SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 02 2014-12-04 T 2610-13 Rotel 020105 Stockholm Sid l (25) KÄRANDE MHHAS Rådhusgatan 23 0158 Oslo Norge Ombud: Advokaterna Teodor Leffler och Carl Lindstrand Lindstrand Leffler Advokatbyrå AB Box 3443 103 69 Stockholm SVARANDE Axel's Konsult och Förvaltning AB, 556774-8958 Ödmanssonsgatan 24 261 34 Landskrona Ombud: Advokaten Jan F Urwitz Advokatbyrån Jan F Urwitz Drottningtorget 2B 211 25 Malmö SAKEN Klander av skiljedom meddelad i Stockholm den 19 december 2012 HOVRATTENS DOMSLUT 1. Hovrätten ogillar käromålet. 2. MHH AS ska betala ersättning for AxeFs Konsult och Förvaltning AB:s rättegångskostnader med 325 000 kr och ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från dagen for hovrättens dom till dess betalning sker. Rättegångskostnaderna avser ombudsarvode. Dok.Idll62093 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 675 09 måndag - fredag 103 17 Stockholm 08-56167500 09:00-15:00 E-post: svea.avd2@dom.se www.svea.se
Sid 2 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 BAKGRUND MHH AS (MHH) och Axel's Konsult och Förvaltning AB (Axelbolaget) ingick den 16 juni 2010 ett aktieöverlåtelseavtal (Avtalet). Genom Avtalet förvärvade MHH samtliga aktier i företaget Hagforsgruppen AB, senare namnändrat till Nygård AB (Bolaget). Bolaget bedriver vård och behandling av missbrukare genom ett behandlingshem i Hagfors kommun. MHH tillträdde aktierna den l juli 2010. I januari 2012 inledde Axelbolaget ett skiljeförfarande mot MHH. Ensam skiljeman var advokaten Lars Perhard. Axelbolaget yrkade att skilj emannen skulle förplikta MHH att till Axelbolaget betala 3 718 750 kr avseende resterande köpeskilling enligt Avtalet. MHH bestred Axelbolagets talan men vitsordade yrkat belopp som skäligt i och för sig. I skiljeförfarandet yrkade MHH för egen del, i ett genkäromål, att skiljemannen skulle förplikta Axelbolaget att till MHH betala 6 281 280 kr. Axelbolaget bestred MHH:s genkäromål. Det anspråk MHH gjorde gällande i skiljeförfarandet uppgick sammanlagt till 10 000 000 kr, av vilket belopp 3 718 750 kr skulle kvittas mot Axelbolagets fordran på resterande köpeskilling. MHH:s anspråk avsåg skadestånd i anledning av "uppdagade fel och brister i garantierna" enligt Avtalet. Axelbolaget bestred kvittningsinvändningen och genkäromålet. Den 19 december 2012 meddelades skiljedom. Genom skiljedomen förpliktade skilj emannen MHH att till Axelbolaget betala ett belopp om 2 823 574 kr (punkten l i domslutet). Skiljemannen ogillade MHH:s kvittningsyrkande till den del det översteg 895 176 kr (punkten 2 i domslutet) och MHH:s genkäromål (punkten 3 i domslutet). MHH:s yrkande om ersättning för skiljedomskostnader och egna rättegångskostnader ogillades också (punkten 4 i domslutet). I skiljedomen förpliktades MHH även att ersätta Axelbolaget för rättegångskostnader med visst belopp (punkten 5 i domslutet) och förordnades att MHH, parterna emellan, skulle ersätta Axelbolaget för vad Axelbolaget utgett för att täcka ersättningen till skiljemannen (punkten 7 i domslutet).
Sid 3 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 YRKANDEN M.M. MHH AS har yrkat att hovrätten ska upphäva punkterna 1-5 och 7 i den mellan parterna i Stockholm den 19 december 2012 meddelade skiljedomen. Axelbolaget har motsatt sig att skiljedomen upphävs. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Hovrätten har med stöd av 53 kap. l och 42 kap. 18 första stycket 5 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling PARTERNAS GRUNDER MHH MHH har gjort gällande följande. Skiljemannens uppdrag framgår av den till parterna översända och av dem godkända reciten den 26 september 2012 med tilläggen i protokollet från slutförhandlingen i skiljeförfarandet den 22 november 2012. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att utfärda skiljedom över rättsfakta som inte hade åberopats av parterna. Genom att skiljemannen tolkade Avtalet utan mandat från parterna och utan att bereda parterna möjlighet att framföra sina synpunkter på tolkningen förekom det dessutom fel i handläggningen utan MHH:s vållande. Om skiljemannen inte hade agerat på detta sätt hade MHH:s kvittningsinvändning och genkäromål sannolikt vunnit framgång, antingen helt eller i vart fall till större del än vad skiljemannen funnit. Både uppdragsöverskridandena och handläggningsfelen har alltså sannolikt inverkat på utgången. MHH har, som hovrätten uppfattar MHH:s talan, specificerat skiljemannens uppdragsöverskridanden och handläggningsfel enligt följande.
Sid 4 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Garantibestämmelserna 1. Skilj emannen överskred sitt uppdrag genom att reducera de "garantier" som lämnats i Avtalet till "bestämmelser" och tolka dem som sådana trots att Axelbolaget inte hade ifrågasatt MHH:s påstående att det var fråga om "garantier" och hur dessa skulle tolkas. 2. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att till grund för sin tolkning av garantierna i Avtalet lägga omständigheter som inte hade åberopats av Axelbolaget, till exempel att "svarandens jurister författat avtalet" samt att "Rolf Olsson [...] haft en begränsad insikt om den juridisk-tekniska innebörden av de olika avtalsbestämmelserna och garantierna i Avtalet" (punkten J41 i skiljedomen). 3. Skiljemannen tolkade betydelsen av begreppet garantier i Avtalet i strid med parternas instruktion, vilken följer av att de inte i skiljeförfarandet gett uttryck för att de hade olika uppfattningar om hur garantierna skulle tolkas. Detta utgör ett handläggningsfel. Skiljemannen klargjorde inte för parterna att han inte ansåg sig bunden av deras uppfattning att det var fråga om garantier och att han förbehöll sig rätten att tolka dessa. Det utgör också ett handläggningsfel. Garanti A - Ramavtalet med Kriminalvården 4. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att punkten 2.4 i Avtalet avsåg de avtal, bland annat med Kriminalvården, som var gällande vid tidpunkten för avtalsslutet mellan MHH och Axelbolaget (punkten J 15 \ skiljedomen). 5. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att dels grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att det redan av Avtalets lydelse, inklusive bilagor, framgår att ramavtalet med Kriminalvården skulle löpa ut i april påföljande år, dels tolka punkten 2.4 i Avtalet med hänvisning till "ordalydelsen i Avtalet och ramavtalets funktion" trots att Axelbolaget till stöd för sitt bestridande hänvisat endast till omvärldsfaktorer (punkten J16 i skiljedomen).
