Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB



Relevanta dokument
Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJOKK

Rapporteringsmallen får nytt innehåll.

Miljörapport - Textdel

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJÅKK

Miljörapport - Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJOKK

Miljörapport 2017 AVLOPPSRENINGSVERKET KATTERJOKK

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2017 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2016 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Yttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus

Textdel 2016 års miljörapport

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Miljörapport Stråtjära Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Yttre Miljö. Miljörapport Hopukka Kvartsittäkt

Miljörapport Stråtjära Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport - Textdel

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Alfta reningsverk Sida 1 (14)

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Svappavaara

Miljörapport Stråtjära Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

Miljörapport för år: 2016 Textdel

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.

Miljörapport - Textdel

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV


Miljörapport Moräntäkt Malmberget

Textdel 2018 års miljörapport

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Miljörapport 2011 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2012 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/17

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Information om fordonstvätt

Detta beslut ersätter miljötillstånd MPN

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Klinte Robbjäns 1:64


Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

Policy för fordonstvättar i Haninge

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN. 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

Transkript:

Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Avloppsvattenrening, Reningsmetod I verket behandlas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Inkommande vatten leds genom följande steg: Två maskinrensande galler - Sandfång Försedimentering - Biobädd - Slutsedimentering. I bilaga 5 redovisas ett översiktligt processchema med de olika behandlingsstegen. Avloppsvattnet leds genom rensgaller, sandfång och försedimentering. Därefter pumpas vattnet upp till biobäddens spridaranordning, varvid det rinner igenom bäddmaterialet innan det samlas upp och leds till flockning där fällningskemikalier tillsätts. Slutligen leds vattnet till slutsedimenteringen. Det finns även möjlighet för dosering av polymer och förfällning vid inloppet till sandfånget. Bräddning Vid verket kan bräddning ske på tre ställen, innan rensgaller, innan sandfång samt innan flockning och slutsedimentering. Kapacitet för de olika behandlingsstegen samt bräddning redovisas i tabell 1. Tabell 1. Kapacitet för olika behandlingssteg samt bräddning. Behandlingssteg Kapacitet (m 3 /h) Bräddning (om flödet överskrider kapaciteten) Rensgaller 5 000 Bräddning genom fast galler med 60 mm spaltvidd. Sandfång 1 925 Bräddning ut genom bräddlucka. Flockning och slutsedimentering 1 540 Bräddning efter biobädd. 1(9)

Ledningsnät och pumpstationer Kiruna avloppsreningsverk tar emot spillvatten från ett verksamhetsområde som inkluderar större delen av Kiruna stad. Ledningsnätet är försett med ett antal pumpstationer inklusive bräddningsmöjligheter, vilka redovisas i tabell 2. Övervakning av pumpstationer sker via överordnat styrsystem. Tabell 2. Pumpstationer samt bräddning. Pumpstation Bräddning till Kontrollmetod* Vattenverket Luossajärvi Frekvens+tid Tuolluvaara Dagvattenledning till myr Frekvens+tid Malmbanegården Luossajärvi Frekvens+tid Lokstallet Luossajärvi Frekvens+tid Industriområdet Luossajoki Frekvens+tid IRF Luossajoki Frekvens+tid Brandstation Yli Lombolo Frekvens+tid Porfyren Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Petterson Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Lingonstigen Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Järnvägen Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Påverkan utgörs av utsläpp till vatten samt avfall. Lukt kan uppstå vid slamhantering. Förändringar under året Inga förändringar av verksamheten har skett under året. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1995-06-16 Länsstyrelsen Omprövning av villkor samt fortsatt tillstånd för utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggning på fastigheten Kiruna 1:126, Kiruna kommun 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga andra beslut har tillkommit. 2(9)

4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga andra beslut har tillkommit. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tvättat organiskt material(rens) 50 m 3 Avloppsslam 3500 m 3 Sandrens 130 m 3 Kommentar 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Avloppsvattnet ska behandlas i en reningsanläggning för mekanisk-biologiskkemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen inte medför en ökning av föroreningsbelastningen på omgivningen eller annan störning. 2. Den utbyggda avloppsanläggningen ska tas i drift senast den 1 april 1997, varvid anmälan skall göras till tillsynsmyndighet för förstagångsbesiktning. 3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar Inga ändringar har gjorts under året som medfört ökning av föroreningsbelastning. Villkor ej längre aktuellt. Villkoret anses uppfyllt. 3(9)

