2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 1(6) Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, sammanträde 12 december 2013 Närvarande Ledamöter Bo Hellgren verksamheten, dekanus, ordförande Helena Klöfver verksamheten, prodekan, vice ordförande Mats Johansson samhälls- och yrkeslivet Eva Carlestål verksamheten (ersätter Elin Wihlborg) Stefan Jonsson verksamheten Ingemar Nordin verksamheten Josefina Syssner verksamheten (ersätter Jenny Palm) Fredrik Tell verksamheten, p 5-12 Maria Wolmesjö verksamheten, p 5-14 Amanda Petersson studerande Johan Wester studerande Elisabet Classon forskarstuderande Adjungerad Mikael Heimann prodekan Övriga Stina Backman universitetslektor, p 13 Dag Balkmar universitetsadjunkt, p 13 Åsa Danielsson universitetslektor, p 6 Charlotta Einarsson utbildningsledare, p 11b, 12b Henrik Ekberg controller, p 9 Roger Klinth universitetslektor, p 6 Eva Lövbrand universitetslektor, p 6 Julie Wilk universitetslektor, p 6 Anne-Christine Lindvall utbildningsledare, p 5, 11a, 12a Natalia Roma Masdeu fakultetskoordinator, p 11c, 12c Annette Sjölin fakultetskoordinator, sekreterare Per-Olof Svedin utbildningsledare, p 7 Kristin Tell utbildningsledare, p 10 Staffan Wahlström kanslichef Maria Wallgren fakultetskoordinator, p 8 Anette Ärlebäck fakultetskoordinator, p 8 Therese Örnberg Berglund junior universitetslektor, p 7 Ej närvarande Sofia Seifarth samhälls- och yrkeslivet Jenny Palm verksamheten Elin Wihlborg verksamheten Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 2(6) 1 Utseende av justerare Utses Elisabet Classon att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Fastställande av dagordningen Den utsända föredragningslistan fastställes. 3 Anmälningar, meddelanden, föregående mötets protokoll Anmäls sedan förra mötet upprättade protokoll från styrelsen och nämnderna, delegationsbeslut, inkommande och avgående handlingar enligt anmälningslistan. FSF 13-7.3 Föregående mötes protokoll läggs till handlingarna. Dekanus informerar Att fem LiU-forskare varav två tillhörande den filosofiska fakulteten får 18 miljoner vardera för sex års forskning när Vetenskapsrådet delar ut bidrag till framstående yngre forskare. Det betyder sammanlagt 90 miljoner kronor till Linköpings universitet vilket är mest i landet. Att dekanus, HR-direktören och berörda prefekter i dialog med personalgruppen tillhörande forskningsmiljön Hälsa och samhälle påbörjat diskussioner kring den förestående omorganisationen. Ambitionen är att en lösning, med ett tydligt verksamhetsperspektiv, ska vara klar andra kvartalet 2014. Att rektor vid universitetsstyrelsens decembermöte presenterade en handlingsplan för det fortsatta arbetet utifrån FUF-utredningen. I handlingsplanen framskrivs att dekanerna bildar en styrgrupp med uppdrag att driva några delmoment vidare och att dekanus vid filosofiska fakulteten tilldelas ansvar för momentet Gestaltning. Dekanerna fastställde vid ett första möte riktlinjerna för det fortsatta arbetet och beslutade att en avrapportering ska ske kontinuerligt till respektive fakultetsstyrelse. Ett första utkast kommer att presenteras på universitetsstyreslen efter sommaren och ett slutgiltigt förslag att fastställas i november alternativt december 2014. Helena Klöfver informerar Från Universitetskanslerämbetets utvärderingar Att fakulteten igen kommit väl ut och tilldelats hög kvalité för både kandidatoch magisterutbildningarna på Samhälls- och kulturanalysprogrammet samt på masterutbildningen i Barn (Child studies). Från Centrum för Undervisning och Lärande, CUL Att inför att CUL ska ersättas av didacticum kommer den 13-15 januari intervjuer att genomföras med sex stycken sökande till föreståndartjänsten, att 47 stycken ansökningar inkommit till de av rektor utlysta pedagogiska utvecklingsmedel vilka ska behandlas av styrelsen för beslut tidig vår 2014. Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 3(6) Mikael Heimann redovisar utfallet till LiU och fakulteten av forskningsansökningarna 2013 från Vetenskapsrådet, Formas, FAS m fl. Sedan förra mötet har ytterligare besked inkommit, från VR (bl a genom stöd till framstående yngre forskare). Totalt har fakulteten erhållit externa bidrag från forskningsråden om ca 86 MSEK vilket innebär en ökning med ca 9 %. Fortfarande gäller att resultaten från FAS, numera Forte, gett betydligt lägre utdelning än föregående år. Fakultetsledningen har beslutat se över vad som kan göras för att höja utfallet av projektansökningar till Vetenskapsrådet, Forte, Formas m.fl.. Arbetet rapporteras till styrelsen våren 2014. 4 Rapport från styrelsens nämnder Föredragande: Mikael Heimann, Helena Klöfver Nämndernas arbete avrapporteras under punkt 11 Nämndernas verksamhetsberättelser 2013 och punkt 12 Nämndernas handlingsplaner 2014. Informeras att en översyn av installations- och promotionshögtiden pågår där marknadsföring, innehåll och upplägg bl.a. diskuteras. Informeras att fakultetens grundutbildningsdag 2014 äger rum den 2 oktober, att fakultetens forskarutbildningsdag 2014 äger rum den 15 oktober, att två IKT-dagar planeras för 2014, en till våren på Campus Norrköping och en till hösten på Campus Linköping, att forskarutbildningsnämnden planerar en uppföljningsdag kring den genomförda kvalitativa självvärderingen av fakultetens forskarutbildningar. Dagen är bestämt till den 9 maj 2014. Anmäls beslut fattade av Anställningsnämnd för rekryteringsärenden till och med 2012-12-03. Anmäls beslut fattade av Anställningsnämnd för befordrings- och docentärenden till och med 2012-12-03. 