Sid 5 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 6. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att självmant tolka punkten 2.4 i Avtalet dels mot bakgrund av punktens placering i Avtalet och av att det inte fanns någon sanktion kopplad till bestämmelsen, dels utifrån förhållandet att det saknades stöd i utredningen för att Axelbolaget skulle ha gjort en utfästelse om en slags framtida kontinuitet beträffande samarbetet med Kriminalvården (punkten J 18 i skiljedomen). 7. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att det saknades rättsliga resonemang till stöd för MHH:s krav på ersättning för garantibrister eller bristande förutsättningar (punkten J19 i skiljedomen). Skiljemannen tillämpade inte principen om jura novit curia vid sin prövning av om de av MHH åberopade omständigheterna medförde rätt till ersättning för den bristande förutsättningen för avtalet. Detta innebär ett handläggningsfel. 8. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att rätten till ersättning är uttömmande reglerad i Avtalet och endast omfattar de garantier som är avtalade (punkten J19 i skiljedomen). 9. Skiljemannen tolkade punkten 2.4 i Avtalet i strid med parternas instruktion, vilken följer av att de inte i skiljeförfarandet gett uttryck för att de hade olika uppfattningar om hur Avtalet i denna del skulle tolkas. Detta utgör ett handläggningsfel. Skiljemannen beredde inte parterna tillfälle att utveckla sin syn på hur Avtalet i denna del skulle tolkas, vilket också utgör ett handläggningsfel. Garanti B-En riktigt och fullständig budget 10. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att Rolf Olsson hade saknat orsak att räkna med höjda krav från myndigheternas, framför allt Kriminalvårdens, sida (punkten J61 i skiljedomen). 11. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att Avtalet inte innehåller någon sanktionsregel eller någon annan omständighet med innebörd att Avtalets bestämmelser skulle vara uttömmande (punkterna J62 ochj63 i skiljedomen). Skiljemannen beredde inte parterna tillfälle att
Sid 6 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 yttra sig i frågan om detta förhållande hade någon betydelse för hur Avtalet skulle tolkas, vilket utgör ett handläggningsfel. 12. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att Kriminalvårdens väsentligt ändrade praxis inför 2011 års upphandling orsakat avvikelse mellan budget och faktiskt resultat (punkten J62 i skiljedomen). 13. Skiljemannen tolkade Avtalet i denna del i strid med parternas instruktion, vilken följer av att de inte i skiljeförfarandet gett uttryck för att de hade olika uppfattningar om tolkningen. Detta utgör ett handläggningsfel. Garanti E Fullständig och korrekt information 14. Skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att det måste föreligga ett samband mellan de av skiljemannen, enligt punkten J41 i skiljedomen, funna bristerna och det uteblivna samarbetet med Kriminalvården (punkterna J43-J49 i skiljedomen). Axelbolaget Axelbolaget har redovisat följande inställning till MHH:s klandertalan. Skiljemannen överskred inte sitt uppdrag i något avseende och det förekom inte något handläggningsfel. Om hovrätten skulle finna att handläggningsfel förekom har MHH varit vållande till handläggningsfelen genom sin tystnad. Skulle hovrätten finna att skiljemannen överskred sitt uppdrag eller att det förekom något handläggningsfel har det i vart fall inte sannolikt inverkat på utgången i skiljeförfarandet. Skilj emannen skickade ut reciten och protokollet för synpunkter till parterna. Inte någon av dem framförde några invändningar mot innehållet. Samtidigt är inte Axelbolagets invändningar fullständigt redovisade i domen. Domens innehåll överensstämmer med den översända reciten och med protokollet samt grundar sig på det
Sid? SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 övriga processmaterial som parterna infört i skiljeförfarandet såväl skriftligen som muntligen. Skiljemannens uppdrag var att lösa tvisten mellan parterna. Skiljedomens recit är inte en uppdragsbeskrivning. Parterna gav inte i skiljemålet några särskilda direktiv till skilj emannen och de fick tillfälle att utföra sin talan i den utsträckning som lagen garanterar. Skiljemannen hade att inom ramen för sitt uppdrag tolka "garantierna". Den tolkning som skiljemannen har gjort av Avtalet faller inom ramen för hans uppdrag. Parterna kan inte genom något ömsesidigt förhållningssätt beträffande "bestämmelserna" eller garantierna" anses ha lämnat skilj emannen en instruktion om hur "garantierna" skulle uppfattas. Skiljemannen baserade inte sin tolkning på omständigheter som inte var åberopade i skiljeförfarandet. MHH:s invändning om den felaktiga tolkningen tar sikte på skiljemannens materiella prövning och den är inte klanderbar. Skiljemannen lade inte omständigheter som inte var åberopade av parterna till grund för sina ställningstaganden. För det fall MHH hade ansett att det med "garantierna" följde ett strikt ansvar ålåg det MHH att tydliggöra detta under skiljeförfarandet. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN MHH Skiljemannens uppdrag Skilj emannens uppdrag framgår av reciten som hade översänts till parterna och godkänts av dem den 26 september 2012 med tilläggen i protokollet från slutförhandlingen i skiljeförfarandet den 22 november 2012. De omständigheter som
Sid 8 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Axelbolaget åberopade till stöd för sitt bestridande av MHH:s talan i skiljeförfarandet är uttömmande listade i punkterna F1-F20 i skiljedomens recit. Garantibestämmelserna (klandergrunderna 1-3) Till grund för sin talan i skiljeförfarandet åberopade MHH brister i av Axelbolaget lämnade garantier. Dessa återgav skiljemannen i punkterna A-F i punkten E2 i skiljedomen. Som framgår av punkten E2 påstod MHH att de villkor som åberopades utgjorde garantier. Av Axelbolagets bestridandegrunder, punkten F2, framgår att bolaget "vitsordar att lämnade garantier återgetts på ett korrekt sätt". Axelbolaget hävdade inte mot ett enda av de krav MHH yrkade ersättning för - förutom vad gäller garanti F i Avtalet avseende eget kapital - att den av MHH åberopade garantin i och för sig inte skulle vara tillämplig på det sätt som MHH hade gjort gällande. Parterna var således överens om att dessa villkor utgjorde garantier och Axelbolaget hade därför ett strikt ansvar för eventuella brister i dessa. Det stod i skiljeförfarandet klart mellan parterna att skiljemannens uppdrag bestod i att pröva om Axelbolaget brustit avseende de garantier som hade lämnats i Avtalet. Axelbolaget ifrågasatte alltså inte MHH:s påståenden att det var fråga om garantier och hur dessa skulle tolkas. Genom att reducera "garantier" till "bestämmelser" och tolka dem som sådana berövade skiljemannen garantierna deras rättsinstitutionella mening, nämligen att utställarens ansvar vid avvikelse från Avtalet inte är beroende av culpa på hans sida. Skiljemannen baserade dessutom sin tolkning på omständigheter som inte hade åberopats av Axelbolaget - exempelvisförhållandenaatt "Svarandens jurister författat avtalet" och att "Rolf Olsson [...] haft en begränsad insikt om den juridisktekniska innebörden av de olika avtalsbestämmelserna och garantierna i Avtalet" (punkten J41 jämförd med punkterna F1-F20 i skiljedomen). Skiljemannens tolkning av vad han betecknade som "bestämmelser" diskuterades inte av parterna i skiljemålet. Genom sin tolkning gick skiljemannen utöver vad parterna åberopat till grund för sin respektive talan. Denna tolkning står i strid med den kontradiktoriska principen. Den felaktiga tolkningen, som har påverkat målets utgång, återfinns i punkterna J18, J19, J32, J38, J41 och J62 i skiljedomen. På grund av felets karaktär, som är att anse som grovt, och då en grundläggande processuell princip inte iakttogs måste presumtionen vara att felet har påverkat målets utgång.
