Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Thoren Business School Gävle. Beslut. Thorengruppen AB

Beslut Thorengruppen AB jeanette.wilen@thorengruppen.se 2018-09-07 1 (21) Dnr2016:1794 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Thoren Business School Gävle

2 (21) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19-20 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning vid Thoren Business School Gävle avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Thoren Business Shool Gävle är en enskild gymnasieskola med Thorengruppen AB som huvudman. Skolan bedriver utbildning inom tre nationella program; Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Enligt skolans uppgifter för läsåret 2017/18 studerade 112 elever på ekonomiprogrammet, 67 elever på samhällsvetenskapsprogrammet och 50 elever på handels- och administrationsprogrammet. Undervisande lärare var samma läsår 14 till antalet. Skolinspektionen besökte skolenheten den 11 12 april, 2018. Besöket genomfördes av utredarna Robert Sondell och Britta Seeger. Vid besöket genomfördes fyra lektionsobservationer, minst en observation vid varje program, två gruppintervjuer med lärare som undervisar på de tre programmen, två gruppintervjuer med elever från alla tre program, en intervju med representanter för elevhälsan och en intervju med skolans rektor. Beslut: Skolinspektionen bedömer följande vid Thoren Business School Gävle Bedömningsområde Undervisning Undervisningen främjar i viss grad elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Lärarna behöver i högre utsträckning skapa förutsättningar för eleverna att utveckla förmåga och vilja att ta personligt ansvar för sina studier. Exempelvis behöver lärarna på ett tydligare sätt förmedla både förväntningar och krav på alla elever att delta i undervisningen.

3 (21) Bedömningsområde Värdegrund Utbildningen utformas i viss grad så att eleverna får en undervisning som stimulerar dem att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Skolan behöver skapa en samsyn och en gemensam strategi för hur värdegrundsarbetet ska integreras i all undervisning. Skolan behöver ge lärarna förutsättningar att utveckla sin undervisning avseende att leda värdegrundsdiskussioner, bemöta skilda åsikter samt inkludera samtliga elever i diskussioner. Bedömningsområde Bedömning Lärarna arbetar i viss grad för att bedömningarna av eleverna ska vara allsidiga och likvärdiga. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Skolans arbete med att säkerställa att bedömningar av elevernas kunskaper genomförs på ett likvärdigt sätt behöver utvecklas. Bedömningsområde Rektors ledarskap Rektorn har i viss grad ett aktivt ledarskap som leder och styr skolans utveckling av undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektor behöver - skapa förutsättningar för att integrera värdegrundsarbetet i all undervisning - förbättra förutsättningarna för lärarna att i högre grad samverka i bedömningsfrågor - följa och vid behov stödja lärarnas arbete med att i högre utsträckning skapa förutsättningar för alla elever att utveckla förmåga och vilja att ta personligt ansvar för sina studier.

4 (21) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 7 december, 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post till skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se, eller per post till Skolinspektionen, Box 3177, 903 04, Umeå. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 2016:1794) i de handlingar som sänds in. Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Bedömningsområdet undervisning Skolinspektionen bedömer att undervisningen i viss grad främjar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Bedömningen grundar sig på den information Skolinspektionen fått inför skolbesöket samt utifrån intervjuer och observationer vid skolbesöket. Informationen visar bland annat att skolans undervisning i högre utsträckning kan genomföras så att alla elever utvecklar sin vilja och förmåga att ta personligt ansvar för sina studier och sitt eget lärande. Nedan följer en återgivning och bedömning av den information kring undervisningen Skolinspektionen fått del av. Beskrivningen ges i förhållande till de bedömningskomponenter som myndigheten tagit fram för aktuell granskning (se bilaga 1 för nämnda bedömningskomponenter). Granskningen visar att undervisningen är målfokuserad, strukturerad och innehåller ett lärarstöd för eleverna. Elever uppger i intervju att lärarna är jätteengagerade och att de flesta lärare, vid behov, kan förklara undervisningens innehåll och uppgifter på olika sätt. Vidare uppger eleverna att det i huvudsak går bra att få stöd vid behov men att man ibland måste vänta länge då det är många elever som behöver hjälp och bara en lärare som kan hjälpa. Eleverna berättar att de brukar få en beskrivning av vilka kriterier som gäller för de olika betygsstegen och ibland exempel på uppgiftslösningar som motsvarar olika steg. Dock uttryckte några elever att det inte alltid är så tydligt hur betygskrite-