5 Fastställande av allmän studieplan för forskarutbildning i välfärdsrätt Föredragande: Anne-Christine Lindvall Dnr-LiU-2011-00676 Den föreslagna revideringen presenteras. Beslutas att fastställa revidering av allmän studieplan för forskarutbildning i välfärdsrätt enligt handling. Punkten förklaras omedelbart justerad 6 Översyn av tema Vatten i natur och samhälle Föredragande: Åsa Danielsson, Roger Klinth, Eva Lövbrand, Julie Wilk Dnr-LiU-2013-01688 Tema Vatten i natur och samhälle har av fakulteten i uppdrag att se över behovet av en revidering av temat och att löpande avrapportera uppdraget till styrelsen. Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 4(6) En första avrapportering presenteras och med beaktande av vid sammanträdet förd diskussion ställer sig styrelsen bakom huvuddragen i de presenterade förslagen och ser fram emot nästa redovisning av utvecklingsarbetet. 7 Åtgärdsplan för magisterexamen i engelska utifrån Universitetskanslerämbetets (tidigare Högskoleverket) utvärdering Föredragande: Helena Klöfver, Therese Örnberg Berglund, Per-Olof Svedin Dnr LiU-2012-00314 Åtgärdsplan utifrån Universitetskanslersämbetets, UKÄ, bedömning och rekommendationer för magisterexamen i engelska presenteras och diskuteras. Styrelsen ställer sig bakom den presenterade åtgärdsplanen som ska vara UKÄ tillhanda senast den 18 december. 8 Rekryteringsmål vid anställningar Föredragande: Maria Wallgren, Anette Ärlebäck Dnr LiU-2013-02213 Beslutas, i enlighet med anställningsnämndens förslag, att rekryteringsmålen för andelen män och kvinnor inom respektive lärarkategori vid berörd institution ska fördelas motsvarande 40/60 också under 2014. Beslutas uppdra till fakultetskansliet att till redovisningen av rekryteringsmålen i december 2014 även ta med statistik över sökbilden för varje utlysning, hur många män och kvinnor som söker och ingår i tätgruppen och vem som föreslås till innehavare av anställningen ifråga. 9 Principer för budget och uppföljning avseende filosofiska fakultetens grundutbildning Föredragande: Bo Hellgren, Henrik Ekberg Dnr LiU-2013-00979 Principerna inklusive skarp avräkning med fördröjd verkställighet, presenteras och diskuteras. Beslutas att fastställa principer för budget och uppföljning avseende filosofiska fakultetens grundutbildning enligt handling. 10 Double Degree Föredragande: Helena Klöfver, Kristin Tell Dnr LiU-2013-02090 Beslutsförslaget presenteras och diskuteras. Beslutas att fastställa Principer för inrättande av Double Degree vid Filosofiska fakulteten enligt handling. Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 5(6) 11 Nämndernas verksamhetsberättelser 2013 a) Forskarutbildningsnämnden Föredragande: Mikael Heimann, Anne-Christine Lindvall Nämndens verksamhet under 2013 redovisas, enligt handling. b) Kvalitetsnämnd avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredragande: Helena Klöfver, Charlotta Einarsson Dnr LiU-2012-00326 Dnr LiU-2012-00326 Nämndens verksamhet under 2013 redovisas, enligt handling. c) Nämnd för internationaliseringsfrågor Föredragande: Helena Klöfver, Natalia Roma Masdeu Dnr LiU-2012-00326 Nämndens verksamhet under 2013 redovisas, enligt handling. d) Ledningsgrupp för IKT-studion, LIKS Föredragande: Mikael Heimann Dnr LiU-2012-00326 Nämndens verksamhet under 2013 redovisas, enligt handling. 12 Nämndernas handlingsplaner 2014 a) Forskarutbildningsnämnden Föredragande: Mikael Heimann, Anne-Christine Lindvall Forskarutbildningsnämndens förslag på handlingsplan 2014 presenteras och diskuteras inför fastställande på styrelsen den 6 februari. Styrelsen uttrycker sitt stöd för det presenterade förslaget. b) Kvalitetsnämnd avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredragande: Helena Klöfver, Charlotta Einarsson Kvalitetsnämndens förslag på handlingsplan 2014 presenteras och diskuteras inför fastställande på styrelsen den 6 februari. Styrelsen uttrycker sitt stöd för det presenterade förslaget med beaktande av vid sammanträdet förd diskussion kring bl.a. hur fakulteten ska upprätthålla och fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra kvalitén i fakultetens utbildningar. c) Nämnd för internationaliseringsfrågor Föredragande: Helena Klöfver, Natalia Roma Masdeu Internationaliseringsnämndens förslag på handlingsplan 2014 presenteras och diskuteras inför fastställande på styrelsen den 6 februari. Styrelsen uttrycker sitt stöd för det presenterade förslaget med beaktande av vid sammanträdet förd diskussion kring bl.a. ackreditering Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 PROTOKOLL FSF 13-7 6(6) d) Ledningsgrupp för IKT-studion, LIKS Föredragande: Mikael Heimann Ledningsgruppen för IKT-studion, LIKS förslag på handlingsplan 2014 presenteras och diskuteras inför fastställande på styrelsen den 6 februari. Styrelsen uttrycker sitt stöd för det presenterade förslaget med beaktande av vid sammanträdet förd diskussion kring bl.a. finansiering vid användandet av studion. 13 Fakultetens genusarbete Föredragande: Stina Backman, Dag Balkmar a) Verksamhetsberättelse 2013 Dnr LiU-2013-00350 Genuslektors verksamhetsberättelse för 2013 redovisas, enligt handling. b) Handlingsplan 2014 Genuslektors förslag på handlingsplan 2014 presenteras och diskuteras inför fastställande på styrelsen den 6 februari. Styrelsen uttrycker sitt stöd för det presenterade förslaget med beaktande av vid sammanträdet förd diskussion att handlingsplanen bl.a. ska kompletteras med att samarbetet med det Personal- och arbetsvetenskapliga programmet utvärderas och dokumenteras, vidare att genuslektorn i genusdatabasen skall införa statistik över utlysningar. (Se punkt 8) 14 Avslutning Fakultetsstyrelsen 2013 Föredragande: Bo Hellgren Dekanus sammanfattar året som varit och överblickar fakultetens utmaningar 2014. Styrelsemötet avslutas med att Dekanus framför sitt tack till styrelsens ledamöter för ett betydelsefullt arbete under året och avtackar Elisabeth Classon som i och med dagens möte avgår som representant för de forskarstuderande. Vid protokollet Annette Sjölin Bo Hellgren Ordförande Elisabeth Classon Justerandes signatur Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf?l=sv