Sid 9 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Under skiljeförfarandet gav parterna inte uttryck för att de hade olika uppfattningar om hur garantierna i Avtalet skulle tolkas. Därmed får parterna anses ha lämnat skiljemannen en instruktion om hur garantierna skulle uppfattas. Skiljemannen hade inte rätt att frångå denna instruktion och på eget initiativ tolka garantiernas betydelse. Genom denna tolkning gjorde sig skiljemannen utan MHH:s vållande skyldig till ett handläggningsfel, vilket sannolikt påverkade målets utgång. Under alla förhållanden ålåg det skilj emannen att klargöra för parterna att han inte ansåg sig bunden av parternas uppfattning om att det rörde sig om garantier och att han därför förbehöll sig rätten att tolka dessa. Genom att inte göra detta förnekade skiljemannen parterna möjligheten att framföra sina synpunkter på denna tolkning, vilket utgör ett handläggningsfel. Garanti A - Ramavtalet med Kriminalvården (klandergrunderna 4-9) I skiljetvisten gjorde MHH gällande följande. Axelbolaget hade garanterat att en förutsättning för verksamheten var Bolagets avtal med Kriminalvården. Redan när Avtalet undertecknades var det dock uteslutet, eller i vart fall osannolikt, att avtalet skulle komma att förlängas. Axelbolaget vilseledde därmed MHH om förutsättningarna för köpet och orsakade bolaget en skada motsvarande värdet av avtalet med Kriminalvården. De invändningar Axelbolaget gjorde i skiljeförfarandet var följande (punkterna G28-G32 i skiljedomen). De förhållanden som medförde att avtalet med Kriminalvården inte förlängdes beror på brister uppkomna efter övertagandet. Det låga indexet blev känt först i december 2010. Orsakerna till detta hade påtalats för MHH före köpet. Orsaken till att nytt avtal inte hade kunnat ingås med Kriminalvården var att ingen från Bolaget upptog erforderliga kontakter med Kriminalvården. Om Bolaget hade skött verksamheten på ett adekvat sätt hade det funnits möjlighet till ett nytt avtal med Kriminalvården. Skilj emannen bedömde (punkten J 15 i skiljedomen) - som skiljedomen får förstås - att avtalsvillkoret i punkten 2.4 i Avtalet avsåg de avtal, bland annat med Kriminalvården, som var gällande vid tidpunkten för avtalsslutet och att villkoret därför var uppfyllt. Motiveringen var "att från formell synpunkt är det egentligen fråga om att Bolaget inte har kunnat åstadkomma ett nytt ramavtal med Kriminalvården att gälla från april 2011 och framåt". Axelbolaget hade emellertid inte åberopat någon omständighet med innebörden att villkoret i punkten 2.4 var uppfyllt eftersom avtalet
Sid 10 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 med Kriminalvården var gällande vid tidpunkten för avtalsslutet (jämför punkterna F1-F20 i skiljedomens recit). Genom att lägga en sådan, icke åberopad, omständighet till grund för sitt avgörande har skilj emannen överskridit sitt uppdrag. Skiljemannen angav vidare (punkten J16 i skiljedomen) att det redan av Avtalets lydelse, inklusive bilagor, framgår att ramavtalet med Kriminalvården skulle löpa ut i april påföljande år. Detta förhållande framgår inte av det processmaterial som MHH hade tillgång till och i punkten J7 i skiljedomen konstateras att bilagorna inte hade getts in i målet. Skiljemannen tolkade punkten 2.4 i Avtalet restriktivt mot bakgrund av "Axelbolagets kategoriska tillbakavisande av ansvar under såväl denna bestämmelse som i övrigt". Skiljemannen lade till att "ordalydelsen i Avtalet och ramavtalets funktion ger stöd för Kärandens invändningar beträffande tolkningen". Skiljemannen har fel. Som framgår av reciten hade Axelbolaget inte tillbakavisat sitt ansvar genom att hänvisa till avtalsformuleringen utan endast genom att hänvisa till omvärldsfaktorer. Axelbolaget hade således överhuvudtaget inte invänt mot MHH:s tolkning av avtalet (jfr punkterna F1-F20 i skiljedomen). Genom att lägga dessa inte åberopade omständigheter till grund för sina domskäl gick skiljemannen utöver sitt uppdrag. Skiljemannen tolkade (punkten J18 i skiljedomen) punkten 2.4 i Avtalet mot bakgrund av punktens placering i Avtalet och av att det inte finns någon direkt sanktion kopplad till bestämmelsen. Detta infördes av skiljemannen. Vidare fann skiljemannen inget stöd i utredningen för att Axelbolaget skulle ha gjort en utfästelse om en slags framtida kontinuitet beträffande samarbetet med Kriminalvården. Också detta infördes av skiljemannen. Därmed gick skiljemannen utöver sitt uppdrag. I vart fall förekom det handläggningsfel då skiljemannen inte beredde parterna tillfälle att utveckla sin syn på hur avtalet ska tolkas. Axelbolaget invände inte mot MHH:s krav på ersättning för garantibrister eller bristande förutsättningar på andra grunder än att dessa antingen hade uppstått efter MHH:s tillträde av aktierna eller att Rolf Olsson hade informerat MHH om dem innan köpet. Axelbolaget invände således inte mot kraven på den grunden att det saknades rättsliga resonemang till stöd för dem. Det var skiljemannen som självmant fann att avsaknaden av de rättsliga resonemangen medförde att kravet inte kunde bifallas
Sid 11 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 (punkten J19 i skiljedomen). Detta innebär ett uppdragsöverskridande. I vart fall var det skiljemannens skyldighet att enligt principen om att rätten känner lagen,y'wra novit curia, pröva om de av MHH åberopade omständigheterna medför rätt till ersättning för den bristande förutsättningen för Avtalet. Därmed gjorde sig skiljemannen skyldig till ett handläggningsfel. Skiljemannen anförde också (punkten J 19 i skiljedomen) "att det i Avtalet finns en Ä kontraktsreglering, det vill säga avtalade garantier och garantireglering, och att Svaranden har inte motiverat varför dessa inte skulle vara uttömmande." Som skiljemannen får förstås kunde MHH således inte få ersättning på grund av bestämmelserna 4) i punkten 2.4 i Avtalet med hänsyn till en omständighet av innebörden att rätten till ersättning är uttömmande reglerad i avtalet och endast omfattar de garantier som är avtalade. Något åberopande av en sådan omständighet gjordes inte av Axelbolaget. Skiljemannen hade därför inte rätt att lägga omständigheten till