Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Relevanta dokument
Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Access till nätet. Maria Kihl

ETSF05 Repetition av KomSys

Tentaexempel. Maria Kihl

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Access till nätet. Maria Kihl

Datalänklagret. Datalänklagret ska:

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

KomSys Repetition Jens A Andersson

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Sammanfattning Datorkommunikation

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

ETSF05 Repetition av KomSys

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Övning 2 ETS052 Datorkommuniktion Feldektering, felhantering och flödeskontroll

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

DIG IN TO Nätverksteknologier

Digital kommunikation. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Digital kommunikation. Maria Kihl

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Access till nätet. Maria Kihl

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

TCP/IP och Internetadressering

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

6. Blandade uppgifter

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Internetprotokollen. Maria Kihl

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Datakommunikation vad är det?

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Länk Mottagare. Sändare. transmission linjekodning modulering inramning kontrolldata och nyttolast Adressering Felkontroll Flödeskontroll

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI

CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem MOP 12/13 1

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

DIG IN TO Nätverksteknologier

Modbus Seriell Kommunikation

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Transkript:

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät Jens A Andersson (Maria Kihl)

Repetition Protokoll: Överens om vilket språk vi pratat Paket: Dela upp datamängden i småbitar Tillförlitlig dataöverföring Länkhanteraren Feldetektering 2

Länkprotokoll Länkhanteraren i sändaren och mottagaren använder ett länkprotokoll för att kunna förstå varandra. applikation data länkhanterare bitar nätadapter applikationsprotokoll länkprotokoll länk applikation data länkhanterare bitar nätadapter 3

Paritetsbit Sändaren lägger till en bit i slutet av paketet. Jämn paritet = jämnt antal ettor i hela paketet. Ojämn paritet = ojämnt antal ettor i hela paketet. Exempel på jämn paritet: t 10011100 + 0 = 100111000 4

Kontrollsumma (checksum) Upptäcker fler fel än paritetsbit Princip, sändning: Dela upp bitströmmen i flera lika stora segment Summera segmenten Överskjutande ettor adderas till Gör ett-komplement på den nya summan Skicka segmenten + komplementet av summan 5

Kontrollsumma (checksum) (2) Princip, mottagning: Dela upp hela mottagna bitströmmen i segment (lika stora som mottagaren) Addera alla segmenten Addera överskjutande bitar Tag ett-komplement av summan Om komplementet e av summan = 0 är mottagen bitström korrekt 6

CRC blockdiagram 7

Cyklisk Redundanscheck (CRC) Låt bitarna i paketet representeras av ett polynom. Exempel: 10011010 = x 7 +x 4 +x 3 +x = M(x) Använd ett generatorpolynom av grad k. Exempel: C(x) = x 3 +x 2 +1 (k=3) 8

CRC forts. Hitta ett annat polynom, R(x), så att M(x)*x x k +R(x) = C(x) * f(x) [f(x) är ett ointressant polynom] betyder att M(x)*x k + R(x) jämnt delbart med C(x) Skicka iväg bitarna som representeras av M(x)*x k +R(x) 9

CRC hos mottagaren Mottagaren tar emot M(x)*x k +R(x)+E(x) E(x) är feltermen. E(x) = 0 vid felfri överföring Mottagaren utför [M(x)*x k +R(x)+E(x)]/C(x) Om E(x)=0 är resten vid divisionen =0 10

CRC divisionen 11

CRC divisionen elektroniskt 12

Felkorrigering När ett felaktigt paket har detekterats måste felet korrigeras. Två sätt: Felkorrigerande koder, så kallad Forward Error Correction (FEC) Felkorrigering via omsändningar. 13

Felkorrigering via omsändningar För att mottagaren skall få alla paket, måste de paket som blir fel sändas om. Varje paket som skickas kan identifieras med ett sekvensnummer. Med hjälp av sekvensnumret kan mottagaren få reda på vilka paket som kommer bort. 14

Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren är att mottagaren bekräftar alla paket som kommer fram korrekt. Paket 1 ACK 1 15

Stop-and-wait Mottagaren skickar en ACK för varje paket. Sändaren skickar nästa paket när den fått en ACK för det senast skickade paketet. Om inget ACK kommer inom en viss tid, skickas paketet igen. 16

11.1 Normal operation

11.2 frame Stop-and-Wait ARQ, lost

11.3 Stop-and-Wait ARQ, lost ACK frame

Go-back-n Sändaren kan skicka flera paket åt gången. Varje paket får egen klocka (time-out) Antalet paket som kan skickas bestäms med hjälp av ett så kallat sändfönster. Mottagaren skickar ACK för de paket som tas emot i rätt ordning. Nya paket kan skickas i samma takt som mottagaren skickar ACK. Mottagaren sparar de paket som kommer i fel ordning. 20

11.6 Sender sliding window

11.9 Go-Back-N ARQ, normal operation

11.10 frame Go-Back-N ARQ, lost

Selective repeat Mottagaren skickar ACK för de paket den tar emot även om de kommer i fel ordning. Endast de paket som blir fel sänds om. 24

11.13 Selective Repeat ARQ, lost frame

Egenskaper hos en länk All information som skickas på länken når samtliga datorer (broadcast). En länk khar en begränsad storlek eftersom en signal som skickas på länken dämpas efter hand. tar tid på sig att nå från ena änden till den andra. Länken kan förlängas med en repeterare, som förstärker signalen på länken. (återskapar signalen, regenerering) Repeteraren löser INTE tidsproblemet! 26

Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter Länk 1 Länk 2 27

Hur hittar datorerna varandra? För att en sändare skall kunna skicka information till rätt mottagare måste varje dator ha en adress. Alla datorer som kan kopplas till ett lokalt nät har en unik adress, som är inbränd i nätverkskortet. 28

Att sända data på en länk Paket till C Paket till C A B C D Alla datorer måste ha en unik adress. Den dator som har rätt mottagaradress läser in paketet. 29

Multipel access Två datorer som som skall skicka data över en länk får ej skicka samtidigt eftersom signalerna då överlagras och förstörs. 30

Att få tillgång till länken För att få en länk att fungera måste samtliga datorer vara överens om hur de skall få tillgång till länken. Detta kallas för en accessmetod. överens = protokoll 31

Polling Om ett lokalt nät använder polling, finns det en så kallad master som ser till att de andra datorerna (som kallas slavar) får skicka i turordning. Master 1 2 Poll 1 Data 32

ALOHA En centraldator, flera klienter. Länken = radio. Två gemensamma kanaler: till resp från centraldatorn En dator skickar iväg alla datapaket direkt. Sedan d n lyssnar datorn en viss tid på broadcastkanalen. n Om datorn får en bekräftelse (ACK) från centraldatorn har sändningen blivit lyckad. Om inte, skickas paketet igen. 33

Kollisioner i ALOHA Kollision! Tiden då ingen annan kan skicka k = 2 ggr transmissionstiden i id tid Maximal utnyttjning av länken blir 18% 34

Slotted ALOHA Tiden delas in i intervall, så kallade tidsluckor (slots). En tidslucka rymmer precis ett datapaket. En dator får endast börja sända i början av en tidslucka. 35

Kollisioner i Slotted ALOHA Kollision! tid Tid då ingen annan får sända = 1 ggr transmissionstiden Maximal utnyttjning av länken blir 36% 36