4. Val och byte av fällningskemikalie ska ske i samråd med respektive godkännas av tillsynsmyndighet. 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 15 mg BOD och 0,5 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderkvartal. 6. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD och 0,5 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalendermånad. 7. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten, jämte journalföring ska ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd rörande kommunala avloppsanläggningar. Förslag till program för anläggningskontroll ska upprättas av kommunen och senast den 1 januari 1996 inges till tillsynsmyndigheten för fastställande. 8. Förslag till program för recipientkontroll ska upprättas av kommunen och senast den 1 januari 1996 inges till länsstyrelsen för fastställande. 9. Bräddning vid avloppsanläggningen av obehandlat eller otillräckligt behandlat ska mätas och registreras. 10. Överskrids de riktvärden som angivits i villkor 5 och 6 mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. I rapport till tillsynsmyndigheten enligt kontrollprogram ska kommunen redovisa de åtgärder som vidtagits. 11. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift, får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder ska vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 12. Reningsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erfoderligt. Byte av fällningskemikalie har ej skett. Resthalterna som gränsvärde har ej överstigits. Resthalterna redovisas i bilaga 1. Resthalterna som riktvärde har överstigits. Februari månad var medelvärdet på BOD 16,5 mg/l. Resthalterna redovisas i bilaga 1. Kontrollprogram för Kiruna Avloppsreningsverk upprättat 97-11-10. Journalföring sker i överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd. Recipientkontroll utförs inom Torne- och Kalixälvars vattenvårdförbund och sammanställs i en årlig rapport. Samordnad recipientprovtagning utförs och sammanställs inom Torne- och Kalixälvars vattenvårdförbund. En sammanställning avseende Kiruna avloppsreningsverk Redovisas i bilaga 6. Bräddning innan rensgaller registreras i antal samt tid och för övriga bräddpunkter mäts även mängd (m 3 ). Villkoret anses uppfyllt. Riktvärden har inte överskridits mer än tillfälligt. Villkoret anses uppfyllt. Har ej varit aktuellt under året. Klorkontaktbassänger finns. 4(9)

13. Slamhantering vid reningsverket ska ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. 14. Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. 15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 16. Buller från anläggningen ska begränsas så att verksamheten ej ger upphov till ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmare bostäder än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07). 17. Uppstår olägenheter av buller ska mätning utföras, varefter nödvändiga åtgärder utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. 18. Uppstår besvärande lukt i omgivningen ska erfoderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna. 19. Senast den 1 januari 1996 ska kommunen redovisa en åtgärdsplan med tidplan till tillsynsmyndigheten. Av planen ska framgå de åtgärder som kommunen ska utföra så att villkorspunkterna 5 och 6 kan innehållas under hela kalenderåret från den 1 januari 2000. Slamhantering har skett i överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd. Underhåll, läcksökning och reparation på ledningsnät utförs kontinuerligt. Några olägenheter och problem vid reningsverket till följd av tillförsel av industriellt avloppsvatten har inte observerats under året. Villkoret uppfyllt. Inget buller förekommer i verksamheten. Inga klagomål har framkommit under året. Inga klagomål har framkommit under året Tidsbegränsade villkor ej längre aktuella. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 5(9) Aktuell X Ej aktuell X X

Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Kontroller och provtagning har utförts utifrån SNFS 1990:14. Utgående flöde som årsmedelvärde uppgick till 15 600 m 3 /dygn och totalt årsflöde uppgick till 5 756 954 m 3. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av bräddning inkl. utsläppsmängder under året. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av årets totala utsläppsmängder till vatten. Kommentarer till resultaten sammanfattas under punkt 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar. Värden redovisas även i Emissionsdelen. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Det totala inkommande årsflödet uppgick till 5 756 954 m 3, Ungefär samma mängd som föregående år. Av detta flöde utgjorde ovidkommande vatten 69%. Belastningen på reningsverket, beräknat utifrån inkommande BOD var 14 750 pe. Reduktionen av P- tot uppgick till 87 % medan reduktionen av BOD uppgick till 89 %. Utsläppsmängderna i utgående avloppsvatten är liknande som föregående år, förutom bly, zink och krom som visar på ökande mängder. Det visar sig även i slammet att flera ämnen har börjat öka i mängd. Kvicksilver, kadmium, bly, zink, PAH(aromatiska kolväten) visar förhöja värden jmf. föregående år. Medelvärdet av tungmetaller i slammet hos kommunala svenska reningsverk under 2008 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,6. Kadmium 0,8. Bly 22 PAH 0,98 Medelvärdet av tungmetaller i slammet hos Kiruna reningsverk under 2012. (mg/kg TS) Kvicksilver 1,1. Kadmium 3,52 Bly 110 PAH 2,14 Medelvärdet av tungmetaller i slammet hos Kiruna reningsverk under 2011. (mg/kgts) Kvicksilver 0,4. Kadmium 1,65. Bly 35. PAH 1,65 Orsaken till de höga värdena kommer att utredas vidare under 2013 om trenden med ökade metallhalter håller i sig. Arbete med uppströmsarbete är mycket viktigt. Reningsverket har producerat 3500 m 3 slam med TS-halt 22%. Energiförbrukningen har uppgått till 962MWh el och 11,9 m 3 olja. Till fosforfällning har 321ton Ekomix 1091 förbrukats och till slamavvattningen har 1,75ton polymer, Zetag 8140, använts. Recipientprovtagning har liksom tidigare år samordnats i Torne- och Kalixälvars vattenvårsförbund. Sammanställning av recipientprovtagningen redovisas i Bilaga 6. 6(9)

