ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm KLAGANDE C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice Björkö Ombud: advokaten T Ö, T Ö Advokatbyrå AB, Birger Jarlsgatan 2, 5 tr., 114 34 Stockholm MOTPART J H, Stensele Ombud: förbundsjuristen A B, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 Stockholm SAKEN lönefordran ÖVERKLAGAD DOM Skellefteå tingsrätts dom den 11 augusti 2009 i mål T 763-06 Tingsrättens dom, se bilaga, uteslutes här. C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska ogilla J Hs vid tingsrätten förda talan, befria honom från skyldigheten att utge ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten och förplikta J H att ersätta honom hans rättegångskostnader där. J H har bestritt ändringsyrkandena. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på C Ps begäran förnyat förhör under sanningsförsäkran hållits med honom själv. På hans begäran har även ljud- och bildupptagningarna av vittnesförhöret vid tingsrätten med G S spelats upp. På J Hs begäran har ljud- och bildupptagningarna av förhören vid tingsrätten med honom själv och med J O spelats upp. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning. Som grund för och utveckling av talan har parterna anfört i allt väsentligt detsamma som är antecknat i tingsrättens dom med de tillägg och förtydliganden som framgår i det följande. Domskäl Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag 103 11 STOCKHOLM Telefax 09.00-12.00 Besöksadress 08-617 66 15 13.00-15.00 Stora Nygatan 2 A och B kansliet@arbetsdomstolen.se www.arbetsdomstolen.se
2 Tvisten Mellan parterna är ostridigt att de träffat ett avtal om visstidsanställning av J H avseende perioden den 22 juni 31 december 2005 och att arbete utförts i vart fall till och med den 15 augusti 2005. Målet rör två tvistefrågor. För det första är det tvistigt om J H har rätt till en månadslön samt semesterersättning, om sammanlagt 20 609 kr, avseende tiden den 16 augusti 15 september 2005. I denna del avser den huvudsakliga tvistefrågan om J H och C P omkring den 15 augusti 2005 träffat ett muntligt avtal om att J Hs anställning skulle upphöra den 15 september 2005, att han skulle vara arbetsbefriad under en uppsägningstid om en månad från och med den 16 augusti 2005 och att han skulle erhålla lön motsvarande heltidslön under uppsägningstiden eller om parterna var överens om att anställningen skulle upphöra den 15 augusti 2005 och att J H därmed inte har någon lönefordran. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att parterna kommit överens om en månads uppsägningstid är det tvistigt om J H har någon fordran på lön då C P gjort gällande att någon sådan rätt inte föreligger eftersom J H var behovsanställd. Om Arbetsdomstolen finner att J H har rätt till en månads arbetsfri uppsägningstid med lön är det slutligen tvistigt om kravet på lön är preskriberat. Även storleken på lönebeloppet är tvistigt. Den andra tvistefrågan avser om J H fått den semestersättning han haft rätt till avseende tiden den 22 juni 15 augusti 2005 och om arbetsgivaren brutit mot semesterlagen genom att inte ha betalat ut semesterersättningen. Har J H rätt till en månadslön inklusive semesterersättning? Av 4 anställningsskyddslagen framgår bl.a. att en tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång om inte annat avtalats. J H har gjort gällande att parterna, omkring den 15 augusti 2005, kom överens om att hans visstidsanställning skulle upphöra i förtid och att han skulle erhålla en uppsägningsmånad från den 15 augusti 2005 med full lön, dvs. heltidslön, och vara arbetsbefriad under uppsägningsmånaden, vilket innebar att anställningen skulle upphöra den 15 september 2005. Enligt C P är det riktigt att det träffades en överenskommelse om att anställningen skulle upphöra i förtid, nämligen den 15 augusti 2005, men inte att det träffades en överenskommelse om en månads uppsägningstid som skulle vara arbetsbefriad. J H har vidare gjort gällande följande. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att det inte är visat att det träffats ett muntligt avtal med det innehåll som han påstått och C P inte kan visa att anställningen skulle upphöra den 15 augusti 2005 är det således inte visat att parterna träffat något avtal om att anställningen skulle upphöra i förtid. Det ursprungliga visstidsavtalet, med sista anställningsdag den 31 december 2005, gäller då mellan parterna och C
3 P är enligt det avtalet skyldig att utge det yrkade beloppet till J H avseende en månadslön inklusive semesterersättning. Arbetsdomstolen kan inte förstå parternas ståndpunkter på annat sätt än att de är överens om att de omkring den 15 augusti 2005 muntligen kom överens om att J Hs visstidsanställning skulle upphöra i förtid. Frågan är om de kom överens om att den skulle upphöra den 15 september 2005 med en månads arbetsfri uppsägningstid eller redan den 15 augusti 2005. Parterna är med andra ord överens om att J H inte skulle behöva utföra något arbete efter den 15 augusti 2005. Det är J H som gör gällande att han kommit överens med C P om en arbetsfri månad med lön. Som tingsrätten anfört är det J H som har bevisbördan för att det träffats en sådan överenskommelse. C P har, i förhöret med honom, uppgett att han den 15 augusti 2005 berättade för J H och J O att det inte skulle finnas något mer arbete för dem framöver och att J H och J O var helt införstådda med det, även om de blev besvikna. Enligt C P var parterna då överens om att arbetet var slut och det var inte tal om någon månads arbetsfri uppsägningstid. Även J H har berättat att det i mitten av augusti 2005 stått klart att det inte fanns något mer arbete för honom att utföra och att man därför kom överens om att anställningen skulle avbrytas. Därutöver har J H uppgett att parterna kom överens om att han skulle få en månads uppsägningstid med lön och att hans anställning skulle upphöra den 15 september 2005. Även J O har berättat att det under augusti månad 2005 stod klart att det inte skulle finnas något mer arbete för dem. Han har vidare uppgett att man vid flera tillfällen diskuterade frågan om en månads uppsägningstid och att C P gått med på detta vid sammanträffandet hos J O då man gick igenom arbetsgivarintygen. Arbetsdomstolen tar inledningsvis ställning till vilka slutsatser som kan dras av de uppgifter förhörspersonerna lämnat om vad som hände när själva överenskommelsen mellan parterna ska ha träffats. I denna del står ord mot ord. J Hs uppgift om att den påstådda överenskommelsen träffats vinner visserligen stöd av J Os uppgifter. Deras uppgifter om när och hur överenskommelsen träffades är dock tämligen vaga. J H har i förhöret inte på något tydligt sätt berättat om när överenskommelsen ingicks, var den ingicks eller i vilket sammanhang och han har svävande svarat att den ingicks någon gång i tiden från och med den 15 augusti 2005 till och med den 23 augusti 2005, när arbetsgivarintygen lämnades över. Förhören med J H och J O ger, enligt Arbetsdomstolens mening, inte något entydigt stöd för J Hs påstående att en överenskommelse med påstått innehåll träffades i samband med att parterna var överens om att anställningen skulle upphöra. Arbetsdomstolen finner att J H inte enbart på det nu behandlade underlaget kan anses ha visat att det träffades en sådan överenskommelse som han gjort gällande.
