Sörmlands Ejderhusprojekt

Relevanta dokument
Hävringe fågelinventering 2015

Dokumentation av rödspov

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Hög predation på ejderns bon inger oro för artens fortbestånd på Valsörarna

Regionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff

Kartering av ejderns kläckningsframgång på Valsörarna år 2017

Sammanfattning. Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad:

Svensk NaturFörvaltning AB

Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015

Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005

Naturvårdsverkets författningssamling

Ejderdun är väldigt lätt och har hög värmeisolerande förmåga. Fågelvaktarna på ön Lånan hämtar dunet efter att ejderhonan ruvat färdigt och lämnat

Storkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård

Naturvårdsverkets författningssamling

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012

Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen

Sveriges. Nötköttsproducenter. Tillsammans påverkar vi

Natur. på Gotland. Nr

Tornfalksrapport för år 2014 RALF WISTBACKA

Verksamhetsberättelse för 2018

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Förvaltningsåtgärder för skarv

Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018

Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa

Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping.

FUB SÖDERMANLANDS LÄNSFÖRBUND

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

Projekt skräntärna

Granskningsyttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Varför minskar ejdern (Somateria mollissima) på Utklippan och i övriga Östersjön?

Seminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2014

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Tillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren


Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

PR BAROMETER SAMHÄLLE JOURNALISTERS UTVÄRDERING AV DEN EXTERNA KOMMUNIKATION BLAND ORGANISATIONER I DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Preliminär uppföljning av ekonomin för perioden januari - augusti

Ett mångkulturellt samhälle

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?


INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007

Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006

Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård under

Levande vatten & bygd

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Statusuppföljning för duvhök i Stockholms stad Av Tommy Eriksson och Anders Eriksson, november 2016

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

Ejder på Utklippan

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

Markbaserad rening. inventering av över 200 hushåll i Uppland ENSKILT AVLOPP MED 10-ÅRS FUNKTIONSGARANTI!

Gunnarstenarna SE

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Ks 118 Dnr 01/KS Verksamhetsuppföljning per 30 september Förslag till kommunfullmäktige

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Ett seminarium anordnat av Sveriges

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare kr

på Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh

Indiska kvinnor revolutionerar journalistiken och kvinnors ställning

Tre gc-vägar i Stockholms län

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

GPS-positionering av tofsvipebon kan effektivisera naturvården

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND

Södra Skärgårdens Intresseförening/SSIF Orgnr Verksamhetsberättelse

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Handledning för presskommunikation

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

TRÄDGÅRDSMÄSSAN MARS 2015 I SAMARBETE MED FOR, FRITIDSODLINGENS RIKSORGANISATION

RTF-Bladet. God Jul! Medlemsblad för Råcksta Trädgårdsstadsförening. Nr Årsmöte 30 januari MärkDNA ökar tryggheten

Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Transkript:

20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten för ejderhusprojektet var att det under det senaste årtiondet setts allt färre ejderungar i Sörmlands skärgård och att vi under åren 201415 noterade stora ansamlingar av havsörn på ön Hävringe utanför Oxelösund. Det finns flera orsaker till ejderpopulationens nedgång varav tiaminbrist kanske är den viktigaste. Predation från mink och havsörn är andra orsaker. På ön Hävringe utanför Oxelösund saknas en fast population av mink tack vare öns isolerade läge längst ut i skärgården, men där har i stället havsörnarna blivit ejderns fiende nr 1. I samband med två olika fågelinventeringar på Hävringe under 2015 kunde effekterna av örnpredationen på ejder studeras. Upp till 17 havsörnar (ej könsmogna yngre örnar) hade under ejderns ruvningstid samtidigt och stadigvarande uppehållit sig på ön och systematiskt tagit ådor på åtkomliga bon samt plundrat bona på ägg. Endast ett fåtal ungar sågs under 2015 på vattnet efter örnarnas angrepp på ådor och bon, trots att ca 100 par ejder konstaterats inleda häckningar. På initiativ av Nils Kjellberg från Sörmlands Skärgårds Intresseförening (SSIF) beslutade Fågelföreningen Tärnan i Nyköping/Oxelösund och Föreningen Sörmlands Ornitologer (FSO) att starta ett projekt som skulle syfta till att försöka skydda ejdrarnas och deras häckningar på Hävringe. Projektet planerades pågå under åren 20162018. Målsättningen var att bygga ett antal skydd, s k ejderhus, och placera ut dem på Hävringe så att örnarna inte lika lätt skulle kunna komma åt de ruvande ådorna. Ejderhus har sedan lång tid tillbaka använts i bl a Norge (där man då bl a skattar bona på dun) och hade under 2015 testats i liten skala i Upplands skärgård. Att nå framgång med ejderhus på Hävringe bedömdes sannolikt ha stora chanser att lyckas, då förekomst av mink saknas. Skulle mink upptäckas på Hävringe efter t ex en isvinter, så är det relativt enkelt att eliminera den/dem innan ejdern ska häcka.