grund för sin bedömning. Därmed överskred skiljemannen sitt uppdrag. ^^ Skiljemannen hade inte inom ramen för sitt uppdrag rätt att tolka punkten 2.4 i Avtalet. Under förfarandet gav parterna inte uttryck för att de hade olika uppfattningar om hur denna punkt i Avtalet skulle tolkas. Därmed får parterna anses ha lämnat skiljemannen en instruktion om hur punkten skulle uppfattas. Skiljemannen hade inte rätt att frångå denna instruktion och på eget initiativ tolka punktens betydelse. Genom att skilj emannen gjorde en tolkning förekom det ett handläggningsfel. Garanti E-En riktigt och fullständig budget (klandergrunderna 10-13) MHH hävdade i skiljeförfarandet att budgeten byggde på grovt felaktiga förutsättningar såväl vad gäller beräknade intäkter som personalkostnader och att faktiskt utfall avvek från det budgeterade. Till följd av detta brast det enligt MHH i den lämnade garantin. Mot detta anförde Axelbolaget följande (punkterna Fl O och G21 i skiljedomen). Ökningen av personalkostnaderna från 3,65 miljoner kr till 5,5 miljoner kr vitsordas inte med hänvisning till att Bolaget efter övertagandet har betalat löner över gällande kollektivavtal eller som inte har varit nödvändiga, vilket har påverkat resultatet negativt. Efter övertagandet har Bolaget inte skött marknadsföringen på ett adekvat sätt och har därmed inte fångat upp potentiella kunder. Faktiska intäkter och
Sid 12 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 kostnader vitsordas inte eftersom Axelbolaget inte känt till bakomliggande förhållanden. Budgeten har varit realistisk och byggt på en mångårig erfarenhet av verksamheten. Enligt skiljedomen (punkten J61 i skiljedomen) är det inte visat att Rolf Olsson insett eller bort inse de drastiskt höjda kraven från myndigheternas sida, framför allt Kriminalvårdens, som ställdes på verksamheten efter övertagandet. Därmed måste skiljedomen förstås så att Axelbolaget inte hade något ansvar på grund av budgetavvikelsen, eftersom man saknat kännedom om dessa förändringar. Axelbolaget bestred inte ansvar för budgetawikelsen genom att hävda att Rolf Olsson hade saknat orsak att räkna med de drastiskt höjda kraven. Genom att lägga den omständigheten till grund för skiljedomen gick skiljemannen utöver sitt uppdrag. MHH anförde i skiljeförfarandet att Axelbolaget i punkten 7c i Avtalet hade lämnat en garanti rörande budgetens riktighet. Axelbolaget invände inte mot detta. Av punkten J62 i skiljedomen framgår att skiljemannen vid sin tolkning av detta avtalsvillkor fäste vikt vid att Avtalet inte innehåller någon "klar sanktionsregel som ansluter" till punkten 7c. Som skiljedomen måste förstås grundade skiljemannen sin slutsats i punkten J63 i skiljedomen på detta förhållande. Eftersom Axelbolaget inte åberopade att Avtalet inte innehåller någon sanktionsregel eller någon annan omständighet med innebörd att Avtalets bestämmelser skulle vara uttömmande överskred skiljemannen sitt uppdrag. I vart fall skulle skiljemannen ha frågat parterna om detta förhållande hade någon betydelse för hur avtalet skulle tolkas. Eftersom han inte gjorde det förekom det ett handläggningsfel. Skiljemannen angav även (punkten J62 i skiljedomen) att det med stöd i utredningen i huvudsak är Kriminalvårdens väsentligt ändrade praxis inför 2011 års upphandling som orsakat avvikelsen mellan budget och faktiskt resultat. Den förändrade praxisen åberopades inte av Axelbolaget. Skiljemannen överskred därmed sitt uppdrag genom att lägga den icke åberopade omständigheten till grund för sitt avgörande. Skiljemannen hade inte inom ramen för sitt uppdrag rätt att tolka Avtalet på det sätt som skett i punkten J62. Under förfarandet gav parterna inte uttryck för att de hade
Sid 13 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 olika uppfattningar om hur Avtalet i denna del skulle tolkas i detta avseende. Därmed får parterna anses ha lämnat skilj emannen en instruktion om hur Avtalet skulle uppfattas. Skiljemannen hade inte rätt att frångå denna instruktion och på eget initiativ tolka Avtalet. Genom att skiljemannen gjorde en tolkning förekom det ett handläggningsfel. Garanti E Fullständig och korrekt information (klandergrunden 14) MHH gjorde i skiljeförfarandet gällande att Axelbolaget hade gjort sig skyldigt till brist i Garanti E (punkten E2 i skiljedomen) genom att Rolf Olsson, innan Avtalet ingicks, inte informerat om dels att Socialstyrelsen hade gjort en inspektion den 8 juni 2010, dels att det förelåg väsentliga brister i verksamheten (punkterna E7 och G16 i skiljedomen). Verksamheten hade, enligt MHH, till följd av detta ett lägre värde än vad MHH hade haft orsak att räkna med. Axelbolaget bestred att väsentlig information hade undanhållits och framhöll att resultatet av Socialstyrelsens inspektion inte var känt vid överlåtelsen (punkterna Fl 7 Fl8 i skiljedomen). Axelbolaget invände också att de anmärkningar som framförde efter inspektionen berodde på dels personalbrist, dels de höjda kraven i och med Socialstyrelsens övertagande av tillsynsverksamheten (punkten G17 i skiljedomen). Axelbolaget bestred också att det varit fråga om någon allvarlig kritik eftersom anmärkningarna inte resulterat i något föreläggande och att garantin innebar att verksamheten skulle vara fri från varje form av kritik (sistnämnda punkt). Skiljemannen fann (punkten J41 i skiljedomen) att det inte gick att komma ifrån att det jämfört med kravet på fullständighet på avtalsdagen hade förelegat vissa brister och att Axelbolaget skulle svara för dessa. På grund av de uppdagade felen och bristerna i garantierna enligt Avtalet, dvs. på grund av kontraktsbrott, yrkade MHH i skiljeförfarandet ersättning för åtgärdskostnader och minskat företagsvärde. Trots detta gjorde skiljemannen bedömningen (punkten J42 i skiljedomen) att det måste föreligga ett samband mellan bristerna enligt punkten J41 och det uteblivna fortsatta samarbetet med Kriminalvården. Ingen av parterna hade åberopat detta. Skiljemannens bedömning i punkterna J43-J49 i skiljedomen saknar alltså beröring med den talan MHH fört och berör inte heller de omständigheter som Axelbolaget åberopade. Skiljemannen gick därmed över sitt uppdrag.
