A. Plädering - replik 1 Ställföreträdarnas onda tro och oaktsamhet 1 Mot bakgrund av Svarandenas pläderingar vill jag kommentera ställföreträdarnas onda tro. 2 Målet är intressant på många sätt. I ett avseende är målet särskilt intressant, eftersom det kan ge en tydlig signal och vägledning till näringslivet. 3 Vilket ansvar har en styrelse i ett börsnoterat holdingbolag för brister i de rörelsedrivande dotterbolagen? 4 I juridisk doktrin och rättspraxis är vägledningen klart begränsad, men strukturen med holdingbolag och rörelsedrivande dotterbolag är mycket vanligt förekommande. 5 Vad ska då budskapet vara? Vilka krav ska ställas? 6 En första viktigt utgångspunkt vid prövningen är att det är holdingbolagets styrelse som utses av aktieägarna. Det är denna styrelse som får förtroendet från aktieägarna. 7 En annan viktig utgångspunkt är att det är holdingbolagets styrelse som är ansvarig för den ekonomiska informationen som förmedlas till marknaden. Det är holdingbolaget som är börsnoterat. 8 En ytterligare utgångspunkt är att det är koncernens resultat- och balansräkning som är av intresse för marknaden inte de enskilda dotterbolagens. Det är utifrån koncernens finansiella ställning som moderbolaget, dvs. de börsnoterade aktierna, värderas. Att det förhåller sig på detta sätt framgår exempelvis av HQ AB:s årsredovisningar. Det sker ingen särskild presentation av dotterbolagen utan presentationen sker av det icke rörelsedrivande moderbolaget och, framförallt, koncernen. 9 Vad sedan gäller den rättsliga regleringen så är aktiebolagslagen utgångspunkten. 10 Av 8 kap 4 aktiebolagen framgår att styrelsen i ett moderbolag fortlöpande ska bedöma koncernens ekonomiska situation. 11 Det innebär att en styrelseledamot måste ha sådan förståelse för verksamheten och sådan information om verksamheten som gör det möjligt för styrelseledamoten att bedöma den ekonomiska situationen. Det går alltså inte att delegera detta ansvar. 12 Du måste själv förstå och ha tillräckligt mycket information för att kunna bedöma den ekonomiska situationen. Annars kommer näringslivet bestå av börsnoterade bolag som i själva verket är utan en fungerande ledning, företagskroppar utan huvuden. 13 Det innebär inte att styrelseledamoten måste förstå varje detalj och varje regel. Kravet är att styrelseledamoten ska kunna bedöma den ekonomiska situationen.
14 Beträffande tradingverksamheten fanns ett par avgörande brister som gjorde att styrelsen inte kunde bedöma den ekonomiska situationen i koncernen. 15 För det första. Tradings frihetsgrader vid värderingen innebar att Trading förfogade över resultatet utifrån egna antaganden. I enlighet med vad som utvecklats i del 9 i HQ AB:s sakframställan skedde sedan inte någon uppföljning av dag 1-resultat eller realiserat/orealiserat resultat i tradingverksamheten (trots att en sådan uppföljning krävdes för att HQ AB skulle kunna fullgöra sin informationsskyldighet till aktieägarna och marknaden). Mot denna bakgrund Tradings frihetsgrader och resultatuppföljningen saknades kontroll på resultatet i tradingverksamheten och det var alltså inte möjligt att bedöma den ekonomiska situationen i koncernen. 16 Vi har under Svarandenas pläderingar fått höra hur Dahlbo menar att allt var lugnt eftersom det var små resultatsvängningar och hur Lönnström och Erséus menar att riskerna i O/Nmatrisen var teoretiska eftersom de aldrig materialiserades. Inte ens idag har alltså Dahlbo, Lönnström och Erséus förstått att HQ saknade kontroll över resultatet i tradingverksamheten. 17 För det andra. Det fanns ingen relevant riskmätning i tradingverksamheten som gjorde att styrelsen kunde bedöma den ekonomiska situationen i koncernen. För att bedöma den ekonomiska situationen måste du veta vilka risker koncernen faktiskt utsätter sig för. Det är först när du identifierat, mätt och har kontroll på riskerna som du kan avgöra om verksamheten är affärsmässigt motiverad och om du har ett tillräckligt kapital för att driva verksamheten. 18 Vi har redovisat dessa två verksamhetsbrister och förklarat att styrelsen i HQ AB i vart fall borde ha känt till dessa brister. Att de borde känna till bristerna följer redan av att de har ett eget ansvar att tillse att de har tillräcklig förståelse för och information om verksamheten för att kunna bedöma den ekonomiska situationen i koncernen. 19 Om dessa brister åtgärdats hade styrelseledamöterna fått faktisk kännedom om det verkliga resultatet och de verkliga riskerna i tradingverksamheten eller i vart fall sådana indikationer på felvärderingar och kapitalbrist att de hade varit skyldiga att sätta sig in närmare i dessa frågor, varpå faktisk kännedom hade erhållits. 20 Piehl har i sin plädering påstått att HQ AB inte påstått att Piehl vid något styrelsemöte skulle ha erhållit otillräckligt eller bristfälligt beslutsunderlag (sidan 97). Det stämmer inte. HQ AB har gjort det och mycket mer. HQ AB har påstått att varken styrelsen i HQ AB eller styrelsen i Banken hade kontroll på resultatet eller riskerna i tradingverksamheten. Ingen i ledningen möjligen ingen i hela koncernen hade koll på och kunde bedöma koncernens ekonomiska situation. Piehl och övriga ledamöter har således vid varje tidpunkt haft ett otillräckligt beslutsunderlag på grund av att ingen i ledningen hade kontroll på resultatet eller riskerna i tradingverksamheten och de kunde följaktligen inte heller förse Piehl med adekvat information. 21 Men anta att vi har fel. Det är inte Mats Qvibergs, Stefan Dahlbos, Curt Lönnströms, Mikael Königs, Johan Piehls, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happes, Ann-Marie Pålssons eller Pernilla Ströms ansvar att se till att de kan bedöma koncernens ekonomiska situation. 1