10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 10. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Dagligen har processen besiktats okulärt och avläsningsresultat etc. har dokumenterats i en driftjournal. Flödesmätare har kalibrerats 2 ggr/år mot känt flöde med funktion 100 %. Provtagare har rengjorts och temperatur kontrolleras i enlighet med ett veckoschema. Funktionen har uppgått till 100 %. Nivågivare för bräddning av obehandlat vatten har kontrolleras 2 ggr/år med funktion 100 %. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kvartal 1: Bräddning 182 m 3 vid rep av sandfång. 45 m 3 vid testkörning av reservkraft. 1050 m 3 vid strömavbrott. Den 5 februari brister rörledningen i Porfyren pumpstation. Ca 1000 m 3 bräddas från pumprummet ut i marken. Pumpstationen körs igång igen 29 oktober. Under perioden används gamla huvudledningen som ledningsnät för avloppsvattnet, ingen bräddning till naturen sker förutom de ovannämnda 1000 m 3 som rann ut från pumprummet. I februari överskrider månadsmedelvärdet det tillåtna riktvärdet för BOD. Överskridandet beror av ett enskilt högt värde. Någon speciell orsak till detta kan inte ges. Kvartal 2: All bräddning vid hydraulisk överbelastning, 11 291 m 3. Kvartal 3: 6 496 m 3 bräddat vid driftstörningar med biobäddspumpar. 26 765 m 3 bräddat vid hydraulisk överbelastning. Perioden 20-26 juli hade WIMA kemtvätt översvämning i sin källare. Vid borttagandet av stoppet åkte en del processkemikalier med i avloppet. Bifogar analyser från reningsverket från den perioden, se bilaga 7. Inga värden är alarmerande. Se händelseförlopp nedan. 2012-07-20 - Översvämning av NKV huset pga för mycket regnvatten, grundvattenpumparna slogs ut i källaren då vattnet steg till elcentralerna. TVAB tömmer ur stora delar av källaren, ca 3 fulla slambilar, 36 m 3. 7(9)

2012-07-21 - Fastighetsskötaren, YIT, har satt igång pumpar som pumpar ut ytterligare ca 200 m 3 från källaren under 4 timmar. Vidare går det inte att använda avloppet från huset mot gatan, stoppet i huset har orsakat att det blivit värre stopp i gatan. Arbete mellan TVAB och YIT sker kontinuerligt under veckan men kan på grund av ritningarna inte lösas direkt. Olika försök görs, vatten går kontinuerligt genom ett trögt avlopp. 2012-07-26 - Avloppsstoppet löst. Vissa mängder av detta fångades upp i en slambil, huvuddelen åkte vidare i systemet. I samband med stoppet uppfattade en av slambilsoperatörerna att han blev illamående och kände yrsel. Han har kontrollerats av läkare samt giftcentralen. Kvartal 4: Bräddning under oktober månad på grund av hydraulisk överbelastning. Veckoprovet mellan 18-25/10 på utgående fosfor visade 2,7 mg/l, normalt är det ca 0,3 mg/l Undersöker man i driftjournalen hur reningsverket fungerade bra under perioden, inga störningar noterade. Detta prov tas således inte med i redovisningarna. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Fortlöpande sker optimering av energi-, vatten-, olja- och kemikalieförbrukning. Under november månad installerades en ny slamavvattnare. Den beräknas minska energiförbrukningen med 60-80 000kwh/år. 13. Ersättning av kemiska produkter mm 4 13. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Inga kemiska produkter har ersatts under året. I bilaga 4 redovisas produktinformation avseende den fällningskemikalie (Ekomix 1091) samt den polymer /Zetag 8140) som används i processen. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Farligt avfall som har uppkommit i verksamheten är följande: Lysrör 162st 8(9)

15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Till Tuolluvaara golfbana har 3 150 m 3 (750 Ton Ts) slam körts för täckning av grönytor. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Villkorsuppföljning Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Totala utsläppsuppgifter till vatten. Bilaga 4a: Produktinformation, Ekomix 1091 Bilaga 4b: Produktinformation, Zetag 8140 Bilaga 5: Översiktsbild Kiruna reningsverk Bilaga 6: Recipientprovtagning Bilaga 7: Analysrapport vid tillbud WIMA-tvätten 9(9)