Sid 14 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Axelbolaget Skiljemannens uppdrag De omständigheter som Axelbolaget åberopade till stöd för sitt bestridande i skiljeförfarandet är inte uttömmande listade i reciten i skiljedomen. Allt material, muntligt som skriftligt, som presenteras i ett skilj emål är processmaterial. Reciten är inte en uppdragsbeskrivning. Det saknas lagstadgat krav på att upprätta en recit. Parterna gav inte några särskilda direktiv till skiljemannen. Direktiv kan endast ges av parterna gemensamt. Så skedde inte. Skiljemannens uppdrag bestod i att lösa tvisten mellan parterna. Garantibestämmelserna (klandergrunderna 1-3) Ordalydelsen i punkterna A-F i punkten E2 i skiljedomen är korrekt återgiven och benämningen "garantier" användes för dessa. Axelbolaget bestred dock ansvar och tillbakavisade den av MHH yrkade tillämpningen av Avtalet i dessa hänseenden. MHH framförde inte vid något tillfälle ett påstående om strikt ansvar. Axelbolaget var alltså inte överens med MHH om att punkterna var garantier med ett åtföljande strikt ansvar. I skiljeförfarandet vitsordade Axelbolaget att MHH hade rätt återgett "garantierna" men inte hur de skulle tolkas. Mot bakgrund av Axelbolagets bestridande av allt ansvar i skiljeförfarandet hade skiljemannen att göra en tolkning av bestämmelserna. Axelbolaget, som i skiljeförfarandet hade bestritt allt ansvar, hade inte någon bemötandebörda. Skiljemannen behandlade inte garantierna som bestämmelser i den mening som MHH gör gällande. Redan i protokollet från slutförhandlingen betecknade skiljemannen punkterna A-F med uttrycket "avtalsbestämmelser" som kan ge en rätt till nedsättning av köpeskillingen alternativt skadestånd. MHH protesterade inte mot detta utan godkände uttryckligen innehållet i protokollet. "Garantierna" definierades aldrig utan användes endast som en praktisk benämning på angivna punkter. I skiljemannens tolkning i samband med dömandet har sedan en prövning ägt rum av om respektive bestämmelse eller garanti medförde strikt ansvar eller inte enligt principenywra novit curia.
Sid 15 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 MHH:s påstående om felaktig tolkning i punkterna J18, JJ9, J32, J38, J41 och J62 i skiljedomen kan inte ta sikte på annat än den materiella prövningen som skiljemannen gjorde och den är inte klanderbar som sådan. Punkterna A-F tolkades av skiljemannen på gängse sätt. Detta uteslöt inte att skiljemannen på grund avjura novit curia kunde komma fram till att en eller flera av punkterna föreskrev ett strikt ansvar utan culpaprövning. I punkterna J58 och J69 i skiljedomen bedömde skiljemannen Axelbolagets ersättningsskyldighet utan culpaprövning. Skiljemannen uppställde inte något generellt culpakrav. Skiljemannen baserade inte sin tolkning på omständigheter som inte var åberopade i skiljeförfarandet. MHH:s dåvarande chef för projektet, Claes Forsberg, hördes och uppgav då att det var MHH:s jurister som hade författat avtalet. Det framgick även av förhöret med Rolf Olsson att han hade begränsad insikt i de juridiska teknikaliteterna i Avtalet. Dessa omständigheter var således införda i målet genom förhörsutsagorna. Även om det skulle ha förekommit ett uppdragsöverskridande inverkade detta inte på utgången eftersom MHH ändå inte hade kunnat få bifall till sin talan. Oavsett vilken innebörd man lägger i ordet garanti visade MHH i skiljeförfarandet inte att påstådda kontraktsbrott varit hänförliga till Axelbolaget. Parterna kan inte anses ha genom ett ömsesidigt förhållningssätt beträffande "bestämmelserna" eller "garantierna" lämnat skiljemannen en instruktion om hur garantierna skulle uppfattas. Skiljemannen hade inte någon skyldighet överhuvudtaget att klargöra för parterna att han inte ansåg sig bunden av deras uppfattning att detta var fråga om garantier, framför allt då parterna inte hade någon sådan gemensam uppfattning. Något handläggningsfel förekom inte i skilj eförfarandet. Garanti A) - Ramavtalet med Kriminalvården (klandergrunderna 4-9) Det är riktigt att MHH till grund för sin talan i denna del i skiljeförfarandet åberopade de omständigheter som redovisas i skiljedomen under punkterna E2 och E4 samt att Axelbolaget gjorde de invändningar som redovisas under punkterna G28-G32 i skiljedomen, bland annat de som MHH redovisat i klandermålet. Redovisningen i