Styrelseledamoten kan förlita sig på den rapportering som faktiskt sker så länge som det inte finns någon indikation på att något är fel. 22 Även om det skulle vara på det sättet vilket vi verkligen inte tycker eftersom det skulle urholka styrelseansvaret så menar vi att det är uppenbart att Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann- Marie Pålsson och Pernilla Ström fått tillräckliga indikationer redan vid utgången av 2007 eller allra senast vid utgången av 2008 för att de ska vara i ond tro. Jag ska peka på ett några av dessa indikationer. 23 I samband med årsskiftet 2007 får Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström information om att Tradingportföljen värderas SIDAN 2 182 MSEK högre än vid en strikt tillämpning av noterade kurser (2007, flik 77, pagina 557), dvs. det är inte någon abstrakt term såsom Edgen som används. Det sägs rakt upp och ned att portföljen värderas 182 mkr högre än noterade kurser. Informationen är alltså att det finns noterade kurser och att man värderar 182 mkr högre än noterade kurser. Om det inte är en indikation så vet jag inte vad som är en indikation. 24 Vid samma styrelsemöte får styrelsen också information om att SIDAN 2 ökade omfångsmandat och riskmandat beslutats för att möjliggöra en riskminimerande successiv avveckling (2007, flik 48, pagina 361). Vad betyder detta? Ingen av ledamöterna har ens försökt förklara denna gallimatias under förhandlingen. Varför? Jag vet inte, men det är svårt att förstå hur ett ökat omfång går ihop med en avveckling och hur en ökad risk går ihop med en riskminimering. Här måste en ansvarsfull person börja ställa frågor. Hur går det egentligen med avvecklingen? 25 I samband med årsskiftet 2008 får Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström information om essensen av regelverket, några nyckelord SIDAN 3: Basera värdering på observerbara marknadspriser när sådana finns att tillgå och Basera värderingen på implicit volatilitet per värderingsdagen på instrumentnivå (2008, flik 89, pagina 666). Ställ detta i ljuset av informationen året innan 182 mkr högre värde än noterade kurser. 26 Samtidigt anger Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström i årsredovisningen som de själva skriver på att optionerna värderas utifrån ett antagande om mean reversion och att alla SIDAN 3 optionspriser som avviker från sitt historiska snitt betraktas som felprissatta (2008, flik 90, pagina 715). 27 Här måste frågan om ond tro vara avgjord. Om Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström inte är i ond tro vid denna tidpunkt så undrar jag vad som ska krävas. 28 Vid denna tidpunkt ska vi också komma ihåg att det har gått över ett år sedan man beslutade att avveckla Tradingverksamheten. Tradingportföljen (optionerna) har trots beslutet om 2
avveckling enligt den årsredovisning som Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström själva skrivit på SIDAN 4 växt från 3,2 Mdr till 4,8 Mdr bruttoomfånget har alltså ökat med 1,6 Mdr i den portfölj som skulle avvecklas (2008, flik 90, pagina 735-736). 29 Vid denna tidpunkt har Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström också vid styrelsemötet den 10 november 2008 SIDAN 5 fått följande information om säkerhetskraven (2008, flik 31, pagina 207). 30 Säkerhetskraven har växt dramatiskt samtidigt som Bankens eget riskmått visar på minskad risk. Här måste väl en styrelseledamot rimligen försöka förstå varför säkerhetskraven är så stora samtidigt som det egna riskmåttet visar på en minskad risk. Hur beräknas säkerhetskraven? Är det kanske något fel på det egna riskmåttet? 31 Varje sund styrelseledamot måste ta den här informationen på allvar. Säkerhetskravet är av den storleksordning att man måste förstå dessa, och varför de skiljer sig från den egna riskmätningen, för att kunna bedöma den ekonomiska situationen. 32 Om Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström hade bemödat sig att följa upp säkerhetskraven hade de förstått att säkerhetskraven sedan SIDAN 5 fortsatte att öka dramatiskt de närmaste nio månaderna för att nå sin topp i augusti 2009 (figur 6 i Navigant Säkerhetskrav). 33 En annan fråga som borde infinna sig är varför kan Banken inte avveckla portföljen? Det kan ju inte bero på att det inte går att göra affärer eftersom Trading gör affärer och bruttoomfånget ökat dramatiskt. Varför kan man inte avveckla? 34 Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström har alltså fått tydliga väldigt tydliga indikationer på att allt inte stod rätt till. 35 Vad ska då en aktsam styrelseledamot göra? Vad skulle Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson eller Pernilla Ström gjort? 36 För det första borde de ha ställt frågor och satt sig in i detta närmare. Då hade de fått reda på att Risks månatliga rödmarkeringar och att clearinghusen dels värderade portföljen väsentligt annorlunda än Banken, dels krävde enorma säkerhetskrav avseende marknadsriskerna. 37 För det andra skulle de naturligtvis ha vidtagit den självklara åtgärden som Michael Nachemsson omedelbart gjorde. De skulle ha anlitat Ram One eller en annan från Banken oberoende konsult. De hade då fått reda på vad Michael Nachemsson fick reda på när han anlitade Ram One SIDAN 6. De hade fått reda på att Tradingportföljen som de visste skulle värderas till tillgängliga marknadspriser enligt regelverket felvärderades med flera hundra miljoner kronor och att det fanns en risk för ytterligare flera hundra miljoner kronor i förluster vid ofördelaktiga men inte extrema marknadsrörelser (2010, flik 26, pagina 118). 3
38 De flesta av oss skulle inte ens komma på tanken att satsa våra besparingar i optioner. Man vet att de är sjukt riskfyllt. Att man kan förlora allt. Så låt oss ta ett mer närliggande exempel för de flesta av oss. Anta att du har en lägenhet som du inte längre vill äga och du ska avveckla lägenheten. Vad är den första åtgärden som i stort sätt alla då vidtar? Man kontaktar en eller flera mäklare för att få en bedömning av vad någon är beredd att betala för lägenheten. Det är precis vad Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Catharina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström borde ha gjort rörande Tradingportföljen. 39 Om Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Carolina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström inte var i ond tro så är kraven på styrelseledamöter i börsbolag väldigt låga. 40 Innan jag lämnar frågan om ond tro vill jag säga ett par saker till. 41 Vi lever i en komplex värld. Och den blir mer och mer komplex. Det betyder naturligtvis inte att det krävdes någon högre utbildning (vad det nu betyder) för att komma på att man ska be någon oberoende aktör titta på Tradingportföljen, men jag vill ända lämna ett par kompletterande kommentarer. 42 I den här komplexa världen finns det väldigt många, väldigt duktiga och ansvarsfulla människor. Förleds inte att tro att människor i näringslivet generellt är på den insiktsnivå som ställföreträdarna påstår att de har varit. Ribban är mycket högre. 