2013-12-12 ANMÄLNINGAR FSF 13-7.3 1(3) PROTOKOLL Fakultetsstyrelse, FSF 13-6, 2013-11-21 Anställningsnämnd, rekrytering, FSF AN rekr 13-20 till 13-21, FSF AN rekr del 13-57 till 13-65 Anställningsnämnd, befordran, FSF AN bef 13-9 Forskarutbildningsnämnden, FSF FN 13-7 och 13-8 Delegationsbeslut 2013 FSF del 51-53 http://www.filfak.liu.se/presentation/fsf/delegationsprotokoll-filarkiv/delegationsprotokollfilkarkiv/delegationsprotokoll-2013?l=sv INKOMMANDE HANDLINGAR Från Riksdag, Departement, Högskoleverket, Universitetskanslerämbetet, Vetenskapsrådet, Statliga verk mm Universitetskanslerämbetet Bilden av sommarkurser nyanseras http://www.uk-ambetet.se/download/18.575a959a141925e81d1d27/sommarkurserprestationsgrad-ekonomisk-betydelse-2013-2.pdf http://www.ukambetet.se/arkiv/effektivitet/bildenavsommarkursernyanseras.5.575a959a141925 e81d1ccf.html Utbildningsdepartementet Uppdrag i fråga om anslag för forskning och forskarutbildning Utbildningsdepartementet Fråga om förlängd tid för genomförande av uppdrag att följa och utvärdera verksamhet att anordna viss utbildning Från Universitetsstyrelsen/Rektor/Universitetskansliet m fl Universitetsstyrelsens beslut: Universitetsstyrelsens protokoll http://www.liu.se/om-liu/organisation/us/protokoll-beslut?l=sv Universitetsstyrelsens protokoll 2013-11-07 med bl a följande beslut: Åtgärder med anledning av utredning avseende informationssäkerhet på institutionsnivå dnr LiU-2012-02219 Lokalförsörjningsplan 2013-2018 dnr LiU-2013-01599 Tecknande av projekteringsavtal ör viss byggnation mm ingående i projektet Campus LiU 2015 dnr LiU-2012-00840 Utredningen om LiUs framtida utbildnings- och forskningsutbud och dess förläggning den sk FUF utredningen dnr LiU-2013-00214 Angående förslaget om Högskolestiftelser Ds 2013:49 dnr LiU-2013-01172 Personalavdelningen - Beslut 2013-11-18 förordnande av universitetslektor i etnicitet med inriktning mot etnicitet kön och ungdomsvård dnr LiU-2013-00204 1
2013-12-12 ANMÄLNINGAR FSF 13-7.3 2(3) Från institutioner och avdelningar inom universitetet - Doktorsavhandlingar: Institutionen för Beteendevetenskap och lärande: Lise Bergman Nordgren, Individually tailored internet-based cognitive behavioural therapy for anxiety disorders (disputation den 20 december 2013 kl 13.00) Robert Johansson, Treating depression and its comorbidity From individualized Internetdelivered cognitive behavior therapy to affect-focused psychodynamic psychotherapy (disputation den 6 december 2013 kl 13.00) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling: Carl Magnus Bjuggren, Family Matters Essays on Family Firms and Employment Protection (disputation den 29 november 2013 kl 10.15) Institutionen för tema: Jenny Gleisner, Negotiating the Normal Birth Norms and Emotions in Midwifery Education (disputation den 29 november 2013 kl 13.15) Licentiatavhandlingar: Institutionen för kultur och kommunikation: Alia Amir, Doing Language Policy - A Micro-Interactional Study of Policy Practices in English as a Foreign Language Classes (disputation den 29 november 2013 kl 10.15) Institutionen för tema: John Sjöström, Det komplexa deltagandet - Praktikgemenskaper, kunskapsprocesser och arbetsmiljöarbete vid ett pappersbruk (disputation den 10 december 2013 kl 13.15) Från övriga TEC Travel Education Centre Inbjudan till den Svenska Turistgalan 4 december 2013 http://www.turistgalan.se/ Kungl Musikhögskolan Inbjudan Musikhögskolan möter musikbranschen http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_musikhogskolan/pressreleases/amb-loves-kmhmusikhoegskola-moeter-musikbranschen-2-0-928583 Nordiskt Vägforum Utlyser Stipendium för forskning och utveckling inom områdena vägar, vägtrafik och vägtransporter http://www.nvfnorden.org/ 2
2013-12-12 ANMÄLNINGAR FSF 13-7.3 3(3) Wallenberg Academy Fellows ett karriärprogram för Sveriges mest lovande unga forskare http://www.wallenberg.com/kaw/anslagsguide/ansokanriktlinjer/wallenberg-academy-fellows Svenska ESF-rådet på Kvalitetsmässan 2013 Göteborg 19-21 november http://www.esf.se/sv/om- ESF-radet/Event-och-konferenser/Svenska-ESF-radet-pa-Kvalitetsmassan-2013/ Landsbygdsdepartementet Remiss avseende skogsstyrelsen förstudie om ett nationellt skogsprogam för Sverige förslag och ställningstaganden dnr LiU 2013-02036 Länsstyrelsen Östergötland Remiss Nu är det dags 50 årgärder för Östergötlands miljö förslag till Regionalt Åtgärdsprogram för miljömålen dnr LiU-2013-02044 AVGÅENDE HANDLINGAR: 2013-11-12 Beslut om Fristående kurser - antagningstal våren 2014 dnr LiU-2013-00186 2013-11-13 Studietider anmälan till CSN för perioden 2014-2015 dnr LiU-01779 2013-11-19 Beslut förordnande som programansvarig för Psykologprogrammet tiden 2014-01-01 06-31 dnr LiU-2012-2174 2013-11-19 Beslut förordnande som biträdande programansvarig för Psykologprogrammet tiden 2014-01-01 06-31 dnr LiU-2012-2174 2013-11-20 Reviderad Instruktion för Nämnd för befordrings- och docentärenden ersätter fakultetsstyrelsens beslut 2012-02-09 2013-11-20 Reviderad Instruktion för Anställningsnämnd för rekryteringsärenden ersätter fakultetsstyrelsens beslut 2012-02-09 2013-11-20 Beslut förordnande som programansvarig för Civilekonomprogrammet och Civilekonomprogrammet internationellt tiden 2014-01-01-2015-12-31 dnr LiU-2012-2174 2013-11-20 Beslut förordnande som programkoordinator för Civilekonomprogrammet och Civilekonomprogrammet internationellt tiden 2014-01-01-2015-12-31 dnr LiU-2012-2174 3