Sid 16 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 skiljedomen av invändningarna är dock inte uttömmande. I skiljefbrfarandet tillbakavisade alltså Axelbolaget påståendena från MHH om att Axelbolaget hade garanterat att en förutsättning för verksamheten var avtalet med Kriminalvården, att redan när Avtalet undertecknades var det uteslutet eller i vart fall osannolikt att avtalet med Kriminalvården skulle komma att förlängas samt att Axelbolaget därigenom hade vilselett MHH om förutsättningarna för köpet och orsakat Bolaget en skada motsvarande värdet av avtalet med Kriminalvården. Samtliga omständigheter som skilj emannen lade till grund för sitt avgörande hade åberopats av parterna. Skiljemannen förde inte själv in några omständigheter till stöd för sin tolkning. Axelbolaget hade bestritt ansvar och skiljemannen hade därför att tolka Avtalet och tillämpa gällande rättsregler även om dessa regler inte var åberopade. Det var också vad han gjorde. I skiljemannens prövning ingick att tolka och fastställa avtalsinnehållet med en efterföljande jämförelse avseende de i skiljemålet införda och styrkta omständigheterna. I klandermålet har MHH invänt emot de bedömningar skiljemannen gjorde när han beaktade vad som framkommit genom utredningen i skiljeförfarandet, bland annat uppgifter från generaldirektören för Kriminalvården. Skiljemannens materiella bedömningar i dessa avseenden är inte klanderbara. Skilj emannen hade inte någon skyldighet att bereda parterna möjlighet att utveckla sin syn på hur avtalet ska tolkas. Garanti B-En riktigt och fullständig budget (klandergrunderna 10-13) Det är riktigt att MHH i skiljeförfarandet åberopade att budgeten byggde på grovt felaktiga förutsättningar såväl vad gäller beräknade intäkter som personalkostnader och att faktiskt utfall avvek från det budgeterade samt att det därmed brast i den lämnade garantin. Det är också riktigt att Axelbolaget gjorde invändningar enligt vad som framgår av punkterna Fl O och G21 i skiljedomen men redovisningen av Axelbolagets invändningar är dock inte uttömmande. Bedömningen avseende garanti B ingick i skiljemannens uppdrag att tolka och tillämpa Avtalet, särskilt mot bakgrund av att Axelbolaget hade bestritt ansvar i denna
Sid 17 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 del. Liksom garanti A fanns garanti B inte upptagen i Avtalets "garantikatalog". Skiljemannens prövning är av materiell natur och således inte klanderbar. De omständigheter som MHH i denna del har hänvisat till i klandermålet var en del av processmaterialet i skilj efbrfarandet. När det gäller Kriminalvårdens förändrade praxis infördes den som omständighet i målet genom det förhör som åberopades av båda parter med Kriminalvårdens inspektör Alf Andersson. Ett eventuellt uppdragsöverskridande eller handläggningsfel inverkade inte på målets utgång. Axelbolaget var efter MHH:s övertagande inte längre ansvarigt för avtalsförhållandet med Kriminalvården. Vid tidpunkten för Avtalets träffande, på tillträdesdagen och en avsevärd tid framåt fanns det ett ramavtal med Kriminalvården. Garanti E - Fullständig och korrekt information (klandergrunden 14) Det är riktigt att MHH i skiljeförfarandet när det gäller bristande informationsgivning åberopade de omständigheter som framgår av punkterna E7 och G16 samt att Axelbolaget gjorde de invändningar som redovisas i punkterna Fl 7, F18 och G17 i skiljedomen. Det förekom inte något uppdragsöverskridande i denna del heller. Skiljemannen prövade i denna del endast de invändningar som Axelbolaget hade gjort. UTREDNINGEN I HOVRATTEN Skriftlig bevisning har åberopats.
Sid 18 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 HOVRÄTTENS DOMSKÄL Klandertalan Rättsliga utgångspunkter Enligt 34 första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande ska en skiljedom helt eller delvis hävas om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag (punkten 2) eller om det, utan parts vållande har förekommit något fel i handläggningen som sannolikt har inverkat på utgången (punkten 6). I ett skiljeförfarande är utgångspunkten att skiljemannen är bunden att avgöra tvisten med stöd av de omständigheter som parterna har åberopat (se prop. 1989/99:35 s. 143). Om skiljemannen grundar sitt avgörande på en omständighet som inte har åberopats av en part bör han normalt anses ha överskridit sitt uppdrag, även om viss försiktighet bör iakttas vid bedömningen i internationella tvister (a. prop. s. 144). Med omständighet avses här en faktisk omständighet av omedelbar betydelse för rättsföljden, dvs. ett rättsfaktum. En skiljeman bör som regel kunna ta ställning till ett konkret rättsfaktum om detta så tydligt lagts till grund för viss yrkad rättsföljd att det måste ha förståtts av motparten (se Lindskog, Skiljeförfarande, En kommentar, 2 uppl., 2012, s. 722). När parterna under skiljeförfarandet har godkänt reciten i skiljedomen måste utgångspunkten vara att reciten i allt väsentligt återspeglar respektive parts talan och att parterna åberopar de faktiska omständigheter och gör de invändningar som framgår av reciten även om i princip allt material som tillförs skilj eförfarandet utgör processmaterial (jfr Svea hovrätts dom 2009-12-01 i mål nr T 4548-08 och Lindskog, a.a., s. 540). Ett bevisfaktum eller ett hjälpfaktum behöver inte åberopas på samma sätt som ett rättsfaktum men en part ska ha haft rimlig anledning att förvänta sig att ett sådant beaktande kunde komma att göras. Har ett hjälpfaktum eller bevisfaktum förts in i förfarandet står det alltså skiljemannen fritt att låta detta inverka på bevisvärderingen under förutsättning att en part med fog inte kan överraskas av det. (Se Lindskog, a.a., s. 722.)