4 Parterna har vidare uppehållit sig en del vid den händelse, den 23 augusti 2005, då J H, C P och J O i J Os bostad diskuterade de arbetsgivarintyg de fått av C P. Båda parterna har anfört att denna händelse är av betydelse för att visa vad parterna ska ha kommit överens om tidigare, den 15 augusti 2005. Följande är i denna del ostridigt. C P hade upprättat arbetsgivarintyg som han överlämnade till arbetstagarna på en bensinstation. De åkte därefter hem till J O. Enligt intygen hade J H och J O varit anställda till och med "2005-08-15". I intygen var inte ifyllt några arbetade timmar för september månad. Under sammanträffandet hos J O ringde denne till sitt fackförbund. Vid sammanträffandet gjordes vissa handskrivna justeringar på intygen. Ändringarna innebar bl.a. att J H och J O skulle vara anställda till och med "2005-09-15" och att de arbetat 23 dagar om 184 timmar under september månad. C P gjorde kopior av de ändrade arbetsgivarintygen och behöll kopiorna. Parterna är inte överens om vem som gjorde de handskrivna ändringarna. J H har gjort gällande att det var C P som gjorde ändringarna i hans arbetsgivarintyg medan C P har bestritt detta. C P har gjort gällande att det bl.a. utifrån en tolkning av handstilen med vilken de olika ändringarna gjorts kan dras slutsatsen att det inte är han som gjort ändringarna. Arbetsdomstolen gör bedömningen att det inte går att dra några säkra slutsatser, vare sig mot bakgrund av den skriftliga eller den muntliga bevisningen, om vem eller vilka som gjort ändringarna i J Hs arbetsgivarintyg och att det inte av de lämnade uppgifterna går att dra några slutsatser i frågan om det träffats en överenskommelse dessförinnan av den innebörd som J H gjort gällande. Utredningen talar inte med någon styrka för att parterna var överens om de ändringar som gjordes, oavsett vem som gjorde dem. Sammanfattningsvis gör Arbetsdomstolen bedömningen att J H inte mot C Ps bestridande visat att det träffats någon överenskommelse om att han skulle erhålla en månads uppsägningstid med lön och under vilken han skulle vara arbetsbefriad. Då båda parter som sina förstahandsståndpunkter gjort gällande att de den 15 augusti 2005 enats om att avtalet skulle upphöra i förtid och det också tydligt framkommit vid förhören att parterna var ense härom kan J Hs talan inte heller vinna bifall på den av honom alternativt anförda grunden, att det ursprungliga avtalet skulle vara bindande mellan parterna. Vid denna bedömning saknas det anledning för domstolen att ta ställning till vilken form av anställning J H hade. Mot bakgrund av det anförda ska J Hs talan om ersättning för lön och semesterersättning för tiden den 16 augusti 15 september 2005 lämnas utan bifall. Tingsrättens dom ska således ändras i denna del. Semesterersättning avseende tiden till och med den 15 augusti 2005
5 J H har därutöver gjort gällande att han har en fordran på semesterersättning om 3 876 kr, avseende perioden den 22 juni 15 augusti 2005. C P har invänt att han betalat semesterersättningen för den aktuella tiden. Enligt C P har 2 000 kr utgivits som förskott, 840 kr betalats i källskatt och 1 036 kr betalats ut till J H i november 2005. J H har bestritt dels att han fått något förskott om 2 000 kr, dels att beloppet 1 036 kr satts in på hans konto i november 2005. Han har inte kunnat vitsorda att källskatt om 840 kr erlagts. Vad först gäller beloppet om 1 036 kr, som ska ha satts in på J Hs konto i november 2005, stöds C Ps påstående av G Ss vid tingsrätten lämnade uppgifter. Som tingsrätten funnit vinner påståendet även stöd av det bokföringsmaterial och den kontrolluppgift som C P åberopat. Vidare har C P åberopat ett e-postmeddelande från Roslagens Sparbank, i vilket anges att insättningen är gjord till J H. Under rubriken Komplettering av uppgifter har bl.a. angivits att datum för uttaget var den 13 november 2005, att summan var på 1 036 kr och till vilket kontonummer insättningen gjordes. Arbetsdomstolen kan inte dela tingrättens bedömning att e-postmeddelandet är oklart till sitt innehåll. Arbetsdomstolen noterar därutöver att av handlingar i målet, ingivna av J H, kan slutsatsen dras att det angivna kontonumret är J Hs kontonummer. Arbetsdomstolen finner, till