Nybyggnation på Skallberget

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:63 Nybyggnation på Skallberget Två härdar i en bronsåldersmiljö Arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Västerås 1549 Västerås 4:91 Västerås socken och kommun Västmanlands län Västmanland Anna-Lena Hallgren

Nybyggnation på Skallberget Två härdar i en bronsåldersmiljö Arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Västerås 1549 Västerås 4:91 Västerås socken och kommun Västmanlands län Västmanland Anna-Lena Hallgren Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:63

Denna rapport har framställts av ett företag vars miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 av Svensk Certifiering Norden AB. Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora Gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 E-post: info@kmmd.se Stiftelsen Kulturmiljövård 2017 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC BY) http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 Lantmäteriets kartor omfattas inte av ovanstående licensiering. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Medgivande MS2012/02954. ISBN 978-91-7453-641-6 Tryck: JustNu, Västerås 2017

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 8 Utredningsområdet.... 8 Topografi och fornlämningsmiljö... 8 Syfte.... 11 Genomförande och metod.... 11 Dokumentation... 11 Avvikelser från undersökningsplanen... 11 Resultat... 11 Tekniska och administrativa uppgifter... 13 Bilagor... 14 Bilaga 1. Schakttabell... 14 Bilaga 2. Anläggningstabell.... 15 3

Figur 1. Platsen för utredningsområdet är markerad med en blå ring. Utdrag ur Gröna kartan. Skala 1:50 000. 4

Sammanfattning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har utfört en arkeologisk utredning etapp 2 inom fastigheten Västerås 4:91 på Skallberget i Västerås efter beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Anledningen till länsstyrelsens beslut om en arkeologisk utredning är att Bostads Mimer AB planerar för nya bostäder i området. Utredningens syfte var att ge länsstyrelsen ett beslutsunderlag inför tillståndsprövning genom att fastställa om fornlämning som inte redan är känd finns inom området. Arbetet innefattade utredningsgrävning inom ett cirka 12 000 m 2 stort område, som till största del består av svagt kuperad skogsmark. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns flera sedan tidigare registrerade lämningar i form av skålgropar, en skärvstenshög samt en stensättning Skogen var ställvis mycket tät och slyig, något som till del kom att avgöra var de maskingrävda sökschakten placerades. Sammanlagt grävdes tjugo schakt motsvarande en yta på totalt drygt 300 m 2. I ett av schakten påträffades två härdar vilka bedömdes som fornlämning. Övriga schakt saknade helt indikationer på fornlämning. Med tanke på de rikliga spår vi ser efter ett intensivt landskapsutnyttjande på platsen under bronsåldern förefaller en datering av härdarna till bronsålder trolig. De två nyfunna härdarna har tilldelats fornlämningsnummer Västerås 1549. 5

6 586500 587000 587500 6610500 6611000 6611500 6612000 6612500 Figur 2. Platsen för den arkeologiska utredningen är markerad med blå polygoner. För schaktens exakta placering, se figur 5. Lämningar registrerade i FMIS är rödmarkerade. Majoriteten av lämningarna runt utredningsområdet utgörs av typiska bronsålderslämningar i form av skärvstenshögar, skålgropar och hällristningar. Utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:10 000.

Inledning Inom en del av fastigheten Västerås 4:91 på Skallberget i Västerås planerar det kommunala bostadsbolaget Bostads Mimer AB att bygga nya bostäder (figur 12). Utifrån närområdets fornlämningsbild bedömde länsstyrelsen att det inför nybyggnationen krävdes en arkeologisk utredning på platsen. Utredningens syfte var att ge länsstyrelsen ett beslutsunderlag inför tillståndsprövning enligt 2 kap. 11 Kulturmiljölagen (1988:950). Utredningen skulle fastställa om fornlämningar som inte var kända berörs av arbetsföretaget. Storleken på det aktuella utredningsområdet uppgår till cirka 12 000 m 2 och utgörs till största del av svagt kuperad skogsmark. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns flera fornlämningar i form av skålgropar, en skärvstenshög samt en stensättning Fältarbetet utfördes den 23 augusti 2017 under ledning av Anna-Lena Hallgren som även sammanställt föreliggande rapport. I fältarbetet deltog även Duncan Alexander. Utredningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Västmanlands län (dnr 4431-2313- 2017, daterat 2017-07-03). 7