Sid 19 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 En part är som regel inte skyldig att bemöta motpartens påståenden och en underlåtenhet far inte tolkas som ett vitsordande av påstådda omständigheter (se Heurnan, Skiljemannarätt, 1999, s. 354). För att en skiljeman ska vara obehörig att pröva huruvida ett av en part åberopat rättsfaktum föreligger krävs det alltså ett uttryckligt erkännande av det rättsfaktumet från motparten. En skiljeman har, liksom domstolar, kompetens att tolka avtal som träffats mellan parterna i den mån prövningen av parternas tvistefrågor kräver det (se prop. 1998/99:35 s. 61). Även vid avtalstolkningen är skiljemannen bunden av de rättsfakta som parterna har åberopat men har möjlighet att beakta bevisfakta och hjälpfakta i enlighet med vad som har redogjorts för i det föregående. Det mellan parterna påstådda träffade avtalet är rättsfaktum. Avtalstolkningen kan däremot sägas vara ett speciellt slags bevisvärdering där den skriftliga avtalshandlingen utgör ett bevisfaktum medan handlingens innehåll i övrigt och det sakförhållande avtalet reglerar är hjälpfakta som blir avgörande för avtalets verkliga tillämpning (se Ekelöf och Boman, Rättegång 4, 6 uppl., 2004, s. 212). En skiljemän är vid avtalstolkningen som regel inte bunden av parternas dispositioner när det gäller rättsregler och rättslig argumentation utan har snarare en rätt och skyldighet att tillämpa dessa även utan åberopande av part enligt principen/wra novit curia (jfr Lindskog, a.a., s. 639). Att en skiljeman har bedömt en materiell fråga fel eller, materiellt sett, gjort en felaktig avtalstolkning utgör inte ett klanderbart fel. Däremot är fel med avseende på själva förfarandet, dvs. handläggningsfel, klanderbara. Om en skiljeman handlat i strid mot parternas gemensamma instruktioner har det förekommit ett handläggningsfel. I vissa fall kan också bristande processledning från en skiljemans sida utgöra ett sådant fel (se Lindskog, a.a., s. 902). Garantibestämmelserna (klandergr under na 1-3) MHH har i denna del gjort gällande dels att skiljemannen överskred sitt uppdrag både genom att grunda sitt avgörande på en tolkning av "garantierna" i Avtalet - punkterna A-F punkten E2 i skiljedomen - som stred mot den tolkning som parterna var eniga om i skilj eförfarandet och genom att lägga icke åberopade omständigheter till grund för sin tolkning, dels att det förekom handläggningsfel i skiljeförfarandet med hänsyn
Sid 20 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 till att tolkningen stod i strid med instruktion från parterna om hur begreppet "garantier" skulle tolkas. I målet är det ostridigt att parterna hade godkänt skiljedomens recit samt beretts tillfälle att yttra sig över protokollet från huvudförhandlingen i skiljeförfarandet. I linje med vad hovrätten konstaterat ovan är utgångspunkten därför att reciten återger de rättsfakta som parterna åberopade och deras respektive inställning till av motparten åberopade rättsfakta samt att reciten i dessa avseenden alltså återspeglar den talan som de förde inför skiljemannen. Av reciten framgår att Axelbolaget bestred MHH:s samtliga krav som gjordes gällande till stöd för kvittningsinvändningen och genkäromålet. Det går enligt hovrättens mening inte att av vad som anges i reciten sluta sig till att MHH uttryckligen gjorde gällande att garantierna åtföljdes av ett strikt ansvar. Inte heller framgår det av Axelbolagets bestridandegrunder att bolaget skulle ha accepterat ett sådant påstående. Det förhållandet att Axelbolaget gjort invändningar i andra avseenden än beträffande tolkningen kan enligt hovrätten inte förstås så att parterna var ense om en tolkning. Inte heller övrig, i hovrätten åberopad, skriftlig bevisning visar att parterna i skilj eförfarandet skulle ha varit eniga i fråga om tolkningen av de garantier som MHH åberopade. Vid dessa förhållanden måste en avtalstolkning anses falla inom ramen för skiljemannens uppdrag att pröva tvisten mellan parterna. Hovrätten har inte kunnat finna fog i något avseende för MHH:s påstående om att skiljemannen vid tolkningen beaktat icke åberopade omständigheter eller bevis- och hjälpfakta som inte förekommit i processmaterialet. Eftersom det enligt hovrätten inte är visat att parterna varit uttryckligen ense om att begreppet "garantier" i Avtalet skulle tolkas på visst sätt, finns det inte något som i detta avseende skulle kunna betraktas som en gemensam instruktion till skiljemannen. Inte heller har skilj emannen, som framgått ovan, varit förhindrad att tolka Avtalet på det sätt som gjordes. Även om en avtalstolkning inte hade diskuterats under skiljeförfarandet kan den, med hänsyn till parternas processuella ståndpunkter, inte anses överrumplande för parterna.
Sid 21 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Något uppdragsöverskridande eller handläggningsfel på det sätt som MHH gjort gällande i denna del är alltså inte visat. Garanti A - Ramavtalet med Kriminalvården (klandergrunderna 4-9) I denna del har MHH gjort gällande att skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att lägga inte åberopade omständigheter till grund för sitt avgörande och genom att beakta sådana omständigheter vid tolkningen av punkten 2.4 i Avtalet. Vidare har MHH gjort gällande att det förekom handläggningsfel eftersom skiljemannen dels inte tillämpade principen omjura novit curia vid sin prövning, dels tolkade punkten 2.4 i Avtalet i strid mot parternas instruktion och utan att parterna fick utveckla sin syn på hur Avtalet i den delen skulle tolkas. Som hovrätten har redovisat far en skiljemän inte, vid avtalstolkning inom ramen för sitt uppdrag, lägga icke åberopade rättsfakta till grund för sin tolkning. Ett motsvarande hinder finns som regel inte när det gäller hjälp- och bevisfakta. Hovrätten har i det föregående bedömt att skiljemannen inte överskred sitt uppdrag genom att tolka avtalet bland annat i här aktuell del. Inte någon av de omständigheter som MHH i denna del har invänt emot har, enligt hovrättens bedömning, karaktären av ett rättsfaktum. Alla de av skiljemannen använda omständigheterna är införda i skiljeförfarandet på ett sådant sätt att det varit möjligt för skiljemannen att beakta dem som tolkningsdatum. När det gäller MHH:s påstående om handläggningsfel med anledning av att skiljemannen inte tillämpade principen/ura novit curia konstaterar hovrätten att skiljemannens slutsats, som den redovisas i punkten J 19 i skiljedomen, är att MHH inte visat att det förelåg en fristående rätt för MHH att uppbära en skadeersättning från Axelbolaget. Med hänsyn till denna slutsats kan inte skiljemannens konstaterande i samma punkt att det saknades ett utvecklat rättsligt resonemang från MHH:s sida förstås på så sätt att skiljemannen av detta skäl underlåtit att göra en prövning av MHH:s anspråk i denna del. Av motsvarande skäl som hovrätten redovisat i förhållande till av MHH påstådd gemensam instruktion till skiljemannen beträffande hur begreppet "garantier" i Avtalet
