Fördjupad samverkan inom de frivilliga skolformerna - Region 8 + Arjeplog, Arvidsjaur

Fördjupad samverkan inom de frivilliga skolformerna - Region 8 + Arjeplog, Arvidsjaur

SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Bakgrund till uppdraget... 4 Tidigare utredningar på området... 4 Samverkansavtal... 5 OM UTVÄRDERINGEN... 6 Tolkning av syfte... 6 Tolkning av uppdrag... 6 Frågeställningar... 6 Rapportens upplägg... 7 Material och metod... 8 RESULTAT DEL 1 - REGIONEN OCH DESS GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING... 9 Regionens geografi och befolkning... 9 Gymnasieskolor och program inom området... 11 Vuxenutbildniong inom området... 15 Elevflöden... 16 Ekonomi... 18 RESULTAT DEL 2: KOMMUNALFÖRBUND OCH KOMMUNER MED GEMENSAM GYMNASIENÄMND... 24 Beskrivning av förbund och samarbeten... 24 Förbund och samarbeten kopplade till frågeställningarna... 30 ANALYS OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 37 Syftet med det fördjupade samarbetet... 37 Form för samverkan... 39 Förslag till fortsatt arbete... 40 Reflektioner från utredaren... 41 Ett sista ord... 42 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 2

SAMMANFATTNING Denna utredning problematiserar förutsättningarna för fördjupad samverkan inom de frivilliga skolformerna inom R8-gruppen samt Arvidsjaur och Arjeplog. Utredningen bygger på en analys av regionens gymnasie- och vuxenutbildning och en utblick mot andra samarbeten inom gymnasieutbildning i landet. Utredaren menar att det skulle kunna finnas många vinster med ett fördjupat samarbete men att det finns många aspekter att beakta i det fortsatta arbetet. Tio punkter som utredaren tycker bör beaktas i det fortsatta arbetet. 1. Viljeinriktningen hos kommunerna måste utredas vidare. 2. Syftet med samarbetet måste tydliggöras. 3. De olika samarbetsformernas begränsningar och möjligheter måste undersökas noggrannare, kopplat till kommunernas och regionens syfte. 4. Befintliga samarbeten inom länet/länen och mellan kommuner måste beaktas. 5. Dra lärdom från andras erfarenheter. 6. Kvalitetsfrågan måste stå i fokus för samarbetet. 7. En djupare kartläggning av regionens gymnasieutbildning, kostnader för utbildning etc. måste göras. 8. Ta med vuxenutbildningsfrågorna redan från början. 9. En genomförandeplan som inbegriper vidare utredning samt beslut måste tas fram. Ansvariga personer i kommunerna och inom regionen måste utses. 10. Vidare utredning och eventuell samverkan måste förankras i kommunerna. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 3

INLEDNING Bakgrund till uppdraget I november 2013 fick skolcheferna inom Region 8 (kommunerna Åsele, Storuman, Lycksele, Malå, Norsjö, Vilhelmina, Dorotea, Sorsele) i uppdrag från kommuncheferna att utreda fördjupad samverkan inom de frivilliga skolformerna. Uppdragsförslaget som presenterades för skolcheferna preciserade de övergripande frågeställnigarna och tillsammans med kompletterande stödfrågor gav de utredningsuppdraget dess inriktning. I uppdragsförslaget medgavs att extern resurs kunde användas till utredningen och uppdraget gavs till Surliden Konsult. Utifrån detta underlag samt utifrån en inledande dialog kring uppdraget med representanter från uppdragsgivaren (Simon Dahlgren, Peter Andersson) togs de frågeställningar och det angreppssätt fram som utgör underlaget till denna rapport. En mycket stor frihet gavs utredaren att själv värdera vad som var viktigt att beakta i utredningen knutet till den övergripande frågeställningen. 140408 diskuterades uppdragets syfte och målsättning samt frågeställningar, angreppssätt och rapportering vid ett möte med skolchefer i Lycksele. Vid mötet diskuterades huruvida kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog (ej representerade på mötet) skulle vara en del i utredningen. Bekräftelse på att de skulle vara det gavs dagarna efteråt från uppdragsgivaren via Peter Andersson. Tidigare utredningar på området 2005 tillsattes på initiativ från 10-kommungruppen (kommunerna Åsele, Storuman, Lycksele, Malå, Norsjö, Vilhelmina, Dorotea, Sorsele, Vindeln, Bjurholm) en utredning för att undersöka förutsättningar för samverkan mellan gymnasieskolorna i länet. Kommunförbundet i Västerbotten fattade beslut om utredningens genomförande med motiveringen att elevantalet väntades sjunka kraftigt efter 2008 och att detta skulle medföra kraftigt ökade elevkostnader. Dessutom såg man den förestående reformeringen av gymnasieskolan som medförde att elever fritt fick välja gymnasieort inom länet. Syftet med utredningen var att länet skulle tillhandahålla ett allsidigt utbud av utbildningsmöjligheter som var kostnadseffektiva och höll hög kvalitet. Utredningen baserades i huvudsak på en omfattande mängd intervjuer och möten med politiker och höga tjänstemän med ansvar för gymnasieskola och underlaget för slutsatserna måste bedömas som gediget. Resultatet av utredningen sammanfattas i två slutsatser: - Alla länets gymnasieelever ska ha tillgång till ett basutbud av gymnasieutbildningar av god och likvärdig kvalitet inom rimligt pendlingsavstånd. - Gymnasieskolan ska utvecklas med hänsyn till den kommunala ekonomin. För att nå resultat inom dessa områden föreslog utredningen ett antal områden där åtgärder borde vidtas: Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 4