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Avdelningen för socialt arbete Dnr LiU-2011-00676 Allmän studieplan för forskarutbildning i välfärdsrätt (Welfare Law) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2011-06-01 Reviderad 2013-12-12. Studieplanen gäller för studerande, som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för studerande, som avslutar utbildningen med licentiatexamen. 1 1 Utbildningens syfte och mål Forskarutbildningen i välfärdsrätt syftar till att den studerande ska avlägga doktorsexamen eller, som en etappavgång från utbildningen, licentiatexamen. Målen för forskarutbildningen i välfärdsrätt utgörs såväl av för denna utbildning specifika mål som av de för svensk forskarutbildning gemensamma allmänna lärandemålen. De specifika utbildningsmålen innebär att forskarutbildningen i välfärdsrätt är inriktad på rättens innehåll och funktion för att konstruera och upprätthålla ett välfärdssamhälle med respekt för grundläggande värden såsom rättssäkerhet, icke-diskriminering samt den enskildes integritet. Särskilt betonas förståelsen av välfärdsrätten som instrument för att skapa eller upprätthålla välfärd för såväl den enskilde som för olika grupper i samhället å ena sidan, och som ett beslutsinstrument i enskilda ärenden å den andra. Vidare ska utbildningen uppmuntra och främja användningen av teorier och metoder, samt empiriskt grundad kunskap, som hämtas från socialt arbete och andra för forskningsområdet relevanta ämnen. Välfärdsrätt definieras i förhållande till begreppet välfärd och ämnesområdet är således inte begränsat till specifikt rättsområde. Genom kopplingen till välfärd och socialt arbete är forskningen inom välfärdsrätt i huvudsak tvärvetenskaplig. Detta innebär att välfärdsrättens teoretiska grund är såväl rättsvetenskaplig som samhällsvetenskaplig, samt att forskningsmetoder hämtas från båda vetenskapsfälten. Samtidigt som välfärdsrätt har en stark koppling till socialt arbete avgränsas ämnet genom att dess frågeställningar utgår från problem med anknytning till den välfärdsrättsliga lagstiftningen, antingen grundade i förståelsen av lagstiftningen och fastställandet av dess innehåll, eller frågor om lagstiftningens betydelse och konsekvenser för individer och samhälle. Utbildningen spänner således över två vetenskapsområden, med möjlighet att lägga huvudfokus antingen i rättsvetenskap eller i samhällsvetenskap. Efter avslutad utbildning ska den forskarstuderande vara väl förberedd för fortsatt vetenskaplig verksamhet inklusive förmåga att presentera och sprida forskningsresultat inom och utanför akademin. 1 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningens och SFS 2006:1053 samt Linköpings universitets Regelsamling. 1
De allmänna lärandemålen för doktorsexamen respektive licentiatexamen delas, i enlighet med Högskoleförordningen, in i mål för kunskap och förståelse, för färdighet och förmåga, och för värderingsförmåga och förhållningssätt. 1.1 Kunskap och förståelse Den forskarstuderande ska för doktorsexamen - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet - visa djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Den forskarstuderande ska för licentiatexamen - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 1.2 Färdighet och förmåga Den forskarstuderande ska för doktorsexamen - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt och med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället i övrigt - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Den forskarstuderande ska för licentiatexamen - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskaps-samhället och samhället i övrigt - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 1.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Den forskarstuderande ska för doktorsexamen - visa intellektuell självständighet och ett analytiskt förhållningssätt till kunskapsbildningen - kunna värdera svagheter och styrkor i den egna avhandlingen - visa vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra sådana forskningsetiska bedömningar - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2
Den forskarstuderande ska för licentiatexamen - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2 Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildningen krävs att sökanden har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att sökanden bedöms ha den förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen i välfärdssrätt har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå i för forskningsområdet relevant ämne eller 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har 1) fullgjort kursfordringar om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet välfärdsrätt, eller i annat för forskningsområdet relevant ämne, på avancerad nivå eller förvärvat motsvarande kunskaper inom eller utom landet 2) har genomfört ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå 2.3 Tillgodoräknande av tidigare studier En doktorand som genomgått viss högskoleutbildning på avancerad nivå eller motsvarande med godkänt resultat kan tillgodoräkna sig detta i utbildningen på forskarnivå, om institutionsstyrelsen efter prövning bedömer att den tidigare utbildningen har sådan kvalitet och inriktning att den kan godtas för tillgodoräknande. Tillgodoräknande ska alltid prövas om studenten begär det och beslutet ska dokumenteras i den individuella studieplanen, senast ett år efter att denna beslutats. Tillgodoräknanden ska vara kopplade till beslut om avräkning i finansieringstid i tid som motsvarar den tillgodoräknande kurspoängen. 3 Antagning samt tilldelning av handledare 3.1 Ansökan Antagningen sker till fyra års heltidsstudier som avslutas med doktorsexamen, där licentiatexamen efter två år kan vara en etapp. Om särskilda skäl finns kan antagning ske till enbart två års heltidsstudier, som avslutas med licentiatexamen. Ansökan om antagning till forskarutbildningen i välfärdsrätt ställs till prefekten vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV). 3
