02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet B EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av den 15 december 2015 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (ESRB/2015/2) (2016/C 97/02) (EUT C 97, 12.3.2016, s. 9) Ändrad genom: Officiella tidningen nr sida datum M1 Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 24 mars 2016 C 153 1 29.4.2016 M2 Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 24 juni 2016 C 290 1 10.8.2016 M3 Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 20 oktober C 431 1 15.12.2017 2017 M4 Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 8 januari C 41 1 3.2.2018 2018 M5 Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 16 juli 2018 C 338 1 21.9.2018
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 2 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av den 15 december 2015 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (ESRB/2015/2) (2016/C 97/02) AVSNITT 1 REKOMMENDATIONER Rekommendation A Bedömning av gränsöverskridande effekter av relevanta myndigheters egna makrotillsynsåtgärder 1. Det rekommenderas att de relevanta aktiverande myndigheterna, innan antagandet, gör en bedömning av de gränsöverskridande effekterna som ett genomförande av deras egna makrotillsynsåtgärder skulle få. Som ett minimum bör man bedöma spridningskanaler via riskjustering och regelarbitrage med hjälp av den metod som framgår av kapitel 11 i ESRB:s handbok. 2. Det rekommenderas att de relevanta aktiverande myndigheterna bedömer a) vilka gränsöverskridande effekter (t.ex. regelarbitrage) genomförandet av makrotillsynsåtgärder i deras jurisdiktion medför, och b) vilka gränsöverskridande effekter på andra medlemsstater eller den inre marknaden som föreslagna makrotillsynsåtgärder får. 3. Det rekommenderas att de relevanta aktiverande myndigheterna minst en gång per år granskar vilka gränsöverskridande effekter som deras makrotillsynsåtgärder faktiskt fått och hur utvecklingen bakom dessa ser ut. Rekommendation B Underrättelser och ansökningar om ömsesidighet avseende de relevanta myndigheternas egna makrotillsynsåtgärder 1. Det rekommenderas att de relevanta aktiverande myndigheterna informerar ESRB om makrotillsynsåtgärder så snart dessa antas, men senast två veckor efter antagandet. Underrättelsen bör inkludera en bedömning av de gränsöverskridande effekterna och behovet av att andra relevanta myndigheter vidtar motsvarande åtgärder. De relevanta aktiverande myndigheterna ombeds lämna informationen på engelska och använda de förlagor som finns på ESRB:s webbplats. M3 2. Om det bedöms vara nödvändigt att andra medlemsstater vidtar motsvarande åtgärder för att säkerställa att åtgärderna får effekt, rekommenderas det att de relevanta aktiverande myndigheterna lämnar en ansökan om ömsesidighet till ESRB tillsammans med underrättelsen om åtgärderna. Ansökan ska innehålla ett förslag till relevant tröskelvärde. 3. Om makrotillsynsåtgärder vidtagits innan denna rekommendation antogs, eller om det vid tidpunkten för antagandet inte ansågs finnas något behov av att andra myndigheter vidtar motsvarande åtgärder,
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 3 men den relevanta aktiverande myndigheten senare beslutat att sådana åtgärder är nödvändiga, rekommenderas det att den relevanta aktiverande myndigheten lämnar en ansökan om ömsesidighet till ESRB. M5 Rekommendation C Åtgärder till följd av andra relevanta myndigheters makrotillsynsåtgärder 1. Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna antar motsvarande makrotillsynsåtgärder som antagits av andra relevanta myndigheter om detta rekommenderas av ESRB. Det rekommenderas att följande åtgärder, som beskrivs mer i detalj i bilagan, antas baserat på ömsesidighet: Estland: Ett buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland. Finland: En genomsnittlig riskvikt för bostadslån som säkras genom en inteckning i bostäder i Finland ska vara minst 15 procent tilllämpad i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013 för kreditinstitut med tillstånd i Finland som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven. Belgien: En ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013 för kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven, som består av a) ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och b) ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. 2. Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna antar makrotillsynsåtgärder som motsvarar de åtgärder som anges i denna rekommendation genom att genomföra samma makrotillsynsåtgärd som den som har genomförts av den aktiverande myndigheten. Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med den nationella lagstiftningen som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden. 3. Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna antar ömsesidiga makrotillsynsåtgärder inom tre månader efter det att den senaste ändringen av denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, utom om det rekommenderas en specifik
