligheten för kapital mellan en medlemsstat och ett tredje land?" I - 3782
LASERTEC Prövning av tolkningsfrågorna 15 I enlighet med artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna får domstolen, om svaret på en fråga i en begäran om förhandsavgörande klart kan utläsas av rättspraxis, när som helst avgöra saken genom motiverat beslut. 16 Den hänskjutande domstolen har ställt frågorna för att få klarhet i huruvida en nationell lagstiftning är förenlig med EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital när det i denna föreskrivs att låneräntor som ett i landet hemmahörande aktiebolag betalar till en i ett tredje land hemmahörande aktieägare med en betydande andel av kapitalet i nämnda bolag under vissa förhållanden skall anses utgöra förtäckt vinstutdelning som kan beskattas hos det i landet hemmahörande långivande bolaget. 17 Den franska regeringen och Europeiska gemenskapernas kommission har hävdat att den nationella bestämmelse som är i fråga i målet vid den nationella domstolen bara kan prövas mot etableringsfriheten och inte mot den fria rörligheten för kapital. De har i huvudsak hävdat att nämnda bestämmelse endast rör betydande innehav som ger ett bestämmande inflytande över det bolag som innehavet avser, varför den i materiellt hänseende uteslutande omfattas av etableringsfrihetens tillämpningsområde. 18 Mot denna bakgrund skall domstolen undersöka mot vilken frihet nämnda bestämmelse skall prövas. 19 Av fast rättspraxis följer i detta hänseende att fastställandet av den eller de fria rörligheter som en nationell lagstiftning omfattas av förutsätter att ändamålet med den ifrågavarande lagstiftningen beaktas (se, för ett liknande resonemang, dom av I - 3783
BESLUT AV DEN 10.5.2007 MÅL C-492/04 den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, REG 2006, s. I-7995, punkterna 31-33, av den 3 oktober 2006 i mål C-452/04, Fidium Finanz (REG 2006, s. 1-9521), punkterna 34 och 44-49, av den 12 december 2006 i mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation, REG 2006, s. I-11673, punkterna 37 och 38, och i mål C-446/04, Test Claimants in the FII Group Litigation, REG 2006, s. I-11753, punkt 36, samt i dom av den 13 mars 2007 i mål C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation, REG 2007, s. I-2107, punkterna 26-34). 20 Nationella bestämmelser vilka rör innehavet av en andel som ger innehavaren möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över bolagets beslut och att bestämma över dess verksamhet omfattas i materiellt hänseende av fördragets bestämmelser om etableringsfrihet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars, REG 2000, s. I-2787, punkt 22, samt domarna i de ovannämnda målen Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, punkt 31, och Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation, punkt 27). 21 I målet vid den nationella domstolen är dock den ifrågavarande nationella bestämmelsen tillämplig på situationer där det i landet ej hemmahörande långivande bolaget innehar en betydande andel av bolagskapitalet i det i landet hemmahörande låntagande bolaget, varmed avses en andel som överstiger 25 procent. 22 Likställandet av ett innehav av en sådan andel med innehavet av en mindre andel som likväl ger innehavaren ett dominerande inflytande i det berörda bolaget visar, som kommissionen betonat i sitt skriftliga yttrande, att den tyska lagstiftarens vilja med den nationella bestämmelse som är i fråga i målet vid den nationella domstolen är att den, utan att vara fixerad till något exakt tal, skall kunna tillämpas på andelsinnehav som ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över det berörda bolagets beslut och att bestämma över dess verksamhet i den mening som avses i den rättpraxis som anges i punkt 20 i förevarande beslut (se, analogt, domen i det ovannämnda målet Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation, punkt 28). I - 3784
LASERTEC 23 Av beslutet om hänskjutande framgår dessutom att Lasertec, som är det långivande bolaget, innehar två tredjedelar av bolagskapitalet i klaganden, tillika det låntagande bolaget Ett sådant innehav ger utan tvekan Lasertec ett bestämmande inflytande över klagandens beslut och verksamhet (se, analogt, domen i det ovannämnda målet Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation, punkt 32). 24 Härav följer att förevarande mål i materiellt hänseende uteslutande omfattas av fördragets bestämmelser om etableringsfrihet 25 Om man i likhet med klaganden i målet vid den nationella domstolen antar att denna lagstiftning verkar inskränkande på den fria rörligheten för kapital är en sådan verkan en oundviklig följd av det hinder för etableringsfriheten som lagstiftningen medför, såsom domstolen konstaterat i dom av den 12 december 2002 i mål C-324/00, Lankhorst-Hohorst (REG 2002, s. I-11779), varför den inte motiverar att nämnda bestämmelse prövas mot artiklarna 56-58 EG (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, punkt 33, Fidium Finanz, punkterna 48 och 49, samt Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation, punkt 34). 26 De tolkningsfrågor som ställts skall alltså inte besvaras utifrån fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital. 27 När det gäller det kapitel i fördraget som handlar om etableringsfrihet, innehåller detta inte någon bestämmelse som utsträcker tillämpningsområdet för dessa bestämmelser så att det även omfattar situationer som gäller medborgare i tredje land vilka är hemmahörande utanför Europeiska unionen. Som domstolen konstaterade i sitt yttrande 1/94 av den 15 november 1994 (REG 1994, s. I-5267; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-233), punkt 81, är ändamålet med nämnda kapitel att säkerställa etableringsfriheten till förmån för medborgarna i medlemsstaterna. Artikel 43 EG och följande artiklar kan alltså inte åberopas i ett sammanhang där ett bolag i tredje land innehar en andel som ger detta bolag ett bestämmande inflytande över besluten och verksamheten i ett bolag i en medlemsstat (se, för ett analogt resonemang i fråga om friheten att tillhandahålla tjänster, domen i det ovannämnda målet Fidium Finanz, punkt 25). I - 3785
BESLUT AV DEN 10.5.2007 MÅL C-492/04 28 Med hänsyn till det ovan anförda skall de ställda frågorna besvaras enligt följande: När det i en nationell bestämmelse föreskrivs att låneräntor som ett i landet hemmahörande aktiebolag betalar till en i landet ej hemmahörande aktieägare med en betydande andel av kapitalet i nämnda bolag under vissa förutsättningar skall anses utgöra förtäckt vinstutdelning, som kan beskattas hos det långivande bolaget, påverkar detta huvudsakligen utövandet av etableringsfriheten i den mening som avses i artikel 43 EG och följande artiklar. Dessa artiklar kan inte åberopas i en situation som avser ett bolag i ett tredje land. Rättegångskostnader 29 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla. Mot denna bakgrund beslutar domstolen (fjärde avdelningen) följande: När det i en nationell bestämmelse föreskrivs att låneräntor som ett i landet hemmahörande aktiebolag betalar till en i landet ej hemmahörande aktieägare med en betydande andel av kapitalet i nämnda bolag under vissa förutsättningar skall anses utgöra förtäckt vinstutdelning, som kan beskattas hos det långivande bolaget, påverkar detta huvudsakligen utövandet av etableringsfriheten i den mening som avses i artikel 43 EG och följande artiklar. Dessa artiklar kan inte åberopas i en situation som avser ett bolag i ett tredje land. Underskrifter I - 3786