skillnad från tingsrätten, att C P får anses ha visat att 1 036 kr har satts in på J Hs konto i november 2005. Vad sedan gäller det påstådda förskottet om 2 000 kr har följande framkommit. G S har uppgett att han på J Os förslag givit J H ett förskott med 2 000 kr, vilket han betalade till J O, som i sin tur skulle vidarebefordra pengarna till J H. G S har vidare uppgett att han inte talat med J H om saken, men att C P bekräftat för honom att J H fått förskottet. J O har uppgett att det inte stämmer att han försökte ordna förskott för J Hs räkning, men att han flera gånger för egen del fått pengar i förskott, av vilka han dock inte lämnat några till J H. Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning att det inte är visat att något förskott om 2 000 kr kommit J H till del. Såvitt avser påstående om att källskatt erlagts finner Arbetsdomstolen inte anledning att betvivla uppgiften att så har skett. Slutsatsen av det anförda är att J Hs talan om semestersättning endast ska bifallas såvitt avser 2 000 kr och att tingsrättens dom ska ändras i enlighet härmed. Vid denna bedömning kan konstateras att C P brutit mot 30 semesterlagen, enligt vilken semestersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Han har därmed ådragit sig skyldighet, enligt 32 semesterlagen, att betala allmänt
6 skadestånd till J H. Arbetsdomstolen finner att storleken på det allmänna skadeståndet, med hänsyn till omständigheterna, ska bestämmas till skäliga 5 000 kr. Tingsrättens domslut ska ändras i enlighet härmed. Sammanfattning och rättegångskostnader Arbetsdomstolen har funnit att J Hs talan om lön och semesterersättning för tiden efter den 15 augusti 2005 ska avslås och att tingsrättens dom i denna del därmed ska ändras. Arbetsdomstolen har även funnit att tingsrättens dom ska ändras såvitt avser talan om semesterersättning för tiden den 22 juni 15 augusti 2005. Arbetsdomstolen har funnit att talan om semesterersättning ska bifallas endast såvitt avser ett belopp om 2 000 kr och även gjort bedömningen att det allmänna skadeståndet för brott mot semesterlagen ska ändras till ett belopp om 5 000 kr. Vid denna utgång får J H anses vara den huvudsakligen tappande parten. Han har dock haft viss framgång med sina yrkanden om semesterersättning och allmänt skadestånd. Vad C P i denna del tappat kan inte anses vara allenast av ringa betydelse. J H ska därför förpliktas att ersätta C Ps rättegångskostnader vid tingsrätten och i Arbetsdomstolen, men den bör med tillämpning av 18 kap. 4 rättegångsbalken jämkas så att han förpliktas utge tre fjärdedelar av kostnaderna. Om skäligheten av de yrkade beloppen i sig råder inte tvist. C P har vid huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgett att mervärdesskatten är avdragsgill i hans rörelse. Mervärdesskatten är således inte en kostnad för honom och ska inte ingå i rättegångskostnaderna, vare sig vid tingsrätten eller i Arbetsdomstolen. Domslut 1. Med ändring av tingsrättens domslut, punkten 1, förpliktar Arbetsdomstolen C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice att till J H betala sjutusen (7 000) kr, med ränta enligt 6 räntelagen på 2 000 kr från och med den 15 oktober 2005 och på 5 000 kr från den 6 september 2006, allt till dess betalning sker. 2. Med ändring av tingsrättens domslut, punkten 2, befrias C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice att utge ersättning för J Hs rättegångskostnader och förpliktas J H att ersätta C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice hans rättgångskostnader vid tingsrätten med etthundratrettiotusentrehundratrettiosex (130 336) kr, varav 126 225 kr avser ombudsarvode, med ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 11 augusti 2009 till dess betalning sker. 3. Arbetsdomstolen förpliktar J H att ersätta C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice hans rättgångskostnader i Arbetsdomstolen med sjuttioniotusentvåhundra (79 200) kr, varav 75 900 kr avser ombudsarvode, med ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.
7 Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Kerstin G. Andersson, Claes Frankhammar, Håkan Torngren, Torbjörn Johansson och Bo Almgren. Enhälligt. Sekreterare: Per Lindblom