43 Jag har haft förmånen att jobba med ganska mycket transaktioner och investeringar. Jag har jobbat med en handfull av de största investmentbolagen i Sverige. När företrädare för dessa investmentbolag sitter i styrelser så har de stenkoll på bolagen. De vet precis vad som driver lönsamheten, de vet precis vilka intäkter och kostnader som finns och de vet precis vilka risker som finns. När jag ställer detta emot det sätt som Investmentbolaget Öresunds utsedda ledamöter Dahlbo och Qviberg påstår att de behandlade tradingverksamheten så blir jag helt mörkrädd. De ger intrycket av att de inte förstod någonting. Det är i mina ögon helt oacceptabelt. 44 Och sedan får man under Pålssons plädering höra att jag skulle anse att Pålsson är i god tro. Det känns uppriktigt talat helt absurt. Ja, det är möjligt att Pålsson inte förstod någonting. Men det betyder inte att hon var i god tro. Det uppges att hon bara är här för att hon satt i styrelsen i HQ AB. Ja, det tror jag det. Men att sitta i styrelsen är inget sällskapsuppdrag. Det kräver att man har koll. Och om Pålsson var helt ovetandes om vad som hände i Banken så har hon inte haft den koll som hon var skyldig att ha. Hon var då i ond tro för att hon borde ha haft koll. 45 Under Pålssons, Dybeck-Happes och Ströms pläderingar uppges också att HQ AB inte försökt förstå vad som faktiskt hänt. HQ AB har ställt in någon stek bakvänt i en ugn den 28 augusti 2010. Jag blir helt matt i kroppen när jag här sådana pläderingar. Det är som att man talar för döva öron. Vi har vinnlagt oss om att redogöra för skeendet och förklara hur det gick till. 46 Den korta versionen. 4
47 Det började första halvåret 2007 när styrelsen i Banken beslutade att utöka det investerade beloppet, trading account balance, med flera miljarder (exempelvis 2007, flik 10 pagina 59). Man satsade alltså mer pengar på Tradingportföljen. Sedan gick marknaden emot HQ sista halvåret 2007 när HQ hade investerat tungt. 48 HQ ville då lägga över tradingportföljen i en hedgefond, men det förutsatte att portföljen minskade SIDAN 7 väsentligt i omfång, från 5,8 Mdr (inklusive aktieinnehav) till 1 Mdr (2007, flik 21, pagina 147), och det diskuterades en extern värdering och utskiftning av svårvärderade innehav. Det kan noteras att Ström och Dybeck Happe utifrån vad som sades pläderingsvis missuppfattat vad de 5,8 Mdr bestod av och tror att detta var optioner. Så var det inte. Med tradingportföljen avsåg HQ inte enbart derivat utan även aktier och storleken vid utgången av 2007 var cirka 5,8 Mdr (2007, flik 83, pagina 634). 49 Den delvis SIDAN 8 illikvida portföljen kunde inte flyttas över till en fond där det krävs fullständig öppenhet och att värderingsprinciper följs till punkt och pricka (2007, flik 21, pagina 145). En överflyttning till en hedgefond krävde alltså att man avvecklade stora delar av portföljen till rådande marknadspriser. Det valde styrelsen i HQ AB att inte göra. 50 Istället beslutades att SIDAN 9 svårvärderade innehav skulle ligga kvar i HQ och avvecklas av FC. (2007, flik 28, pagina 228). Men det valde styrelsen i HQ AB att inte göra. Anledningen är i grunden sund. HQ:s problem var relaterat till de svårvärderade innehaven vad som senare kom att kallas FC-portföljen eller problemportföljen. Om dessa ändå skulle behållas fanns det inget skäl att lägga över den andra delen i en hedgefond. Som vi har sett av det skriftliga materialet funkade den reguljära tradingen. Den var mycket mindre i omfång och stod för en mycket liten den av O/N risken och säkerhetskraven och hade också andra fördelar i HQ:s erbjudande till sina kunder. 51 HQ valde alltså i slutändan att behålla market making och avveckla egenhandeln, men att avvecklingen skulle göras med det mer eller mindre uttalade villkoret att det inte fick kosta för mycket. Man valde alltså att övervintra och rulla förlusterna framför sig i väntan på bättre tider. 52 Med Ströms och Dybeck-Happes liknelse i pläderingen HQ ville inte sälja huset när man skulle få dåligt betalt i en lågkonjunktur utan man väntar till marknaden blir bättre. Ja, det får man göra, men under lågkonjunkturen så kan du inte värdera huset till vad det är värt i högkonjunktur och sedan spendera mellanskillnaden. Det var vad HQ gjorde. Man värderade optionerna till vad de skulle bli värda i framtiden och delade ut pengar till aktieägarna. 53 I slutändan kunde inte HQ dölja sina aktiviteter från SEB. SEB reagerade på riskerna i portföljen och krävde att HQ skulle reducera den absoluta risken. Som Lönnström så träffande noterade i sitt PM. Sanningens ögonblick infinner sig när portföljen avvecklas på riktigt. Och när portföljen väl avvecklades kom de faktiska resultaten fram. Minus 1,2 Mdr. 54 Ja, som sagt, om Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Mikael König, Johan Piehl, Thomas Erséus, Catharina Dybeck Happe, Ann-Marie Pålsson och Pernilla Ström inte var i ond tro, så är min uppfattning att kraven på styrelser i börsnoterade bolag är väldigt lågt ställda. Det är inte så lite problematiskt i en värld som blir mer och mer komplex. 5
2 Vissa av KPMG:s processuella invändningar 55 Några kommentarer kring vissa processuella invändningar som framkom i KPMG:s plädering. Vad som nu sägs gäller även Dyrefors. 56 KPMG påstår i pläderingen att HQ AB endast gjort gällande att KPMG varit vårdslös avseende revisionen av moderbolaget såvitt avser HQ AB:s skadestånd och att bristerna i koncernen alltså inte omfattas av påståendet. Det stämmer naturligtvis inte. 57 HQ AB:s grund rörande skadan i HQ AB är att KPMG varit oaktsam vid fullgörande av uppdraget som revisor i HQ AB. Av 9 kapitlet i aktiebolagslagen följer att revisorn i denna egenskap haft en skyldighet att granska såväl moderbolaget som koncernen. Att KPMG också har granskat även koncernen inom ramen för uppdraget som revisor i HQ AB framgår uttryckligen av revisionsberättelserna i HQ AB. Av redovisade och åberopade brister framgår vidare att bristerna varit hänförliga till såväl HQ AB, koncernen som styrelseledamöternas förvaltning av HQ AB. Av redovisade och åberopade omständigheter framgår även vilka omständigheter som HQ AB åberopat avseende KPMG:s onda tro. 58 KPMG gör vidare en ny processteknisk vantolkning av HQ AB:s talan i pläderingen. KPMG synes nu ha insett att det finns en skyldighet att ge en erinran till styrelsen så snart som KPMG blir i ond tro om en brist och att tidpunkten för KPMG:s onda tro alltså inte är kopplad till tidpunkten för revisionsberättelsen. KPMG väljer då att i avsnitt 7.1, s. 1 i pläderingen komma med en obegriplig invändning som formuleras i termer av att HQ AB inte åberopat underlåtenheten att lämna en erinran, anmäla till FI och anmärka i revisionsberättelsen var för sig. Invändningen är obegriplig. HQ AB har gjort gällande oaktsam underlåtenhet i dessa tre avseenden som tillsammans eller var för sig orsakat skadan. 