Sid 22 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 skulle tolkas, finner hovrätten inte visat att parterna i skiljeförfarandet gett uttryck för något som skulle kunna betraktas som en gemensam instruktion till skilj emannen beträffande hur punkten 2.4 i Avtalet skulle tolkas. Någon skyldighet för skiljemannen att bereda parterna tillfälle att utveckla sin syn på tolkningen fanns inte heller. Något uppdragsöverskridande eller handläggningsfel på det sätt som MHH gjort gällande i denna del är alltså inte visat. Garanti B-En riktig och fullständig budget (klandergrunderna 10-13) MHH har i denna del gjort gällande dels att skiljemannen överskred sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på icke åberopade omständigheter, dels att det förekom handläggningsfel eftersom skiljemannen inte låtit parterna yttra sig över om ett visst förhållande hade betydelse för tolkningen av Avtalet och då denne tolkade Avtalet i denna del i strid med parternas instruktion. Enligt hovrättens bedömning är de omständigheter som MHH i denna del påstått att skiljemannen inte haft rätt att beakta inte rättsfakta utan bevis- och hjälpfakta i skiljeförfarandet. Något hinder för skiljemannen att beakta dessa fanns inte. Motsvarande överväganden som hovrätten gjort i förhållande till av MHH påstådd gemensam instruktion till skiljemannen beträffande hur begreppet "garantier" och punkten 2.4 i Avtalet skulle tolkas gör sig gällande även beträffande de av MHH i denna del påstådda handläggningsfelen. Hovrätten finner alltså inte visat att parterna i skiljeförfarandet gett uttryck för något som skulle kunna betraktas som en gemensam instruktion till skiljemannen beträffande hur Avtalet i här aktuellt avseende skulle tolkas. Någon skyldighet för skiljemannen att bereda parterna tillfälle att utveckla sin syn på tolkningen fanns inte heller. Något uppdragsöverskridande eller handläggningsfel på det sätt som MHH gjort gällande i denna del är alltså inte visat.
Sid 23 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Garanti E - Fullständig och korrekt information (klandergrunden 14) MHH har slutligen gjort gällande att skiljemannen överskridit sitt uppdrag genom att grunda sitt avgörande på den inte åberopade omständigheten att det måste föreligga ett samband mellan de av skilj emannen funna bristerna redovisade i punkten J41 i skiljedomen och det uteblivna samarbetet med Kriminalvården för att skadestånd till MHH skulle kunna utgå enligt genkäromålet. Hovrätten konstaterar i denna del att det av reciten i skiljedomen tydligt framgår att MHH utgick från att avtalet med Kriminalvården hade stor betydelse för hur bolaget skulle värderas. Enligt punkterna G22 och G26 i skiljedomen anförde MHH bland annat att avtalet med Kriminalvården var den helt avgörande orsaken till varför MHH köpte aktierna i Bolaget och att avtalet var helt avgörande för ekonomin i verksamheten. Av punkten E7 i skiljedomen framgår vidare att MHH till grund för genkäromålet åberopade att Axelbolaget hade undanhållit MHH den väsentliga informationen att Socialstyrelsen hade utfört en aviserad inspektion och att det förelåg väsentliga brister i verksamheten samt att denna information hade haft avgörande betydelse för MHH:s bedömning av Bolagets värde och dess verksamhet; hade den informationen inte undanhållits MHH hade förvärvet av aktierna i Bolaget inte genomförts. Mot bakgrund av hur MHH hade utformat sin talan bedömer hovrätten att det till grund för genkäromålet låg också ett påstående om att MHH begärde skadestånd relaterat till förlusten av ett nytt ramavtal med Kriminalvården. Skilj emannen utgick alltså vid sin prövning av skiljetvisten i denna del enbart från de omständigheter som MHH åberopat. Till detta ska noteras att skiljemannen även prövade om avsaknaden av fullständig och korrekt information kunde ha föranlett skada för MHH i övrigt (punkten J49 i skiljedomen). Vid dessa förhållanden bedömer hovrätten även i denna del att det inte är visat att skiljemannen överskred sitt uppdrag på det sätt som MHH har gjort gällande. Sammanfattande bedömning Den bedömning som hovrätten har redovisat ovan av MHH:s åberopade klandergrunder innebär att MHH:s klandertalan ska ogillas.
Sid 24 SVEA HOVRÄTT DOM T 2610-13 Avdelning 02 Rättegångskostnader Utgången i målet medför att MHH ska ersätta Axelbolaget för dess rättegångskostnader i hovrätten. Axelbolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader i hovrätten med 350 000 kr. Beloppet avser i sin helhet ombudsarvode. Av det yrkade beloppet har tio procent angetts vara hänförligt till ett av Axelbolaget framställt avvisningsyrkande i hovrätten. MHH har vitsordat ett belopp om 170 000 kr såsom i och för sig skälig rättegångskostnad i hovrätten. Eftersom en stor del av Axelbolagets inlagor har gått ut på att ingående diskutera frågor som saknar relevans för målet kan, enligt MHH, kostnader överstigande det av MHH vitsordade beloppet inte anses vara skäligen påkallade för att tillvarata Axelbolagets rätt. MHH har i hovrätten gjort gällande ett förhållandevis stort antal omständigheter till stöd för sin klandertalan, vilka Axelbolaget har haft att bemöta för att ta tillvara sin rätt i målet. Den del av Axelbolagets ombudsarvode som avser nedlagt arbete för att i skrift kritisera hovrättens ställningstaganden i beslut med anledning av Axelbolagets avvisningsyrkande kan, särskilt med hänsyn till att beslutet inte fick överklagas, inte anses skäligen påkallat för tillvaratagande av Axelbolagets rätt i målet. Uppskattningsvis får 25 000 kr av yrkade rättegångskostnader avse detta arbete. Hovrätten bedömer att Axelbolagets rättegångskostnader i övrigt, med hänsyn till målets art och omfattning, får godtas som skäligen påkallade. Hovrättens slutsats är därför att MHH ska ersätta Axelbolaget för rättegångskostnader med 325 000 kr. Överklagande Enligt 43 andra stycket lagen om skiljeförfarande får hovrättens dom överklagas bara om rätten anser det vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Hovrätten anser att det inte finns skäl att tillåta att avgörandet överklagas.
SVEA HOVRÄTT Avdelning 02 DOM Sid 25 T 2610-13 Hovrättens avgörande får inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsrådet Ulrika Beergrehn, referent, och hovrättsassessorn Tove Bodegård.