3.2 Urval Om antalet behöriga sökande överstiger antalet tillgängliga platser, ska urvalet grunda sig på graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Vid urvalet beaktas följande omständigheter - studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys. Särskild vikt läggs vid tidigare vetenskapligt arbete i form av uppsats eller annan vetenskaplig produktion, samt visad förmåga och förutsättningar att arbeta tvärvetenskapligt. - speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Urvalet görs utifrån - dokumenterat och av den studerande själv åberopat material, såsom självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet - intervjuer med de sökande. Vid urvalet tas hänsyn till såväl sökandes kompetens som kompetensområdena för de till ämnet välfärdsrätt knutna möjliga handledarna. 3.3 Beslut om antagning och tilldelning av handledare Beslut om antagning till forskarutbildning i välfärdsrätt fattas av styrelsen för ISV. Den forskarstuderande tilldelas, i anslutning till beslutet om antagning till forskarutbildningen i välfärdsrätt, en huvudansvarig handledare, samt en biträdande handledare, genom beslut av styrelsen för ISV. Huvudhandledare, som utses i samråd med doktoranden, ska vara professor eller docent vid Linköpings universitet. Samtidigt, eller senare under utbildningens gång, kan styrelsen utse ytterligare biträdande handledare så att den forskarstuderande kan erhålla en kvalitativt fullgod handledning avseende såväl vetenskaplig metod som ämnesteori av särskild relevans för avhandlingsarbetet. På begäran av den forskarstuderande utser styrelsen ny huvudansvarig handledare. 3.4 Antagningsbegränsning Till forskarutbildning i välfärdsrätt får endast antas det antal doktorander som dels kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt, dels har studiefinansiering. Beslut, om högsta antal doktorander som samtidigt får finnas antagna till forskarutbildning inom ämnet, fattas av filosofiska fakultetsstyrelsen. Om intagnings-begränsning införts, ska styrelsen för ISV fastställa ett sista datum för ansökan till utbildningen varje läsår. 4 Utbildningens utformning 4.1 Allmänt Utbildningen för doktorsexamen i välfärdsrätt omfattar 240 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 75 högskolepoäng och en avhandling om 165 högskolepoäng. Som en etapp i forskarutbildningen kan den studerande välja att avlägga licentiatexamen omfattande 120 högskolepoäng, varav kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng. Tillgodoräknande av tidigare prestationer kan ske, om - prestationerna bedöms hålla en avancerad nivå, och - prestationerna inte ingår som behörighetskrav för forskarutbildningen. Beslut om tillgodoräknande av tidigare prestationer fattas av examinator. 4.2 Kurser I doktorsexamen ingår kurser om 75 högskolepoäng. Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser. I kursdelen sker kunskapskontrollen företrädesvis i form av skriftlig redovisning av individuella fördjupningsuppgifter, som i regel seminariebehandlas. 4
Obligatoriska kurser - juridisk och samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 22,5 hp - vetenskapsteori, inklusive forskningsetik 7,5 hp - välfärdsrätt 20 hp Samtliga nu nämnda kurser är obligatoriska för såväl licentiat- som doktorsexamen. Härtill kommer, för de forskarstuderande som undervisar, den av universitetsstyrelsen föreskrivna obligatoriska kursen om minst 7,5 högskolepoäng i universitetspedagogik. Valbara kurser De valbara kurserna syftar till att den forskarstuderande ska tillägna sig fördjupade ämnes- och metodkunskaper av relevans för dennes forskningsarbete. Den forskarstuderande väljer i samråd med huvudhandledaren vilka kurser som ska ingå i den individuella studieplanen. Kurser kan väljas från institutionens utbud, men även bland kurser som anordnas av andra institutioner, såväl inom som utom Linköpings universitet. Valbara kurser omfattar såväl kurser som ges återkommande som individuella läskurser. I forskarutbildningen i välfärdsrätt ingår valbara kurser om högst 22,5 högskolepoäng, för doktorsexamen, respektive 2,5 högskolepoäng för licentiatexamen. Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. Doktoranden skall presentera och redovisa hur avhandlingsarbetet fortskrider vid minst tre seminarietillfällen: - då färdig avhandlingsplan föreligger (PM-seminarium) - då 60 % av forskarutbildningen föreligger (60 % seminarium) - då avhandlingsmanuskript föreligger i sin helhet, 3-6 månader före beräknad disputationstid. Extern opponent bör anlitas (slutseminarium). 4.3 Närmare information Närmare information om kurserna, deras innehåll och omfattning samt kurslitteratur lämnas av ISV. 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen ska den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 165 högskolepoäng. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen kan utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande arbete (monografiavhandling) eller som ett antal uppsatser jämte en sammanhållande s.k. kappa (sammanläggningsavhandling). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Minst två av dem ska vara antagna för publicering i en refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. I kappan ska innehållet i uppsatserna sammanfattas och det sammanlagda vetenskapliga bidraget tydliggöras. Om avhandlingen/uppsatserna/artiklarna är skrivna gemensamt av två eller flera personer, ska det klart framgå vad som utgör respektive forskarstuderandes egen del av arbetet. Avhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställs av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. 5