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 4 tidsfrist för de ömsesidiga makrotillsynsåtgärderna. Om möjligt bör de antagna ömsesidiga makrotillsynsåtgärderna ha samma aktiveringsdag. Rekommendation D Underrättelse om åtgärder till följd av andra relevanta myndigheters makrotillsynsåtgärder Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna meddelar ESRB om de åtgärder som antas som konsekvens av andra relevanta myndigheters makrotillsynsåtgärder. En underrättelse bör skickas senast en månad efter det att åtgärderna antagits. De underrättande myndigheterna ombeds lämna informationen på engelska och använda den förlaga som finns på ESRB:s webbplats. AVSNITT 2 GENOMFÖRANDE 1. Tolkning I denna rekommendation gäller följande definitioner: a) aktivering: tillämpningen av en makrotillsynsåtgärd på nationell nivå, b) antagande: ett beslut som antas av en relevant myndighet avseende införandet, ömsesidighet eller ändring av en makrotillsynsåtgärd, c) finansiella tjänster: en tjänst som berör bankverksamhet, kredit, försäkring, pension eller investering, d) makrotillsynsåtgärd: en åtgärd som ska förhindra eller minska systemrisker i enlighet med definitionen i artikel 2 c i förordning (EU) nr 1092/2010 och som antas eller aktiveras av en relevant myndighet enligt unionsrätten eller nationell rätt, e) underrättelse: skriftlig information på engelska riktad till ESRB från relevanta myndigheter, inklusive ECB enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 1024/2013, om en makrotillsynsåtgärd i enlighet med, men inte begränsad till, artikel 133 i direktiv 2013/36/EU och artikel 458 i förordning (EU) nr 575/2013, som kan vara en ansökan om ömsesidighet från en medlemsstat enligt, men inte begränsat till, artikel 134.4 i direktiv 2013/36/EU och artikel 458.8 i förordning (EU) nr 575/2013, f) ömsesidighet: ett arrangemang där en relevant myndighet i en jurisdiktion tillämpar samma, eller en ekvivalent, makrotillsynsåtgärd som tillämpas av den relevanta aktiverande myndigheten i en annan jurisdiktion, på alla finansinstitut inom dess jurisdiktion, när dessa är exponerade för samma risk i den senare jurisdiktionen, g) relevant aktiverande myndighet: en relevant myndighet som tilllämpar en makrotillsynsåtgärd på nationell nivå, h) relevant myndighet: en myndighet som är behörig att anta och/ eller aktivera makrotillsynsåtgärder, inklusive men inte begränsat till:
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 5 i) en utsedd myndighet i enlighet med kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU och artikel 458 i förordning (EU) nr 575/2013, en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i förordning (EU) nr 575/2013, ECB i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1024/2013, eller ii) ett makrotillsynsorgan med de mål, arrangemang, befogenheter, ansvarighetskrav och andra särdrag som fastställs i Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2011/3 ( 1 ), M3 i) relevant tröskelvärde: ett kvantitativt tröskelvärde under vilket en individuell finansiell tjänsteleverantörs exponering mot den identifierade makrotillsynsrisken i den jurisdiktionen där den relevanta aktiverande myndigheten tillämpar makrotillsynsåtgärden i fråga ej anses väsentlig. M3 2. Undantag 1. De relevanta myndigheterna får undanta en individuell finansiell tjänsteleverantör inom sin jurisdiktion från tillämpningen av en viss makrotillsynsåtgärd som antas på basis av ömsesidighet, om denna finansiella tjänsteleverantör har liten exponering mot den identifierade makrotillsynsrisken i den jurisdiktionen, där den relevanta aktiverande myndigheten tillämpar makrotillsynsåtgärden i fråga (de minimis-principen). De relevanta myndigheterna ombeds rapportera sådana undantag till ESRB och använda den förlaga för att meddela makrotillsynsåtgärder som antas på basis av ömsesidighet som finns på ESRB:s webbplats. Vid tillämpningen av de minimis-principen rekommenderar ESRB ett relevant tröskelvärde baserat på det värde som föreslås av den relevanta aktiverande myndigheten enligt avsnitt 1, del-rekommendation B.2. Kalibreringen av tröskelvärdet bör ske utifrån den bästa praxis som ESRB antagit. Det relevanta tröskelvärdet är ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sin jurisdiktion om detta är lämpligt eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde. När de tillämpar de minimisprincipen bör myndigheter övervaka huruvida regelarbitrage uppstår och vid behov åtgärda luckorna i regelverket. 2. Om de relevanta myndigheterna redan har antagit en åtgärd baserad på ömsesidighet innan något sådant rekommenderas i denna rekommendation, behöver åtgärden inte ändras även om den avviker från den åtgärd som genomförts av den aktiverande myndigheten. 3. Tidsfrister och rapportering 1. De relevanta myndigheterna ska meddela ESRB och rådet sådana åtgärder som de vidtar med anledning av denna rekommendation, ( 1 ) Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 22 december 2011 om de nationella myndigheternas mandat för makrotillsyn (ESRB/2011/3) (EUT C 41, 14.2.2012, s. 1).
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 6 eller på lämpligt sätt motivera eventuell passivitet. Rapporteringen ska ske vartannat år, den första rapporteringen ska ske den 30 juni 2017. Rapporterna bör som minimum innehålla a) information om orsaker och tidsramar avseende vidtagna åtgärder, b) en bedömning huruvida vidtagna åtgärder är ägnade att uppnå målen i denna rekommendation, c) detaljerade förklaringar till eventuella undantag som beviljas enligt de minimis-principen tillsammans med en motivering av varför man avstått från att vidta åtgärder eller gjort avsteg från denna rekommendation, inklusive eventuella förseningar. 2. I fall av delat ansvar ska de relevanta myndigheterna samordna sitt arbete för att i tid lämna nödvändig information. 3. De relevanta myndigheterna uppmanas att snarast informera ESRB om alla förslag till makrotillsynsåtgärder. 4. En makrotillsynsåtgärd som antas på basis av ömsesidighet anses vara likvärdig om den har a) samma ekonomiska effekt, b) samma tillämpningsområde och c) samma konsekvenser (sanktioner) om de ej efterlevs. M3 4. Ändringar av denna rekommendation Styrelsen fattar beslut om när denna rekommendation behöver ändras. Sådana ändringar inkluderar särskilt varje ny eller ändrad makrotillsynsåtgärd som ska omfattas av ömsesidighet enligt rekommendation C och de tillhörande bilagorna som innehåller åtgärdsspecifik information, inklusive det relevanta tröskelvärdet som ESRB tillhandahåller. Styrelsen får också förlänga tidsfristerna enligt ovanstående punkter om det krävs lagstiftningsinitiativ för att uppfylla en eller flera rekommendationer. Styrelsen får också besluta att ändra denna rekommendation utifrån Europeiska kommissionens översyn av det obligatoriska erkännandet enligt unionsrätten eller utifrån erfarenheterna med arrangemangen med frivillig ömsesidighet enligt denna rekommendation. 5. Granskning och utvärdering 1. ESRB-sekretariatet ska a) stödja de relevanta myndigheterna, bl.a. genom att underlätta samordnad rapportering genom att tillhandahålla förlagor och vid behov ytterligare information om tillvägagångssätt och tidsfrister för efterlevnad, b) verifiera att de relevanta myndigheterna följer reglerna, inklusive hjälpa dem när dessa så önskar, och rapportera om efterlevnaden till styrelsen. 2. Styrelsen ska bedöma åtgärder och förklaringar från relevanta myndigheter och i förekommande fall bedöma huruvida denna rekommendation inte har följts och huruvida en relevant myndighet har underlåtit att på lämpligt sätt motivera sin passivitet.