5 (21) rierna ska fungera. Lärare uppger i intervju att de brukar prata om målen i början av en kurs och sedan i fortlöpande dialog med eleverna. Skolan arbetar aktivt med Startblocket vilket kortfattat innebär att ett uttalat mål ska finnas för varje lektion. Varje lektion ska även inledas och avslutas på ett tydligt sätt. De observationer och de intervjuer med elever och lärare som Skolinspektionen har genomfört visar att lärare använder sig av Startblocket men att det sker i varierande grad och att vissa lärare tycker det är svårt. De flesta observerade lektioner har en tydlig inledning och ett logiskt flöde i genomgångar och aktiviteter. Ett relativt stort antal elever kommer dock sent till lektioner och missar då inledningen. Vid två av lektionerna är det även ett antal elever som kommer sent tillbaka från den paus som läggs in i mitten av lektionspasset. Allt lektionsinnehåll och samtliga lektionsmål, i de fall sådana är uttalade, går att koppla till syfte med aktuellt ämne och centralt innehåll för respektive kurs. Det är dock inte vid alla observerade lektioner som lärarna tydligt för eleverna visar på dessa kopplingar. Det framgår även att ambitionen med Startblocket är att samtliga lektioner ska ha ett tydligt avslut som samtigt ger eleverna möjlighet till reflektion. Den ambitionen möts inte alltid i de avslut som observerats. Ibland ställs en fråga till eleverna i helgrupp, när det är ett par minuter kvar av lektionen, om hur de tycker att det gick på lektionen. Eleverna ges på så vis inte reella möjligheter att fundera över samt besvara frågan. I intervju uppger elever att de brukar avsluta lektionerna med att prata om hur det har gått. Några elever menar att de inte har något särskilt avslut på lektionerna. Förutom de eventuella avbrott i fokus som de sena ankomsterna, omnämnda ovan, orsakar så är det inspektörernas bedömning att studiero råder på lektionerna och att majoriteten av eleverna i stor utsträckning ägnar sig åt skolarbete. I intervju uttrycker lärare att de har bra studiero på lektioner, att elever ibland kan behöva påminnas men att de vid tillsägelse fokuserar på skolarbete. En rutin som har införts på skolan är att lägga undan mobiltelefoner i början av varje lektion. En rutin som av observationer och intervjuer att döma fungerar relativt väl. Enligt lärare har rutinen förbättrat studieron och även bidragit till ett förbättrat studieresultat. I princip samtliga klassrum är möblerade med runda bord och tanken är att det ska underlätta samtal mellan elever, vid olika typer av samarbeten. Lärare uttrycker i intervju att det är ett större problem med de klasser eller elever som inte pratar särskilt mycket eftersom man vill ha

6 (21) en dialog kring uppgifterna i klassrummet. Eleverna uttrycker att studieron varierar; ibland är det för tyst och ibland på slutet av dagen kan det bli rörigt när alla är trötta. Det faktum att en del elever kommer sent har man vant sig vid. Granskningen visar att undervisningen till stora delar tar hänsyn till varje enskild elevs behov och förutsättningar. I intervju uppger lärare att planeringen av ett arbetsområde eller en kurs alltid måste utgå från den grupp elever som ska undervisas. Flera av lärarna betonar att utgångspunkten för planering och upplägg av undervisningen är elevernas kunskapsnivå, bakgrund, erfarenheter och intressen samt sammansättningen av elevgruppen. Lärarna i de observerade lektionerna uppmärksammar i de flesta fall de elever som behöver hjälp med en uppgift eller kanske behöver uppmuntran att delta i en diskussion. Vid tre av fyra lektioner finns det någon eller några elever som under delar av tiden är overksamma. Några elever uppger i intervju att man ibland kan sitta av lektioner utan att det uppmärksammas av lärarna. Samtidigt säger flera av de intervjuade eleverna att lärarna är bra på att ge beröm och att de försöker motivera sina elever. Vidare visar granskningen att undervisningen till stora delar utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar. Det framgår i intervju med elever och lärare att det periodvis är relativt hög frånvaro i en del klasser. Lärare uppger att det i vissa fall är en framgång bara att eleverna kommer till skolan och sitter med i klassrummet. Krav och förväntningar kan behöva anpassas efter situation och andra förhållanden i elevernas liv, uppger några lärare i intervju. Lärare uppger i intervju att mycket tid går åt till att få med alla på tåget. En stor del av arbetet handlar om att försöka hjälpa de som behöver motiveras samtidigt som man har grupper som vill utmanas med svårare uppgifter. I vissa klasser är kulturen att man ska lära sig och vara duktig och där drivs eleverna framåt av varandra, uppger en lärare. I andra klasser fungerar det i princip tvärtom. Lärarna berättar att de försöker hitta en variation i innehåll och upplägg med utgångspunkt i elevernas bakgrund och intressen. Eleverna uppger i intervju att de flesta lärare är bra på att ge beröm och på att uppmuntra dem i skolarbetet. Eleverna uttrycker i intervju att det går bra att föra fram synpunkter till både lärare och rektor och att det inte sällan sker förändringar utifrån elevsynunkter.