- Utbud av gymnasieprogram i länet med hänsyn till att trygga fortlevnaden för små gymnasieskolor i inlandet men med beaktande av utbudet i länet och till länet angränsande gymnasiekommuner. - En gemensam utvecklingsstrategi med syfte att utveckla alternativa metoder för att bedriva gymnasieutbildning. Förslag att utveckla modern distansteknik och utveckla samarbetet med arbetslivet. - En länsprislisa med den vägledande principen att varje program/inriktning ska ha samma pris oavsett lokalisering i länet. - Samordnad kvalitetsstyrning i samverkan mellan kommuner. - Ett länsövergripande samverkansavtal bör tas fram som komplement till regionala samverkansavtal. Samverkansavtalet ska garantera köparen av utbildning inflytande över utbud, processer, resultat, kostnader etc. Ovanstående punkter skulle genomföras strukturerat enligt en genomförandeplan. Samverkansavtal Gymnasieutredningen ledde fram till att kommunerna i Västerbotten tecknade ett samverkansavtal (2008-01-01, reviderat 2011-01-01). Det övergripande syftet med avtalet var att fortsatt erbjuda länets ungdomar ett allsidigt utbud av gymnasieutbildningar trots ett vikande elevunderlag. Elevens bästa skulle vara vägledande för det gemensamma arbetet, en viktig förändring blev att eleverna inom länet fritt, och på lika villkor, kunde söka och tas emot på utbildningar i länets alla kommuner. Vissa av länets kommuner tecknade även avtal med närliggande kommuner utanför Västerbotten. Elever från dessa kommuner kunde då fritt söka och tas emot på dessa kommuners gymnasieprogram. Avtalets syften var flera: - Att elevernas fria val och möjligheter att få sitt förstahandsval tillgodosett ska vara vägledande för samarbetet mellan parterna. - Att parterna tillsammans, genom samarbete och samordning, erbjuder länets ungdomar ett allsidigt utbud av gymnasieutbildningar, vilka är av god kvalitet och tillgängliga i hela länet. - Att reglera och utveckla samarbetet mellan kommunerna kring gymnasieutbildning så att även köpande kommun kan påverka utbud, kostnadsutveckling och kvalitet. - Att utifrån det regionala utvecklingsarbetet gemensamt delta i omvärldsbevakning samt stödja och utveckla sådana utbildningsinriktningar och former för utbildning som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. - Genom samverkan utveckla elevernas utbildningsresultat. Avtalet reglerar att parterna årligen ska samråda kring frågor som berör syftet med avtalet och särskilt viktigt är att samråda kring start och nedläggning av program eller inriktningar. I två bilagor regleras den gemensamma antagningsorganisation som skapades samt hur beräkningen av interkommunala ersättningar skulle göras. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 5