59 Det kan noteras att trots att det i tingsrättens översikt står att HQ AB gör gällande att KPMG varken anmärkt på revisionsberättelsen eller lämnat en erinran eller anmält till FI så väljer KPMG dessutom att i avsnitt 7.1 s. 1 sätta och mellan underlåtenhetspåståendena. Allt verkar tillåtet för att underbygga denna nya tes. 60 Beträffande tidpunkten för KPMG oaktsamma underlåtenhet så är det naturligtvis så att en revisor inte kan sitta och hålla inne med allvarliga synpunkter på ett bolags redovisning och förvaltning till dess att revisorn lämnar en oren revisionsberättelse. Så snart en revisor är i ond tro måste denne erinra styrelsen om bristerna så att styrelsen kan vidta adekvata åtgärder. I en situation där revisorn exempelvis i oktober 2007, 2008 eller 2009 meddelat styrelsen att Tradingportföljen antingen måste värderas enligt IAS 39 i koncernredovisningen eller så lämnas en oren revisionsberättelse så hade styrelsen i HQ AB vidtagit adekvata åtgärder. Det enda rimliga alternativet är då att avveckla portföljen innan nästa externa rapportering. Du kan inte gå ut till marknaden och säga att du har en förlust på många hundra miljoner kronor samtidigt som du sitter kvar med en Tradingportfölj på många miljarder. Styrelsen i HQ AB hade vidare redan beslutat att avveckla portföljen dock med ett villkor rörande kostnaden. Om HQ AB då ändå hade behövt ta kostnaden, varför inte avveckla portföljen? 61 KPMG berörde RS 240 i sin plädering. Som vi påpekade pläderingsvis behandlar RS 240 oegentligheter och fel. Om redovisningsprinciper tillämpas felaktigt så utgör det en oegentlighet om det sker avsiktligen. Vi har inte påstått att tjänstemännen gjort medvetna fel. 6
Däremot har vi påstått att VD:n kände till att felaktiga redovisningsprinciper tillämpades. Detta borde emellertid rimligen sakna betydelse för revisorns oaktsamhet, eftersom revisorn också kände till att HQ tillämpade felaktiga redovisningsprinciper. Regleringen i RS 240 borde endast komma i spel när revisorn varit ovetandes. 62 KPMG påstår vidare att HQ AB inte menar att KPMG borde ha gått längre rörande sin granskning vid revisionen. Det stämmer inte. 63 För det första har HQ AB påstått att KPMG i vart fall borde ha känt till bristerna om de genomfört sitt uppdrag i enlighet med god revisionssed. Enligt god redovisningssed måste revisorn inhämta tillräckliga revisionsbevis för att kunna avge en ren revisionsberättelse. I HQ AB:s påstående om ond tro ligger alltså att KPMG skulle ha införskaffat sådana revisionsbevis som gjorde att de fått faktiskt kännedom om bristerna, särskilt med hänsyn till de indikationer på brister som funnits. 64 För det andra har HQ AB särskilt påstått att KPMG borde inhämta ytterligare revisionsbevis i de avseenden som framgick av vår sakframställan. Det rör värderingen av Tradingportföljen, kapitalbehovet samt effekterna av dag 1-resultaten och komponenterna realiserat respektive orealiserat resultat. Vi har sedan exemplifierat vad som hade varit en lämplig revisionsåtgärd såsom att kräva en från HQ oberoende värdering av Tradingportföljen på samma sätt som Caj Nackstad gjorde redan 2005 genom Fund Radar och en från HQ oberoende bedömning av kapitalbehovet. En sådan oberoende värdering eller oberoende bedömning hade kunnat göras av KPMG eller av någon annan från HQ extern part. Det hade varit den enda rimliga åtgärden att vidta med hänsyn till att HQ:s värderingsteknik innebar att vissa optioner var övervärderade medan andra optioner var undervärderade och att HQ:s riskmätning hade väsentliga brister. Exemplen begränsar emellertid inte rätten i dess prövning. 65 Vi har emellertid även understrukit att det spelar mindre roll vilka ytterligare revisionsåtgärder som KPMG hade kunnat vidta. KPMG var i ond tro om värderingstekniken och fick tydliga indikationer på en felvärdering och vidtog inga revisionsåtgärder som försatte KPMG i god tro om att en väsentlig brist inte förelåg. KPMG var vidare i ond tro om innehållet i tradinginstruktionen som angav vilken riskmätning som Banken ägnade sig åt och vidtog inga revisionsåtgärder som försatte KPMG i god tro om att ingen väsentlig brist förelåg. Alltså var det vårdslöst att inte lämna en erinran till styrelsen, att inte avge ren revisionsberättelse samt att inte anmäla till FI. 66 Beträffande BK uppger KPMG vidare att HQ AB:s position i målet inte är förenlig med BK:s värdering, eftersom BK tagit bort vissa nonsenspriser. Argumentet är att BK ska ha tagit bort priserna pga. av att de ställts medvetet av medarbetare på Trading och i och med att HQ AB inte påstått medvetna fel föreligger ett misstag som gör att skadeståndstalan är otjänlig. Det här är feltänkt av KPMG och argumentet andas lite desperation. BK drar mycket riktigt slutsatsen att Trading medvetet ställt nonsenspriser. Slutsatsen baseras endast på att BK noterat att det är nonsenspriser och att Trading måste ha förstått att det var nonsenspriser. BK tar alltså inte bort priserna för att de ställts medvetet av Trading utan för att det är nonsenspriser. HQ AB:s position är att det är nonsenspriser som ska tas bort, dvs. en position som är helt förenlig med BK:s. Däremot är det riktigt att vi inte påstått medvetna fel från Trading. Tradings subjektiva insikter utgör inte en del av HQ AB:s talan. Tingsrätten ska 7