Bakgrund Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget på Skallberget i Västerås och utgörs till största delen av ett småkuperat skogsområde insprängt mellan kvarter av bostäder, Skallbergsskolan och Korskyrkan (figur 2 och 5). Området består av två åtskilda delar, en på ömse sidor av en lekpark. Den östligaste delen av utredningsområdet utgörs av planerad gräsmatta, resten är skogsmark. Geologiskt består området av morän med ett smalt stråk av postglacial lera som löper tvärs genom området i nordsydlig riktning (SGU:s jordartskarta). Här återfinns även områdets lägst belägna delar. Vegetationen i den skogbevuxna delen av utredningsområdet var vid undersökningstillfället tät och bestod av både stora fullvuxna träd samt ställvis mycket sly. Området avgränsas mot norr av en gång- och cykelväg, mot söder fanns ingen naturlig avgränsning då skogsmarken har en fortsatt utbredning mot bostadshuset och den intilliggande servicebyggnaden. Utredningsområdet genomkorsas av en rad gångstigar. Topografi och fornlämningsmiljö Fornlämningsbilden i området runt Skallberget visar på ett intensivt landskapsutnyttjande under framför allt bronsåldern (cirka 1800500 f.kr). Inom och i anslutning till utredningsområdet finns flera fornlämningar i form av skålgropar (Västerås 205:2, 1144, 1146, 11531156 och 1176), en skärvstenshög (Västerås 205:1) samt en stensättning (Västerås 1192). Skärvstenshögen Västerås 205:1 som är centralt belägen i utredningsområdet, är cirka 1012 meter i diameter och omkring 1 meter hög. Mitt i högen finns ett stort mittblock som är cirka 4 1,5 meter stort och 1,4 meter högt. Blockets ytor är ställvis eldsprängda. Inte mer än drygt 200 meter nordväst om utredningsområdet ligger platsen för ett depåfynd, Västerås 377:1. Detta fynd, bestående av en praktfull bronsyxa och tre sågliknande bronsföremål, dateras till den äldre delen av bronsåldern. I en artikel i Västerås genom tiderna, utgiven 1956, skriver Mårten Stenberger om fyndet: kan sägas vara ett av de praktfullaste depåfynd från bronsåldern, vårt land äger. Det lyser upp som en blixt i dunklet och anger att det under bronsåldern funnits en plats av vikt, där Västerås nu ligger. Enligt uppgift hittades föremålen i en på tomten belägen sopbacke 1941 vid markarbeten på Tunbyvägen 74. Sopbacken som beskrivs innehålla kol och skörbrända stenar kan, enligt Fornminnesregistret, eventuellt ha varit en skärvstenshög. I januari 2002 genomförde Västmanlands läns museum en förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom det nu aktuella utredningsområdet. Schaktningsövervakningen genomfördes längs med en sträcka på 40 löpmeter inga fornlämningar påträffades vid det tillfället (Skanser 2004). 8

Figur 3. Duncan Alexander mäter in schakt 208 med GPS. Foto från söder av Anna-Lena Hallgren. Figur 4. Duncan igen, här mäter han in skärvstenshögen Västerås 205. Foto från sydsydöst av Anna-Lena Hallgren. 9

586920 587020 587120 S221 6610758 6610858 6610958 6611058 6611158 A242 A228 A256 S275 S208 S221 S261 S212 S266 S217 S270 1154 S400 205:1 S336 S341 1155 205:2 1192 204:1 1189 S349 1188 1176 S345 S353 S357 S200 S377 1174:1 S361 S371 S365 Figur 5. Schaktplan med samtliga grävda schakt (vita polygoner) samt platsen för de två nyfunna härdarna (Västerås 1549) i schakt 221. Utredningsområdets utbredning har markerats med blå polygoner, fornlämningar med röda punkter. Skala 1:2 000. Schakt 221 beskrivs separat i den infällda detaljplanen i skala 1:200. 10

Syfte Syftet med utredningen var att ge länsstyrelsen beslutsunderlag inför en tillståndsprövning om ingrepp i fornlämning. Utredningen skulle konstatera om det inom området fanns fornlämningar som inte var kända. Genomförande och metod Den arkeologiska utredningen berörde en yta på omkring 12 000 m 2. Sammanlagt öppnades drygt 300 m 2 fördelat på tjugo schakt (figur 5). Detta motsvarar omkring 2,5% av utredningsområdets storlek. Ambitionen var att fånga upp eventuella fornlämningar samt utreda deras utbredning och omfattning. Schaktningen försvårades dock kraftigt på grund av den täta vegetationen i området grävmaskinen hade svårt att ta sig fram mellan träden. Schaktningen inleddes i nordväst. Utredningsområdet var inte utsatt i terrängen, men vi tyckte ändå att vi hade goda siktmöjligheter och trodde att vi med marginal låg inom utredningsområdet. De GPS-inmätningar vi gjorde visade dock att två av schakten (schakt 217 och 266) låg något söder om utredningsområdet. De två härdar som framkom undersöktes inte. Däremot dokumenterades de i plan samtidigt som vi samlade in träkol för 14 C-analys. Dokumentation Schakt, anläggningar och skärvstenshögen Västerås 205:1 mättes in med RTK rover (GPS). På grund av den täta skogen var dock noggrannheten på vissa av de inmätta punkterna låg. Detta var tydligast på höjdvärdena. Anläggningar och schakt har registrerats i Intrasis för vidare bearbetning i GIS-miljö. En kort, översiktlig beskrivning har gjorts av samtliga grävda schakt och framkomna anläggningar och lager (bilaga 12). Avvikelser från undersökningsplanen Inför schaktningen hade vi som ambition att sammanlagt öppna omkring 600 m 2 schakt på grund av den täta vegetationen var detta inte genomförbart och endast 300 m 2 kom att undersökas. I samråd med länsstyrelsen beslutade vi, efter att ett schakt (schakt 200) öppnats, att avbryta schaktningen i den planerade gräsmattan i områdets östra del. Resultat Endast i ett av de tjugo grävda schakten framkom något av antikvariskt intresse. På en mindre platå nedanför en höjdrygg framkom två härdar i schakt 221. De två anläggningarna, A228 och A242, var placerade mindre än 1 meter från varandra. Härdarna var oregelbundet rundade, 0,95 0,87 respektive 0,40 0,38 meter stora. Den större av dem, A228, hade rikligt med skärvsten och träkol i ytan. Den mindre, A242, var närmast att likna vid en kol- och sotfläck. Runt de två härdarna fanns ett diffust kulturlager (A256) som främst avtecknade sig genom sot och spridda kolstänk, sannolikt utrakat från härdarna. Med tanke på de rikliga spår vi ser efter ett intensivt landskapsutnyttjande på platsen under bronsåldern förefaller en datering av härdarna till just bronsålder trolig. De båda härdarna har tilldelats fornlämningsnummer Västerås 1549. 11