OM UTVÄRDERINGEN I detta kapitel presenteras syftet, inriktningen och avgränsningarna för den utredning som gjorts. Här beskrivs också vilka metoder och vilket material som använts i arbetet. Tolkning av syfte Utifrån uppdragsförslaget och de samtal och möten utredaren haft med representanter från uppdragsgivaren görs följande tolknig om varför kommunerna i högre utsträckning vill samverka inom de frivilliga skolformerna: - Öka kvalitén på den gymnasiala utbildningen. - Bibehålla och utveckla ett attraktivt programutbud. - Öka kostnadseffektiviteten totalt inom gymnasie- och vuxenutbildningen inom regionen. - Skapa möjligheter för ungdomar att bo kvar på hemorten och studera. - Öka möjligheten till en bra kompetensförsörjning bland lärare och annan skolpersonal. Tolkning av uppdrag Utifrån uppdragsförslaget och de samtal och möten som ägt rum med representanter från uppdragsgivaren görs följande tolkning av uppdraget. - Utreda och problematisera förutsättningarna för samverkan inom de frivilliga skolformerna inom R8-gruppen samt Arvidsjaur och Arjeplog utifrån överenskomna frågeställningar - Skapa ett beslutsunderlag syftande till att kunna fatta beslut om fortsatt form för samverkan. - Presentera utredningen muntligt och i en skriftlig slutrapport. Frågeställningar Denna utredning fokuserar på frågeställningar inom två huvudområden, för det första en kartläggning av det tänkta geografiska området för samarbete, för det andra en utblick mot andra kommunalförbund inom gymnasieutbildning och samarbeten mellan kommuner genom gemensam gymnasienämnd. Utredaren har utgått från nedanstående punkter vid kartläggningen av de lokala förutsättningarna: - Geografiska förutsättningar - Elever och elevutveckling - Elevflöden - Kostnader - Programutbud Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 6

Utredaren har utgått från nedanstående punkter vid arbetet med att studera andra kommunalförbund inom gymnasieutbildning och samarbeten mellan kommuner genom gemensam gymnasienämnd: 1. Genomförande och process - Bakgrund - Tidsplan - Val av organisationsform - Beslut 2. Organisation - Ledning/styrning - Ekonomisk organisation - Personal/anställningar - Facklig samverkan 3. Utbildning - Programutbud - Elevflöden - Vuxenutbildning - Undervisningsformer - Utbildningsupplägg 4. Erfarenheter och upplevelser - Positiva och negativa ekonomiska effekter - Påverkan på utbildningens kvalitet - Påverkan på utbildningsutbudet - Påverkan på behörighetsgraden hos personalen och rekrytering av ny personal - Elevernas resultat - Personalens uppfattningar Rapportens upplägg Efter ovanstående introduktion till utredningen, dess bakgrund, innehåll och syfte, följer ett resultatkapitel där utredningens resultat sammanställts med utgångspunkt från frågeställningarna. I kapitlet därpå analyseras resultatet utifrån syftet med utredningen och det uppdrag som gavs utredaren, slutligen ges förslag inför det fortsatta arbetet, analyskapitlet avslutas med några korta reflektioner från arbetet med utvärderingen Utredarens ambition har varit att göra en utredning och en rapport som ska gå att använda vid en fördjupad utredning. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 7