således inte ta ställning till om nonsenspriserna har lagts medvetet av Trading eller inte. Däremot ska nonsenspriserna naturligtvis inte ligga till grund för en korrekt värdering av portföljen, eftersom det är ett nonsenspris. 3 Felvärderingen och de otillåtna dag 1-resultaten 3.1 Svarandenas synpunkter på HQ AB:s redovisnings- och värderingsexperter Synpunkter hänförliga till lämnad information 67 Svarandena har framfört synpunkter rörande den information som BK och Schusters & Östmans utgått ifrån vid upprättandet av sina utlåtanden. 68 I båda fallen finns det påståenden om att experten inte tagit del av viss information hänförlig till Risks arbete och olika instruktioner och att detta skulle ha någon betydelse oklart vilken för dennes bedömningar. Beträffande BK finns det även synpunkter på att BK inte försätts med korrekt och fullständig information rörande Bankens deltahedgning och dag 1-resultat. 69 Om vi börjar med frågan rörande informationen kring Risks arbete och olika instruktioner. 70 Vi noterade den övning som Svarandena ägnade sig åt under motförhören som gick ut på att kasta fram enstaka sidor från olika dokument för att se om experten kunde bekräfta om denne tidigare hade tagit del av just det dokumentet. Vi hade och har alltjämt svårt att förstå poängen med övningen. 71 Om det nu påstås finnas någon viktig information som på något vis skulle ha betydelse för den sakkunniges utlåtande eller dennes uppfattning så hade det varit lämpligt att ställa frågor om detta i förhöret. Frågor i sak. Det gjordes inte. Det har inte heller i efterhand givits någon förklaring till varför den påstått utebliven information skulle ha någon betydelse. 72 När det sedan gäller vilken dokumentation som de sakkunniga faktiskt tagit del av så framgår det av Navigants rapporter exakt vilken information som de har tagit del av. Informationen är uppenbart tillräcklig för att ta ställning till vad som anges i rapporterna. Påståendet att BK inte tagit del av viss dokumentation från Risks arbete faller vidare redan på att BK tagit del av Kallunkis utlåtande daterat den 13 januari 2016 där Risks arbete beskrivs och olika dokument presenteras. Jag utgår ifrån att Kallunki då tog med de dokument och de beskrivningar som KPMG anser är relevanta. 73 Beträffande Schuster & Östman så har även de tagit del av all information som krävs för att kunna dra de slutsatser som de drar i sina utlåtanden och att det är på det sättet framgår också av utlåtandena. Några saker kan härvid noteras. 74 Av deras första utlåtande framgår bl.a. att de tagit del av samtliga styrelseprotokoll från 2007 och framåt (under vilken period relevanta instruktioner uppdaterats och där Risks faktiska rapportering framgår), Dyrefors yttrande till RN den 4 februari 2011 (där värderingstekniken och den interna kontrollen behandlas), KPMG:s yttrande den 16 mars 2015, RN:s beslut, siffermaterial rörande Bankens teoretiska värderingar, tillgängliga marknadspriser och Bankens egna transaktioner. 75 Av Schuster & Östmans andra utlåtande framgår sedan att Schuster & Östman tagit del av KPMG:s yttrande daterat den 31 mars 2016, inklusive bilagor. Schuster & Östman har alltså 8
också bl.a. tagit del av Kallunkis utlåtande daterat den 13 januari 2016 där Risks arbete och dokumentation beskrivs. 76 Om vi sedan går över på frågan om deltahedning och dag 1-resultat. 77 Vad gäller deltahedgningen så har BK försetts med information om denna. För det första framgår den av volatilitetsavstämningarna. För det andra har vi upplyst honom om tradingstrategin. Varför la han då inte detta på minnet? Det beror sannolikt på att det saknar betydelse för värderingen av optionerna och att det fanns mycket annan relevant information att lägga på minnet. Deltahedgningen saknar betydelse, eftersom futures avräknas dagligen, dvs. resultatet realiseras dagligen. Om ni tittar på tradingportföljerna i årsredovisningarna så kan ni se att det inte finns någon balanspost rörande futures. Det kan alltså inte finnas någon värdering av futures som på något sätt väger upp för felvärderingen av optionerna. Frågan saknar alltså betydelse för värderingen. 78 Vad gäller dag 1-resultat så har BK också försetts med korrekt information. Han har informerats om att dag 1-resultaten fördes in i den löpande bokföringen månadsvis. BK har däremot inte ansett att detta har haft någon betydelse för hans slutsatser och han har därför inte lagt det på minnet. I sina rapporter har BK noterat när dag 1-resultaten uppkommer samt att den felvärdering som dessa ger upphov till även löper över den externa rapporteringen. I förhöret uppger han, helt riktigt, att de dag 1-resultat som inte löper över den externa rapporteringen har betydelse för den interna balansräkningen som används för att följa upp balans och resultat. 79 Sedan måste jag säga att jag själv har svårt att förstå vilken värdering som Svarandena menar att Banken skulle ha tillämpat i den löpande bokföringen och den interna resultatuppföljningen. Hur ska en styrelse kunna ha kontroll på ställning och resultat om den löpande bokföringen och den interna resultatuppföljningen följer helt andra värderingsregler än de som sedan ska gälla i den externa rapporteringen? Svarandenas synpunkter på BK:s expertis och integritet 80 Svarandenas synpunkter rörande BK expertis är speciella då de skjuter vid sidan av målet. BK är ingen redovisningsspecialist och han har heller aldrig uppgivit att han är en redovisningsspecialist. Däremot är han en värderingsexpert i ordets sanna bemärkelse. Han råkar vara en av de ledande i världen. I egenskap av värderingsexpert värderar han tillgångar enligt olika redovisningsstandarder. Det är vad han gör. Det är hans profession. Han måste alltså förstå och tillämpa den värderingsstandard som är tillämplig. I detta fall IAS 39. Han behöver inte känna till eller förstå alla andra IFRS-standarder. Och ett läxförhör avseende dessa andra standarder är alltså helt meningslöst och jag kan förstå att BK upplevde dessa frågor och exercisen kring Navigants hemsida som lite ovidkommande och undrade när det skulle komma frågor om värderingen. 81 Att sedan påstå att BK inte har integritet och är ett köpegods kunde inte vara mer fel. Han är dyr, men han gör ett grundligt jobb och han tar endast en position som han själv anser är korrekt och som han kan visa stämmer utifrån underlaget. Det är därför han har blivit en av de ledande experterna i världen. Det beror inte på att han är vältalig. Det beror på att han endast tar positioner som han står för och kan visa stämmer utifrån ett grundligt arbete. Det är 9
