Muntlig och skriftlig språkfärdighet Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 - Persiska A Helena Bani-Shoraka Institutionen för lingvistik och filologi
2
Förord Detta kompendium innehåller material för delkursen Muntlig och skriftlig språkfärdighet för terminerna 1 på Persiska A, samt Orientalistikprogrammet med persisk inriktning. Materialet täcker första terminens praktiska språkfärdigheter (sammanlagt 7,5 högskolepoäng). Kompendiets upplägg bygger på att studenten ska inhämta praktiska (muntliga så väl som skriftliga) språkkunskaper steg för steg. Innehållet fungerar som ett av flera moment i språkundervisningen och ska kompletteras med de övriga delkurserna på termin 1 och, såsmåningom, termin 2 och 3. Det finns således genomgående korshänvisningar till såväl annat undervisningsmaterial som används på andra universietet i och utanför Iran som hänvisningar till andra delkurser och kursmaterial på Persiska A/OP 1 (grammatikkompendium, textkompendium, gloshäften och övningshäfte). Vidare, finns det mesta av innehållet inspelat, vilket erbjuder goda möjligheter till själv- och/eller distansstudier. Kompendiet i dess nuvarande utformning består av eget material utarbetat på Uppsala universitet med inslag av övningsmomnet från andra grammatik- och läroböcker i persiska. Källorna finns angivna fortlöpande. Följande referenser har på ett eller annat sätt utgjort inspirationskälla i framställningen av detta kompendium: Boyle, J.A. (1966). Grammar of Modern Persian. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. Ghobadi, C. (1993). Vill du lära dig persiska? Uppsala,: Hallgren & Fallgren. Lambton, A.K.S. (1988). Persian Grammar. Cambridge: Cambridge University Press. Lazard, G. (1992). A Grammar of Contemporary Persian. Translated from French to English by S.A. Lyon, Costa Mesa, etc.: Mazda Publishers. Moghaddam, A.S. (1999). A General Course in Persian 1: Basic structures. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Purnamdarian, T. (1997). Persian Lessons for Foreigners: An elementary course. Teheran: Institute for Humanities and Cultural Studies. Rafiee, A. (2001). Colloquial Persian: The complete course for Beginners. London/NY: Routledge. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Elementary course. Book 1. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Intermediate course. Book 3. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Talttof, K. & Stilo, D. (2005). Modern Persian: Spoken and Written. Vol I-II. New Haven: Yale University Press. Thackston, W.M. (1993). An Introduction to Persian. Bethesda, Maryland: Iranbooks. Zarghamian, M. (1998/99). Persian Language Training Course. Vol I-II. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Helena Bani-Shoraka Helena.Bani-Shoraka@lingfil.uu.se Uppsala 3
Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 1- Hälsningsfraser 1.1 Glosor, fraser och uttryck 7 1.2 Dialog 11 2- Demonstrativa pronomen 2.1 Här/där hit/dit var? 13 2.2 Övningar 15 2.3 Färger: Vad har den här för färg? 16 2.4 Övningar 17 2.5 Läs tillsammans! 18 2.6 Dialog 19 3- Personliga och possessiva pronomen 3.1 Personliga och possessiva pronomen 21 3.2 Exempel 23 3.3 Ytterligare exempel 24 3.4 Pronominalsuffix 25 3.5 Övning 26 3.6 Glosor 27 3.7 Skrivövning 28 3.8 Övning 29 4- Bildbeskrivningar 4.1 Skrivövning 1 31 4.2 Skrivövning 2 32 4.3 Skrivövning 3 33 4.4 Skrivövning 4 34 4.5 Bra-å-ha-uttryck! 35 4.6 Hörövning 36 5- Färdmedel 5.1 Glosor och fraser 37 5.2 Ytterligare glosor och fraser 38 5.3 Djur 39 5.4 Bra-å-ha-uttryck! 40 5.5 Muntlig övning 41 5.6 Skriftlig övning 41 4
5.7 Skrivövning 42 6- Möbler och annat i rummet 6.1 Glosor: i rummet 43 6.2 Glosor: belägenhet 44 6.3 Glosor: mönster 45 6.4 Muntlig övning: beskriv bilden! 45 6.5 Asken: ord och fraser 46 6.6 Bra-å-ha-uttryck! 47 6.7 Skriftlig övning: opersonliga konstruktioner 48 7- Förändringar i talspråk 7.1 Långt ā framför nasaler 49 7.2 Ackusativmarkören rā 49 7.3 Kopula: 3 person singularis 49 7.4 Förenklade verbstammar 49 7.5 Personändelserna i verbböjning 50 7.6 Friare ordföljd 51 7.7 ke för emfas 51 7.8 Ändelsen ar 51 7.9 Prefixet be- 51 7.10 Pronominalsuffix på prespositioner 52 7.11 Exempel 53 7.12 Övning: lokalisera och ringar in talspråkselement 54 8- Kläder 8.1 Glosor 57 8.2 Fraser och meningar 58 8.3 Dialog: Läs och översätt till svenska 59 8.4 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska 60 8.5 Lyssna på berättelsen och återge den på svenska 61 9- Släktrelationer 9.1 Glosor: nära och kära 63 9.2 Pågående konstruktion 64 9.3 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska 65 9.4 Bra-å-ha-uttryck! 66 10- Mat och dryck 10.1 Glosor: mat, dryck och meny 67 10.2 Dialog: Restaurangbesök 70 10.3 Dialog: Är ni hungrig? 71 10.4 Dialog: Två vänner samtalar 72 5
10.5 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska 72 11- Siffror och tal 11.1 Grundtal 73 11.2 Ordningstal 74 11.3 Muntlig övning: siffror, tal och ålder 75 11.4 Glosor: klockan och tiden 76 11.5 Skrivövning: vad är klockan? 78 12- Geografi 12.1 Glosor: geografi, väderstreck och riktningar 81 12.2 Lyssna på berättelsen och återge på svenska! 83 12.3 Dialog: Om vädret blir bättre 84 12.4 Bra-å-ha-uttryck! 84 12.5 Irans provinser 85 12.6 Muntlig övning: väderlek i landet 85 12.7 Lyssna på berättelsen och svara på frågorna! 86 6
1- Hälsningsfraser 1.1 سالم [salām] Hej سالم علیکم [salām aleykom] Hej مرسی [mersi] Tack مرسی متشکرم [mersi, mot(e)šakkeram] Tack så mycket صبح بخیر [ṣob(ḥ) bexeyr] God morgon شب بخیر [šab bexeyr] God natt روز بخیر [ruz bexeyr] God dag! بله [bale] (formellt) Ja آره [āré] (informellt) Ja نه [na] Nej نخیر [naxeyr] Nej لطفا [loṭfan] Var snäll och/please توجه کنید. [tavajjoh konid] Var uppmärksamma! توجه کنید. لطفا [loṭfan tavajjoh konid] lyssna! Var snälla och [guš konid] Lyssna گوش کنید 7
[tekrār konid] Upprepa تکرار کنید [ast e] han/hon/den det ÄR است درست [dorost] rätt, riktigt درست است [doroste] rätt? Är det اشتباه [eštebāh] fel اشتباه است [eštebāhe] fel? Är det [bebaxšid] ursäkta ببخشید خب [xob] okej پس [pas] alltså یعنی [ya ni] det vill säga/betyder آقا [āqā] Herr خانم [xānom] Fröken, Fru شما [šomā] Ni تو [to] du 8
اسم [esm] namn اسم شما [esm-e šomā] ert namn چه [če] vad چه است [če ast] vad är اسم شما چه است [esm-e šomā če ast] ni? vad heter چه چی [če či] Vad [če ast čist čie] vad är چه است چیست اسم شما چیست [esm-e šomā čie] ni? Vad heter اسم من. [esm-e man e]. heter Jag 9
حال [ḥāl] tillstånd, hälsa حال شما [ḥāl-e šomā] ordagr. ert tillstånd چطور [čeṭōr] Hur [ḥāl-e šomā čeṭōr e] حال شما چطوراست till? Hur står det بد نیستم [bad nistam] ordagr. Jag är inte illa خوبم [xubam] bra. jag är/mår خیلی [xeyli] mycket ممنون [mamnun] tack مرسی بد نیستم. [mersi, bad nistam] bra. Jo tack, det är خوبم خیلی ممنون. [xubam, xeyli mamnun] mkt. Jag mår bra, tack så [ḥāl-e šomā čeṭōr e] حال شما چطوراست till? Hur står det مرسی بد نیستم [mersi, bad nistam] bra. Jo tack, det är حال شما چطوراست خوبم خیلی ممنون. [xubam, xeyli mamnun] tack. Jag mår bra, själv? [ḥāl-e šomā čeṭōr e] Hur står det till 10
1.2 Dialog N=Nāser, P=Parvin aleykom] [salām سالم علیکم God dag! [salām, ḥāl-e šomā čeṭōr ast] God dag! Hur står det سالم حال شما چطور است xubam. [mamnun, ممنون خوبم. حال شما چطور ast] ḥāl-e šomā čeṭōr است [man ham xubam, xeyli من هم خوبم خیلی متشکرم. حال مادر شما چطور است ایشان حاال بهترند بله بهترند خدا را ش motešakkeram] [ḥāl-e mādar-e šomā čeṭōr ast išān hālā behtarand] till? Jo tack, jag mår bra. Hur mår Ni då. Tack, jag mår också bra. Hur mår Er mor? Mår hon bättre nu? bättre, [bale, behtarand, xodā rā šokr] Ja, hon mår کر. tack och lov. 11
12
2- Demonstrativa pronomen 2.1 این [in] Den här آن [ān] Den där [in/ān] demonstrativa pronomen Se även Thackston 9 این [in] Den här این کتاب [in ketāb] Den här boken اینها [inhā] De här این کتابها [in ketābhā] De här böckerna این+ جا [in] + [jā] Den här + platsen اینجا [injā] Här آن + جا [ān] + [jā] Den där + platsen آنجا [ānjā] Där Var? [kojā] کجا کجا است [kojā ast] Var är اینجا / آنجا است. [ānjā/injā ast] Här/där är است [ast/e/-s(t)] Är نیست. [nist] Är inte 13
[kojā ast] [kojā-st] [kojās] کجا است کجاست Erika? [erikā kojās(t)] Var är اریکا کجاست här. [erikā injās(t)] Erika är اریکا اینجاست. här. [erikā injā nist] Erika är inte اریکا اینجا نیست. idag. [erikā emruz injā nist] Erika är inte här اریکا امروز اینجا نیست. نمی دانم کجاست. [nemidunam kojās(t)] Jag vet inte var hon är. Presens indikativ av verbet veta: prefixet mi + presensstammen + personändelse دانستن [dānestan] Att veta می + دان + م [mi+dān+am] 1sg) Jag vet (presens [midunam] ن + می + دان + م [ne+mi+dān+ am] neg) Jag vet inte (pr.1sg [nemidunam] I talspråk förvandlas ofta vokalen ā till u framför nasaler! Se även Thackston 92 14
2.2 Övningar: Negin? [negin kojās(t)] Var är نگین کجاست här. [negin injās(t)] Hon/Negin är نگین اینجاست. نگین امروز اینجا نیست. نگین امروز مریض است. [negin emruz injā nis(t)] Hon/N. är inte här (idag). [negin emruz mariẓ e] Hon/Negin är sjuk idag. نمیدانم کجاست. [nemidunam kojās(t)] Jag vet inte var hon är. هنوز نیامده است. [hanuz nayāmade ast] Hon har inte kommit än. [hanuz nayumade] F: Ursäkta herr Daniel, var är fru Hāle? [bebaxšid āqā-ye Dāniel, xānom-e Hāle ببخشید آقای دانیل خانم هاله کجاست kojās(t)] S: Hon är inte här idag, Jag vet inte var hon är. kojās(t)] [emruz injā nist, nemidunam امروز اینجا نیست نمیدانم کجاست. Ursäkta fru Mitra, är herr Ḥasan här idag? ببخشید خانم میترا آقای حسن امروز اینجاست [bebaxšid xānom-e mitrā, āqā-ye Ḥasan emruz injās(t)] نه امروز اینجا نیست. [na, emruz injā nis(t)] Nej, han är inte här idag. بله امروز ای han. Jo, han är här idag. Där är نجاست. آنجاست. [bale, emruz injās(t). unjās(t)] 15
2.3 Färger رنگ [rang] färg آبی [ābi] blå سفید [sefid] vit سیاه [siāh] svart قرمز [qermez] röd سبز [sabz] grön زرد [zard] gul قهوهای [qahve'i] brun صورتی [ṣurati] rosa بنفش [banafš] lila نارنجی [nārenji] orange کرم [kerem] beige خاکستری [xākestari] grå färg? [in čerangi e] Vad har den/det här för این چه رنگی است färg. [in x v ošrang e] Den har en fin این خوش رنگ است. färg. [in badrang e] Den har en ful این بد رنگ است. [e [in xub/bad این خوب/بد است [e [bale, in xub بله این خوب است. [e [na, in bad نه این بد است. Är den här bra/dålig? Ja, den är bra. Nej, den är dålig. 16
2.4 Övningar: F: Vad har den här för färg? این چه رنگی است [in če-rangi e] S: Den är. ast/e] [in این است. F: Ursäkta, är den här boken grön? [:e [bebaxšid, in ketāb sabz ببخشید این کتاب سبز است S: Nej, den är röd. [e [na, qermez نه قرمز است. F: Ursäkta, vad har det här papperet för färg? [:e [bebaxšid, in kāġaz če-rangi ببخشید این کاغذ چه رنگی است S: Det här papperet är rosa. [e [in kāġaz ṣurati این کاغذ صورتی است. F: Har det fin färg? e:] [x v ošrang خوش رنگ است S: Ja, det har en fin färg. e] [bale, x v ošrang بله خوش رنگ است. S: Nej, det har ingen fin färg. Den är ful i färgen. e] [na, x v ošrang nist, badrang نه خوش رنگ نیست بدرنگ است. 17
2.5 Läs tillsammans! čist] [in این چیست این یک بچه čist] [ān آن چیست آن یک درخت kist] [ān āqā آن آقا کیست ast] [ān āqā, nāder آن آقا نادر است. hastand] [in xānom o ān āqā ki این خانم و آن آقا کی هستند Vad är det här? است. [in yek bačče ast] barn. Det här är ett Vad är det där? است. [ān yek deraxt ast] träd. Det där är ett Vem är den där herrn? Den herrn är Nader. Vilka (vem) är den här damen och den där herrn? hastand] [žāle va nāder ژاله و نادر هستند. Det är žale och Nader. dārad] [žāle doxtar ژاله دختر دارد Har žale en dotter? Ja. Hon har en dotter. dārad] [bale, yek doxtar بله یک دختر دارد. یک [yek] ett شش [šeš] sex دو [do] två هفت [haft] sju سه [se] tre هشت [hašt] åtta چهار [čahār] fyra نه [noh] nio پنج [panj] fem ده [dah] tio Läs tillsammans! kojāst] [ṣandali صندلی کجاست injāst/ānjāst] [ṣandali صندلی اینجاست/آنجاست. kojāst] [injā اینجا کجاست ast] [injā eṣfahān اینجا اصفهان است. Var är stolen? Stolen är här/där. Vad är detta för en plats? (Var är här?) Detta är Isfahan. (Här är Isfahan) Läs tillsammans! [ānjā če hast] آنجا چه هست borta? Vad finns det där آنجا یک میز و شش صندلی hast] [ānjā yek miz o šeš ṣandali هست. ānjāst] [ki کی آنجاست Vem är där? doxtar] [čahār pesar o haft چهار پسر و هفت دختر. 4 pojkar och 7 flickor. Där finns ett bord och sex stolar. 18
2.6 Dialog kojāst] [nāder emšab نادر امشب کجاست injāst] u] emšab او امشب اینجاست. Var är Nader i kväll? Han är här ikväll. حاال آن دو خواهر و سه برادر کجا هستند آن دو دختر و سه پسرحاال اینجا هستند. آن مادر و بچه امروز کجا هستند در خانه هستن [ḥālā ān dō x v āhar o se barādar kojā hastand] [ān do doxtar o se pesar ḥālā injā hastand] [ān mādar o bačče emruz kojā hastand] Var är nu de där 2 systrarna och 3 bröderna? De 2 flickorna och 3 pojkarna är här nu. Var är den där mamman och barnet idag? hemma. [dar xāne hastand] De är د. 19
20
3- Personliga och possessiva pronomen 3.1 Personliga pronomen من [man] jag تو [to] du او [u/un] han/hon آن [ān/un] den/det ایشان [išān/išun] han/hon ما [mā] vi شما [šomā] ni آنها [ānhā/unā] de Possessiva pronomen Att uttrycka ägande med māl: māl + ezāfe + pers.pronomen [māl] egendom مال [ki] vem کی مال من [māl-e man] min مال تو [māl-e to] din مال او [māl-e u/un] hans/hennes/dess مال ایشان [māl-e išān/išun] hans/hennes مال ما [māl-e mā] vår مال شما [māl-e šomā] er مال آنها [māl-e ānhā/unā] deras این مال کی است این مال من است [in, māl-e ki ast/ki e]vems är den här?. [in māl-e man e] Den är min. Se även Thackston 33 21
min. [māl-e man e] Den är مال من است. din. [māl-e to e] Den är مال تو است. hans. [māl-e u-s(t) ún e] Den är مال او است. vår. [māl-e mā-s(t)] Den är مال ما است. er. [māl-e šomā-s(t)] Den är مال شما است. deras. [māl-e ānhā-s(t)/unās] Den är مال آنها است. Observera verbet ast reduceras vid långt ā: ast -s(t) Observera förändring av långa ā vid nasaler ā u: ānhā un(h)ā unā. Resultat: ānhā-st unā-s. Vems är det här blocket? این دفترچه مال کی است Är det ert? مال شماست [in daftarče māl-e kie:] [māl-e šomā-s(t)] 22
3.2 Exempel: F: Vad är det här? čie] [in če ast či (a)st čist این چه است این چیست S: Det här är en/ett. ast]. [in ye(k) این یک است. F: Är den här er? این مال شماست [in māl-e šomā:s(t)] S: Ja, den är min. [e [bale, in māl-e man بله این مال من است. S: Nej, den är inte min. Jag vet inte vems den är. نه این مال من نیست نمیدانم مال کی است. [na, in māl-e man nist. nemidunam māl-e kie] F: Ursäkta, vems är den här? kie:] [bebaxšid, in māle- ببخشید این مال کی است S: Den är Kazems, men han är inte här idag. Han är sjuk. این مال کاظم است ولی امروز اینجا نیست. مریض است. [in māl-e Kāżem e, vali emruz injā nis(t), mariż e] 23
3.3 Exempel: här? [in če ast] [in čie] Vad är det این چه است bok. [in, ye(k) ketāb ast/e] Det här är en این یک کتاب است. ast/e] [in, ye(k) kif این یک کیف است. Det här är en väska. flicka. [in, ye(k) doxtar ast/e] Det här är en این یک دختر است. röd. [in ketāb, qermez e] Den här boken är این کتاب قرمز است. stor. [in kif, bozorg e] Den här väskan är این کیف بزرگ است. 24
3.4 Pronominalsuffix Pronominalsuffix används för att konstruera ägande: min, din, hans Possessiva pronomen finns inte som egen separat form i persiska, utan konstrueras antingen genom att använda genitivkonstruktionen eżāfe, eller genom att lägga till ett suffix på ordet. Ändelserna (talspråksuttalet inom parentes) ser då ut på följande sätt: Singularis Pluralis 1:a -am -emān (-emun) 2:a -at (-et) -etān (-etun) 3:e -aš (-eš) -ešān (-ešun) Exempel med genitivkonstruktion: [ketāb-e mā] Vår bok کتاب ما [ketāb-e man] Min bok کتاب من [ketāb-e šomā] Er bok کتاب شما [ketāb-e to] Din bok کتاب تو ānhā] [ketāb-e کتاب آنها [ketāb-e u] Hans/hennes کتاب او bok Deras bok Exempel med pronominalsuffix: کتابم Min bok [ketāb-am] کتابمان [ketāb-emān] Vår bok کتابت Din bok [ketāb-at] کتابتان [ketāb-etān] Er bok Hans/hennes کتابش bok [ketāb-aš] کتابشان [ketāb-ešān] Deras bok Andra exempel då pronominalsuffix uttrycker ägande, som t.ex.: برادرتان اینجاست. Er bror är här. دوستم در تهران زندگی می کند. Teheran. Min vän bor i ماشین شان خراب است. Deras bil är trasig. Pronominalsuffix har även en rad andra användningsområden. Det används t.ex. för att uttrycka partitiv genitiv, kan ibland stå för direkt objekt, användas efter preposition, eller t.ex. fungera som subjekt. I vissa fall är pronominalsuffix enbart förstärkande. För ingående beskrivningar och exempel, se Carina Jahanis grammatikdokument. Se även kapitel 7.12. Se även i Thackston 36 25
3.5 Övning این چه است [in čie] Vad är det här? این یک است. [in, ye(k) ast/e] Det här är en. این چه رنگی است [in, če rangi e] این است. [in, e] Vad är det för färg på den här? Den här är. این مال کی است [in māl-e kie] Vems är den här. مال است. [māl-e (a)st/e] Den tillhör. کجاست [ kojās(t)] Var är? 26
3.6 Glosor کیف [kif] väska دفترچه [daftarče] block مداد [medād] blyertspenna خودکار [x v odkār] bläckpenna کاغذ [kāġaz] papper ساعت [sā at] klocka تلفن [telefon] telefon عینک [ eynak] glasögon کلید [kelid/kilid] nyckel بچه [bačče] barn ماشین [māšin] bil عکس [ aks] fotografi اسب [asb] häst بلیط [belit/bilit] biljett فیل [fil] elefant بزرگ [bozorg] stor کوچک [kučak/kučik] liten سنگین [sangin] tung گران [gerān/gerun] dyr 27
3.7 Skrivövning: Skriv en kort berättelse utifrån EN av bilderna jag visat (en väska, en klocka och en bil) och med hjälp av nedanstående frågor. Titta gärna i föregående veckors handouts. 1- Vad är det för föremål på bilden? 2- Vad är det för färg på den? 3- Har du åsikter om färgen på föremålet? 4- Kan du säga ngt om storleken? 5- Vem tillhör föremålet? 6- Var är ägaren? 28
3.8 Övning Översätt följande rader efter samma mönster som exemplet! Ex: VÄSKA + DYR کیف + گران [gerān] [kif] 1. en väska یک کیف 2. en dyr väska یک کیف گران väska. 3. Detta är en dyr این یک کیف گران است. فیل + سنگین 1- ELEFANT + TUNG [sangin] + [fil] تلفن + کوچک 2- TELEFON + LITEN [kučak] + [telefon] ماشین + بزرگ 3- BIL + STOR [bozorg] + [māšin] 29
30
4- Bildbeskrivningar 4.1 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. اسم [esm] namn این پسر [in pesar] den här pojken سال [sāl] år; ålder سالش [sāl-aš] hans år; hans ålder کجا [kojā] var کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. زندگی کردن [zendegi kardan] att leva, bo خواهر [x v āhar] syster برادر [barādar] bror داشتن [dāštan] (dār) att ha عینک [ eynak] glasögon کلید [kelid/kilid] nyckel قرمز [qermez] röd سبز [sabz] grön 31
4.2 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. محمد [moḥammad] namn معلم [mo allem] lärare زبان [zabān] språk; tunga انگلیسی [ingilisi] engelska سوئدی [sō'edi] svenska ریاضیات [riāẓiāt] matematik خانم [xānom] fru خانمش [xānom-aš] hans fru کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. ماشین [māšin] bil بنفش [banafš] lila نارنجی [nārenji] orange 32
4.3 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. چکار [čekār] vad för något کردن [kardan] att göra نجار [najjār] snickare چکش [čakkoš] hammare میخ [mix] spik کفش [kafš] sko, skor کاله [kolāh] mössa, hatt چه رنگی [čerangi] vad för färg خوشحال [x v ošh āl] glad کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. زرد [zard] gul قهوهای [qahve'i] brun 33
4.4 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. خانه [xāne] hem, hus قصر [qaṣr] slott مال [māl] egendom; tillhörande مال کیست [māl-e kie] den/det? vems är خوشرنگ [x v ošrang] fin i färgen کسی [kasi] någon در آن [dar ān] i den/det درب [darb] port جدید [jadid] ny قدیمی [qadimi] gammal سنگی [sangi] sten-, av sten, stenig چوبی [čubi] trä-, av trä 34
4.5 Bra-å-ha-uttryck! این به سوئدی چه میشود [in be sō'edi če mišavad] [in be sō'edi či miše] ببخشید من نمیدانم. [bebaxšid, man nemidunam] [bebaxšid, man nemidānam] Vad heter det här på svenska? Ursäkta mig, jag vet inte. ببخشید من این کلمه را به فارسی/سوئدی بلد نیستم. [bebaxšid, man in kalame rā be fārsi/sō'edi balad nistam] [bebaxšid, man in kalama-ro be fārsi/sō'edi balad nistam] (se kap. 7.2!) Ursäkta mig, jag kan inte ordet på persiska/svenska. ببخشید من این کلمه را به فارسی/سوئدی یادم نمیآید. [bebaxšid, man in kalame rā be fārsi/sō'edi yād-am nemiāyad] [bebaxšid, man in kalama-ro be fārsi/sō'edi yād-am nemiyād] Ursäkta mig, jag kommer inte ihåg ordet på persiska/svenska. ببخشید من یادم نیست این به فارسی/سوئدی چه میشود. [bebaxšid, man yād-am nist in be fārsi/sō'edi če mišavad] [bebaxšid, man yād-am nist in be fārsi/sō'edi či miše] Ursäkta mig, jag minns inte vad det heter på persiska/svenska. من این کلمه را یادم رفته به فارسی چه میشود [man in kalame rā yād-am rafte, be fārsi če mišavad] [man in kalama-ro yād-am rafte, be fārsi či miše] Jag har glömt det här ordet, vad blir det på persiska? کسی می داند اسم این چیست [kasi midānad esm-e in čist] [kasi midune esm-e in čie] Vet någon vad det här heter? 35
کی میداند اسم این به فارسی/سوئدی چیست [ki midānad esm-e in be fārsi/sō'edi čist] [ki midune esm-e in be fārsi/sō'edi čie] Vem vet vad det här heter på persiska/svenska? این را بلدید [in rā baladid] här? Kan ni det [in-o baladin] این را میدانید [in rā midānid] här? Vet ni det [in-o midunin] är. [man midānam in čist] Jag vet vad det من میدانم این چیست. [man midunam in čie] من نمی دانم این را چطور/ چجوری به فارسی/سوئدی بگویم. [man nemidānam in rā čeṭōr be fārsi/sō'edi beguyam] [man nemidunam in-o čeṭōr/čejuri be fārsi/sō'edi begam] Jag vet inte hur man säger det på persiska/svenska. آها اآلن یادم آمد! [āhā, alān yād-am āmad] [āhā, alān yād-am umad] Ja just det, nu kommer jag ihåg! این یک است. [in ye(k) -s/e] [in ye(k) -s/e] Det här är en/ett. 4.6 Hörövning: Lyssna på berättelsen och återge den på svenska! 36
5- Färdmedel 5.1 دوچرخه [dočarxe] cykel, tvåhjuling اتوبوس [otobus] buss ماشین [māšin] bil موتورسیکلت [motorsiklet] motorcykel قطار [qaṭār] tåg کشتی [kešti] båt هواپیما [havāpeymā] flygplan مترو [metrō] tunnelbana پیاده [piāde] prep!) gå till fots, promenera (ingen [be] till به [bā] med با من با ماشین به اوپساال رفتم. [man bā māšin be upsālā raftam] Jag åkte med bil till Uppsala. من با قطار به استکهلم رفتم. [man bā qaṭār be estokolm raftam] Jag åkte med tåg till Stockholm. من با هواپیما به ایران رفتم. [man bā havāpeymā be irān raftam] Jag åkte med flygplan till Iran. من پیاده به دانشگاه رفتم. [man piyāde be dānešgāh raftam] Jag promenerade till universitetet. 37
5.2 Glosor سوئدی [sō'edi] svensk ایرانی [irāni] iransk انگلیسی [ingilisi] engelsk چینی [čini] kinesisk کجا [kojā] var کجایی [kojāyi] varifrån شما کجایی هستید [šomā kojāyi hastid/hastin] ni? varifrån kommer (är) من سوئدی هستم. [man sō'edi hastam] svensk. Jag är خسته [xaste] trött خوشحال [x v ošḥāl] glad ناراحت [nārāḥat] ledsen سرحال [sarḥāl] pigg عصبانی [ aṣabāni] arg دانشجو [dānešju] student معلم [mo allem] lärare جوان [javān] ung پیر [pir] gammal پولدار [puldār] rik فقیر [faqir] fattig 38
5.3 Djur حیوان [ḥeyvān] djur سگ [sag] hund گربه [gorbe] katt خرگوش [xarguš] hare/kanin اسب [asb] häst آهو [āhu] gasell ماهی [māhi] fisk گوسفند [gusfand] får بز [boz] get الک پشت [lākpošt] sköldpadda خرس [xers] björn فیل [fil] elefant ببر [babr] tiger شیر [šir] lejon [parande] fågel پرنده مورچه [murče] myra سوسک [susk] kackerlacka مار [mār] orm کرم [kerm] mask قورباغه [qurbāġe] groda 39
5.4 Bra-å-ha-uttryck! منظورتان چیست [manżur-etān čist] [manżuretun čie] Vad menar ni (för ngt)? منظورتان کدام است [manżur-etān kodām ast] [manżuretun kodum e] Vilken menar ni? uppmärksam. Förlåt, jag var inte ببخشید من حواسم نبود. [bebaxšid, man ḥavās-am nabud] شما چه گفتید [šomā če goftid] [šomā či goftin] Vad var det ni sa? tavlan? Ursäkta, vad har ni skrivit på ببخشید روی تخته چه نوشتید [bebaxšid, ru-ye taxte če neveštid] [bebaxšid, ru(-ye) taxte či neveštin] از اینجا دیده نمی härifrån. Det syns inte شود. [az injā dide nemišavad] [az injā dide nemiše] 40
5.5 Muntlig övning Berätta hur du tog dig till t.ex. universitetet igår. من دیروز)با( به رفتم. 5.6 Skriftlig övning Skriv ihop 7 rader med hjälp av orden på förra sidan. Vill du använda andra och/eller fler ord du lärt dig tidigare går det förstås bra. Utgå gärna ifrån dig själv. Ex: Jag är/är inte. Ex: Jag är/är inte en. 1-2- 3-4- 5-6- 7-41
5.7 Översätt meningarna till svenska! 1- bebaxšid, šomā daftarče dārid? 2- bebaxšid, šomā yek medād dārid? 3- šomā kelidhā-ye man rā nādidid? 4- ānhā māšin dārand. 5- fil ḥeyvān-e bozorgi ast. 6- šomā asbsavāri baladid? 7- fil bozorgtar ast yā murče? 8- kif-e to sangin ast? 9- bebaxšid, telefon-e dasti dārid? 10- beliṭ-e sinamā dar soed čand ast? 11- man bačče nadāram. 12- mā x v odkār-e qermez nadārim. 13- bebaxšid, sā at čand ast? 14- loṭfan yek kāġaz be man bedahid! ١- ببخشید شما دفترچه دارید ۲- ببخشید شما یک مداد دارید ۳- شما کلیدهای من را ندیدید ۴- آنها ماشین دارند. ۵- فیل حیوان بزرگی است. ۶- شما اسبسواری بلدید ۷- فیل بزرگتر است یا مورچه ۸- کیف تو سنگین است ۹- ببخشید تلفن دستی دارید ١۱- بلیط سینما در سوئد چند است ١١- من بچه ندارم. ١۲- ما خودکار قرمز نداریم. ١۳- ببخشید ساعت چند است ١۴- لطفا یک کاغذ به من بدهید! 42
6- Möbler och annat i rummet 6.1 میز [miz] bord صندلی [ṣandali] stol مبل [mobl] soffa فرش [farš] (handknuten) matta گلیم [gelim] (vävd) matta چراغ [čerāġ] lampa در [dar] dörr پنجره [panjare] fönster پرده [parde] gardin گلدان [goldān] blomvas تابلو [tāblō] tavla دیوار [divār] vägg شمعدان [šam dān] ljusstake شمع [šam ] stearinljus بالش [bāleš] kudde روتختی [rutaxti] överkast رومیزی [rumizi] bordduk حمام [ḥammām] badrum [oṭāq-e nešiman] vardagsrum اطاق نشیمن [oṭāq-e x v āb]sovrum اطاق خواب آشپزخانه [āšpazxāne] kök 43
6.2 Belägenhet جلو [jelō-(y)e] framför پشت [pošt-e] bakom; rygg [pošt-e sar-e] bakom پشت سر [kenār-e] bredvid کنار [baġal(-e) dast-e] bredvid بغل دست پهلوی [pahlu-ye] bredvid; hos پیش [piš-e] hos بغل [baġal] bredvid; famn در [dar] i, inuti تو)ی ) [tu(-ye)] inuti بیرون [birun-e] utanför باالی [bālā-ye] ovanför پایین [pāyin-e] under, nedanför وسط [vasaṭ-e] i mitten av راست [rāst] höger چپ [čap] vänster طرف [ṭaraf] sida [ṭaraf-e rāst-e] till höger/på höger sida om طرف راست [ṭaraf-e čap-e] till vänster/på vänster sida om طرف چپ [qarār dāštan] vara belägen قرار داشتن [budan] vara/finnas بودن 44
6.3 Glosor طرح [ṭarḥ] mönster طرح دار [ṭarḥ dār] mönstrat ساده [sāde] enfärgat; enkel راه راه [rāh rāh] randigt خالدار [xāldār] prickigt گلدار [goldār] blommigt چهارخانه [čahārxāne] rutigt کلفت [koloft] tjockt نازک [nāzok] tunnt بلند [boland] långt کوتاه [kutāh] kort قشنگ [qašang] fin زیبا [zibā] vacker خوشرنگ [x v ošrang] fin i färgen شیک [šik] elegant زشت [zešt] ful بدرنگ [badrang] ful i färgen 6.4 Muntlig övning: beskriv bilderna! 1. 2. 3. 45
6.5 [quṭi] ask; kartong, box, paket قوطی [dar-e quṭi] askens lock در قوطی [tu-ye quṭi] inuti asken توی قوطی توی قوطی چی هست [tu-ye quṭi či hast] Vad finns inuti asken? توش چه هست Vad finns det i den? [tu(-ye/ya-)š či hast] توش یک دانه هست. [tuš ye(k) dune has(t)] Inuti den finns det en/ett. دادن [dādan] dah) att ge (pres.stam بده! [bede] duar) ge! (när man بدهید! niar) [bedahid] ge! (när man [bedin] گرفتن gir) [gereftan] att ta emot; köpa (pres.stam بگیر! [begir] duar) ta emot! (när man بگیرید! [begirid] niar) ta emot (när man [begirin] این را به بدهید. [in rā be bedahid] [ino be bedin] Ge den här till. این را به میدهید Ger ni den här till? [in rā be midahid] [ino be midin]. från Ta den här این را از دست بگیرید. [in rā az dast-e begirid] [ino az dast-e begirin] 46
6.6 Bra-å-ha-uttryck! Opersonliga konstruktioner: [x v oš āmadan az] att tycka om خوش آمدن از [x v oš nyāmadan az] att inte tycka om خوش نیامدن از [bad āmadan az] att tycka illa om بد آمدن از Notera att verbets andra del alltid står i 3sg. I denna opersonliga konstruktion läggs pronominalsuffixet på verbets första del, en del som kan utgöras av såväl ett adjektiv som ett substantiv. Exempel på fler opersonliga uttryck: (Se även Thackston 50) یاد آمدن [yād āmadan] komma ihåg یاد بودن/داشتن [yād budan/dāštan] minnas از یاد رفتن [(az) yād raftan] glömma bort خواب آمدن [x v āb āmadan] vara sömnig خواب بردن [x v āb bordan] somna سرد بودن/شدن [sard budan/šodan] frysa, vara kall گرم بودن/شدن [garm budan/šodan] vara/bli varm خنده گرفتن [xande gereftan] falla i skratt, börja skratta گریه گرفتن [gerye gereftan] börja gråta گرسنه بودن [gorosne budan] vara hungrig تشنه بودن [tešne budan] vara törstig من گرمم است [(man) garm-am e] varm. Jag är سردم است [sard-am e] fryser. Jag [nażar] åsikt نظر نظر شما چیست ni? [nażar-e šomā čie] Vad är er åsikt/vad tycker این دیگر چیست här? [in digar čist in dige čie] Vad är nu det dig? Vad är det här du har satt på این چیست پوشیدی [in čie pušidi] [yeki dige] en till; en annan یکی دیگر [ye(k) quṭi-ye dige] en ask till یک قوطی دیگر 47
6.7 Opersonliga konstruktioner Översätt meningarna till persiska! 1- Jag kommer inte ihåg hans namn. 2- Jag har glömt hans namn. 3- Jag tycker om de här kläderna. 4- Han/hon tycker illa om den här maten. 5- Jag är sömnig. 6- Barnet fryser. 7- Ni föll i skratt/ni började skratta. 8- De somnade framför TV:n. 9- Jag började gråta. 10- Hon är inte hungrig. 11- Vi är törstiga. 48
7- Förändringar i talspråk 7.1 Långt ā förvandlas ofta (men inte alltid) till u framför nasaler (m och n) Ex: xāne xune hus dāne dune korn ; stycken ānjā unjā där māndan mundan vara kvar 7.2 Ackusativmarkören -rā ändras ofta till -ro/-o Ex: in kār-ro nakon gör inte detta in nun-o dust nadāram jag tycker inte om detta bröd Om ordet som markeras med ackusativmarkören -rā slutar på -e sker en vokalfärndring av -e till kort -a. E in kalame rā benevis! in kalama-ro benevis! skriv detta ord! 7.3 Kopulan: tredje person sg av verbet vara: ast förvandlas till - (a)s(t) eller -e. Kopulan är obetonad. Pröva ändelsen på följande ord: a- ord som slutar på konsonant eller -i Ex. xub xúbe b- ord som slutar på långt ā eller u Ex. kojā kojā-s(t) c- ord som slutar på e (tyst slut-h), Ex. xāne xuná-s(t) Ex. in yek baččá-s(t) Notera att vokalen -e assimileras med det korta a:et, betoningen på sista stavelsen kvarstår. 7.4 Verbstammar: presensstammen av verben förenklas i talspråk. Ex: goftan (guy): guy g mi+guy+am mi+g+am Exempel på andra verb: andāxtan andāz ndāz kasta bardāštan bar dār var dār ta, plocka upp dādan dah d ge goftan gu(y) g säga āmadan ā(y) ā komma 49
davidan dav/do do springa raftan rav/ro r gå dānestan dān dun veta šodan šav/šo š bli šostan šu(y) šur tvätta x v āstan x v āh xā vilja tavānestan tavān tun kunna nešastan nešin šin sitta neveštan nevis nvis skriva gozāštan gozār zār placera; tillåta gozaštan gozar gzar passera šenāxtan šenās šnās känna till/igen šenidan šenav/šno šnav/šno höra 7.5 Personändelserna vid böjning av verb Presensindikativ av verbet kardan (att göra) Sg. -am samma mi+kon+am -i samma mi+kon+i -ad OBS! mi+kon+ad blir mi+kon+e Pl. -im samma mi+kon+im -id OBS! mi+kon+id blir mi+kon+in -and OBS! mi+kon+and blir mi+kon+an Samma principer gäller för personändelserna i preteritum. Notera dock att det i preteritum saknas ändelse för 3sg. Och notera också (särskilt när ni jobbar med transkriptioner!) att 3pl. kan förväxlas med infinitivformen. Skillnaden ligger i betoningen: betoningen på verbet i infinitiv ligger på sista stavelse (kardán) medan det i 3pl. ligger på första stavelse (kárdan). Preteritum av verbet kardán Sg. -am samma kard+am -i samma kard +i / kard Pl. -im samma kard +im -id OBS! kard +id blir kard +in -and OBS! kard +and blir kárd +an 50
7.6 Prefixet be- (imperativ och konjuktiv) blir ofta bo- Detta sker framför allt som en vokalharmonisering om verbstammen innehåller vokalen -o-. Ex: bekon bokon bex v oram box v oram 7.7 Friare ordföljd. SOV-mönstret bryts och blir ibland SVO. Vissa prepositioner (t.ex. در (به tenderar också att falla bort. Ex: be irān rafte ast rafte irān man dar xāne māndam mundam xune Han/hon har åkt till Iran. Jag stannade kvar hemma. 7.8 ke används ofta emfatiskt Denna användning av ke ska inte blandas ihop med ke som relativt pronomen eller temporal konjunktion. Ex: این هفته که غیر ممکن است. [in hafte ke ġeyr-e momken ast] من که با این موضوع مخالفم. [man ke bā in mōẓu moxālefam] من که ایرانی نیستم. [man ke irāni nistam] ما که جایمان خوب است. [mā ke jā-yemān xub ast] پول که مسئلهای نیست. [pul ke mas ale-i nist] Den här veckan är det i alla fall omöjligt. Jag är i alla fall motståndare till (inte överens om) detta. Jag är i alla fall inte iranier. Vi sitter i alla fall bra. Pengar är i alla fall inget problem. 7.9 -ar i slutet av följande blir -e Ex: digar dige agar age magar mage 51
7.10 Pronominalsuffix 1 på följande fyra prespositioner: be, bā, barāye och az med با av/från از för/åt برای till/åt به برای به [bar(ya 3 )ām] för mig برای من - برام [be(he 2 )m] till mig به من - بهم [barā(ya)t] för dig برای تو - برات [be(he)t] till dig به تو - بهت [barā(ya)š] för honom برای او - براش [be(he)š] till honom به او - بهش [barā(ye)mun] för oss برای ما - برامان [be(he)mun] till oss به ما - بهمان [barā(ye)tun] för er برای شما- براتان [be(he)tun] till er به شما- بهتان [barā(ye)šun] för dem برای آنها- براشان [be(he)šun] till dem به آنها- بهشان از با [azam] av mig از من - ازم [bā(hā 4 )m] med mig با من - باهام [azat] av dig از تو - ازت [bā(hā)t] med dig با تو - باهات [azaš] av henne از او - ازش [bā(hā)š] med honom با او - باهاش [azamun] av oss از ما - ازمان [bā(hā)mun] med oss با ما - باهامان [azatun] av er از شما - ازتان [bā(hā)tun] med er با شما - باهاتان [azašun] av dem از آنها - ازشان [bā(hā)šun] med dem با آنها- باهاشان 1 Alla stavelser som förekommer inom parentes i tabellen nedan kan i utpräglat talspråk uteslutas. Vanligt förekommande varianter anges i fotnoterna nedan. 2 Notera att det finala h:et i prepositionen ب ه ändrar position i samband med suffigeringen. Det finala h:et hamnar i medial position och måste då uttalas (aspirerat), varför stavelsen -he- tillkommer. 3 I talspråk faller en stavelse, i detta fall -ye-. 4 I talspråk uttalas prepositionen ب ا i kombination med pronominalsuffix mycket ofta med den inkluderade stavelsen -hā-. Notera att det i det här fallet inte handlar om något -h som bytt position utan förmodligen är en. ب ه överkompensation inspirerat av prepositionen 52
7.11 Exempel: من به او گفتم این کار را نکند. [man be(he)š goftam in kār-ro nakone] لطفا به آنها بگویید! [loṭfan be(he)šun begin] من امروز با او میروم. [man emruz bā(hā)š miram] من دیروز تلفنی با او حرف زدم. [man diruz telefoni bā(hā)š ḥarf zadam] Jag sa till honom att inte göra så. Var snäll och säg till dem! Jag går med henne idag. Jag pratade med honom i telefon igår. با کی\کیها رفتید [bā ki(h)ā raftin] فقط با دوستهایمان رفتیم. [faqat bā dusthāyemān/dust(h)āmun raftim] همه با هم رفتیم. [hame bā ham raftim] از آنها خواستم فردا بیایند. [azašun x v āstam fardā biāyand/biyān] از دستش دیوانه میشوم. [az dasteš divune mišavam/mišam] برای آنها یک بسته فرستادیم. [barāšun ye(k) baste ferestādim] دارد برای تو غذا درست میکند. [dāre barāt ġazā doros(t) mikonad/mikone] Vem/vilka åkte ni med? Vi åkte bara med våra vänner. Vi åkte alla tillsammans. Jag bad dem komma imorgon. Jag blir galen på henne! Vi skickade ett paket till dem. Han håller på att laga mat åt dig. 53
7.12 Pronominalsuffix på substantiv a- Substantiv som slutar på konsonant خانم Fru, dam خانمم [xānom-am] [xānom-am] min fru خانمت [xānom-at] [xānom-at] din frun خانمش [xānom-aš] [xānom-eš] hans fru خانممان [xānom-emān] [xānom-emun] vår fru خانمتان [xānom-etān] [xānom-etun] er fru خانمشان [xānom-ešān] [xānom-ešun] deras fru b- Substantiv som slutar på -i (notera stavningen) کشتی کشتیام [kešti-am] [kešti-m] min båt کشتیات [kešti-at] [kešti-t] din båt کشتیاش [kešti-aš] [kešti-š] hans/hennes båt کشتیمان [kešti-emān] [kešti-mun] vår båt کشتیتان [kešti-etān] [kešti-tun] er båt کشتیشان [kešti-ešān] [kešti-šun] deras båt Båt c- Substantiv som slutar på ā (eller u) آقا Herre آقایم [āqā-y-am] [āqā-m] min herre آقایت [āqā-y-at] [āqā-t] din herre آقایش [āqā-y-aš] [āqā-š] hans/hennes herre آقایمان [āqā-y-emān] [āqā-mun] vår herre آقایتان [āqā-y-etān] [āqā-tun] er herre آقایشان [āqā-y-ešān] [āqā-šun] deras herre d- Substantiv som slutar på -e کوچه Gata کوچهام [kuče-am] [kučá-m] min gata کوچهات [kuče-at] [kučá-t] din gata کوچهاش [kuče-aš] [kučá-š] hans/hennes gata کوچهمان [kuče-emān] [kučá-mun] vår gata کوچهتان [kuče-etān] [kučá-tun] er gata کوچهشان [kuče-ešān] [kučá-šun] deras gata Notera att vokalen -e assimileras med det korta a:et, betoningen på sista stavelsen kvarstår. 54
7.12 Övning: lokalisera och ringa in talspråkselement [dustam ketāb-eš-o az dast-et gereft] Min vän tog sin bok ut din hand 1- دوستم کتابش را از دستت گرفت. کوچولو میخواهد دنیا ببیند برود چه خبر است. 2- ماهی [māhi kučulu mixād bere bebine donyā če xabar e] Den lilla fisken vill ge sig av för att se vad som händer i världen. 3- کاوه خواهرش را به مدرسه میبرد. [kāve xāhar-eš-o be madrese mibare] Kave tar/följer sin syster till skolan. 4- مادر ماهی از خانه بیرون آمد و گفت: حاال دیگر بچه ها میخواهند به مادرشان چیز یاد بدهند! [mādar-e māhi az xune birun umad o goft: ḥālā dige baččehā mixān be mādarešun čiz yād bedan] Fiskens mamma kom ut från huset och sa: nu vill barnen också lära sina mödrar saker (och ting)! 55
5- حرفت را بگذار برای بعد بهتر نیست برویم گردش [ḥarf-et-o bezār barāy-e ba d, behtar nist berim gardeš] Spara ditt prat till sen, är det inte bättre att vi ger oss iväg på en simtur? [sobḥ-e be in zudi kojā mixāy beri] Vart vill du ge dig av så här tidigt på morgonen? 6- صبح به این زودی کجا میخواهی بروی 56
8- Kläder och sånt 8.1 لباس [lebās] kläder شلوار [šalvār] byxor دامن [dāman] kjol پلیور [poliver] tröja [poliver-e yaqe eski] polotröja پلیور یقه اسکی [pir(āh)an] skjorta; blus; klänning پیراهن ژاکت [žākat] kofta کت [kot] jacka, kavaj پالتو [pāltō] (vinter)kappa مانتو [māntō] plagg) kappa; tunika (kvinnligt شال گردن [šālgardan] halsduk دستکش [das(t)keš] vantar کاله [kolāh] mössa/hatt کراوات [kerāvāt] slips پاپیون [pāpiyon] fluga کفش [kafš] skor جوراب [jurāb] strumpa چکمه [čakme] stövlar روسری [rusari] huvudduk/sjalett Se även Thackston s. 117-118. 57
8.2 لباس پوشیدن [lebās pušidan] لباس درآوردن [lebās dar āvordan] att klä på sig att klä av sig من لباس پوشیدهام. [man lebās pušidam] Jag har klätt på mig. من کاله سرم کردهام. [man kolāh sar-am kardam] Jag har satt på mig en mössa. من کفش پایم کردهام. [man kafš pā(ya)m kardam] Jag har satt på mig skor. من پلیور و شلوار پوشیدهام. [man poliver o šalvār pušidam] Jag har satt på mig ett par byxor och en tröja. شما امروز چه پوشیدهاید [šomā emruz či pušidin] Vad har ni på er idag? من امروز تنم کردهام. [man emruz tan-am kardam] Idag har jag på mig. با حجاب بودن [bāḥejāb budan] Att vara beslöjad من با حجابم / بی حجابم. [man bāḥejābam/biḥejābam] Jag är beslöjad/obeslöjad. 58
8.3 Dialog: Läs och översätt till svenska! En kund går in i en affär för att köpa en jacka. A = affärsbiträde, K = kund : آقا این ژاکت چند است e? K: āqā, in žākat čand مشتری A: age čune nazanin do hezār toman. age bexāin čune bezanin se hezār toman. فروشنده: اگر چانه نزنید دو هزار تومان. اگر بخواهید چانه بزنید سه هزار تومان. : کمتر از دو هزارتومان نمیشود : عرض کردم مقطوع دو هزار تومان. مشتری: ژاکتش خوب است دو هزار تومان می- ارزد. اگرپول کافی داشتم میخریدم. : چقدر دارید : هزار و هشتصد تومان. : عیب ندارد خدا برکت بدهد. مبارک است. : متشکرم. مشتری nemiše? K: kamtar az do hezār toman فروشنده toman. A: arẓ kardam maqṭu do hezār K: žāket-eš xub e, do hezār toman miarze. age pul-e kāfi dāštam mixaridam. dārin? A: čeqadr فروشنده toman. K: hezār o hašṣad مشتری e. A: eyb nadāre, xodā barekat bede. mobārak فروشنده مشتری motšakkeram. K: Källa: Rafiee, s. 151. فروشنده [forušande] affärsbiträde, försäljare مشتری [moštari] kund چانه زدن [čāne zadan] haka att pruta, ordagrant slå عرض کردن گفتن [ arẓ kardan, goftan] att säga مقطوع [maqṭu ] Fast, bestämt ارزیدن [arzidan] att vara värt ngt کافی [kāfi] tillräckligt عیب ندارد [ eyb nadārad] det är ingen fara خدا برکت بدهد [xodā barekat bedahad] må Herren ge sin välsignelse [mobārak] gratulation مبارک عرض - ارز [ arẓ - arz] NOTERA SKILLNADEN! 59
8.4 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska! ye ruz dāštam miraftam markaz-e šahr. Savār-e metro šodam, xeyliam šuluġ bud. mixāstam ye kot-e jadid bexaram, ye kot-e zemestuni. Az bābām pul gerefte budam o bā dustam tu markaz-e šahr, tu Åhléns, qarār gozāšte budam. Vaxti ke az metro piyāde šodam didam kif-e pulam nis(t). kif-e pulam-o dozd zade bud. xeyli nārāh at šodam. مرکز [markaz] centrum شهر [šahr] staden, stan سوار شدن [savār šodan] stiga på شلوغ [šoluġ] stökigt, rörigt, fullt med folk جدید [jadid] ny زمستانی [zemestāni] vinter- vintrig; پول [pul] pengar قرار گذاشتن [qarār gozāštan] stämma träff پیاده شدن [piāde šodan] stiga av کیف پول [kif-e pul] plånbok دزد [dozd] tjuv زدن [zadan] (slang) slå; stjäla 60
8.5 Lyssna på berättelsen och återge innehållet på svenska! دیروز با دوستم رفتم خرید. احمد اصال خجالتی نیست اما من خیلی کمرو هستم. خوب شد که احمد همراهم بود. یک پالتو خریدم برای پدرم و یک کاله زمستانی هم برای خودم. پدرم وقتی پالتو را دید خیلی خوشحال شد اما حس کردم که از رنگش زیاد خوشش نیامد. آخر پدرم همیشه میگوید رنگ روشن مال جوانهاست. پالتو را پس بردیم. صاحب فروشگاه پرسید: پالتو چهاش است گفتم: هیچ چیزیاش نیست فقط رنگش برای پدرم خیلی روشن است. فروشنده گفت: عیب ندارد پدرتان را جوانتر نشان میدهد. من دیگر نمیدانستم چه بگویم اما احمد بالفاصله گفت: پدر دوستم از این رنگ خوشش نمیآید. شما اگر جای او بودید این پالتو را به پدرتان تحمیل میکردید فروشنده جوابی نداشت و فورا پالتو را پس گرفت. Källa: Rafiee, s. 160. خرید [xarid] handel; shopping اصال [aṣlan] inte alls خجالتی [xejālati] blyg کمرو [kamru] blyg پررو [porru] framfusig, fräck رو [ru] ansikte همراه [hamrāh] tillsammans, sällskap پالتو [pāltō] vinterrock زمستانی [zemestāni] vinter- vintrig; روشن [rošan] ljus جوانها [javānhā] ynglingar آخر [āxar] sist; här [āxer/talspråk āxe]: eftersom صاحب [ṣāḥeb] ägare فروشگاه [forušgāh] affär, butik چه اش است [če-aš ast] den? vad är det med/för fel på den. [hič čizi-aš nist] det är inget fel på هیچ چیزیاش نیست. عیب ندارد [ eyb nadārad] det gör inget دیگر [digar] inte mer/längre [agar jā-ye u budid] om ni var i hans ställe اگر جای او بودید فروشنده [forušande] försäljare جواب [javāb] svar پس گرفتن [pas gereftan] ta tillbaka حس کردن [ḥess kardan] känna پس بردن [pas bordan] (med) återföra, gå tillbaka نشان دادن [nešān dādan] (upp-) visa بالفاصله [belāfāṣele] genast [taḥmil kardan] påtvinga تحمیل کردن [fōran] genast فورا 61
62
9- Släktrelationer 9.1 Nära och kära مادر [mādar] mor پدر [pedar] far پسر [pesar] son دختر [doxtar] dotter خواهر [x v āhar] syster برادر [barādar] bror مادربزرگ [mādarbozorg] mormor/farmor پدربزرگ [pedarbozorg] morfar/farfar شوهر [šōhar] man خانم [xānom] fru زن [zan] fru همسر [hamsar] make/maka همزی [hamzi] sambo دوست پسر [dustpesar] pojkvän [dustdoxtar] دوست دختر flickvän نامزد [nāmzad] fästman/fästmö عمو [ amu] farbror عمه [ amme] faster دایی [dāyi] morbror خاله [xāle] moster دختر خاله [doxtarxāle] dotter) kusin (mosters پسرخاله [pesarxāle] son) kusin (moster دختر عمه [doxtar amme] dotter) kusin (fasters پسر عمه [pesar amme] son) kusin (fasters Se även Thackston s. 99-100. 63
9.2 Pågående konstruktion med dāštan I nutid: من دارم می روم [man dāram miram] jag håller på och går تو داری می روی [to dāri miri] du håller på och går او دارد می رود [un dāre mire] han/hon håller på och går ما داریم می رویم [mā dārim mirim] vi håller på och går شما دارید می روید [šomā dārin mirin] ni håller på och går آنها دارند می روند [unā dāran miran] de håller på och går gör)? Vad håller du på med (håller på och تو چکار داری میکنی [to čikār dāri mikoni] blommorna. Jag håller på och vattnar من دارم گلدان را آب میدهم. [man dāram goldun-o āb midam] med? Vad håller Parviz på پرویز دارد چکار میکند [parviz dāre čikār mikone] pluggar. Parviz håller på och پرویز دارد درس میخواند. [parviz dāre dars mixune] väg? Vart är ni på شما کجا دارید میروید [šomā kojā dārin mirin] biografen. Vi är på väg till ما داریم به سینما میرویم. [mā dārim be sinamā mirim] I förfluten tid: من داشتم میرفتم [man dāštam miraftam] jag höll på att gå تو داشتی میرفتی [to dāšti mirafti] du höll på att gå او داشت میرفت [un dāšt miraft] han/hon höll på att gå ما داشتیم میرفتیم [mā dāštim miraftim] vi höll på att gå شما داشتید میرفتید [šomā dāštin miraftin] ni höll på att gå آنها داشتند میرفتند [unā dāštan miraftan] de höll på att gå göra)? Vad höll du på med (höll på att تو چکار داشتی میکردی [to čikār dāšti mikardi] blommorna. Jag höll på och vattnade من داشتم گلدان را آب می دادم. [man dāštam goldun-o āb midādam] Se även Thackston 27. 64
9.3 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska! yeki az dust-ā-m esm-eš ali-ye. tāze umade soed, tā ḥālā ham estokolm narafte. bexāṭer-e hamin man hafte-ye āyande mibaram-eš unjā. tu estokolm am mixām jāhā-ye didani-ye šahr-o beheš nešun bedam. šab am mirim xune-ye xāl-am ke sālhās(t) estokolm zendegi mikone. mixām ali qabl az bargašt-eš pāyetaxt-e soed-o bebine. do hafte bištar nemimune soed. یکی از [yeki az] en av تازه [tāze] ny; nyligen تا حاال [tā ḥālā] till nu, hittills به خاطر [be xāṭer-e hamin] p.g.a. detta, därför هفتهی آینده [hafte-ye āyande] kommande vecka جاهای دیدنی [jāhā-ye didani] sevärda platser شهر [šahr] staden نشان دادن [nešān dādan] visa شب [šab] kväll; på kvällen خاله [xāle] moster سالها است [sālhā ast] det är åratal, sedan många år زندگی کردن [zendegi kardan] bo, leva قبل از [qabl az] innan, före برگشت [bargašt] återresa, återvändande پایتخت [pāyetaxt] huvudstad بیشتر [bištar] mer; (med neg. verb) inte längre, inte mer ماندن [māndan] stanna (kvar); förbli 65
9.4 Bra-å-ha-uttryck! Veckodagar Veckans första dag börjar med šanbe (observera att n:et uttalas som ett m!), en lördag enligt vår räkning och slutar med jom e, d.v.s. en fredag. شنبه [šambe] lördag یکشنبه [yekšambe] söndag دوشنبه [došambe] måndag سه شنبه [sešambe] tisdag چهارشنبه [čāršambe] onsdag پنجشنبه [panjšambe] torsdag جمعه [jom e] fredag Månader och årstider فصل بهار [faṣl-e bahār] våren فروردین [farvardin] mars/april 31 dagar اردیبهشت [ordibehešt] april/maj 31 dagar خرداد [xordād] maj/juni 31 dagar فصل تابستان [faṣl-e tābestān] sommaren تیر [tir] juni/juli 31 dagar مرداد [mordād] juli/augusti 31 dagar شهریور [šahrivar] augusti/september 31 dagar فصل پاییز [faṣl-e pāyiz] hösten مهر [mehr] september/oktober 30 dagar آبان [ābān] oktober/november 30 dagar آذر [āzar] november/dec. 30 dagar فصل زمستان [faṣl-e zemestān] vintern دی [dey] december/januari 30 dagar بهمن [bahman] januari/februari 30 dagar اسفند [esfand] februari/mars 30 dagar 66
10- Mat och dryck 10.1 غذا [ġazā] mat پلو [polo] ris نان [nān nun] bröd کباب [kabāb] kebab نوشابه [nušābe] dryck; läsk ساالد [sālād] sallad میوه [mive] frukt شیرینی [širini] kakor کیک [keyk] tårta; sockerkaka چای [čāy] te قهوه [qahve] kaffe آب میوه [ābmive] juice شربت [šarbat] saft شراب [šarāb] vin آبجو [ābjō] öl مشروب [mašrub] sprit Fortsättning på nästa sida! 67
پیش غذاها [pišġazāhā] förrätt غذا های اصلی [ġazāhā-ye aṣli] huvudrätter آشامیدنی ها [āšāmidanihā] drycker دسرها [deserhā] desserter ماست و موسیر [māst o musir] youghurt och (en variant av) vitlök ماست و خیار [māst o xiār] youghurt med gurka ساالد فصل [sālād-e faṣl] säsongens sallad ساالد الیویه [sālād oliviye] sallad) sallad med majonäs (även rysk کشک بادنجان [kašk-e bādemjān] stekt aubergin i vit sås پنیر [panir] (får-)ost سبزی [sabzi] färska örter چلوکباب [čelokabāb] grillade kebabspett med ris چلو [čelo] ris مخصوص [maxṣuṣ] (husets) special برگ [barg] ordagr. blad; här med bankat kött کوبیده [kubide] ordagr. bankad; här med köttfärs جوجه کباب [jujekabāb] kycklingkebab زرشک پلو [zereškpolo] lingon) ris med berberis (sura مرغ [morġ] höna; här kyckling خورش [x v oreš] gryta قرمه سبزی [qorme sabzi] grönsaksgryta med lammkött دوغ [duġ] youghurtdryck آب پرتقال [āb porteqāl] apelsinjuice بستنی [bastani] glass پالوده شیرازی [pālude širāzi] inhemsk glass, här från Shiraz Se även Thackston s. 106-107! 68
به رستوران نوروز خوش آمدید! پیش غذاها ١٠۱۱ لایر ماست و موسیر ١٥٠۱ لایر ماست و خیار ١٥٠۱ لایر ساالد فصل ١٥٠۱ لایر ساالد الیویه ١۷۱۱ لایر کشک بادنجان ١٥۱۱ لایر نان و پنیر و سبزی ١۱۱۱ لایر ترشی غذاهای اصلی ۲۱۱۱۱ لایر چلوکباب مخصوص ۲۱۱۱۱ لایر چلوکباب برگ ١۳٠۱۱ لایر چلوکباب کوبیده ١٥٠۱۱ لایر جوجه کباب ١۱۱۱۱ لایر زرشک پلو با مرغ ١۱۱۱۱ لایر چلو خورش قرمه سبزی آشامیدنی ها و دسرها ۲۱۱۱ لایر دوغ ١۱۱۱ لایر کوکاکوال/زمزم ۲۱۱۱ لایر آب پرتقال ٠۱۱ لایر چای/قهوه ١۲۱۱ لایر بستنی ١۱۱۱ لایر پالوده شیرازی Källa: Rafiee, s. 107. 69
10.2 Dialog: restaurangbesök Parvin har gått in på en välbesökt lunchrestaurang. Hon ska försöka hitta någonstans att sitta. Parvin = P, G = kund, gäst, S = servitör : ببخشید اینجا جای کسی است : بله رفته دستشویی. här? P: Ursäkta, sitter det någon پروین damrummet. G: Ja, hon har gått till مشتری Servitören (S) tar nu upp beställning av de två gästerna (P) och (G) som sitter vid samma bord. ببخشید آقا میتوانم اینجا بنشینم P: Ursäkta min herre, kan jag sätta mig här? پروین: varsågod. :G Javisst, مشتری : خواهش میکنم. بفرمایید. S: Ursäkta om jag avbryter, har ni beställt mat? گارسون: ببخشید حرفتان را قطع میکنم. غذا سفارش دادهاید : نه هنوز. : حاضرید سفارش بدهید : بله برای من لطفا چلوکباب بیاورید. : برای من جوجه کباب بیاورید. : پیش غذا چه میل دارید : پنیر و سبزی با نان لطفا. : برای من ساالد بیاورید لطفا. : نوشیدنی چه بیاورم : دوغ لطفا. : پپسی لطفا. : دسر : بستنی لطفا. پروین: هنوز تصمیم نگرفتهام. بعدا میگویم. ännu. P: Nej, inte پروین beställa? S: Är ni redo att گارسون čelokabāb. P: Ja, jag skulle vilja ha پروین kycklingkabāb. G: Jag skulle vilja ha مشتری förrätt? S: Vad önskar ni som گارسون tack. P: Ost och örter med bröd, پروین tack. G: Jag tar en sallad, مشتری dricka? S: Vad vill ni ha att گارسون tack. P: Duġ, پروین tack. G: Pepsi, مشتری Desert? S: گارسون tack. G: Glass, مشتری P: Jag har inte bestämt mig ännu, jag säger till senare. Källa: Rafiee, s. 108. 70
گارسون [gārson] kypare دستشویی [dastšuyi] toaletten قطع کردن [qaṭ kardan] bryta, avbryta سفارش دادن [sefāreš dādan] beställa هنوز [hanuz] fortfarande; ännu حاضر بودن [ḥāẓer budan] vara redo میل داشتن [meyl dāštan] ha aptit; vilja ha/beställa تصمیم گرفتن [taṣmim gereftan] (sig) bestämma بعدا [ba dan] senare 10.3 Är ni hungring? En läkare (L) ställer frågor till sin patient (P) om dennes mathållning och sömn. : معموال شام چه میخورید orid? L: ma mulan šām če mix v دکتر oram. P: aġlab šām nemix v مریض : اغلب شام نمیخورم. dārid? L: čerā? režim دکتر : چرا رژیم دارید ordam. P: bale, ammā dišab jujekabāb x v مریض : بله اما دیشب جوجه کباب خوردم. L: vaqti hič čizi nemix v orid, x v āb-etān čeṭōr دکتر: وقتی هیچ چیزی نمیخورید خوابتان ast? چطور است : باز هم نمیتوانم بخوابم. مریض ābam. P: bāz ham nemitavānam bex v Källa: Rafiee, s. 103. دکتر [doktor] läkare, doktor مریض [mariẓ] patient, sjukling گرسنه [gorosne] hungrig معموال [ma mulan] vanligtvis شام [šām] middag, kvällsmat اغلب [aġlab] ofta, oftast رژیم گرفتن [režim gereftan] att hålla diet دیشب [dišab] igår kväll جوجه کباب [jujekabāb] kyckligkebab باز هم [bāz ham] ändå inte; återigen هیچ وقت [hič vaqt] aldrig من هم همینطور [man ham haminṭōr] samma sak med mig تنبل [tanbal] lat 71
10.4 Frukost Två vänninor, Marjān (M) och Fāteme (F), samtalar om vad de äter till frukost. ori? M: ma mulan ṣobḥāne če mix v مرجان : معموال صبحانه چه میخوری oram. F: hič vaqt ṣobḥāne nemix v فاطمه : هیچ وقت صبحانه نمیخورم. ori? M: man ham haminṭōr. to čerā nemix v من هم همینطور. تو چرا نمیخوری مرجان: režim dāri? رژیم داری čist? :F na bābā, režim فاطمه : نه بابا رژیم چیست ori? M: pas čerā nemix v پس چرا نمیخوری مرجان : ori? F: čon tanbalam. to čerā nemix v فاطمه : چون تنبلم. تو چرا نمیخوری haminṭōr. M: man ham مرجان Källa: Rafiee, s. 105. : من هم همینطور. 10.5 Lyssna på berättelsen och skriv ned den på persiska! man o xānum-am dāštim tu resturān ġazā mix v ordim. ḥodud-e sā at-e hašt, ye daf e čerāġ-ā xāmuš šod. qabl az un, do nafar dar miz-e pahlu-ye mā ġazā mix v ordand. ba d az ḥodud-e panj daiqe čerāġ-ā rošan šod, ammā un do nafar rafte budan. kif-e man ham nāpadid šode bud. yeki-šun qad-boland bud o kot o šalvār-e ṭusi dāšt. mu-hā-š meški bud o kutāh. sibil-e koloft o eynak-e āftābi dāšt. dovvomi pošt-eš be man bud. xub nadidam-eš. ammā sar-eš tās bud. piran-eš-am ābi bud. Källa: Rafiee, s. 125. غذا خوردن [ġazā x v ordan] att äta mat حدود [ḥodud-e] ungefär یک دفعه [yek daf e] plötsligt چراغ [čerāġ] lampa خاموش شدن [xāmuš šodan] att slockna روشن شدن [rošan šodan] att tändas قبل از [qabl az] att) före (det بعد از [ba d az] att) efter (det نفر [nafar] person; stycken ناپدید شدن [nāpadid šodan] att försvinna قد بلند [qad-boland] lång کت و شلوار [kot o šalvār] kostym طوسی [ṭusi] grå مشکی [meški] svart سبیل [sebil] mustasch عینک آفتابی [ eynak-e āftābi] solglasögon پشت [pošt] bakom; rygg تاس [tās] flintskallig پیراهن [pirāhan] skjorta; klänning 72
11- Siffror och tal 11.1 Grundtal ۱ 0 صفر [ṣefr] ١١ 11 یازده [yāzdah] ١ 1 یک [yek] ١۲ 12 دوازده [davāzdah] ۲ 2 دو [do] ١۳ 13 سیزده [sizdah] ۳ 3 سه [se] ١۴ 14 چهارده [čahārdah] ۴ 4 چهار [čahār] ١۵ 15 پانزده [pānzdah] ۵ 5 پنج [panj] ١۶ 16 شانزده [šānzdah] ۶ 6 شش [šeš] ١۷ 17 هفده ] 5 [hefdah ۷ 7 هفت [haft] ١۸ 18 هجده [hejdah] ۸ 8 هشت [hašt] ١۹ 19 نوزده [nuzdah] ۹ 9 نه [noh] ١۱ 10 ده [dah] ۲۱ 20 [bist] بیست ۳۱ 30 [si] سی ۴۱ 40 [čehel] چهل ۵۱ 50 [panjāh] پنجاه ۶۱ 60 [šaṣt] شصت ۷۱ 70 [haftād] هفتاد ۸۱ 80 [haštād] هشتاد ۹۱ 90 [navad] نود ١۱۱ 100 [ṣad] صد ۲۱۱ 200 [devist] دویست ۳۱۱ 300 [siṣad] سیصد ۴۱۱ 400 [čahārṣad] چهارصد ۵۱۱ 500 [pānṣad] پانصد ۶۱۱ 600 [šešṣad] ششصد ۷۱۱ 700 [haftṣad] هفتصد ۸۱۱ 800 [haštṣad] هشتصد ۹۱۱ 900 [nohṣad] نهصد ١۱۱۱ 1000 [hezār] هزار ۲۱۱۱ 2000 [dohezār] دو هزار ١۱۱۱۱ 10000 hezār] [dah ده هزار ١۱۱۱۱۱ hezār] [ṣad 100000 صد هزار 5 Notera att talen sjutton och arton alltid uttalas hivdah och hiždah. 73