Material och metod Utvärderingen har genomförts med hjälp av befintligt skriftligt material, befintlig skriftlig utredning samt med intervjuer. Skriftligt material De skriftliga material som denna utredning har haft att utgå från är för det första det uppdragsförslag som skolcheferna inom R8 fick av kommuncheferna i november 2013. Gymnasieutredningen från 2006 (påbörjades 2005) och det direktiv som låg bakom utredningen samt Samverkansavtalet som kom till som en följd av utredningen. Därtill har tillkommit underlag från SCB, Siris (Skolverket), Kolada och från gymnasieantagningen i Västerbotten och Norrbotten samt statistik framtagen av Region Västerbotten. Omfattande skriftligt material har inhämtats från de kommunalförbund och samarbeten mellan kommuner som studerats. Slutligen tillkommer det skriftliga material som begärts in från kommunerna som deltar i utredningen samt från andra kommuner i Västerbotten, främst Umeå. Intervjuer Telefonintervjuer har genomförts med 22 personer som på olika sätt representerar kommunalförbund eller samarbeten mellan kommuner. Samtliga intervjuer har utgått från samma mall strukturerad utifrån frågeställningarna. Intervjudeltagarna har valts ut utifrån sin kunskap om förbundet och sin roll i förbundet, från samtliga förbund har antingen högsta tjänsteman eller högst ansvarig politiker intervjuats. Om det insamlade materialet En generell utmaning i utvärderingen har givetvis varit att välja material utifrån den stora frihet som gavs utredaren. Det har också varit en stor utmaning att få in relevanta och jämförbara data från de deltagande kommunerna. Det material som valts bort har valts bort dels utifrån det övergripande syftet med utredningen och i beaktande av i vilket läge samarbetet mellan kommunerna befinner sig i, men också utifrån materialets kvalitet och möjligheten att ta ut säkra data. Det kan finnas felaktiga data i rapporten men det är utredarens bedömning att det är av obetydlig betydelse för analys och slutsatser. En utmaning har också varit att förhålla sig till att två av kommunerna tillhör Norrbottens län, detta både vad det gäller insamling och urval av material och data men också vad det gäller inriktning på utredningen. Utredaren har valt att i huvudsak beakta Västerbottensperspektivet men med ett tydligt fokus på att de två Norrbottenskommunerna tillhör det tänkta området för fördjupad samverkan. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 8

RESULTAT DEL 1 - REGIONEN OCH DESS GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING I detta och nästföljande kapitel presenteras resultaten från utredningen, det vill säga kartläggningen av regionen och utblicken mot andra förbund och samarbeten. I arbetet med kartläggning av regionen har urvalet av data baserats på det övergripande syftet och det läge i vilket utredaren bedömer att samarbetet befinner sig i. Tillgången till adekvat och jämförbart material har också varit vägledande. Upplägget på denna del av kapitlet Kartläggningen innehåller tre huvudsakliga delar, regionens demografi och gymnasie- och vuxenutbildning, elevunderlag och elevflöden samt ekonomi och kostnader för utbildning. Om inte källa anges i en tabell så rör det sig om siffror som kommunerna själva lämnat ifrån sig. Regionens geografi och befolkning Befolkningen i de tio kommunerna uppgår till drygt 50 000 personer och den demografiska utvecklingen är i stort negativ. En beräkning och prognos för de åtta Västerbottenskommunerna visar att det totala antalet 16 18-åringar i området sjunkit från närmare 2500 stycken 1983 till strax över 1500 stycken 2012. Utvecklingen fortsätter åt samma håll och enligt beräkningar kommer elevantalet att vara nere under 1200 stycken 2020. Utvecklingen i Norrbottenskommunerna Arvidsjaur och Arjeplog följer i stort samma utveckling. Den geografiska ytan är omfattande men daglig pendling mellan några av orterna är möjlig. Fem av orterna har egna gymnasieskolor med utbud av både yrkes- och högskoleförberedande program, Arjeplog, Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina och Lycksele. I Norsjö finns en gymnasieskola på sparlåga, där det under läsåret 2014/2015 endast kommer att finnas elever i årskurs 3 på tre nationella program samt elever på Språkintroduktion. I Malå och Sorsele erbjuds endast Språkintroduktion Sammanställnigen nedan visar det totala antalet invånare i regionen för respektive kommun (Källa: SCB) samt elever i respektive kommun som läser gymnasieskola. Elevsiffrorna inkluderar samtliga gymnasieelever det vill säga även gymnasiesärskola och introduktionsprogram. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 9

Befolkning mars 2014 Arjeplog 2977 Arvidsjaur 6483 Dorotea 2786 Lycksele 12261 Malå 3143 Norsjö 4173 Sorsele 2596 Storuman 5962 Vilhelmina 6863 Åsele 2848 Totalt: 50092 Elever vårterminen 2014 Arjeplog 118 Arvidsjaur 275 Dorotea 102 Lycksele 439 Malå 111 Norsjö 135 Sorsele 135 Storuman 280 Vilhelmina 202 Åsele 130 Totalt: 1927 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 10