Figur 6. Schakt 221 där de två härdarna A228 och A242 påträffades. Härdarna låg på en naturlig platå nedanför en höjdrygg. Foto från sydöst av Anna-Lena Hallgren. Figur 7. En av de två härdarna i schakt 221. Ytan runt härden, kulturlager A256, var sot- och kolbemängd. 12

Tekniska och administrativa uppgifter Stiftelsen Kulturmiljövård projektnr: KM17104 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-2968-17, 2017-06-26 Typ av undersökning: Arkeologisk utredning etapp 2 Undersökningsperiod: 23 augusti 2017 Personal: Anna-Lena Hallgren (projektledare) Duncan Alexander Landskap: Västmanland Län: Västmanland Kommun: Västerås Socken: Västerås Fastighet: Västerås 4:91 Fornlämning: Västerås 1549 Koordinater: 587135/6610946 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Inmätningsmetod: RTK-GPS Dokumentationshandlingar: Inga förutom denna rapport. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. 13

Bilaga 1. Schakttabell Bilaga 1. Schakttabell Id Storlek (m 2 ) Djup (m) Beskrivning Anläggningar 200 12,5 0,85 I gräsmattan i utredningsområdets östra del. Vegetationsskikt 0,1 meter, därunder 0,15 meter matjord, därunder opåverkad lera. Grävdes till ett djup av 0,85 meter. 208 30,3 0,20,25 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 212 19,5 0,20,35 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 217 21,9 0,250,5 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 221 29,8 0,250,45 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i väster. 0,100,15 meter tjockt vegetationsskikt över ett tunt (0,010,05) kulturpåverkat lager (A256) som återfanns runt härdarna. Dessa A228 och A242 låg intill varandra i norra delen av schaktet. Härdarna var nedgrävda i, och schaktet bottnade i, ljus opåverkad silt. 261 22,4 0,250,45 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i väster. 0,10,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad ljus silt. 266 24 0,30,42 Mindre, naturlig platå nedanför en höjdrygg i väster. 0,10,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad ljus silt. A228 A242 A256 270 12,3 0,30,45 0,10,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad ljus silt. 275 21,5 0,250,48 Intill cykelväg. 0,10,15 meter tjockt vegetationslager över opåverkad vit silt. 336 7,3 0,3 Stora stenblock, avbröt schaktning. 341 8,4 0,280,38 0,10,15 meter tjockt vegetationslager över 0,3 meter tjockt moränlager, därunder vitgul silt. 345 11,5 0,30.4 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 349 7,6 0,20,4 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 353 9,2 0,20,4 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 357 5,3 0,20,3 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 361 18,6 0,30,35 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 365 9,4 0,250,4 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 371 7,5 0,280,45 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 377 9,7 0,150,4 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 400 12,8 0,20,35 Vegetationsskikt 0,10,15 meter tjockt. Under vegetationsskiktet morän med sten 14

Bilaga 2. Anläggningstabell Bilaga 2. Anläggningstabell Anläggning Schakt Typ Beskrivning Anmärkning 228 221 Härd 0,95 0,87 meter stor kol- och sotrik silt med flera kolsvärtade skärvstenar i ytan. Ej undersökt 242 221 Härd /Sotfläck 0,40 0,38 meter stor kol- och sotbemängd färgning, något oregelbundet rund form i plan. Ej undersökt 256 221 Kulturlager Sot- och kolbemängt lager runt de två härdarna. Ej undersökt 15