så du blir en ledande expert i en skiljemannavärld där du gång på gång kommer i kontakt med samma skiljemän. 82 Att det är på det sättet framgår även i detta mål. Han har redovisat exakt vilken värderingsmetod han tillämpat och inkluderade ett komplett underlag så att det skulle vara möjligt för Svarandenas experter att se exakt vad han hade gjort. Svarandena och deras experter har sedan sökt med ljus och lykta utan att kunna hitta ett enda värde som kan ifrågasättas utifrån den valda metoden. När det gäller skadeberäkningen har BK försett Jennergren med hela modellen i excel och Jennergren har inte kunnat peka på någon brist som haft en väsentlig påverkan på skadeberäkningen. 83 När det sedan gäller Svarandenas experter så är det nog rätt att påstå att BK utifrån sin erfarenhet upplever att de inte är helt seriösa. Kallunki intar en extrem position som är lite svår att ta på allvar, Jennergren har inte några egna beräkningar eller antaganden utan väljer istället att underkänna alla tillgängliga metoder för en skadeberäkning och Skogsvik gör en regressionsanalys där han dels inte prövar relevansen av AUM utan relevansen av AUM/BV, dels gör en analys där 70 % av bolagen inte ens har AUM, dvs. i 70 % av fallen är förklaringsgraden uppenbarligen 0 %. Påståenden rörande vad experterna uppgivit 84 KPMG påstår att Schuster skulle ha förordat att man ska fortsätta att värdera till anskaffningsvärdet trots att man kan observera att olika faktorer, såsom tiden, ändras. Jag förstår inte var det påståendet kommer ifrån. Schuster & Östman är glasklara med att värderingen ska justeras utifrån observerbara förändringar såsom att tiden går. De har till och med ett räkneexempel som visar hur detta går till. Däremot ska volatiliteten i anskaffningspriset tillämpas fram till dess att det finns observerbara belägg för en annan volatilitet. 85 KPMG påstår att det finns ett battle of experts mellan Schuster & Östman och BK. Påståendet ska nog ses i ljuset av KPMG:s sakkunnigutlåtanden där det i själva verket finns en expert som granskar, sätter sig in i materian och sedan skriver en rapport, medan två personer läser och håller med. Lite osjälvständigt kan man tycka. 86 HQ AB har tre experter rörande värderingen. Schuster & Östman som är redovisningsspecialister och BK som är värderingsexpert. Redovisningsspecialisterna har inte värderat hela Tradingportföljen, men däremot har de granskat BK:s värderingsmetod och konstaterat att den i hög grad är förenlig med IAS 39. Det är för oss oklart hur detta kan tolkas som att Schuster & Östman har ett battle of experts med BK. Redan genom att läsa Schuster & Östmans utlåtanden förstår man att detta är personer som inte säger något lättvindigt. Ett uttalande om att BK:s värderingsmetod i hög grad är förenlig med IAS 39 är en sign off som heter duga. 3.2 Lite av varje 87 Öresund undrar varför endast vissa av optionerna i Tradingportföljen var felvärderade om Banken tillämpande en felaktig värderingsteknik. Det finns två svar på den frågan. För det första stämmer det inte att det bara var ett fåtal optioner som var felvärderade. Det var många optioner som var felvärderade i Tradingportföljen. Sannolikt de allra flesta. Men över och 10
undervärderingar tog ut varandra i stor utsträckning och många felvärderingar var beloppsmässigt begränsade eftersom Bankens position inte var så stor. Den absoluta merparten av övervärderingen kunde därför beloppsmässigt hänföras till ett mindre antal optioner vid varje enskild tidpunkt. För det andra tillämpade inte Banken en enhetlig värderingsteknik. Trading hade mycket stora frihetsgrader vid värderingen. Vissa optioner värderades till verkligt värde, andra optioner värderades nästan till ett verkligt värde och ytterligare andra optioner värderades till ett värde som Banken hoppades att de skulle få i framtiden. 88 Lönnström och Erséus verkar tro att HQ AB i allt väsentligt hade tillgång till allt material som presenterats sakframställningsvis redan i samband med att stämningsansökningarna gavs in. Det visar att man inte satt sig in i målet. Beträffande felvärderingen kan det bl.a. noteras att HQ AB vid tidpunkten för stämningsansökningarna inte hade tillgång till Bankens optionspositioner vid utgången av 2007 respektive 2008, inte hade tillgång till Nasdaq OMX och Eurex Clearings värderingar av optionerna i Tradingportföljen, inte hade tillgång till EBM-filerna som exempelvis gjorde det möjligt att beräkna de enorma dag 1-resultaten sista kvartalet 2009 och inte hade tillgång till något av de centrala dokumenten från KPMG. Exempelvis hade HQ AB inte tillgång handlingarna i revisionsakten där Anders Torgander med flera konstaterar att det finns kritiska brister i Bankens värderingsteknik i samband med revisionen 2008 och 2009. 89 Ström och Dybbeck-Happe verkar tro att HQ AB:s ombud haft ett nära samarbete med EBM under brottmålet. Det stämmer inte. EBM var helt ointresserad av assistans från HQ AB eller dess ombud. EBM hade sitt eget sätt att se på frågan om dag 1-resultat och påstod inte ens att Tradingportföljen var felvärderad. 90 I KPMG:s plädering, avsnitt 6 s. 19, gjordes vissa påståenden om användandet av rak volatilitet. KPMG påstår att rak volatilitet för optioner på en inaktiv marknad var en nödvändig följd av värderingstekniken. Det är lite oklart hur KPMG menar, men möjligen är det kopplat till KPMG:s nuvarande syn på VT 82f. Utifrån vad som sades pläderingsvis verkar KPMG alltjämt påstå att skrivningen volatiliteten för aktivt handlade poster syftar på volatiliteten för aktivt handlade optioner. Det är som vi förklarade i vår replik sakframställningsvis fel. Den volatilitet som är aktuell är volatiliteten för den underliggande tillgången det är inte optionens volatilitet som ligger till grund för värderingen utan volatiliteten i den underliggande tillgången. Med aktivt handlade poster avses alltså aktier eller index för de i målet aktuella optionerna. I övrigt hänvisas till vad jag sa i denna fråga i vår replik i anslutning till häfte 1. 91 KPMG påstod vidare att Walter Schuster inte har något stöd i IAS 39:s ordalydelse för att det är aktuella observerbara marknadsdata som ska användas vid värderingen. Det stämmer inte. Av bl.a. 48A framgår att det är värdet vid värderingstidpunkten som ska fastställas. Av standardens ordalydelse framgår också att syftet är att fastställa värdet i en ordnad transaktion på balansdagen. Det innebär att värderingen ska ske till den aktuella prisbilden som kan utläsas av aktuella marknadspriser, dvs. aktuella observerbara marknadsdata. Det är också kärnan i vad HQ AB påstår i målet, dvs. att Banken inte värderat optionerna utifrån den aktuella prisbilden. 11
3.3 Svarandenas alternativa förklaringsmodell 92 Svarandena har en alternativ förklaringsmodell till de förluster som uppstod. 93 Det handlar bl.a. om några mars-positioner som FC skulle tagit och att stora förluster uppkom i och med den så kallade flash-kraschen och PIIGS-krisen som påstås ha skapat ett extremt marknadsläge trots att det av ODAX indexet exempelvis klart framgår att det inte förelåg något extremt marknadsläge (se Navigants presentation s. 371). 94 Detta är blanka påståenden från Svarandena. Om nu förlusterna hade varit hänförliga till flash-kraschen så hade det naturligtvis varit enkelt att visa. Och om Banken gjorde stora förluster på några mars-positioner så hade Svarandena kunnat visa vilka dessa var samt till vilka priser som Banken tog positionerna respektive avvecklade positionerna. Det har man valt att inte göra och det beror på att Svarandenas påståenden inte stämmer. 95 Om Svarandena hade velat visa att förlusterna inte var hänförliga till de optioner som innehades vid årsskiftet så hade det självklara tillvägagångssättet varit att visa vilket resultat som Banken faktiskt hade under 2010 för dessa optioner, dvs. de optioner som innehades vid årsskiftet. Det väljer Svarandena att inte göra. 96 Navigant har beräknat resultatet för indexoptionerna som innehades vid årsslutet 2009. Dessa avvecklades under 2010 till en förlust relativt Bankens redovisade värden vid utgången av 2009 om 644 mkr (Navigants presentation s. 366), dvs. i princip samma belopp som övervärderingen vid utgången av 2009. 97 KPMG vet naturligtvis att det är på det sättet och att Banken rullat över dessa förluster i nya positioner. Trots denna vetskap väljer KPMG att påstå att förlusterna är hänförliga till positioner som Banken tagit 2010. Det gör KPMG genom att hoppa över årets första fyra månader och sedan redovisade resultatet för två månader, maj och juni. Det är kort och gott anmärkningsvärt. 98 När sedan KPMG påstår att resultatet i deras sammanställning i avsnitt 5 s 21 inte har någonting att göra med värdering så undrar jag om de faktiskt inte förstår. Resultatet utgörs av skillnaden mellan den ingående balansen den 1 maj 2010 och det pris som optionerna faktiskt avvecklas för. Det innebär att en helt avgörande komponent i resultatberäkningen är Bankens teoretiska värdering den sista april 2010. Om denna är väsentligt felaktig blir resultatet väsentligt felaktigt. Beräkningen på s 21 i avsnitt 5 SIDAN 10 har alltså väldigt mycket att göra med Bankens teoretiska värdering. 99 Det kan i detta sammanhang noteras att KPMG under sin plädering gjorde en liknelse med en fastighet som innehades vid ett årsslut och sedan såldes efter årsslutet till ett annat värde. KPMG menade att om man då visar att värdet i den efterföljande försäljningen var väsentligt annorlunda så skickar det över bevisbördan på Svarandena. Det är precis det som HQ AB har gjort avseende indexoptionerna som innehades vid årsskiftet. Vi har visat att de avvecklades till ett värde som var 644 mkr lägre än det värde som de hade vid årsslutet. 100 KPMG påstår vidare att HQ AB påstått att Tradingportföljen inte längre var deltahedgad från någon gång under 2010. Det är fel. HQ AB har aldrig påstått det och det framgår också av bevisningen att det inte är på det sättet. På direkt fråga i mitt återförhör med FC klargjorde 12
han att Trading fortsatte med deltahedgningen. Det var vegahedgarna FC syftade på när han i motförhöret med Dahlbo uppgav att portföljen blev obalanserad i mars-april 2010. 101 Den enda gång som Tradingportföljen inte är deltahedgad på det sätt som portföljen normalt var deltahedgad är i KPMG:s hypotetiska avvecklingsscenarion. Även i det scenario där KPMG inkluderar ett par futures transaktioner så är portföljen inte hedgad på det sätt som den var när Trading drev verksamheten. I enlighet med vad FC förklarade var någon på Trading tvungen att sitta vid tradingbordet och hantera hedgen intradag för att undvika att portföljen skulle bli obalanserad. Det krävdes alltså löpande ombalanseringar för att bibehålla hedgen. Det räcker inte att, såsom KPMG, göra ett par deltahedgar i halvåret. 102 Avslutningsvis måste jag ändå kommentera att KPMG även i sin plädering påstår att Banken bara hade kunnat sitta still i båten om de hedgade sig. Denna typ av påståenden visar att man inte alls förstår tradingverksamheten. I en sådan situation kommer resultatet påverkas av flera faktorer däribland tidsvärdets förändring och vinsten/förlusten för deltahedgningen. Att det inte fanns en sådan patentlösning som KPMG försöker påskina framgick även tydligt av förhöret med Tamer Torun. Beträffande olika avvecklingsscenarion som Tamer Torun presenterade 2010 frågade jag Vad kom du fram till då som ett realistiskt scenario, att det skulle kosta?. Tamer svarade Jag lade fram ett antal scenarion. Jag tror att König ville ha jag kommer inte ihåg, 3, 4, 5 alternativ eventuellt. Jag sa att det inte finns 3 eller 4 eller 10 eller 100, det finns tusentals olika scenarion. Det säger väl allt om komplexiteten i detta. När du där och då ska bedöma hur du på bästa sätt ska avveckla en portfölj utifrån framtidsprognoser finns det tusentals scenarion beroende på hur börsen utvecklas. 103 Men det har inget att göra med värderingen. Optionen ska värderas till vad den kan omsättas för i en ordnad transaktion vid värderingstidpunkten. 3.4 Värdering med hjälp av en optionsvärderingsmodell 104 Under svarandesidans pläderingar får jag bitvis intrycket av att Svarandena alltjämt tror att det stora problemet var att Tradingportföljen värderades teoretiskt med hjälp av en optionsvärderingsmodell. 105 Så är det inte. Även om alla optioner hade värderats teoretiskt hade det inte uppstått någon väsentlig felvärdering om marknadsinformation hade använts i största möjliga omfattning. 106 Enligt marknadspraxis värderades optioner regelmässigt genom optionsvärderingsmodeller. 107 Det var också detta som FI utredning avseende komplexa produkter avsåg. 108 Det finns emellertid några avgörande skiljelinjer mellan Bankens värderingsteknik och övriga aktörers värderingsteknik. 109 Övriga aktörer tillämpade ett volatilitetstäcke utifrån aktuella marknadspriser för att fastställa volatiliteten för de optioner som inte hade ett stängningspris, medan Banken tillämpade sina egna antaganden. 110 Övriga aktörer använde volatilitetstäcket för att upptäcka orealistiska marknadspriser som skulle ignoreras, medan Banken ignorerade rättvisande marknadspriser till förmån för egna antaganden. 13
111 Övriga aktörer använde historisk volatilitet som en absolut sista utväg. Banken hänvisade till historisk volatilitet även när rättvisande implicita volatiliteter fanns att tillgå. 112 Optionsvärderingsmodeller kan alltså användas för att uppnå rättvisande värden. De kan också användas för att uppnå gravt felaktiga värden. 4 Orsakssamband 4.1 Övergripande 113 Beträffande orsakssambandet så går det inte att särskilja de olika bristerna. FI behandlar dem som en helhet och det är inte möjligt att skilja dem åt på ett meningsfullt sätt. Det innebär inte att Svarandena behöver vara i ond tro om samtliga brister utan att Svarandena måste varit i ond tro om någon av bristerna som bidragit till att tillstånden återkallades. 114 Men anta att man ska fundera på vad som gjorde att tillstånden i slutändan återkallades. Då är min övertygelse att det berodde på den osunda riskkulturen som emanerade från att styrelsen i HQ AB valde att behålla svårvärderade innehav i den illikvida portföljen och värdera den till vad den skulle bli värd i en framtida högkonjunktur. Det är obegripligt hur man kan tro att det är tillåtet. 115 Hela koncernen från styrelsen i HQ AB och nedåt ignorerade problemportföljen in i det sista. Man ville inte ta i problemet utan invänta bättre tider. Inte förrän SEB började ställa närgångna frågor och krävde en nedmontering började Tradingportföljen att faktiskt nedmonteras. Och som vi hörde av Olle Westring så gick det inte smärtfritt. Banken åtog sig i ett första skede att nedmontera portföljen, men SEB hade då gjorde misstaget att inte sätta upp tillräckligt med staket. Det innebar att Banken istället för att nedmontera flyttade riskerna till andra positioner Banken managerade risk. SEB gick då ytterligare ett steg och satte olika staket kring Tradingportföljen med begränsningar av riskerna i alla möjliga avseenden. Först då började nedmonteringen. Det var inte längre möjligt att flytta problemet. Med nedmonteringen följde de redovisade förlusterna. 116 I och med att man beslutade att nedmontera och förstod att det skulle komma förluster måste man informera FI. 117 Men märk väl vid denna tidpunkt informerar man inte FI om problemen utan säger istället att man i nuläget inte har några förluster att redovisa. 118 I denna situation upplever Dahlbo att FI är positiva och ger uttryck för att Banken agerar på det sätt som alla borde göra. Men Banken gav inte FI korrekt information. 119 Till och med när Stellan Abrahamsson på FI hade tagit del av portföljen och gick över till Banken för att se om han missat något försöker Banken rädda situationen genom att börja tala om gammascalpning och andra tradingstrategier som är helt betydelselösa för båda frågan om värdet och risken i Tradingportföljen. 120 Vid denna tidpunkt hade FI insett att ledningen oavsett ledningens subjektiva insikter inte lämnade korrekt information. FI träffade sedan de anställda och kunde konstatera att problemen inte stannar vid ledningen utan går vidare ned på Ekonomiavdelningen och Riskavdelningen. En Bank där Ekonomiavdelningen och Riskavdelningen i objektivt 14
avseende känner till problemen i tre års tid utan att vidta adekvata åtgärder är ohjälpligt förlorad. Det spelar ingen roll att du byter styrelse och VD. Organisationen har djupt rotade problem. 121 Problemen i Tradingportföljen har, oavsett de subjektiva insikterna, i objektivt avseende varit kända, men man har inte hanterat dem utan dolt dem för omvärlden och höjt insatsen med förhoppningen att det ska lösa sig. 122 Jag fattar inte vad FI hade för alternativ. Den riskkultur som hanteringen av Tradingportföljen ger uttryck för är helt oacceptabel och den gick som en röd tråd från styrelsen i HQ AB ned till tjänstemännen i Banken. 123 När ska man dra tillstånden från en Bank om man inte gör det i en situation som denna? 124 Sedan kan det noteras att FI i sitt beslut precis som HQ AB i denna rättegång inte tar ställning till tjänstemännens subjektiva insikter. 4.2 Piehls invändning 125 Under Piehls plädering upplevde jag att han ansåg att en relevant fråga rörande orsakssambandet skulle vara om ett annorlunda agerande från Piehls sida hade gjort någon skillnad i det hypotetiska scenariot utifrån huruvida Piehls synpunkter hade fått övriga styrelseledamöter att ändra uppfattning. Det är feltänkt. 126 En styrelseledamot kan inte försvara sig med att han förvisso gjorde fel, men han utgjorde bara en minoritet i styrelsen och hade aldrig kunnat övertyga övriga styrelseledamöter att göra rätt. Om styrelseledamoten deltar i det ansvarsgrundande handlandet eller underlåtenheten är denna ansvarig för den skada som orsakas. 127 En jämförelse kan göras med att fyra personer slår sönder en bil med basebollträn. Piehls argument är att du inte är ansvarig för att du faktiskt slagit sönder bilen om du inte hade kunnat övertyga de andra tre att sluta slå. Så kan du inte övertyga de andra att sluta så är det bara att hjälpa till med ödeläggelsen. 4.3 Kallunki-frikortet 128 Ett annat argument som florerar på svarandesidan är vad som kan betecknas som Kallunkifrikortet. Så länge som du i efterhand kan hitta en expert någonstans i Europa som i egenskap av partssakkunnig kan säga att du gjorde rätt så 1) är det inte felvärderat, 2) du kan aldrig vara i ond tro 3) och det föreligger inte orsakssamband eftersom styrelseledamöterna när det begav sig hade ringt Kallunki och han hade sagt ok och då hade allt ändå gått åt skogen. 129 Ja, med den typen av argumentation finns inte mycket för oss att tillägga. Den talar liksom för sig själv. 130 Jag kan bara notera att Kallunki sannolikt har en affärsmöjlighet här. Styrelser som har lite svårvärderade tillgångar kan alltid ringa Kallunki och få klartecken. Det verkar smidigt för den klick av samhället som ägnar sig åt styrelseuppdrag, men kanske inte klockrent för samhället i stort. 131 Och Anders Torgander som ändå var nummer 1 på IAS 39 på KPMG, kanske i Sverige skulle med sin fyrkantiga syn på regelverket sannolikt bli arbetslös. 15