Foto: Peter Karlsson, Bildbeviset Inom Fågelföreningen Tärnan (med FSO som huvudman) bildades under hösten 2015 en arbetsgrupp som tog kontakt med andra intressenter och berörda. Således informerade vi markägaren Statens Fastighetsverk, El och stugföreningen på Hävringe, Hävringelotsarnas jaktvårdsförening samt skötsel och tillsynsansvariga hos Länsstyrelsen i Sörmland. Alla dessa var positiva till vårt initiativ. Stöd och Finansiering Arbetsgruppen har jobbat för att få en finansiering till projektet. Projektet har fått in 195 000 kr vilket har täckt kostnaderna för projektet under dessa tre år. Våra största kostnader är båttransporter, materiel samt dagersättning för arbetsinsatser och inventering ute i fält. Vi har fått ett flertal organisationer, fonder och företag att ekonomiskt stödja projektet. De som stöttat projektet ekonomiskt och på andra sätt är: Naturskyddsföreningen i Nyköping och Oxelösund, Sörmlands Skärgårds Intresseförening, El och Stugföreningen på Hävringe, Hävringelotsarnas jaktvårdsförening, Naturbruksgymnasiet Öknaskolan, Fågelföreningen Tärnan, WWF, SSAB Oxelösund, Sörmlands Sparbank, Alvins fond, Oxelösunds kommun, Cramo Nyköping, Marelox, XLbygg Nyköping och Länsstyrelsen.

Arbete och resultat Det finns en grupp på 10tal personer som återkommande arbetat i projektet under dessa tre år. Ytterligare ett 20tal personer har hjälpt till på olika sätt. År 2016 hade vi 30 ejderhus och 30 platsbyggda enklare skydd på Hävringe. År 2017 byggde vi ytterligare 30 enkla skydd och modifierade ejderhusen genom att öppna upp dem. Under 2018 fortsatte vi med att öppna upp ejderhusen, vilket föranleddes av våra lärdomar att ådorna föredrog de mer öppna ejderhusen/skydden. Under 2018 flyttade vi dessutom några av de hus/skydd som ej blivit nyttjade av någon åda till en i våra ögon bättre plats. Foto: Jan Karlsson, Oxelösund Under ådornas häckning har vi besökt Hävringe 1012 dgr/år. Vi har dels bevakat ön från Vaktstugans utkikstorn under ett antal dagar och då bl a studerat den örnpredation som förekommit. Dessutom har vi både under ruvning och efter kläckning noga kontrollerat alla boplatser i hus/skydd, varav de allra flesta ådor kunde ses utan att vi störde dem. 2016 blev inget ejderhus bebott (utanför/alldeles intill 3 av husen ruvade dock ådor), medan 13 av de enklare skydden blev bebodda. 2017 var 14 av ejderhus/skydd bebodda. Nio av dessa ruvningar ledde till att det kläcktes ungar (kriteriet är att vi har hittat äggrester). 2018 var 22 ejderhus/skydd bebodda och 14 av dem ledde till att ungar kläcktes. Under 2017 och 2018 har några ådor fortsatt att häcka utanför/alldeles intill hus/skydd. Under 2017 och 2018 häckade även tre svärtor inne i hus/skydd.

Media och kontakter Projektet har skapat ett stort massmedialt intresse också. Lokaltidningen Södermanlands Nyheter skrev vid tre tillfällen om projektet. Journalister från Tidningen Skärgården och Jaktmarker & Fiskevatten gjorde reportage på ön, en grupp från Skärgårdsstiftelsen i Stockholm gjorde ett studiebesök liksom två representanter från WWF, regionalradion Radio Sörmland sände direkt vid två tillfällen, SVT/Östnytt gjorde ett reportage och ett inslag fick också vara med i P1:s Naturmorgon tack vare Lena Näslund. Sörmlands Ejderhusprojekt har redan inspirerat fågelföreningen i Tjust att starta ett eget ejderhusprojekt i deras skärgård. Dessutom finns det enskilda personer som blivit inspirerade att sätta ut ejderhus/skydd. Erfarenheter Vi har lärt oss att ådorna fördrar skydd som är mer öppna och vi har försökt att anpassa skydden därefter. Vi ser att ådorna varit mer benägna att häcka i de ejderhus/skydd som är placerade nära stugor, bodar och hamnen eftersom örnarna undviker att gå ned på dessa platser (vi ser en motsvarande placering bland de frihäckande ådorna.) Tre år är en kort tid och vi tycker det är glädjande att antalet ådor som nyttjar våra hus/skydd ökat för varje år. Det är en positiv trend som vi tror kan fortsätta. Frågeställningar Vi behöver ha mer tid för att se om tendensen att fler ådor väljer våra skydd kommer att hålla i sig Vi behöver en referensgrupp av frihäckande ådor för att se vilken häckningsframgång de har för att kunna bedöma om våra hus/skydd har någon positiv effekt. När vi väljer bland de frihäckande i referensgruppen kommer vi sträva efter att hitta ådor som matchar våra bebodda hus/skydd med avseende på avstånd till stugor, bodar och hamnen. Framtid För att kunna få svar på våra frågeställningar planerar vi att fortsätta med projektet tre år till. Vi har fått tillstånd av Länsstyrelsen att kunna fortsätta åren 2019 2021. Statens fastighetsverk, som är markägare, är informerade och också positivt inställda till en fortsättning.

Vi kommer söka mer pengar för att kunna fortsätta projektet i ytterligare tre år. Sörmlands Ejderhusprojekt/arbetsgruppen