4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete vars omfattning motsvarar 60 högskolepoäng. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och utgöra ett prov på den studerandes förmåga att använda sig av juridisk vetenskaplig metod och att presentera problem och analyser på ett stringent och ändamålsenligt sätt. Uppsatsen kan, såsom doktorsavhandlingen, utformas som en monografi eller som ett sammanläggningsarbete. Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande. 5 Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan Snarast möjligt efter det att en studerande antagits till forskarutbildningen, ska huvudhandledaren tillsammans med den forskarstuderande upprätta en individuell studieplan, i vilken anges vilka kurser som ska ingå i utbildningen och vilken tidplan som ska gälla för kurser och avhandlingsarbete. Det närmaste årets arbete ska preciseras och en preliminär plan för det fortsatta arbetet upprättas. Den forskarstuderande och huvudhandledaren ska skriftligen intyga att de tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som gjorts i denna, i förhållande till närmast föregående version. Kopia av planen ska tillställas prefekten, som fastställer den individuella studieplanen. Studieplanen ska följas upp, minst en gång per år, av huvudhandledaren och den forskarstuderande och vid behov successivt revideras eller preciseras. Huvudhandledaren ansvarar för att studieplanen upprättas och följs upp. 5.2 Undervisning Undervisningen inom ramen för forskarutbildningen i välfärdsrätt ges i form av seminarier och handledning. Dessutom anordnas högre seminarier, vid vilka ämnesområdets seniora forskare, forskarstuderande, övriga lärare m.fl. samt vetenskapliga gäster presenterar och diskuterar vetenskapliga arbeten. De forskarstuderande ska delta aktivt i det högre seminariet genom att lägga fram egna avhandlingsavsnitt, uppsatser och artiklar samt genom att aktivt delta i diskussioner kring andra forskares och forskarstuderandens arbeten. Den studerande kan ges möjlighet att delta i undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Det ankommer på den forskarstuderandes handledare att understödja den forskarstuderandes deltagande i internationella kurser och konferenser. 5.3 Handledning Den forskarstuderande har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för att genomgå forskarutbildningen, dock ej mer än vad som svarar mot fyra års heltidsstudier för doktorsexamen respektive två års heltidsstudier för licentiatexamen. Huvudhandledaren ska ge den forskarstuderande råd och anvisningar vid planeringen av forskarutbildningen. Valet av ämne för avhandlingen ska ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren. Huvudhandledare och biträdande handledare ska bistå den forskarstuderande med råd ifråga om avhandlingsarbetets inriktning, omfattning och genomförande. 6 Examination Prov på kurser anordnas under eller i anslutning till kurserna. Proven sker muntligen och/eller skriftligen i enlighet med examinators närmare anvisningar. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare är examinator för kurser där särskild examinator ej förordnats. 6
Doktorsavhandling bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställs av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. Avhandlingen ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens framläggande. Betyg av licentiatavhandlingen bedöms av en av institutionen utsedd granskningskommitté om minst tre disputerade lärare. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Examensbevis avseende godkänd doktorsexamen eller licentiatexamen i välfärdsrätt utfärdas av dekan, om samtliga krav enligt föreliggande utbildningsplan är uppfyllda. Doktorsexamen i välfärdsrätt utfärdas som juris eller filosofie doktorsexamen. Licentiatexamen i välfärdsrätt utfärdas som juris eller filosofie licentiatexamen. 7
2013-12-12 Beslut Dnr LiU-2013-00979 1(1) Principer för budget och uppföljning avseende filosofiska fakultetens grundutbildning Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten fastsäller rubricerade budgetprinciper enligt bilaga. I beslutet har deltagit, dekanus och ordförande Bo Hellgren, ledamöterna, Eva Carlestål, Elisabet Classon, Mats Johansson, Stefan Jonsson, Helena Klöfver, Ingemar Nordin, Amanda Petersson, Josefina Syssner, Fredrik Tell, Johan Wester och Maria Wolmesjö. Därutöver har närvarit prodekan Mikael Heimann, kanslichef Staffan Wahlström, controller och föredragande Henrik Ekberg samt fakultetskoordinator och sekreterare Annette Sjölin. Bo Hellgren Dekanus Henrik Ekberg Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten
2013-12-12 BESLUT LiU-2013-00979 1 (2) Principer för budget och uppföljning avseende filosofiska fakultetens grundutbildning Universitetets budgetprocess innebär att planering ska göras för tre år: en fast budget för det första året samt planeringsramar för de följande två åren. Det innebär en rullande treårsplanering där endast det första årets ramar är fasta, och avvikelser från budgeten kan regleras under kommande år. Det finns inga uttalade restriktioner avseende hur mycket planeringsramarna för år 2-3 kan förändras när nästföljande budget fastställs. Den så kallade skarpa avräkning i som tidigare kunnat tillämpas ska inte längre göras. Budgetprinciper Fakulteten erhåller ett takbelopp som är den högsta ersättning som kan erhållas för grundutbildningen under budgetåret. Storleken på fakulteternas takbelopp fastställs av universitetsstyrelsen. Fakultetens slutgiltiga ersättning kan regleras genom skarp avräkning mot takbeloppet, medan fakulteten i sin tur inte kan tillämpa denna princip gentemot institutionerna. Fakultetens ambition är att i princip hela takbeloppet ska fördelas direkt i budgeten till