11.2 Ordningstal Ordningstal bildas genom suffixen om eller omin som placeras på grundtalet. Ex: پنج [panj] Fem پنجم [panj-om] Femte پنجمین [panj-omin] Femte بیست و یک [bist o yek] tjugo ett بیست و یکم [bist o yek-om] tjugo första بیست و یکمین [bist o yek-omin] tjugo första Undantaget är de tre första ordningstalet: اول [avval] Första دوم [dovvom] Andra سوم [sevvom] Tredje Grammatiskt sett fungerar det som ett vanligt adjektiv, d.v.s. det placeras efter substantivet. Exempelmeningar: vårt. [xāne-ye panjom māl-e māst] Femte huset är خانهی پنجم مال ماست. [dar sōed ruz-e dovvom-e در سوئد روز دوم هفته سه شنبه ast] hafte sešanbe است. ast] [in māh-e čahārom-e sāl این ماه چهارم سال است. [pedar-e man nafar-e dahom پدر من نفر دهم است. ast] I Sverige är veckans andra dag tisdag. Detta är den fjärde månaden på året. Den tionde personen är min far. Notera att när suffixet omin används gäller samma regler som för adjektivets superlativform, d.v.s. att adjektivet placeras före substantivet. Exempelmeningar: māst] [panjomin xāne māl-a پنجمین خانه مال ماست. [dar sōed dovvomin ruz-e در سوئد دومین روز هفته سه ast] hafte sešanbe شنبه است. ast] [in čahāromin māh-e sāl این چهارمین ماه سال است. [pedar-e man dahomin nafar پدر من دهمین نفر است. ast] Femte huset är vårt. I Sverige är veckans andra dag tisdag. Detta är den fjärde månaden på året. Den tionde personen är min far. 74
11.3 Muntlig övning: Säg vad siffrorna i rutorna heter på persiska! 2 17 51 ۷۳ ۳٥ ٥۱ 28 90 19 ۹۹ ١٥ ۲٥ 66 62 3 ۸ ١۸ ۸۸ 100 47 11 ٠٥ ۲۲ ١۱ عدد [ adad] siffra, tal این چه عددی است [in če adadi e] Vad är det här för siffra? این عدد چند است [in adad-e čand e] Hur mycket är/visar den här siffran? این عدد است. [in adad-e e/s(t)] Den här är siffran. شما چند سالتان است [šomā čand sāl-etun e] Hur gammal är ni? من سالم است. [man sāl-am e] Jag är år. آقای چند سالش است [āqā-ye čand sāl-eš e] Hur gammal är herr? نمیدانم چند سالش است. [nemidunam čand sāl-eš e] Jag vet inte hur gammal han är. 75
11.4 Glosor och fraser: klockan och tiden ساعت [sā at] klocka; armbandsur; tid وقت [vaqt] tid زود [zud] tidigt دیر [dir] sent klockan? Ursäkta, hur mycket är ببخشید ساعت چند است [bebaxšid, sā at čand e] دقیقه [daqiqe daiqe/deiqe] minut ثانیه [sāniye] sekund سه و ده دقیقه [se o dah daqiqe] tio över tre ربع [rob ] kvart هفت و ربع [haft o rob ] kvart över sju یک ربع به ده [yek rob be dah] kvart i tio نیم [nim] halv یازده و نیم [yāzdah o nim] halv tolv صبح [ṣobḥ] morgon ظهر [żohr] middag, mitt på dagen عصر [ aṣr] sen eftermiddag شب [šab] kväll, natt قبل از ظهر [qabl az żohr] förmiddag بعد از ظهر [ba d az żohr] eftermiddag 76
ساعت سه و ده دقیقه است. [sā at se o dah daiqas] Klockan tio over tre دقیقه است. [daqiqe ast daiqe + ast daiqas] ساعت سه ی بعد از ظهر است. em. [sā at se-ye ba d az żohr e] Klockan är tre på tio. [sā at ye rob be dah e] Klockan är kvart i ساعت یک ربع به ده است. ساعت هشت شب است. [sā at hašt-e šab e] kvällen. Klockan är åtta på ساعت هشت صبح است. [sā at hašt-e ṣob e] morgonen. Klockan är åtta på ساعت بیست دقیقه به دوازده است. [sā at bist deiqe be davāzda-s(t)& davāzdah e] Klockan är tjugo i tolv. ساعت ده و پانزده دقیقه و چهل و شش ثانیه است..22:15:46 Klockan är من ساعت ده و پانزده دقیقه و چهل و شش ثانیه بیدار نیستم. [sā at-e dah o punzdah daiqe (v)o čehel o šiš sāniye man bidār nistam] Jag är inte vaken klockan 22:15:46. 77
11.5 Skrivövning: Översätt meningarna! Klockan är fem på morgonen. ساعت پنج صبح است. ساعت هشت صبح است. ساعت دوازده ظهر است. ساعت پنج بعد از ظهر است. ساعت هشت شب است. ساعت یک و پنج دقیقه است. ساعت چهار و ده دقیقه است. ساعت سه و بیست دقیقه است. ساعت پنج و پانزده دقیقه است. ساعت هفت و دوازده دقیقه است. ساعت پنج دقیقه به دو است. ساعت هشت دقیقه به سه است. ساعت پانزده دقیقه به شش است. ساعت بیست دقیقه به نه است. ساعت ده دقیقه به دوازده است. 78
ساعت سه و ربع ساعت پنج و ربع است. است. است. نه و ربع ساعت ساعت یازده و ربع است. است. ده و ربع ساعت ساعت پنچ و نیم است. ساعت هفت و نیم است. ساعت نه و نیم است. ساعت یک و نیم است. ساعت یازده و نیم است. ساعت یک ربع به چهار است. ساعت یک ربع به یک است. ساعت یک ربع به ده است. ساعت یک ربع به دوازده است. ساعت یک ربع به هشت است. 79
80
12- Geografi 12.1 نقشهی ایران [naqše-ye irān] Iran-karta جغرافیا [joġrāfiā] geografi نقشه [naqše] karta کشور [kešvar] land کشور همسایه [kešvar-e hamsāye] grannland مرز [marz] gräns مرز ایران و ترکیه [marz-e irān o torkie] gränsen mellan I & T پایتخت [pāyetaxt] huvudstad استان [ostān] provins شهر [šahr] stad ده [deh] by بزرگراه [bozorgrāh] motorväg جاده [jādde] väg خیابان [xiābān] gata کوچه [kuče] gränd شمال [šomāl] norr جنوب [jonub] söder شرق [šarq] öster غرب [ġarb] väster شمال شرقی [šomāl-e šarqi] nordöst جنوب غربی [jonub-e ġarbi] sydväst شمال ایران [šomāl-e irān] norr om Iran [markaz-e irān] mitt i/centrala Iran مرکز ایران [nazdik-e irān] i närheten av Iran نزدیک ایران دریا [daryā] hav ساحل دریا [sāḥel-e dariā] strand دریاچه [daryāče] (in-)sjö 81
رودخانه [rudxāne] flod کوه [kuh] berg رشته کوه [rešte kuh] bergskedja قله [qolle] bergstopp منطقهی کوهستانی [manṭaqe-ye kuhestāni] bergigt område صحرا [ṣaḥrā] öken جنگل [jangal] skog پرجمعیت [por jam iyyat] tätbefolkat کم جمعیت [kam jam iyyat] glesbefolkat Titta i Thackston sid. 38-39 för länder, befolkning och språk! 82
12.2 Lyssna på och återge berättelsen muntligt på svenska! mā yek xāne dar ġarb-e širāz dārim. ādres-e mā in ast: širāz, kod-e posti-ye 18 248, xiābān-e sa di, kuče-ye narges, pelāk-e 15, manzel-e h oseyni. ruberu-ye kuče-ye mā yek pomp-e benzin ast. dar ṭaraf-e rāst-e kuče yek pitzāforuši ast. dar ṭaraf-e čap-e kuče yek nānvāi ast. jelō-ye xāneye mā yek ṣandōq-e post ast. dāxel-e kuče, darb-e čahārom dast-e čap, manzel-e mā ast. xāne-ye mā ziād bozorg nist ammā oṭāq-e man bozorgtarin oṭāq dar manzel-e mā ast. oṭāq-e x v āharam az oṭāq-e a man kučektar, vali qašangtar ast. u dar oṭāq-aš aks va pōster ziād dārad. man dar oṭāqam faqat yek pōster-e bozorg az šajariān dāram. be nażar-e man u behtarin xānande-ye irān ast. Källa: Rafiee, s. 62. غرب شیراز [ġarb-e širāz] väster om Shiraz خیابان [xiābān] gata کوچه [kuče] gränd پالک [pelāk] nummer منزل [manzel] hem; hushåll روبرو [ruberu] mittemot راست [rāst] höger چپ [čap] vänster نانوایی [nānvāi] bageri جلو [jelō] framme; framför صندوق پست [ṣandōq-e post] brevlåda داخل [dāxel] inne درب [darb] port عکس و پوستر [ aks va pōster] bilder och affischer شجریان [šajariān] (namn) Shajarian خواننده [x v ānande] sångare 83
12.3 Dialog: Om vädret blir bättre Ali: pišbini-ye havā-ro šenidi? Behruz: āre, do se dareje garmtar miše. čeṭōr mage? Ali: bārun ham miād? Behruz: na, ṣob havā abri e, ammā ba d az żohr momken e āftābi beše. xob, bā in ḥesāb emruz čikār konim? Ali: age havā behtar beše mirim birun. Behruz: age naše či? Ali: unvaxt tu xune mimunim o televizyon tamāšā mikonim. Källa: Rafiee, s. 139. علی : پیش بینی هوا را شنیدی بهروز: آره دو سه درجه گرم تر میشود. چطور مگر علی : باران هم میآید بهروز: نه صبح هوا ابری است اما بعد از ظهر ممکن است آفتابی بشود. خب با این حساب امروز چکار کنیم علی : اگر هوا بهتر بشود می رویم بیرون. بهروز : اگر نشود چه علی: آنوقت در خانه می مانیم و تلویزیون تماشا می- کنیم. پیش بینی هوا [pišbini-ye havā] väderleksrapport چطور مگر [čeṭōr magar/mage] så? hur ابر [abr] moln ابری [abri] molnigt آفتاب [āftāb] sol آفتابی [āftābi] soligt با این حساب [bā in ḥesāb] med denna utgångspunkt آنوقت [ānvaqt/unvaxt] då 12.4 Bra-å-ha-uttryck! Om vädret blir bättre går vi ut. Hur många grader är det idag? اگر هوا بهتر بشود بیرون میرویم. امروز هوا چند درجه است ۲۲ درجه باالی/زیر صفر 22 grader (över/) under noll Luften i Teheran är torr. Luften i London är fuktig. هوای تهران خشک است. هوای لندن مرطوب است. 84
12.5 Irans provinser استانهای ایران. Källa: http://www.iranmap.biz/showpage.asp?theid=4 12.6 Muntlig övning: Väderlek i landet Fråga och svar utifrån kartan ovan. Ex: Hur är vädret i? Vädret i är. هوای چطور است هوای است. 85