Gymnasieskolor och program inom området Tabellen nedan visar utbildningsutbudet för respektive ort och skola samt antalet elever vid varje skola. Elevsiffrorna avser vårterminen 2014 och utbudet avser läsåret 2014/2015. Skola (antal elever) Yrkesprogram Högskoleförberedande program Sandbackaskolan, Arvidsjaur (235 elever) Hornavanskolan, Arjeplog (130 elever) Barn- och fritidsprogrammet o Fritid och hälsa o Pedagogiskt arbete Fordons och transportprogrammet o Personbil o Transport Restaurang- och livsmedelsprogrammet o Kök och servering Riksrekryterande fordonsprogram Vård- och omsorgsprogrammet Bygg och anläggning o Anläggningsfordon Fordonsteknik o Personbil Ekonomiprogrammet o Ekonomi Estetiska programmet o Bild och form Naturvetenskapsprogrammet o Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet o Samhällsvetenskap Naturvetenskapsprogrammet o Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskaps-programmet o Samhällsvetenskap o Beteendevetenskap Teknikprogrammet BilSystem Teknik Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 11

Skola (antal elever) Yrkesprogram Högskoleförberedande program Malgomajskolan, Vilhelmina (315 elever) El- och energiprogrammet o Automation o Elteknik o Dator- och kommunikationsteknik Fordons- och transportprogrammet o Lastbil och mobila maskiner o Personbil o Transport Handel- och administrationsprogrammet o Handel och service Restaurang- och livsmedelsprogrammet o Kök och servering Vård- och omsorgsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet o Naturvetenskap o Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet o Samhällsvetenskap o Beteendevetenskap Teknikprogrammet o Informations- och medieteknik Luspengymnasiet, Storuman (150 elever varav 30 i Tärnaby) Barn- och fritidsprogrammet o Fritid och hälsa El- och energiprogrammet o Energiteknik Fordons- och transportprogrammet o Lastbil och mobila maskiner Naturvetenskapsprogrammet o Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet o Samhällsvetenskap o Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet o Design och produktutveckling Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 12

Skola (antal elever) Tannbergsskolan, Lycksele (650 elever) Norsjö (65 elever) Malå (10 elever) Sorsele (45 elever) Åsele Dorotea Yrkesprogram Barn och fritidsprogrammet o Pedagogiskt arbete Byggprogrammet o Husbyggnad Måleri El- och energiprogrammet o Elteknik Fordons- och transportprogrammet o Personbil o Transport Handel- och administrationsprogrammet o Handel och service Hantverksprogrammet (under avveckling) o Frisör Industritekniska programmet o Produkt och maskinteknik o Svetsteknik Naturbruksprogrammet o Skog Restaurang- och livsmedelsprogrammet o Kök och servering Vård och omsorgsprogrammet Industritekniska programmet (åk 3) El- och energiprogrammet (åk 3) Endast språkintroduktion Endast språkintroduktion. Ingen gymnasieskola på orten Ingen gymnasieskola på orten Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet o Ekonomi Estetiska programmet o Musik Naturvetenskapsprogrammet o Naturvetenskap o Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet o Samhällsvetenskap o Beteendevetenskap Teknikprogrammet o Design och produktutveckling o Informations- och medieteknik Samhällsvetenskapsprogrammet (åk 3) Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 13

Kommentar programutbud Totalt läste cirka 1600 elever vid regionens skolor vårterminen 2014. Inom regionen erbjuds 12 yrkesprogram med totalt 17 inriktningar och 5 högskoleförberedande program med totalt 10 inriktningar. De yrkesprogram som inte erbjuds är Hotell- och turismprogrammet och VVS och fastighetsprogrammet och det högskoleförberedande program som inte erbjuds är Humanistiska programmet. Inom de 10 yrkesprogram som erbjuds ges 17 av totalt 35 inriktningar och inom de 5 högskoleförberedande program som erbjuds ges 10 av totalt 17 inriktningar. Det är som sagt svårt att se det samlade programutbudet som just ett samlat programutbud för regionen i och med de långa avstånden mellan orterna men det är ändå värt att notera att de tre skolorna i Västerbottens län, Malgomajskolan, Luspengymnasiet och Tannbergsskolans har liknande utbildningsutbud och relativt sätt få elever på skolor och utbildningar. Gymnasiesärskola erbjuds på tre orter, Lycksele, Arvidsjaur och Vilhelmina. Introduktionsprogram finns på samtliga gymnasieskolor i regionen, dessutom erbjuder både Malå och Sorsele Språkintroduktion. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 14