program och institutioner. Fakultetens budgetmodell för grundutbildningen bygger i huvudsak på volymer av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) fördelat på olika utbildningsområden. Budgeteringen görs separat för varje utbildningsprogram samt totalt för respektive institution vad gäller fristående kurser. Bedömningen av volymer görs inför varje nytt budgetår med beaktande av bl.a. söktryck och disponibla resurser i form av takbelopp. Hst och hpr inom olika utbildningsområden budgeteras med särskilda belopp (prislappar). För programmen gäller att den volym hst som budgetbeloppet beräknas på inte kan överstiga det beslutade antalet nybörjarplatser för de årskullar som är aktuella ett visst budgetår. Antalet hpr kan i budgeten inte överstiga 90 % av antalet budgeterade hst. Den budgeterade volymen bedöms för varje enskilt program och kan innebära att den beräknas på ett lägre antal hst och hpr än maxantalet. Volymen genererar därmed underlag för en programram. I undantagsfall kan programramen förstärkas med särskild tilldelning utifrån speciella behov. Programramen fördelas sedan i en programbudget där ersättning för kurser och andra utbildningsmoment samt programgemensamma ändamål specificeras och fördelas per institution. För fristående kurser görs på motsvarande sätt en bedömning av volymer hst och hpr mot bakgrund av tidigare faktisk produktion, förväntad studentvolym kommande år samt det totala budgetutrymme som finns för fakulteten. Fakultetsstyrelsen för Filosofiska fakulteten Henrik Ekberg
BESLUT LiU-2013-00979 2 (2) Institutionerna erhåller därmed ett utbildningsuppdrag som består i ett antal kurser och andra utbildningsmoment knutna till ett eller flera program. I uppdraget ingår också en volym avseende fristående kurser där institutionen har stor möjlighet att påverka utbudet inom givna ramar. Utöver resurser för det ovan beskrivna utbildningsuppdraget kan institutionerna också erhålla ersättning för särskilda åtaganden. Dessa åtaganden kan utgöras av specifikt angivna kurser eller andra aktiviteter med koppling till grundutbildningen. Institutionerna erhåller i budgeten också resurser avsedda för lokalkostnader. Utgångspunkten är att ge täckning för adekvata lokalkostnader. Beräkningen görs per institution baserat på ett underlag som utgörs av redovisade kostnader. Avstämning, uppföljning och budgetkorrigering Utbildningsuppdraget uttryckt i antal hst och hpr följs upp per program och för fristående kurser per institution. Differenser gentemot budget beräknas i kronor baserat på prislapparna. I de fall differensen är positiv (överproduktion; utfallet är högre än budget) utgår normalt ingen ersättning utöver budget. I de fall differensen är negativ (underproduktion; utfallet är lägre än budget) görs en minskning av budgetbeloppet i den närmast följande budgeten. Normalt innebär det att minskningen påverkar budgeten för det andra året efter det utfallet avser. Differenserna för utbildningsprogrammen hanteras av programansvarig i samband med det ordinarie budgetarbetet. Om utbildningsuppdraget för en institution uppfyllts totalt sett men där ett eller flera områden inneburit underproduktion medan det funnits överproduktion inom andra områden kan detta föranleda en budgetkorrigering. Denna behandlas i samband med de budgetdialoger som genomförs med institutionerna. Studentvolymerna följs upp löpande och påverkar följande års budgetar och planeringsramar. i Skarp avräkning innebär att ersättningen för grundutbildning baseras på faktiska volymer av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). I budgeten görs antaganden om volymer och fördelning på utbildningsområden. Budgeten beräknas sedan med prislappar för hst och hpr inom de olika områdena. Budgetbeloppet jämförs i slutet av året med det belopp som fås av den faktiskt registrerade volymen. Mellanskillnaden som kan vara positiv eller negativ regleras under samma budgetår genom den skarpa avräkningen. I praktiken uppstår problem med fastställandet av det exakta beloppet under pågående budgetår eftersom bokslutet görs innan studentvolymen är slutligt registrerad. Fakultetsstyrelsen för Filosofiska fakulteten Henrik Ekberg
2013-12-12 Beslut Dnr LiU-2013-02090 1(3) Principer för inrättande av Double Degree vid Filosofiska fakulteten Följande dokument avser Double Degree dvs. en examen från Linköpings universitet och en från ett utländskt partneruniversitet förvärvade genom studier vid båda lärosätena och tillgodoräknanden dem emellan. Utbildningstiden motsvarar vad den skulle ha varit om studenten hade läst hela utbildningen vid Linköpings universitet. Formerna för samarbetet ska regleras i ett avtal om Double Degree. Det kan dessutom krävas andra former av avtal som exempelvis Erasmus+ avtal. Samarbetet ska även beskrivas i aktuell utbildningsplan. Avtal om Double Degree kan skrivas för samtliga utbildningar vid Filosofiska fakulteten. I nuläget fokuseras dock framförallt utbildningsprogrammen vid fakulteten och då främst de som ges på engelska. Alla avtal om Double Degree ska godkännas av fakultetsledning. I nedanstående dokument beskrivs förutsättningarna för att ett avtal om Double Degree ska komma till stånd. Avtalets parter Avtal ska skrivas med en formellt korrekt partner (erkänt universitet, som följer LiU:s rutiner om partneruniversitet se beslut LIU 1404/06-11-5). Ingående parter ska sedan tidigare ha ett väl fungerat samarbete med varandra. Lärarutbyte mellan universiteten förutsätts. Avtalets innehåll Avtalet ska, som minimum, inkludera beskrivningar av och överenskommelser om nedanstående punkter: Upplägget för utbildningen Behörighetskrav Urval och antagning Det självständiga arbetet Examina Samarbetsformer Studentutbytesavtal Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten
BESLUT 2013-12-12 Dnr LiU-2013-02090 2(3) Utbildningens innehåll och genomförande Kandidatexamen: Studenten ska uppfylla kursfordringar om minst 60 hp genomförda vid Filosofiska fakulteten Magisterexamen: Studenten ska uppfylla kursfordringar om minst 30 hp genomförda vid Filosofiska fakulteten Masterexamen: Studenten ska uppfylla kursfordringar om minst 60 hp genomförda vid Filosofiska fakulteten Grundläggande såväl som särskild behörighet och språkkrav enligt gällande utbildningsplan ska uppfyllas av inresande studenter. Det självständiga arbetet ska genomföras vid något av de i avtalet ingående parter, var regleras i avtal om Double Degree. Självständiga arbeten ska bedömas gemensamt och företrädesvis även handledas gemensamt. Examination ska ske vid ett lärosäte och tillgodoräknas vid det andra. Organisation och rutiner för detta ska framgå i avtal om Double Degree. Det självständiga arbetets omfattning regleras i utbildningsplanen för aktuellt program och ska anges i avtal om Double Degree. Huvudområde för aktuell examen ska anges i avtalet och vara i enlighet med de huvudområden som används inom Filosofiska fakultetens utbildningar. Kraven för aktuell examen ska anges i enlighet med utbildningsplan för aktuellt program. Diploma supplement ska finnas och beskriva utbildningen och särskilt samarbetet med det andra lärosätet. Inresandes ansökningsprocess ska hanteras i enlighet med gällande process för inresande utbytesstudenter, med det tillägget att de även antas till senare del av aktuellt program. Utresande ska vara antagna till programmet vid Filosofiska fakulteten i sin helhet. Genomförande för framtagande av avtal vem gör vad? 1. Programansvarig utreder möjligheten till Double Degree-samarbete. Initiativ kan tas av såväl programansvarig som partneruniversitetet. 2. Fakultetskansliet (FFK) tillhandahåller information om vad en Double Degree innebär och hur riktlinjer och arbetsordning ser ut. 3. FFK tillhandahåller mall för avtalsskrivande. 4. Programansvarig förbereder avtal i samarbete med partneruniversitet och tjänstemän på FFK. 5. Programansvarig föreslår avtal för fakultetsledningen. 6. Fakultetsledning beslutar om avtal. Utifrån erfarenheter som görs i samband med tillämpning av ovan nämnda principer kan dessa komma att revideras. Filosofiska fakultetens internationaliseringsnämnd har i uppdrag att bevaka och följa upp de erfarenheter som görs utifrån ovan nämnda principer och föreslå eventuella förändringar för beslut i fakultetsstyrelsen.
BESLUT 2013-12-12 Dnr LiU-2013-02090 3(3) I beslutet har deltagit, dekanus och ordförande Bo Hellgren, ledamöterna, Eva Carlestål, Elisabet Classon, Mats Johansson, Stefan Jonsson, Helena Klöfver, Ingemar Nordin, Amanda Petersson, Josefina Syssner, Fredrik Tell, Johan Wester och Maria Wolmesjö. Därutöver har närvarit prodekan Mikael Heimann, kanslichef Staffan Wahlström, utbildningsledare och föredragande Kristin Tell samt fakultetskoordinator och sekreterare Annette Sjölin. Bo Hellgren Dekanus Kristin Tell
BESLUT Dnr LiU-2012-00326 1(3) Verksamhetsberättelse för forskarutbildningsnämnden 2013 Det övergripande ansvaret för fakultetens forskarutbildning åligger fakultetsstyrelsen. För att säkerställa att forskarutbildningen vid fakulteten håller en hög kvalitet har fakultetsstyrelsen inrättat en forskarutbildningsnämnd. Forskarutbildningsnämnden har under verksamhetsåret 2013 fortlöpande följt upp fakultetens forskarutbildning, dess handläggning och organisation vid institutioner och inom fakultetskansli, inom olika områden som tagits fram i forskarutbildningsnämndens handlingsplan för 2013. Under året har åtta ordinarie sammanträden hållits. Ordinarie ledamöter har varit Mikael Heimann, prodekan, ordförande Ingemar Nordin, IMH, vice ordförande, Karin Zetterqvist Nelson, Tema, Malin Tillmar, IEI, Zoran Slavnic, ISV, samt doktorandrepresentanterna Réka Andersson, Tema, och Anna Malmquist, IBL. Suppleanter har varit Carin Franzén, IKK, Kajsa Ellegård, Tema, Erling Bjurström, ISAK, Åsa Nilsson Dahlström, IKK, Hans Nilsson, ISAK, David Andersson, IEI, doktorandrepresentant, Mattias Kristiansson, IDA, doktorandrepresentant. Sekreterare har varit Anne-Christine Lindvall, FFK. Forskarutbildningsnämndens arbete påverkas av beslut fattade av fakultetsstyrelsen samt av nationella diskussioner och politiska beslut. Forskarutbildningsnämnden har under verksamhetsåret 2013 arbetat med de löpande arbetsuppgifter som åligger nämnden. I samband med doktorsdisputation har nämnden att fatta beslut om fakultetsopponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen. Här görs bl.a. bedömningar utifrån tidsmässig planering, eventuellt jäv, betygsnämndens sammansättning vad gäller könsfördelning och lärosätestillhörighet, inbördes kompetens liksom dess relevans för avhandlingen. I dessa ärenden sker en dialog med forskarutbildningsmiljöerna med eventuella förslag på revidering av inskickad ansökan. Andra löpande arbetsuppgifter är anmälan om licentiatframläggning, uppföljning av allmänna och individuella studieplaner, upprättande av årlig verksamhetsplan etc. Under året har 33 doktorsdisputationer och fyra licentiatframläggningar genomförts. Huvudpunkterna i nämndens arbete under 2013, vid sidan av löpande ärenden, kan beskrivas enligt följande: Genomförandet av Handlingsplan för forskarutbildningsnämnden 2013 Under året har nämndens arbete med de utredningar som fastställdes i verksamhetsplanen genomförts enligt följande: Fakultetens kvalitetssäkring av forskarutbildningen har analyserats och sammanställts. Resultatet har presenterats för fakultetsstyrelsen. Denna har fastställt självvärdeingen samt ställt sig bakom den föreslagna Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten