FÅGELBLADET Nr 4 2014 December Årgång 30 Nummer 124 Upplaga 140 ex. Lösnummerpris 20 kr www.nefk.nu Bankgiro 448-2956 INNEHÅLL Ledare.......3 Redaktionsruta.......3 Exkursionsrapporter.....4 Rapportinstruktioner... 15 Upprop... 16 Om en fågel... 17 En fågellokal... 18 Insänt från medlemmar.. 19 På hemmaplan... 19 På resande fot... 20 Favoriter i repris... 22 Information... 23 Puff... 23 SOFaktuellt... 23 ÖSOFaktuellt... 24 Sponsor... 24 Aktuella observationer... 25 Aktiviteter... 28 Sponsor... 28 Foto: Göran Cedertorn Nötkråka vid Klockareängen i Madesjö 2 september 2014
NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO nybroemmabodafk@yahoo.se STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla 103 361 95 LÅNGASJÖ 0705-35 08 64 torgnyberntsson@yahoo.se V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv. 34 382 38 NYBRO 0481-176 88 070-94 62 101 gorancedertorn@hotmail.com Sekr. & Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO 0481-159 23 076-80 78 960 kassör ulf_edberg@yahoo.se V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C 361 32 EMMABODA 0702-02 45 55 anders.brattstrom@spray.se Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla 101 361 95 LÅNGASJÖ 0703-08 93 65 f.idensjo@gmail.com Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B 382 31 NYBRO 0708-75 99 64 kmj01@live.se Ledamot Knut Åberg Persmåla 504 382 92 NYBRO 0481-159 95 073-05 82 395 k.i.aberg@telia.com REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen 14 382 45 NYBRO 0481-186 64 072-33 68 848 Ordinarie Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO 0481-161 76 070-96 52 250 sm7ths@telia.com Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan 4 386 30 FÄRJESTADEN 0730-27 31 34 fredrik.bjerding@edu.morbylanga.se Suppl. Alexander Giselsson Polhemsg. 23 D 371 40 KARLSKRONA 0705-45 32 17 a_giselsson@hotmail.com VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Överfångsvägen 4 c/o Widén 352 51 VÄXJÖ 0736-91 22 10 erlandlindblad@hotmail.com Suppleant Dan Jonasson Turevägen 26 360 60 VISSEFJÄRDA 0471-205 70 dan.jonasson@tele2.se Suppleant Tomas Dulin Stop 20 NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE 004769333119 tadulin@hotmail.com HEMSIDA PÅ INTERNET www.nefk.nu Webmaster Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO 0481-161 76 070-96 52 250 sm7ths@telia.com MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro 448-2956. Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:- Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO 0481-159 23 076-80 78 960 ulf_edberg@yahoo.se TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara 361 91 EMMABODA 0471-413 11 heggelundgren@gmail.com 2
LEDARE HARMLÖST TÄVLANDE Att träffa på en ny kommunart eller någon man inte sett eller hört på länge, ger ett obeskrivligt lyckorus. Sånt sker inte sällan helt oförhappandes, när man minst anar. Den rätt oförargliga inbördes tävlan (skådarligan) som vi inbitna skådare håller på med vart år, går ut på att under året se/höra flest arter, dels sins emellan och dels sammantaget i våra kommuner. I år har det hittills varit rätt jämt. [Torgny leder i nuläget med fenomenala 139 arter. Ska han nå 140-sträcket? /Red.] Det som nu i helgen pågår är dock en division högre upp mellan småländska klubbar (Allhelgonaracet). Vädret spelar stor roll som första dan med dis och dimma; dock är det samma siktproblem för de flesta andra skådare. Sparvhöken har i år häckat här i skogen och tagit en del av mina matgäster. Jag blev lycklig åt min kära talltita som kommit tillbaka efter att ha varit försvunnen under sommaren. Den (om det nu är samma individ, vilket jag tror) var märkvärdigt snacksalig och i dag höll den långa haranger, vad den nu ville ha sagt; kanske inte tycker om den skogsavverkning som vi blivit ålagda att utföra efter fjolårets storm. Kommer dock spara en del. Rödhakar liksom gärdsmygar sjunger i gryningen, annars är det mest tyst i markerna de korta dagar som nalkas. Vi ser fram åt den traditionella Åsnenturen och längre fram på nyåret det spännande Strömstarederbyt. Intresset för fågelfotografering ökar, det märkte man på Ölandsturen där det fanns många som hade exklusiva prylar. Väl mött i fågelmarkerna och ha en god jul och gott nytt år med mycken skådning. Karsamåla 1 november 2014 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA STRESS GER PROBLEM Förra numret av Fågelbladet (3-14) gjordes på kort tid och delvis kan det vara orsaken till att en del blev fel. Det började redan på framsidan där innehållsförteckningen blev i fel storlek. Det gjorde att SOFaktuellt på sidan 20, Aktuella observationer på sidan 21 och Aktiviteter på sidan 24 föll bort. Bland rapportörerna i Noteringar från Nybro glömde jag Willy Eriksson. Alla felen var dock inte jag skyldig till. En del har klagat på att trycket var väldigt svagt och att bilderna var väldigt gryniga. Ändå gjorde Emmaboda kommun allt efter konstens alla regler, med digital överföring av pdf-fil direkt till tryckeriet. Nu får vi hoppas att det här numret blir bra trots att jag blev en vecka försenad av en släng av influensa och fick stressa. Speciellt spännande ska det bli att se hur det ser ut med färg på framsidan. Styrelsen har beslutat om färg på omslaget på nr 1-15, men nu erbjöd Per Ahlgren oss färg redan på det här numret som Nybro kommun sponsrar. Stort tack!! Nybro 16 november 2014 Ulf Edberg, redaktör 3
EXKURSIONSRAPPORTER BERGKVARA HAGBYHAMN 16 AUGUSTI 2014 Någon exkursionsrapport hade inte kommit till redaktören vid tiden för Fågelbladets presstopp. Kanske borde jag ha påmint skribenten lite bättre i god tid. Ni ska förhoppningsvis få en rapport i nästa nummer av Fågelbladet. Det som jag har fått veta är att man var 7 personer från Nybro och 2 personer från Emmaboda. Man såg 66 arter och det blev diskussioner om en gråtrut med gula fötter. Den visade sig efter kontakt med experter vara en omissus. /Redaktören Gråtrut av varianten omissus med gula ben. Foto: Johnny Häggqvist HORNSÖ EKOPARK 30 AUGUSTI 2014 Till den här utflykten var det ingen föranmälan, så jag visste inte hur många som tänkte vara med när jag kom till vår samlingsplats. Samtidigt som jag anlände så kom även Bengt Karlsson och Lalla Roy från Hult. Inga fler dök upp trots att vi väntade en stund efter utsatt tid. Jag hörde en sjungande lövsångare på Fågelvägen. Bengt körde och jag visade vägen. Vi tog Alsterbrovägen till Knivingaryd och sedan 125:an till skylten mot Uddevallshyltan. På grusvägen stannade vi till nästan omgående för att kika på ett rådjur. Nötskrikor och trastar flög omkring i skogen. Mellan stationen och ödegården i Vackerslät satt en ormvråk på en högstubbe bortom ett hygge. Där drog ett meståg förbi. Jag såg en entita och hörde bl.a. talgoxe, blåmes, nötväcka och talltita. 4
Mellan Fridhem och Uddevallshyltan satt en mörk rovfågel på en grov gren rakt över vägen. Den hoppade till en annan gren när vi stannade och flög sedan in i skogen. Huvudet var mörkt med gul vaxhud över näbben. Fågeln var vråkstor och det mest typiska var den långa smala stjärten, som den aldrig bredde ut, med sina rundade hörn. Det betyder ung bivråk. I Uddevallshyltan stannade vi på bron och kikade i ån. Ingen fågel där, men i ett träd fanns både bofink, rödhake och grå flugsnappare. I luften flög flera sädesärlor och några ladusvalor runt. Vi tog oss ut ur byn och därmed även ut ur Nybro kommun, sen svängde vi av på Ulleforsvägen. När vi var nästan framme i änden (där det numera finns en vändplan) såg vi en tjäderhöna promenera på vägen. Hon gick in i skogen och försvann under ett kullfallet träd. Vid vändplanen fanns en tofsmes och en sjungande gärdsmyg. Vi gick inte ner till åt för det verkade vara folk vid den gula stugan. Det är ju hamburgare som bor där. När vi kom till Korstallen så svängde vi ner till Stavvikens rastplats vid Bruddesjön. Där hörde vi en storlom ropa innan regnet började dugga. Då for vi vidare till Arbåga på kommungränsen. Här kollade vi Lillesjön, fallet och ån samt passade på att fika. En gräsand var enda sjöfågeln. Minst 4 ladusvalor flög runt i luften, där det var gott om myggor. På hällarna på andra sidan var det en hel familj med sädesärlor. Plötsligt hittade Bengt en gulfärgad ärla vid några stenar lite uppströms på andra sidan, en forsärla. Den flög sedan förbi oss nedströms och in i Nybro kommun. Vi tog samma väg, men direkt när vi hade kommit över bron in i Nybro svängde vi mot Böta kvarn och kom lika fort ut ur kommunen igen. Framme vid Bokhultets naturreservat kollade vi på bokskogen, idegranarna och Alsterån tills det började regna lite tyngre droppar, då for vi tillbaka till Allgunnenvägen. Framme i Allgunnen svängde vi mot Kråksmåla och for förbi Aboda by och upp på Aboda klint. Vi möttes av en stor familj med sädesärlor. Annars var det inte mycket i fågelväg, men vyn över sjön Kleven var vacker. Den bortre stranden ligger i Nybro kommun. Nere på Kråksmålavägen igen dröjde det inte länge förrän vi passerade över Badebodaån och in i Nybro kommun. Ån var väldigt tom på vatten jämfört med alla andra vattendrag som var bra fyllda efter allt regnande. Inga fåglar där, vi har ju sett forsärla ibland. Inga skogshöns innan vi nådde Kråksmåla, annars har man ju goda chanser på alla tre arterna längs den här vägen. Sista stoppet tog vi vid Boasjö för att göra slut på fikat. Där såg vi 3 storlommar, en storskrake och en gråhäger. Vi var åter vid 12, då hade vi registrerat 33 arter. Ulf Edberg Naturreservatet Bokhultet ligger vid Böta kvarn, NV om Barnebosjön. Vägen Allgunnen Hornsö nederst. 5
GETASJÖN OCH SKÄRSJÖN 6 SEPREMBER 2014 Tyvärr var jag lite sen till samlingen vid Preem i Nybro, så jag kom exakt vid 06.45, d.v.s. precis den tid som vi skulle åka. Ingen mer var där, så jag tänkte att nu har de åkt utan mig. Jag väntade ett par minuter till, men ingen mer kom, så jag körde själv. De enda fågelobservationerna längs vägen var överflygande koltrastar och nötskrikor. I korsningen vid Getasjö satt en ormvråk på en stolpe. Framme vid vattenverket på andra sidan Getasjön var det helt folktomt. Jag kom exakt 07.10, den tid som det stod i Fågelbladet att vi skulle träffas. Medan jag väntade på Emmabodagänget spanade jag på en flock med kungsfåglar i en tall. Där hördes också en del mesar, så det var nog ett regelrätt meståg. Jag kunde urskilja tofsmes, talltita, entita, blåmes och talgoxe. En rödhake varnade tickande och en gärdsmyg sjöng. Vid 07:15 kom två bilar, Torgny och Rodney i den första och Bengt och Lalla från Hult i den andra. Vi gick ut på revelns yttersta spets. Jag tyckte mig höra ett lågt grymtande, men det tystnade direkt. En sädesärla flög över. Sävsparvar sågs i buskarna. Sjöns yta var fågeltom, men i luften rörde sig en del och andra arter hördes långt bortifrån. Ringduva och nötskrika såg vi. Skata och kråka hördes liksom fyra olika hackspettarter; spillkråka, gröngöling, större hackspett och mindre hackspett. En lövsångare visade sig i buskarna liksom en blåmes. Tillbaka vid bilarna skulle jag leta reda på den mindre hackspetten, men den hördes inte mer. Däremot koltrast, björktrast, nötväcka, talgoxe, entita, svartmes och en domherre. Sen gick vi bort till dammarna och in i skogen. Där träffade vi på kungsfåglarna igen, men ingen tofsmes eller talltita. Lalla hittade massor med svamp. Åter vid bilarna flög en grönsiska över medan jag letade efter de felande mesarna eller rödhake eller gärdsmyg. Tyvärr blev det inget mer av dessa arter. Då hördes ett hamrande kypp kypp från sjön. Nu var jag övertygad om att det verkligen var en vattenrall jag hade hört när vi gick ut på spetsen förut. Gänget for vidare till Lidahults naturreservat. Där fick vi bara ett enda tillskott till artlistan, nämligen gulsparv. Nästa stopp var på Nybrosidan av Virkesjön, i Siggegärde. Där flög en trädpiplärka ur en trädtopp när vi stannade vid en hästhage. I hagen såg vi bofink och grönfink. I en trädgård fanns olika trastar, bl.a. taltrast, som kalasade på fallfrukt. Vi spanade över sjön och bort mot Storön, men såg inget alls i fågelväg. Fikasuget gjorde att vi tog sikte på Eskilsryds badplats vid Skärsjön. Där började vi med att fika. Hela 4 storlommar upptäcktes, det kan ha varit paret som fick ut 2 ungar, men alla 4 var stora nu. Ett par gräsänder kom flygande från sjöns västra sida och rakt över huvudena på oss. Även en ladusvala flög förbi liksom lite grönsiskor. Jag skulle just klaga på att det var magert med fåglar, då jag upptäckte en duvhökshona i ett torrträd precis innanför Emmabodas kommungräns på västra stranden. Hon försvann bortåt. Då hittade Rodney (vill jag minnas) en havsörn i en talltopp åt Korpahult till. En gammal fågel. Till sist for vi runt till Falebo. Där gick vi ner till sjön, men hittade varken fåglar eller svamp. På vägen till Målen fanns lite av båda, fåglarna var korp och stjärtmes. Våra vägar delades i Alsjö. Ulf Edberg 6
TORHAMNS UDDE OCH UTLÄNGAN 21 SEPTEMBER 2014 Fyra personer lämnade Nybro i tidiga ottan i Görans nya Megane. Man kunde följa vår färdväg på GPS:en. I Vissefjärda började det att ljusna och tre personer till anslöt. Gräsand och koltrast hördes. Vi for längs väg 28 till Karlskrona och följde sedan E22 till Jämjö. Inga stora flockar på fälten den här gången. Bara lite kajor och kråkor på ledningarna och en förbiflygande plog med grågäss. Inte heller mellan Jämjö och Torhamn var det något på fälten. Ut mot udden spanade vi på trådar, i buskar och på murar, men det var verkligen tomt på fåglar. Ingen vind att tala om heller, så det var verkligen tyst när man klev ur bilen på parkeringen. Plötsligt hördes dock en flock med grönsiskor flyga över i diset och dimman. Strax därefter även grönfink, rödhake och taltrast. Spaning mot viken väster om udden gav knölsvan, storskrake och storskarv till dagslistan. Vi vandrade förbi skjutstationen mot östra kusten. I luften for det grönsiskeflockar och ängspiplärkor. I buskarna knäppte rödhakar. En sparvhök for förbi. När vi hade passerat grinden och kommit in ibland träddungarna kollade vi ringmärkarnas nät. En rödhake var allt vi såg. I träden fanns bl.a. talgoxe, blåmes och bofink. Väl uppe på betongplattformen skådade vi över strandängarna och Kalmarsund. Artlistan växte med ejder (både stationära och sträckande), storlom, skäggdopping, skrattmås, gråtrut, en ung tärna som förmodligen var silvertärna, spillkråka, sånglärka, sädesärla, dubbeltrast, korp, stare och hämpling. Nästa stopp blev utanför ringmärkarnas stuga. Man hade mest rödhake och kungsfågel den här dagen, men en lövsångare gladde dem. Spaning österut gav 6 prutgäss på nära håll. En trädpiplärka flög över. Tiden närmade sig för båtresan, men vi ville hinna med lite skådning från fågeltornet, så vi gick dit. I enbuskarna fanns det kungsfåglar. Från tornet såg och hörde vi ljungpipare i vinterdräkt. Vid sydkusten fanns även tofsvipor, en ensam kärrsnäppa, en gluttsnäppa och 3 spovar med rak näbb. De bestämdes till rödspov. I tistlarna fanns steglitser. Tiden var nu på väg att rinna ifrån oss, så vi hastade till Yttre Park, ett par km västerut. Vi kom jämnt lagom för att komma med båten till Stenshamn. 35 minuter senare var vi framme. Under färden hade tornfalk lagts till listan. På en ledning vid husen satt en ormvråk och ett par skator och några kråkor. Söder om husen går bron från ön Stenshamn till Utlängan. Där flög en ladusvala och i vassen fanns ett par sävsparvar. Sen kommer den långa tröttande raksträckan ner till vägskälet mitt på ön. Det var mest kungsfåglar och grönsiskor som hördes där. Efter vägskälet dök det upp många sparvhökar på vår väg till fyren. Som mest 6 eller 7 ex samtidigt. Strax före fyren såg vi tornfalk i öster och gråhäger i väster. Nere på sydkusten blev det äntligen dags för fika. Här upptäcktes en gravand. Det flög förbi bläsand, sjöorre, svärta och en obestämd alka. Havstrut sågs också liksom rödstjärt och stenskvätta. Sen var det redan dags att börja gå tillbaka för att hinna med båten vid 12.10 från Stenshamn. På tillbakavägen hördes varnande gärdsmyg på två ställen. 7
Vid husen på Stenshamn varnade det ärtsångare i häckarna. Förutom mesar och sångare fanns där även en grå och en svartvit flugsnappare. Plötsligt visade sig en mörk sångare i ca 2 sekunder. Jag tyckte att den var alldeles för mörk för att vara en lövsångare. Gransångare stämde bättre, men brunsångare eller lundsångare kanske bäst. Fast sådana finns knappast här så det var nog någon ras av gransångare. Båten gick enligt tabell och på tillbakafärden såg vi 2 havsörnar. Från Yttre Park återvände vi till Torhamns udde och till pirvägen där Torgny mötte upp. Vi fikade en andra gång och spanade ut över sandreveln. Där gick en liten flock med större strandpipare nu. Även rödbena blev ny art till listan. En väldigt mörk piplärka bestämdes till skärpiplärka. Spovarna syntes igen, men de var bara 2 nu och Torgny ville ha dem till myrspov. Han får rätt av övriga skådare som rapporterat på Svalan. Där finns en rödspov och 2 myrspovar rapporterade under söndagen. Till sist kollade vi ett par ljungpipare där en hade kvar mycket av sommardräkten. Från tornet kunde vi plussa på listan med snatterand och från plattformen hittades 2 kentska tärnor. Sen var klockan 16.00 och det var dags för hemfärd. Görans bil ville köra E22 österut från Jämjö. Det var ett bra val då vi fick se en röd glada. Hemvägen var 2 mil närmare över Bröms, Bergkvara och Ljungbyholm. På måndagen sågs 1 småsnäppa, 3 svartsnäppor och 4 kustpipare norr om hamnen på Stenshamn, men man kan ju inte pricka in allt. Vi var nöjda med dagens artlista på 67 arter. Regnet kom mellan Bergkvara och Ljungbyholm och då satt vi ändå i bilen. Ulf Edberg EUROBIRDWATCH14 5 OKTOBER 2014 Nybroversionen Det var ingen trevlig syn som mötte mitt öga när jag tittade ut denna morgon, en dimma tjock som gröt. Man fick hoppas att det skulle lätta snabbast möjligt. Jag gick hemifrån 07.30 och var framme 07.53 vid Madesjö kyrkstallar. Då hade jag haft absolut ingenting längs vägen. Direkt när jag kom fram hördes vitkindade gäss över dimman och så höll det på med regelbundna mellanrum så länge dimman låg kvar. Man har ju ingen som helst aning hur stora flockarna är, för ibland låter bara 10 gäss av 500 och ibland låter 10 av 10. När Stig kom hördes talgoxe, blåmes, rödhake, nötväcka och koltrast. Sen kom Göran och vi hörde skata, kaja och kråka. Som så många år förr så började vi med att gå ut på Klockareängen. Där blev vi stående ganska länge, dels för att man såg en bit framåt där bland träden till skillnad mot ute på flyna och dels för att vi hoppades på nötkråka. Det var dock inte mycket som hände. Pilfink hördes från Riddarevägen/Jutarnas väg. Efter en halvtimme lättade dimman lite grann utanför ängen och vi gick vidare. Under ledningstrådarna i östra kanten av flyna blev vi stående en timme. Förutom vitkindade gäss hördes inte mycket. Bara blåmesar att titta på och en vit vägg av dimma. Sen hörde Göran det första lätet på tätting-cd:n översträckande. Jag lyssnade på det när jag kom hem och det stämde på pricken, dydloi, trädlärka. (En koll på Svalan visade att det var en bra sträckdag för trädlärka med stora antal på sina håll.) Flera sånglärkor hördes också sträcka över. Korp, grönsiska och gråsiska hördes. 8
Sen hörde vi ett lockläte påminnande om lövsångarens. Fågeln rörde sig västerut och vi följde efter till bergklacken vid traktorvägen. Där gick det ganska fort när dimman väl försvann. Nu kunde man spana med tuben. Inget att se på bara. Snart kom nästa gåsflock och nu kunde vi räkna dem. Det var flockar om 100-500 individer och många sådana. En taltrast kom och satte sig i en björk. Gröngöling hördes från Riddaretorp och spillkråka hördes från församlingshemmet. Sen hörde jag locklätet från ett buskage och gick dit. Där satt en gärdsmyg och sjöng och dessutom en gransångare som sjöng den med. Det var den vi hade hört locka. Bortifrån Klockarängen hördes nu en nötkråka. Vi vågade oss ut på de nygödslade markerna. En kråka hade en flygcirkus med en sparvhök. De rollade om varandra och kunde inte bestämma vem som skulle köra undan vem. En ringduva flög förbi och Stig och Göran såg en liten vadare med väldigt lång näbb, troligen en enkelbeckasin. Flera ängspiplärkor hördes sträcka. Vi fick även större hackspett, mindre korsnäbb (7), grönfink (ett par) och domherre till dagslistan. Vi gick nära sydkanten av lokalen för att få höra någon barrskogsmes eller kungsfågel, men fick istället höra en ormvråk. Plötsligt kom en flock om 200 gäss som inte var vita på buken, utan grå. Det var dock inte grågäss, det kunde man höra på lätet. Vi fick det till sädgäss. Lite senare kom en flock om 70 gråa gäss som var ganska tysta och med svarta ränder på buken. Det måste ha varit bläsgäss. (Båda arterna hade en bra sträckdag visade en koll på Svalan när jag kom hem.) När vi kom till det sydvästra hörnet på lokalen skrämde vi upp 2 äldre och 1 ung trana. Ett par björktrastar flög förbi med. I ridån mot väster, där det rinner en liten bäck, hittade vi både gulsparv och steglits. Dessutom återupptäcktes gransångaren som hade rört sig västerut lika fort som vi. Helt utan förvarning kom en flock på 33 starstora fåglar flygande rakt mot söder på ganska låg höjd. Jag upptäckte dem först när de var mittför mig och sen när jag väl fick in dem i kikaren var de bara svarta silhuetter. De hade ett flygsätt som påminde om småvadare och jag tyckte mig höra ett krrry. Det kan ha varit kärrsnäppor. De vitkindade gässen fortsatte att komma i enorma band över hela himlen. Vi måste ha fått ihop flera tusen. När vi tittade på klockan upptäckte vi att den var 11.50 så vi började återmarschen mot bilarna. Vi fick passera två taggtrådsstängsel för att komma ut på Hermanstorpsvägen. Sen följde vi densamma och kunde kryssa dagens sista art som blev bofink. Totalt 38 arter, inte illa, men var fanns alla nötskrikor? Under hela veckan har det svärmat nötskrikor här, men nu var det inte en enda under 4 timmar! Så'nt är livet. Ulf Edberg Entita på Madesjöflyna 20/9. Foto: Stig Ljungdahl 9
EUROBIRDWATCH14 5 OKTOBER 2014 Emmabodaversionen Storemaden, Skäveryd, EBW-dagen 5/10 Förste oktober, bara några dagar före EBW, passerade vitkindade gäss över vårt område i en omfattning som sällan eller aldrig skådats förr, åtminstone har inte jag varit med om något liknande. Det började med ett par flockar tidigt på förmiddagen, inget konstigt egentligen för det händer ju varje höst vid just denna tid. Men sedan fortsatte det, flock efter flock drog över mot väst och sydväst. Jag ringde till Rodney i Guttamåla, ca 12 km sydväst härifrån Brinkabo, och vi fick väl en viss samkoll på några flighter. Och så höll det på till långt in på eftermiddagen, ja, även i skymningen hördes gässen då och då flyga över. glada och fjällvråk. Det blev till slut 41 arter (varav en obestämd Anser-gås). Sju skådare deltog under dagen, varar två kvinnor så skall det nämligen redovisas. Jan Bertilsson Kunde då detta magnifika fågelsträck över inlandet få upplevas igen undrade man, knappast troligt, men det var precis vad det gjorde och just på EBW-dagen den 5 oktober! Då var vi flera skådare som räknade eller uppskattade (och ibland gissade) antalen. Vi fick ihop och rapporterade nästan 7000 Vitkindade gäss mellan kl 9:30 och ca 13! Och då när skådardagen avslutades kl 13:30 var troligen inte gåssträcket helt över för dagen. De gläfsande lapphundarna för att använda Erik Rosenbergs beskrivning hördes med bara korta avbrott från luften. En trolig orsak till dessa två dagars massiva sträck var de sydliga och sydostliga vindar med lång ansats som rådde och pressade in gässen mot inlandet. Det här skådespelet tog förstås mycket uppmärksamhet. Övriga arter som sågs i goda antal var kaja, ringduva, bofink, grågås och på hög höjd sträckande storskarvar. Mer udda och oväntade var enkelbeckasin, stare, hämpling och stenknäck. Ormvråk och sparvhök fanns förstås på plats. Ovanligare rovfåglar som noterades under dagen var duvhök, röd Överst en del av gåssträcken. Nederst 4 av deltagarna. Foton: Torgny Berntsson 10
OTTENBY 18 OKTOBER 2014 Det här är en gammal klassisk exkursion i vecka 42 som har hängt med sedan 1980- talet. Då var det raka spåret till Ottenby som gällde och sedan försökte man få ihop så många arter som möjligt på Schäferi, Västrevet, Lunden och udden. Numera gör vi flera stopp både på vägen ner längs Ölands västkust och på hemvägen längs östra sidan. Det har därför rests krav på en namnändring på turen till södra Öland, för att vi inte ska bli anklagade för falsk marknadsföring. Det är något som vi får fundera på. En annan sak som vi måste ta en rejäl funderare på är de tekniska hjälpmedlens inverkan. Numera fotograferas det friskt på våra exkursioner. På så vis kan man i efterhand granska bilder på stora flockar och hitta avvikande fåglar. Enstaka fåglar som man inte klarar att artbestämma i fält kan också granskas i efterhand. Detta är naturligtvis positivt ur bestämningssynpunkt, men man vet inte vid exkursionens slut hur många arter man har observerat. Antingen kan man räkna säkert bestämda arter på exkursionen och lämna övriga som obestämda eller så kan man vänta på en granskning och eventuellt få ett högre artantal. Mer är ju oftast roligare, men ska man vänta så försvinner lite av den spontana glädjen. Om man hårddrar det så kan man få vänta på dna-prover. Vi är ju en amatörförening som inte vill skrämma bort nybörjare, samtidigt som tekniken har sin utveckling. Vi får lov att återkomma i frågan. Årets tur började med att 5 personer samlades vid Preem i Nybro, lastade in sig i en liten Volvo och for till Kalmar dämme. Där anslöt 4 personer som hade åkt från Vissefjärda via Påryd. Tillsammans for vi över Ölandsbron. Det satt trutar på lyktstolparna som inte gick att artbestämma i gryningsmörkret. Vi tog vägen genom Färjestaden och första stoppet blev Gyngedammen. Det var inget i vattnet, men i luften flög det bl.a. ormvråk och flockar med ljungpipare och tranor. Runt gården hittade vi turkduvor, sädesärla, rödhake, koltrast, talgoxe, skata, kaja, kråka, korp, stare, gråsparv, pilfink, grönfink och gulsparv. Både i Gynges talldungar och i buskage efter vägen till Mörbylånga var det mycket gott om kungsfåglar. Tydligen var det en riktigt bra sträckdag för arten. Vi såg mängder vart vi än rörde oss. I Ottenby var de vanligare än rödhakarna. Precis norr om Mörbylånga satt det en hona av blå kärrhök på ett fält. Där var det även gråtrutar och fiskmåsar. Sånglärkor flög över. Vid kyrkan gick det råkor och tamduvor. Björktrast och bofink sågs söder om kyrkan. Ett lite längre stopp med fika gjordes i Risinge hamn. Inga störande smällar av fågeljägare den här gången var skönt att konstatera. Vi kunde fylla på många arter på dagslistan. Knölsvanar låg i sundet. Sträck drog förbi med sädgås, bläsgås, grågås och ofantliga mängder med vitkindade gäss. Gräsand, knipa och storskrake var andra arter i sundet liksom skäggdopping och storskarv. Av rovfåglar såg vi havsörn och sparvhök samt ännu en blå kärrhök. Tofsvipa, kärrsnäppa och enkelbeckasin (2 ex) var vad vi såg i vadarväg. På vårarna är detta annars en fantastisk vadarlokal. Skrattmås och havstrut var nya arter för dagen liksom ringduva, ängspiplärka, steglits och grönsiska. Alkor ser vi inte ofta, men nu kunde tordmule läggas till listan. I vassen lät några skäggmesar ständigt ptjing. I dammarna väster om Kastlösa hittade vi bara gräsand, men blåmes och fjällvråk var nya för dagen. Här kom också dagens 2 första obestämda arter. Jag tyckte mig höra 11
en storspov, men ingen syntes och jag hörde för dåligt för att vara säker. Sen såg vi en rovfågel som såg ut att vara brun kärrhök, men den försvann. Den hade kärrhöksstil och saknade vit övergump. En ganska sen observation, därav tvekan. Framåt förmiddagen kom vi till Västerstadsviken som Torgny ville att vi skulle börja med. Här var det mycket stora mängder med vadare, framför allt tofsvipor, ljungpipare och kärrsnäppor. Lite annat såg vi också, t.ex. bläsand, snatterand, kricka, större strandpipare, kustpipare (7 ex), myrspov (5 ex), gluttsnäppa och sävsparv. En trolig svartsnäppa pratades det om och jag vet inte vad man kom fram till. Precis norr om Degerhamn flög en större hackspett förbi. Till sist nådde vi Ottenby runt mitt på dagen. Där anslöt ytterligare 2 deltagare så vi kom upp i totalt 11 personer. Först skådade vi vid Västrevet. Mycket var sådant som vi redan hade sett, men även en del nytt. Två sångsvanar låg bland knölsvanarna. Ett fåtal prutgäss gick längs Fyrvägen. Av änder såg vi samtliga arter som vi hade haft tidigare plus skedand, vigg, ejder, alfågel och småskrake. Två smådoppingar dök i viken innanför revet. En gråhäger och 2 havsörnar, en gammal och en ung, höll också till där. Hämplingar flög runt i strandkanten. Vi rörde oss ut till vindskyddet på sydspetsen. Bland alla gråtrutarna såg vi en kaspisk trut. I pölen söder om fyren fanns 13 skäggmesar som gjorde lite sträckförsök, men ständigt återvände. En flock gråsiskor hördes i luften. På staketet satt en gärdsmyg. Överallt var det mängder med kungsfåglar. När vi lämnade Ottenby mötte vi många fjällvråkar på väg mot SO. Vid Triberga stannade vi för det stod mängder med folk och kollade på ett fält med en jättestor ljungpiparflock. Vi såg inget annat, men många bilder togs. Vid Stenåsabadet intogs sista fikan och vi spanade från tornet. Inga nya arter där, men bakom en byggnad fanns bergfink. Efter det traditionella stoppet i Naturbokhandeln så for de 3 bilarna åt olika håll. Jag rattade till Kalmar och Nybro. Vid IKEA flög en tornfalk förbi. Förmodligen samma som brukar vara på gatlysena vid E22 året runt. Vi var åter vid Preem vid 16.30, tio timmar och 20 mil efter starten. Vissefjärdabilen for till Beijershamn och skådade till skymningen. En smådopping var det enda i Littorinadammen enligt Torgny. I Beijershamn såg man 20 dvärgmåsar och 15 mindre sångsvanar samt stjärtänder och möjligen bergänder. Det var motljus och skymning, men 3260 ex hade setts där tidigare under dagen. Johnny Häggqvist tog ca 500 bilder under dagen och började analysera dem på söndagen. Han hittade då en brandkronad kungsfågel bland alla kungsfågelbilderna. På fältet där allt folket stod hittade han en fjällpipare i utkanten av den enorma ljungpiparflocken. På så vis kan man också skåda. Till sist funderar vi fortfarande på vad det var Johnny såg väster om Södra Lundparkeringen i en buske. En rosa fågel med rött huvud och vit buk. Han tyckte det såg ut som en rosenfink. En individ fanns i området hela dagen och rapporterades av flera skådare, men det var en hona. En del rapporterade den som 1K, d.v.s. årsunge. Dessa har ju inte hannens rosa färg. Då kanske det var en hane också. Eller var det en hämpling eller en tallbit? Det lär vi aldrig få veta för vi stannade inte och tog någon bild. Slutligt antal arter blev 75-85 st beroende på hur man räknar. Ulf Edberg 12
SMÅLANDSRACET 1-2 NOVEMBER 2014 lokalversionen Jag vaknade på lördagsmorgonen av att en pilfink satt på fönsterbläcket och ville bli räknad. Innan jag gick ut hann jag även se talgoxe, skata och kaja genom fönstret. Väl utomhus kunde jag räkna in större hackspett, rödhake, koltrast, björktrast, blåmes, nötväcka, kråka, grönsiska och domherre på tomten. Jag cyklade en runda och började med Madesjö. På flyna var det nästan tomt, men en varfågel satt på tråden och en nötskrika flög förbi röda stugan. Gröngöling, gärdsmyg och trädkrypare hördes längs Hermanstorpsvägen. Vid Brokagärde kom 10 stjärtmesar flygande över vägen. I skogen fanns gott om kungsfåglar och en entita. En runda till Hagnebo gav 4 förbiflygande starar. I den fina barrskogen på Stallvägen vid gamla järnvägen fanns mer kungsfåglar och ett par svartmesar. Sen cyklade jag till Rismålareservatet och följde Bolanders bäck genom centrum. I Svartegöl låg 138 gräsänder (räknat mellan Fagerslättsskolan och torget). Mellan lokstallet och Linnéasjön ytterligare 29 st och i Linnéasjön 32 ex. Det blir totalt 199. Var fanns nu alla tamduvor som brukar hålla till vid torget? Jag har flera gånger räknat till 100. När man väl behöver dem gick de inte att finna. Vid lokstallet satt i alla fall en, så arten kunde räknas. På Odengatan hördes sidensvansar. Över Linnéasjön flög en ensam skrattmås. Den unga bläsgåsen var kvar på campingens badplats. Till sist ställde jag kosan mot Svartbäcksmåla. Inget vid träbron. Ett diaboliskt oljud i slalombacken där 2 män gick med varsin rotorlie och tog ner alla vinterståndarna. Man kunde direkt slå alla förhoppningar om småfinkar ur hågen. I stället fortsatte jag mot Södra Bondetorp. Där hade jag 20 vinterhämplingar bara 8 dagar tidigare. På vägen dit fick jag med både mindre korsnäbb, tofsmes och talltita på listan när jag passerade Högalid. Inget nytt i S Bondetorp eller Pukeberg. På Citrusvägen flög ett par grönfinkar förbi och på Hallandsgatan 46 satt som alltid några gråsparvar. Därmed hade jag fått ihop 33 arter på förmiddagen. Jag tog lunch och gav mig ut på en eftermiddagsrunda för att leta saknade arter. Nu var vädret sämre och en rejäl skur föll. Jag letade på många ställen utan att hitta något nytt. Åter på Upplandsgatan hörde jag en stenknäck. Det blev enda nya arten och totalt 34 st för min del under lördagen. På kvällen kollade jag Svalan. Derrick Häggqvist hade haft bofink, mindre hackspett och korp. Johnny Häggqvist hade observerat gulsparv, gråsiska och spillkråka. Mattias Ljungdahl hörde gråhäger vid 00.15. Stig Ljungdahl bidrog med ormvråk, vitkindad gås och kanadagås. Detlef Singer hade sett tjäder. Från Emmaboda kommun kom bidrag från Hans Lundgren med sparvuggla, sädgås och storskrake. Dan Jonasson och Gerd Jonsson hade sett bergfink och bläsand. Torgny Berntsson kryssade fasan, rödvingetrast och vinterhämpling. Jan Bertilsson fyllde på listan med steglits, enkelbeckasin, sångsvan, kricka och strömstare. Även Ingemar Karlsson hade varit ute och skådat och rapporterat (en riktigt stor flock med starar). Detta gav en artlista på 58 arter efter lördagen. Inför söndagen saknade vi ett 10-tal ganska vanliga arter som behövdes för att sistaplatsen skulle kunna undvikas. Man brukar behöva runt 75 arter för att inte komma sist. 13
På söndagen tog jag bilen och for söderut. Första stoppet var Dackebosjön. Just som jag klev ur bilen flög två större korsnäbbar förbi med tydliga kyp-kyp. Sedan spred sig en bedövande tystnad i den dimmiga morgonen. I sjön var det helt tomt på fåglar och samma sak var det i Olsbosjön. Inte heller Ramsjösjön, Bällsjösjön eller Hultebräan hade några fåglar att komma med. Längst bort i Hultebräan var det lite dimmigt, men det var ingenting mot det som skulle komma. Jag for vidare mot Skärsjön och när jag korsade väg 120 kom dimman allt mer. Framme vid badplatsen i Eskilsryd var det bara att vända. Man såg ca 25 100 m ut beroende på hur dimslöjorna gick. Sen var det en vit vägg. Vad som dolde sig där bortom förblev en obesvarad gåta. Kanske låg det olika rariteter där. Det får vi aldrig veta. Tillbaka vid bilen hördes ett par gråhägrar skrika från strandkanten. Min färd gick via Skräddaregärde, Boda och Hermanstorp till Orranäsasjön. Inte en enda skogshöna längs vägen. Inte heller några fåglar med vingband i lärkträden. I Orranäsasjön var det betydligt mindre dimma. Man såg hela sjön och på en sten intill Trädgårdsön satt en storskarv. Ny art till listan (nummer 60). Sen gick resan via Brånahult, Ljusaberg, Flerohopp, Råddemåla och Ravelsbygd till Skårebo och Alsterbro. I Store Hindsjön var det inga fåglar alls. Vidare till Kråksmåla. Längs vägen mot Aboda krypkörde jag och letade skogshöns. Ingen lycka. Vid Boasjö flög det runt gråsiskor kring badplatsen. Ute i sjön hittade jag 16 knipor. Sen for jag hem och åt lunch. På eftermiddagen cyklade jag runt och letade efter morkulla i Hagnebo, svart rödstjärt vid Cementgjuteriet, vad som helst vid Linnéasjön och saknade arter överallt, men jag fick inte ihop mer. På kvällen kollade jag Svalan, obsboken på klubbens hemsida och mina mail. Då kunde artlistan kompletteras med 13 arter. Derrick Häggqvist hade haft fjällvråk och svarthätta. Johnny Häggqvist hade obsat kattuggla och sparvhök. Torgny Berntsson hade sett vigg, röd glada och dubbeltrast. Han hade också hört av Inger Gotthardsson som hade sett storlom. Jan Bertilsson hade skådat havsörn och tofsvipa samt hört av Staffan Brattström som hade hört både grågås och orre. I vår obsbok skrev Sverker Petersson att han hade sett ringduva. Därmed var vi uppe i 74 arter. Inga nya rapporter från helgen under måndagen. Arter som vi kunde/borde haft är t.ex. salskrake som rastar i Skärsjön ibland, järpe som finns i våra skogar men är svår att hitta, morkulla som jag såg i Hagnebo 24/10, nötkråka som håller sig dold i våra skogar, svart rödstjärt som nyligen setts i Nybro centrum, sävsparv som brukar vara med på vår lista, kungsörn som flög över Nybro bara någon dag före tävlingen eller duvhök, taltrast eller forsärla som vi har haft andra år. Med dessa 10 arter hade vi avancerat på resultatlistan, men man har ju begränsat med tid. 44 arter sågs i både Nybro och Emmaboda kommuner. 12 arter (bläsgås, vitkindad gås, tjäder, storskarv, fjällvråk, skrattmås, ringduva, kattuggla, svarthätta, varfågel, större korsnäbb och stenknäck) sågs bara i Nybro kommun. 18 arter (sångsvan, sädgås, grågås, bläsand, kricka, vigg, storskrake, orre, fasan, storlom, röd glada, havsörn, tofsvipa, enkelbeckasin, sparvuggla, bergfink, steglits och vinterhämpling) sågs bara i Emmaboda kommun. Till sist ett jättestort tack till alla nämnda och icke nämnda personer som var ute och räknade. Vi var 20 st. Ulf Edberg 14
RAPPORTINSTRUKTIONER RAPPORTMALL 2014 ART KOD ART KOD Knölsvan A Skäggdopping H Sångsvan H Övr doppingar A Grågås H Storskarv A Övriga gäss R+ Rördrom A ST>100 Gråhäger V Simänder EJ kricka Bivråk H och gräsand A Brun kärrhök H Dykänder dock Ormvråk V EJ knipa A Fiskgjuse H Salskrake A Lärkfalk H Småskrake A Övriga rovfåglar Storskrake R>100 EJ sparvhök A Järpe H Vattenrall A Orre SP Småfl. sumph. A Tjäder SP Kornknarr A Rapphöna A Rörhöna A Vaktel A Sothöna H Fasan H M strandpipare A Smålom A Tofsvipa H Förklaringar: A = alla observationer rapporteras H = häckningsobservationer och observationer i häckningstid rapporteras R = rastande fåglar, talet anger minsta flockstorlek för rapport SP = spelande fåglar rapporteras ST = sträckande fåglar rapporteras V = vinterobservationer 1/12 28/2 rapporteras Rapportera även sällsynta arter, stora flockar och observationer vid annorlunda årstid än normalt. Ange i din rapport datum och plats så noga du kan. ART KOD ART KOD Dvärgbeckasin A Gulärla H+R>20 Storspov H Forsärla A Övr. vadare EJ skogs- Rödhake V snäppa., drillsnäppa, Näktergal A morkulla och Svart rödstjärt H enkelbeckasin A Gräshoppsång. A Skrattmås H Sävsångare A Gråtrut H Kärrsångare A Havstrut A Härmsångare A Fisktärna H Gransångare H Skogsduva H M flugsnappare A Ugglor H Varfågel A Nattskärra A Råka A Kungsfiskare A Gråsparv V>30 Göktyta A Steglits A Mindre hacksp. H Hämpling H Trädlärka H Rosenfink A Backsvala H Ortolansparv A Hussvala H>10 bo Sävsparv V Rapportmottagare för Nybro är Ulf Edberg och för Emmaboda Jan Bertilsson, adresser och e-post på sidan 2. Antingen kan man sända in sin rapport direkt till mottagaren eller kan man lägga in den på Svalan. Var flitig med att rapportera så kan vi lämna en årssammanställning där täckningen är god. SISTA datum för att lämna rapport är söndag 11 januari 2015. Det gäller både brev, e-post och via Svalan. Årsrapporten kommer i nr 2-15 i juni. Lokala rapportkommittén/ Jan Bertilsson och Ulf Edberg VÅRFÅGELKALENDERN 2015 Notera förstadatum för följande arter i Nybro och Emmaboda kommuner 2015; knipa, sånglärka, stare, tofsvipa, trana, skäggdopping, kricka, taltrast, sädesärla, storspov, skogssnäppa, trädpiplärka, ladusvala, lövsångare, sv.v. flugsnappare, näktergal, trädgårdssångare, tornseglare, rörsångare, törnskata, kärrsångare, härmsångare och rosenfink. Sänd sedan in din lista till Torgny Berntsson före 22/6 2015. Vårfågelkalendern kommer i Fågelbladet 3-15 i september. Trana i Gangsmad Foto: Ulf Edberg 15
UPPROP TÄTORTSNÄRA FÅGLAR 2015 2005 genomförde Nybro kommun 'Projekt tätortsnära fåglar' första gången. 2010 var det dags igen. 2015 blir det en tredje omgång av den här inventeringen av fågelfaunan i Nybro stad. Man kan läsa mer om 'Övervakning av fåglar i Nybro stad 2005', som det heter, på www.nefk.nu under fliken Inventeringar. Det är 'Nybro 2006' som är en sammanfattning av det första projektåret. Inventeringen går till så att alla som skådar fåglar inom Nybro stad rapporterar in dessa via Svalan och använder då lokalen Nybro tätort, Sm. Där väljer man rätt stadsdel i kolumnen Lokal. Nybro stad är indelad i 21 delar enligt kartan nedan. Alla dessa delar finns redan under Nybro tätort på Svalan. Välj därför den superlokalen vid inrapportering. Projektet pågår som vanligt mellan 1 maj och 31 juli. Mer information går så småningom att få från samhällsbyggnadskontoret eller kommunekolog Stefan Björn. Ta chansen och upptäck nya stadsdelar och nya arter genom att skåda på lite andra ställen än vanligt. Kombiterminalen verkar t.ex. vara en bra plats för hämpling och Skruvens industriområde överraskar ofta. 16
OM EN FÅGEL NATTSKÄRRA Caprimulgus europaeus Nattskärran är omgärdad av mycket skrock (liksom många nattaktiva arter) och detsamma gäller dess vetenskapliga namn. Caprimulgus är latin, av capra get och mulgere mjölka, således getmjölkaren. Detta gamla skrock går tillbaka ända till Aristoteles tid, 300-talet f.kr. Europaeus är också latin och betyder helt enkelt europeisk. Namnet nattskärra användes först av Rudbeck 1728, men är säkert äldre. Det syftar på artens nattliga spinnande då den låter som en spinnrock, jfr skärra, skorra, knarra. Arten har även kallats nattskräva, nattblacka och kvällknarr. Nattskärran i folktron [Ur Tillhagen 1978] Nattskärran är inte lätt att få syn på, men desto lättare att höra när hon spelar om nätterna. Detta läte som påminner om en spinnrocks har gett henne många namn, hon kallas sålunda spånkärring (Småland, Närke, Sörmland), spångumma, spinnrock och spåkråka (Bohuslän o. Västergötland), nattflabba, nattflaxa och nattskäva (Sörmland), nattskräna, spånrock, trollrock, nattskred (Dalarna), nattflaka, nattglappa (Närke), nattblarra, nattskråma, nattskjora och hörknarr (Småland), nattvissja och nattmyskja (Västergötland), ärtskjua (Närke), kvällskena (Dalsland), ärtkokare (Värmland och Dalarna), nattnorpa (Gotland), fiskfirra (Sv Finland) m.m. I Leksand kallas nattskärran getmjölkaren. Samma namn angav Aristoteles i tredje århundradet f.kr. Plinius skriver under 100-talet e.kr. att nattskärran, som liknar en ganska stor koltrast, är en nattjuv, ty hon kan icke se om dagen. Hon tränger in i herdarnes stall och flyger bort till getterna för att suga deras mjölk, varvid hon skadar juvret. De getter som hon på detta sätt har mjölkat blir så småningom blinda. På kontinenten bär nattskärran allmänt namnet getmjölkaren, sålunda Ziegenmelker i Tyskland, goatsucker i England och terre chevre i Frankrike. I Spanien kallas hon engana pastor, d.v.s. herdebedragare. En sörmländsk sägen berättar att nattskärran en gång var en kvinna som var så förälskad i att spinna så hon inte gjorde någon skillnad på helg och söcken. Till straff blev hon förvandlad till denna fågel. När regn väntas spinner hon hela natten och tiger blott för att byta garnrulle. Hon skall dock kunna bli kvinna igen om man trampar henne på foten medan hon spinner. Hon är emellertid mycket svår att finna varför det inte är så lätt att frälsa henne från hennes öde. En sägen från Degeberga förmäler att nattblackan var en ogift kvinna som hoppade över skacklarna. Efter sin död får hon ingen ro i graven, utan ropar ständigt efter karlar som var och en kan höra: Karl! Karl! Karl! Det var farligt att skämta eller driva gäck med den ande man mötte i nattskärrans gestalt. Enligt dansk folktro var det förenat med risk att bara se nattravnen [nattkorp /Red]. Råkade man nämligen se de vita fläckarna på vingarna kunde man bli blind eller rent av mista förståndet. På andra håll menade man att såg man fläckarna kunde man bli synsk. Ville det sig illa dog man på fläcken, hade man enorm tur kunde man bli bottenlöst rik. När nattskärran spinner riktigt långa nickar ska linet bli långt och bra (Småland). Nattblaxans ägg ger fallandesot (Dalsland). Ulf Edberg 17
EN FÅGELLOKAL ÖRSJÖÅN OCH ÖRSJÖSJÖN Ör betyder grovt grus. Örsjösjön är en av alla dessa sjöar vars namn är en tautologi, d.v.s. ordet sjö upprepas. Vanligen är det då så att sjön ursprungligen har hetat bara det första ledet, här i så fall Örsjö (jfr Boasjö och Möcklasjö). Sedan har ett samhälle tagit över sjöns namn (jfr Madesjö och Långasjö). Då har sjön fått efterledet -sjön för att skilja den från orten. Länsstyrelsen klassar hela området från kommungränsen vid Bodasjön ner till Örsjö göl som Klass II, Mycket högt naturvärde. Området har intressanta geologiska bildningar. Vid Örsjö finns en ås och fast berg där ån rinner i en 30 m djup dalgång. Utmärkande för åsen är markerade lateralterrasser och laterala skvalrännor där smältvatten från inlandsisen har runnit. Botaniskt är området också intressant, bl.a. finns här rikligt med sumpviol. Området är viktigt för det rörliga friluftslivet. Örsjöån börjar vid Bodasjön. Tilloppet till Bodasjön heter Bodaån. Efter att ha runnit igenom Örsjösjön passerar ån också genom Ramsjösjön och Kvarnsjön. Efter Kvarnsjön i Toresbo heter ån Hagbyån. Örsjösjön är den största sjön i Hagbyåns övre lopp. Örsjöån brukar vara mest intressant ur ett ornitologiskt perspektiv vid forssträckorna där man kan hitta strömstare och forsärla. Det är inte överallt så lätt att komma intill ån, men efter utloppet ur Kvarneforsdammen och runt rv 25 finns lättåtkomliga platser. Enligt rapportsystemet Svalan har 123 arter noterats i området. Sångsvan häckar i Ramsjösjön. Kanadagåsen fanns förr i alla sjöarna, men ersätts nu allt mer av grågås. Ett par häckade 2014 i Toresbo nat. res. Knipa, kricka och gräsand är de enda änderna som häckar i området. Vintertid kan det vara stora antal av gräsand i Örsjö. Storlom har setts i Örsjö göl och rörhöna i Örsjösjön. Bläsand, stjärtand, sjöorre och gråhakedopping har rastat. Rördrom har hörts i Ramsjösjön 2003 och 2009. Fisktärna häckar i Örsjösjön. Rörsångare har hörts tre år vid Örsjö göl och en gång i Toresbo. Vid alla sjöarna har sävsparv observerats. Bivråk, röd glada, brun kärrhök, duvhök, fiskgjuse, tornfalk och lärkfalk finns alla med på lokalens artlista, vissa av dem häckar i området. Ulf Edberg 18
INSÄNT FRÅN MEDLEMMAR OBSERVATIONER I BÖKEVARA Här följer två inlägg som Hans Lundgren har gjort i klubbens obsbok på hemsidan. Jag brukar plocka lite korta inlägg därifrån till rubriken Ur obsboken, men de Onsdag den 28 maj 2014 7.30 Ej gyllene gyllingmorgon. Hörde den medsamma jag kom ut på trappen, eller var det en koltrast? Hämtade tidningen, flera sångstrofer, men fortfarande koltrastvarning. Dessutom blåsigt värre och kallt. Inte gyllene! Sen tog jag med mig kikaren på jakt, gick längs Skruvvägen, strof efter strof till gyllingens fördel. Gick in i nyröjt område med höga träd, fortsatt gyllingsång. Nådde Wibergs oxhage och hörde även "nötskrikelätet". Ytterligare strofer. Intensivt spanande i lövverket, gissningsvis avstånd på 25-30 meter. Kraftiga vindbyar lyckades inte dränka den kraftiga sången - plötsligt blev det dock tyst. På fem minuter hörde jag inget mer och gick hem i den kalla blåsten. Andra gången det var sommargylling i Bökevara, förra gången på 1990-talet. Fel tid för observation. Förra gången jag hörde sommargylling i Bökevara var 18 maj 2003. här inläggen är lite längre och passar bättre här eller kanske lika bra under nästa rubrik (På hemmaplan), men nu blev det här. /Redaktören Tisdag den 17 juni 2014 18.14 Gransångare och mindre hackspett häckar i Bökevara. Envis gransångare sjunger morgon middag kväll sedan den 7/6, på samma ställe - ännu inte sett nån fågel och konstaterat nåt högre kriterium än permanent revir. Återkommer i frågan. Plockade honungsramar idag på förmiddan och hörde ivriga hackspettungar i hagen. Pausade i skattningsbestyren och klev iväg mot ljudet och strax såg jag en grov murken björk avbruten på några meters höjd. Jag gick runt och lokaliserade ett litet cirkelrunt hål varifrån de ihärdiga skriken tydligt kom. Lämnade platsen och gömde mig i buskarna 25 m bort, och efter en kort väntan skönjdes en skugga i närliggande lövverk, en liten kropp föll som en sten 5 m och vek vinkelrätt in bakom björkstammen. Ett ögonblick senare flög en mindre hackspett snabbt iväg för nya fångster till omättliga ungar. Bofynd andra året i rad i byn! PÅ HEMMAPLAN ÖVERRASKANDE KOMMUNKRYSS Det var ingen bra vår 2014 för att hitta någon sparvuggla. Bara en enda fanns rapporterad från ett tillfälle 15/3 i Slättingebygd. Jag var ute en del och lyssnade på gamla "säkra" ställen, men fick alltid tji. Våren gick och jag gav mer eller mindre upp och tänkte vänta till hösten när man kan höra höstlätet. Den 30 maj vid 04.00 gick jag en inventeringsrunda från Målerås IP och runt standardrutten där. Man går hela tiden i Uppvidinge kn, utom 100 m i slutet av linje 7, som går genom Nybro kn. När jag kom dit vid 07.55 hördes plötsligt en sparvuggla. Den var hela tiden i Nybro och rörde sig mot söder. Den hördes även från punkt 8, men då var jag i Uppvidinge. Ulf Edberg 19
PÅ RESANDE FOT MYCKET RESANDE LITE TILL FOTS Den vane läsaren av Fågelbladet känner säker till vid det här laget att jag varje sommar brukar göra en fjällvandring. Det blir olika ställen varje år, blandat norr och söder. 2013 var jag söderöver, så när det var dags att välja resmål 2014 visste jag bara att det skulle bli norr om Jämtland, d.v.s. Lappland. Samtidigt planerade några f.d. kurskamrater till mig att besöka Kebnekaise de första dagarna i augusti och de ville att jag skulle vara med och guida. Normalt sett brukar jag vandra från midsommar och 3 veckor framåt m.t.p. fågellivet. Nu fick jag ta de tre sista veckorna i juli + den första i augusti. När jag började jämföra priser såg jag att Inlandsbanekortet i 3 veckor var bra. Det ger även fria fjällbussar. Dock behövde jag resa 21 juli istället för 14 juli, för att få med hemresan från Kebnekaise. Det blev ett fullmatat program med avresa från Nybro 05.16 måndagen 21/7 och hemkomst 22.38 söndagen 10/8. Måndagen kom och jag var vaken i tid och for med SJ mot Göteborg. I Alvesta bytte jag till X2000. Från Mjölby via Borlänge till Mora for jag med Tågkompaniet. Alla tågen var i tid och bytena fungerade perfekt. På ett ställe i Bergslagen såg jag en fiskgjuse från tåget. Vad man inte märkte på tågen var den värmebölja som rådde utanför. Den blev man varse när man klev av i Mora. Efter lunch, med många intresserade gråsparvar som åskådare, tog jag Inlandsbanan till Östersund. Nästa dag, tisdagen 22/7, for jag till Jokkmokk. En bit söder om polcirkeln fladdrade en lavskrika förbi. Jag gick till campingen i Jokkmokk och reste tältet. Ute på Lilla Lule älv låg 2 smålommar. De kom under natten flygande över tältet och kacklade. Genom tältduken kunde man också höra det typiska lätet av en stenfalk. Den hade tydligen problem med 2 korpar. En kråka och en skata drogs också till ståhejet. Onsdagen 23/7 for jag med bussen till Kvikkjokk. Där var det olidligt varmt, nära +30 grader. Hussvalor och ladusvalor var nästan de enda fåglarna som rörde på sig. Jag tog båten till Bobäcken ca 4 km uppströms i Tarraälven. Därifrån började jag vandra. Först går man i en extremt lummig och örtrik skog. Den är också totalt nerlusad med myggor och knott. Längs de 13 km till STF-Njunjes fick jag ihop en liten artlista med tornfalk, enkelbeckasin, rödbena, drillsnäppa, fiskmås, ängspiplärka, sädesärla, strömstare, rödstjärt, stenskvätta, koltrast, björktrast, taltrast, rödvingetrast, lövsångare, grå flugsnappare, talltita, talgoxe, bergfink, grönfink, grönsiska, gråsiska, mindre korsnäbb, domherre och gulsparv. Det var pressande värme och trots att jag drack så ofta som möjligt så var det inte nog. Vid ca 19.00 var jag framme i Njunjes och åt lite frystorkat som jag lagade till. Under ett hus fanns en fågel som flög fram och visade sig vara en blåhakehona. Jag gick vidare och mötte en dalriphöna med 6 ungar och lite senare en fjällriphöna med bara en unge. Plötsligt vände sig magen ut och in och jag fick upp all maten. 2 km senare var jag i Tarrekaise vid 22.00. Jag orkade inte resa tältet, utan tog en stugnatt. 20