Vuxenutbildning inom området Tabellen nedan visar antalet vuxenstuderande i respektive kommun läsåret 2013/2014. Kommun Vuxenutbildning Arjeplog 47 studerande. SFI: 21 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 26 Arvidsjaur 150 studerande. SFI: 63 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 35 Yrkesvux: 52 Dorotea 61 studerande. SFI: 30 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 25 Yrkesvux: 6 Lycksele 210 studerande. SFI: 90 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 75 Yrkesvux:45 Malå 60 studerande. SFI: 20 Grundskolekurser/gymnasiekurser:40 Norsjö 105 studerande. SFI: 40 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 25 Yrkesvux: 40 Sorsele 75 studerande. SFI: 35 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 30 Yrkesvux:10 Storuman 200 studerande. SFI: 89 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 54 Yrkesvux: 57 Vilhelmina 265 studerande. SFI: 41 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 114 Yrkesvux:110 Åsele 60 studerande. SFI: 20 Grundskolekurser/gymnasiekurser: 30 Yrkesvux: 10 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 15

Kommentar vuxenutbildning Antalet studerande inom vuxenutbildning är svårt att jämföra i och med att det inte exakt visar i vilken omfattning och under vilken tid de studerande läser. Till skillnad från elever i gymnasieskolan är det en heterogen grupp som inte har samma fasta tider för början och avslut av utbildning. Statistiken tas med för att ge en ungefärlig bild över antalet vuxenstuderande i regionen. Elevflöden Nedanstående tabell visar elever från respektive kommun som antagits inom Västerbotten inför höstterminen 2014. (Källa: Gymnasieantagningen Västerbotten) Kommun Totalt Hemkommunen Inom R8 Länet Dorotea 17 0 12 5 Lycksele 139 115 0 24 Malå 24 0 10 14 Norsjö 48 0 6 42 Sorsele 17 0 7 10 Storuman 66 33 14 19 Vilhelmina 70 52 5 13 Åsele 32 0 26 4 Totalt: 413 200 80 131 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 16

Nedanstående tabell visar antalet elever från respektive kommun som i första hand sökt gymnasieutbildning utanför det län man är folkbokförd i inför höstterminen 2014. (Källa: Gymnasieantagningen Västerbotten samt Antagningskansliet Arvidsjaur) Kommun Utanför länet Arjeplog 6 Arvidsjaur 16 Dorotea 16 Lycksele 7 Malå 6 Norsjö 3 Sorsele 13 Storuman 4 Vilhelmina 0 Åsele 4 Totalt: 75 Nedanstående tabell visar elever från Arjeplog och Arvidsjaur och deras förstahandsval inför höstterminen 2014. I och med att Norrbottens län till skillnad från Västerbottens län inte har en samlad antagningsorganisation så går liknande statistik som ovan inte att ta ut från Norrbotten. (Källa: Antagningskansliet Arvidsjaur) Kommun Hemkommunen Norrbottens län Västerbottens län Övriga län Arjeplog (42 elever) Arvidsjaur (69 elever) 11 25 3 3 43 11 13 2 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 17

Gymnasieantagningen i Västerbotten har tagit fram statistik över i vilken utsträckning eleverna från respektive kommun sökt yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inför höstterminen 2014. Tabellen nedan visar elevernas förstahandsval i procent. (Källa: Gymnasieantagningen Västerbotten) Kommun Kvinnor hög Kvinnor yrkes Män hög Män yrkes Dorotea 73 27 50 50 Lycksele 55 45 51 49 Malå 53 47 9 91 Norsjö 50 50 31 69 Sorsele 25 75 33 67 Storuman 68 32 39 61 Vilhelmina 30 70 21 79 Åsele 27 73 31 69 Skellefteå 64 36 50 50 Umeå 79 21 58 42 Kommentar elevflöden Elevernas ansökningar ger en god bild av elevströmningarna men det ska inte ses som någon absolut statistik för en årskull elever. I statistiken göms även elever som exempelvis söker om. Bilden av ansökningarna 2014 liknar i stort tidigare år, det finns en stor grupp elever som vill studera på hemorten eller i närliggande kommuner. Förändringarna sett över de sista fem åren är marginella. Bilden bekräftas också av antalet ungdomar som läser på skolorna i regionen. Vidare kan konstateras att Yrkesprogrammen har en stark ställning i regionen, något som också syns på skolornas programutbud. Ekonomi I samverkansavtalet mellan kommunerna i Västerbotten regleras hur de interkommunala ersättningarna ska beräknas. Denna summa räknas ut för att reglera ersättningen till friskolorna och för att transparens ska råda mellan länets kommunala gymnasieutbildningar. Beräkningarna för de interkommunala ersättningarna bygger på budget och inte på faktiskt utfall. Tabellen nedan visar programpriset för respektive program 2014 (Vilhelmina 2013). I den andra kolumnen redovisas de interkommunala ersättningar som kommunerna angivit att de debiterar hemkommunerna. Längst ner i tabellen finns siffrorna för Umeå, detta för att kunna göra en enkel jämförelse. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 18