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 7 M5 BILAGA Estland Buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland I. Beskrivning av åtgärden 1. Åtgärden i Estland innebär att ett buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland. II. Ömsesidighet 2. Om medlemsstater har genomfört artikel 134 i direktiv 2013/36/EU i sin nationella lagstiftning, rekommenderas det att de relevanta myndigheterna antar motsvarande åtgärder som antagits i Estland för exponeringar i Estland för nationellt auktoriserade institut i enlighet med artikel 134.1 i direktiv 2013/36/EU. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3. 3. Om medlemsstater inte har genomfört artikel 134 i direktiv 2013/36/EU i sin nationella lagstiftning, rekommenderas det att de relevanta myndigheterna antar motsvarande åtgärder som antagits i Estland för exponeringar i Estland för nationellt auktoriserade institut i enlighet med delrekommendation C.2. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom sex månader. Finland Den genomsnittliga riskvikten per kreditinstitut för bostadslån som säkras genom en inteckning i bostäder i Finland ska vara minst 15 procent och tillämpas på kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) (nedan kallade IRB-kreditinstitut) enligt artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013. I. Beskrivning av åtgärden 1. Den finska åtgärden, tillämpad enligt artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013, innebär att den genomsnittliga riskvikten ska vara minst 15 procent per IRB-kreditinstitut, på portföljnivå, för bostadslån som säkras av bostäder i Finland. II. Ömsesidighet 2. I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Finland och tillämpar dem på IRBkreditinstituts portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland som emitterats av nationellt auktoriserade filialer belägna i Finland. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3. 3. Det rekommenderas också att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder som i Finland och tillämpar dessa på IRB-kreditinstituts
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 8 M5 portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland och emitterats direkt över gränserna av kreditinstitut som är etablerade i deras respektive jurisdiktioner. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3. 4. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, tillämpa sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning som bäst motsvarar de åtgärder som beskrivs ovan, inklusive antagandet av tillsynsåtgärder och utövandet av tillsynsbefogenheter enligt avdelning VII, kapitel 2, avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader. III. Relevant tröskelvärde 5. Åtgärden kompletteras av ett relevant tröskelvärde på 1 miljard euro avseende exponeringen gentemot bolånemarknaden i Finland för tillämpningen av de minimis-principen i andra medlemsstater som vidtar motsvarande åtgärder. 6. I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda IRB-kreditinstitut som har icke-väsentliga portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland om dessa understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 1 miljard euro. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar motsvarande åtgärder om ett IRBkreditinstitut överskrider tröskelvärdet på 1 miljard euro. 7. Om det saknas IRB-kreditinstitut som har tillstånd i andra medlemsstater som berörs av filialer som är belägna i Finland eller som direkt tillhandahåller finansiella tjänster i Finland, som har exponeringar gentemot den finska bolånemarknaden motsvarande minst 1 miljard euro, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar motsvarande åtgärder om ett IRB-kreditinstitut överskrider tröskelvärdet på 1 miljard euro. Belgien En ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, tillämpad på kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013. Tillägget består av två komponenter: a) ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och b) ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien.
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 9 M5 I. Beskrivning av åtgärden 1. Den belgiska åtgärden, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013 på kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller), består av en ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som består av två komponenter: a) Den första komponenten består av ett tillägg om 5 procentenheter på den riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien som erhålls efter beräkningen av den andra delen av den ökade riskvikten i enlighet med punkt b. b) Den andra komponenten består av ett riskvägt tillägg på 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. Det exponeringsviktade genomsnittet är genomsnittet av de individuella lånens riskvikter beräknat i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 575/2013, viktat med det relevanta exponeringsvärdet. II. Ömsesidighet 2. I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Belgien för filialer i Belgien till nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3. 3. Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Belgien genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) och som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna tillämpa samma åtgärd som har genomförts i Belgien av den aktiverande myndigheten inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3. 4. Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, tillämpa sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning som bäst motsvarar de åtgärder som beskrivs ovan, inklusive antagandet av tillsynsåtgärder och utövandet av tillsynsbefogenheter enligt avdelning VII, kapitel 2, avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. III. Relevant tröskelvärde 5. Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 2 miljarder euro för tillämpningen av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.
02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 10 M5 6. I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) som har icke-väsentliga hushållsexponeringar som säkras av bostäder i Belgien om dessa understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de belgiska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro överskrids. 7. Om det saknas kreditinstitut, som har tillstånd i andra medlemsstater, med filialer belägna i Belgien eller som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som använder internmetoden (IRB) och som har exponeringar gentemot belgiska marknaden för bostadsfastigheter motsvarande minst 2 miljarder euro, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar de belgiska åtgärderna om kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) överskrider tröskelvärdet på 2 miljarder euro. 8. I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför i stället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.