Kommun Arjeplog Programpris enligt länsprislista Interkommunala ersättningar per program (redovisade av kommunerna) BA: 174 900 kr/år EK: 75 800 FT: 121 100 NA: 81 400 SA: 76 600 TE: 90 600 Arvidsjaur BF: 88 400 EK: 86 000 FT1: 120 000 FT 2-3: 130 000 FTT 2-3: 163 000 NA: 88 000 RL: 131 400 SA: 84 000 VO: 100 000 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 19

Kommun Programpris enligt länsprislista Interkommunala ersättningar per program (redovisade av kommunerna) Lycksele BA: 125 639 BF: 104 921 EE: 118 652 EK: 117 625 ES: 218 070 FT: 158 448 FTT: 223 802 HA: 111 499 HV: 158 797 IN: 220 984 NA: 107 706 NB: 150 787 RL: 139 949 SA: 115 010 VO: 93 437 TE: 113 564 Norsjö BF: 197 376 EE: 241 616 SA: 168 506 Storuman BF: 120 821 EE: 123 947 FT: 120 821 NA: 111 111 SA: 113 972 TE: 150 670 BA: 125 600 BF: 104 922 EE: 118 652 EK: 117 612 ES: 184 928 FT: 158 448 FTT: 223 802 HA: 111 498 HV: 142 332 IN: 220 984 NA: 107 706 NB: 135 716 RL: 139 950 SA: 115 010 VO: 93 438 TE: 113 564 BF: 197 376 EE: 241 616 SA: 168 506 BF: 97 440 EE: 127 470 FT: 149 730 NA: 102 900 SA: 98 070 TE: 120 330 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 20

Kommun Programpris enligt länsprislista Interkommunala ersättningar per program (redovisade av kommunerna) Vilhelmina EE: 92 1000 FT: 143 199 NA: 96 077 RL: 118 805 SA: 90 489 TE: 128 703 VO: 90 535 EE: 92 1000 FT: 143 199 NA: 96 077 RL: 118 805 SA: 90 489 TE: 128 703 VO: 90 535 Umeå BA: 101 666 BF: 82 714 EE: 96 293 EK: 74 800 ES: 98 592 HA: 81 227 HV: 91 194 IN: 106 046 NA: 79 751 NB: 154 032 RL: 106 351 SA: 74 797 VO: 84 743 TE: 91 514 Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 21

Tabellen nedan visar den totalkostnad/budget för gymnasieutbildning (exklusive komvux) som varje kommun redovisat samt aktuellt elevantal. Kolumnen längst till höger visar den summa som varje kommun redovisat till Kolada, Kommun- landstingsdatabasen. Kommun Totalkostnad gy/elever Kostnad gymnasieskola kr/elev 2013 (Kolada) Arjeplog 12 118 200/118 185 970 Arvidsjaur 47 628 700/275 154 771 Dorotea 13 498 000/102 130 900 (2012) Lycksele 73 323 000/439 160 194 Malå 15 860 000/111 120 077 Norsjö 23 525 000/135 118 454 Sorsele 15 773 000/135 135 360 Storuman 33 524 300/280 170 158 Vilhelmina 41 700 000/202 149 078 Åsele 19 500 000/130 103 418 Skellefteå 105 320 Vännäs 144 664 Vindeln 130 240 Bjurholm 137 572 Umeå 117 442 Kommentar ekonomi Siffrorna den sista tabellen ska ses på med försiktighet. Jämförelser av utbildningskostnader och nyckeltal är på området är svåra. Utredaren vill ha detta sagt innan slutsatser dras. Om man utgår från totalkostnaden för utbildningen som redovisats i Kolada verkar det som om det är föga lönsamt att ha egen gymnasieskola på orten såvida det inte är en stor gymnasieskola. Kommuner som Malå, Sorsele och Vindeln som saknar egen gymnasieskola har relativt sätt lägre kostnader än exempelvis Arjeplog, Arvidsjaur, Vilhelmina och Storuman. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 22

Tittar man vidare på länsprislistan så visar den att utbildning på skolorna i regionen är dyr och utredaren ställer sig också frågande till om denna budget i slutändan går ihop. Erfarenheten inom gymnasieskolan visar att små skolor, små klasser och program med få elever inte bara är svåra att få att gå runt utan att de också är känsliga för systemet med elevpeng. En mindre organisation har svårare att parera förändringar ekonomiskt. Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 23

RESULTAT DEL 2: KOMMUNALFÖRBUND OCH KOMMUNER MED GEMENSAM GYMNASIENÄMND I arbetet med studera andra förbund och samarbeten har 12 gymnasieförbund och 2 exempel på kommuner som samarbetar med gemensam gymnasienämnd studerats. Det finns ytterligare exempel på förbund och samverkan som på något sätt berör gymnasial utbildning men dessa saknar enligt min bedömning relevans som underlag för denna utredning. Nio av de gymnasieförbund som studerats är i drift idag, två, Ådalens gymnasieförbund och Landskrona, Kävlinge, Svalövs gymnasieförbund är bägge nedlagda medan Hälsinglands gymnasium ännu inte startats. Upplägget på denna del av kapitlet Först följer en kort sammanfattning av de olika förbunden/samarbetena. Därefter följer en del där förbund/samarbeten brutits ned under olika frågeställningar, detta för att på ett så tydligt sätt som möjligt åskådliggöra olika arbetssätt, vägval och utmaningar. I den andra delen kallas samtliga samarbeten, oavsett form, för förbund för att underlätta läsandet. Beskrivning av förbund och samarbeten Jämtlands gymnasium (Östersund, Ragunda, Krokom, Bräcke) Totalt inom förbundets kommuner finns 86500 invånare (Östersund 60 000, Ragunda 5500, Krokom 14500, Bräcke 6500) Geografiskt ligger de fyra orterna inom en nio mils radie och avståndet till centralorten Östersund är mellan tre och nio mil. Möjligheterna att resa kollektivt mellan orterna för att studera finns. Förbundet bildade i juli 2005 efter flera års utredning. I utredningsfasen fanns en politisk enighet om att också Åre kommun och Bergs kommun skulle tillhöra förbundet men dessa kommuner backade ur i sista stund. Anledningen till att de inte gick med beskrivs som en rädsla för en allt för stor centralisering till Östersund, Berg är dock i praktiken med i förbundet i och med ett utvecklat samverkansavtal. Bakgrunden till bildandet var den demografiska utvecklingen och viljan att behålla ett attraktivt programutbud. Huvuddelen av den gymnasiala utbildningen sker i en gymnasieby i Östersund. I de mindre kommunerna Ragunda, Krokom och Bräcke finns mindre gymnasieskolor nischade mot olika yrkesprogram. Dessa får också elever från kommuner utanför samverkansområdet. Inom förbundet erbjuds samtliga 18 nationella gymnasieprogram samt introduktionsprogram och gymnasiesärskola, man är också länets största vuxenutbildare. Cirka 2600 elever studerar inom gymnasieskolan och cirka 500 inom vuxenutbildning. Inom förbundets område finns friskor som konkurrerar på många program, en del elever läser också i andra kommuner, totalt har förbundets gymnasieskolor 73 procent av eleverna. Kalmarsunds gymnasieförbund (Borgholm, Kalmar, Mörbylånga, Torsås) Totalt inom förbundets kommuner finns 96 000 invånare (Borgholm 10 500, Kalmar 64 000, Mörbylånga 14500, Torsås 7000) Geografiskt ligger de fyra orterna nära varandra och avståndet till centralorten Kalmar är som längst 4,5 mil. Det finns goda möjligheter att resa kollektivt mellan orterna. Förbundet bildades 1995 och bakgrunden var en kombination av Surliden konsult, arbetsmaterial 140821 24