7 (21) Flera av lärarna uppger, som redan beskrivits ovan, att det är sammansättningen av elevgruppen och elevernas bakgrund, kunskapsnivå och intressen som måste vara utgångspunkt för planering och upplägg av undervisningen. Några lärare berättar att de i början av ett arbetsområde/kurs tar reda på elevernas synpunkter. När det gäller utvärdering av undervisningen berättar lärarna att muntliga uppföljningar kan ske. Ibland är det så tydligt vad som fungerar och inte, så att särskilda utvärderingar inte är nödvändiga. Det kan räcka med att stämma av muntligt med eleverna. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingarbete behöver inledas inom följande delar Lärarna behöver i högre utsträckning skapa förutsättningar för alla elever att utveckla förmåga och vilja att ta personligt ansvar för sina studier. Exempelvis behöver lärarna på ett tydligare sätt förmedla både förväntningar och krav på elever att delta i undervisningen. Skolinspektionens bedömning är undervisningen till stora delar utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar men att skolan och lärarna kan göra mer för att alla elever utvecklar ett personligt ansvar för sina studier. Enligt elever och personal är det inte ovanligt att elever kommer sent till lektioner eller är frånvarande från hela lektioner, vilket också bekräftades i de observationer som genomförts. Vidare framgår det i intervjuer med lärare och elever att det i vissa klasser är relativt många elever som endast i begränsad omfattning deltar i undervisningen. I observationerna kunde Skolinspektionen också se elever som inte påbörjade eller fullföljde sina uppgifter eller satt tysta i de samtal och diskussioner som var syftet med några lektioner. Enligt läroplanen för gymnasieskola ska lärarna utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande 1. Detta innebär att läraren ska ha den utgångspunkten 1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Lgy 11) (2011). Stockholm: Skolverket

8 (21) även i fall där elever uppvisar bevis på det motsatta förhållande; att de inte kan och eller vill ta det ansvaret. Lärarna kan inte bortse från detta läroplansuppdrag utan behöver ta ställning till hur undervisningen kan utformas så att elevernas vilja och förmåga att ta personligt ansvar gynnas. Elever har olika förutsättningar och utvecklas i olika takt, vilket gäller såväl tillägnandet av kunskaper som den personliga mognaden. I dessa processer behövs stöd och ledning av de vuxna i skolan. Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål 2. Skolinspektionen bedömer att lärarna i än högre utsträckning behöver förmedla förväntningar och ställa krav på alla elever när det gäller att delta i undervisningen. För att alla elever ska få ökade förutsättningar att utveckla förmåga och vilja till ansvar för sina studier behöver de också få större möjligheter till övning i att reflektera över sitt eget lärande i förhållande till de mål som finns för utbildningen. För att uppnå detta kan lärarna i än högre utsträckning tydliggöra för eleverna hur lektionsinnehåll kopplar till syfte och mål med kursen/ämnet. Tid och möjlighet till reflektion behöver också ges och de ansatser som finns, genom bland annat startblocket, för att göra detta i slutet av lektioner kan enligt Skolinspektionens bedömning utvecklas. Bedömningsområdet värdegrund Skolinspektionens bedömer att utbildningen i viss grad utformas så att eleverna får en undervisning som stimulerar dem att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Bedömningen grundar sig på den information Skolinspektionen fått inför skolbesöket samt utifrån intervjuer och observationer vid skolbesöket. Informationen visar bland annat att värdegrundsarbetet behöver 2 3 kap, 3, skollagen (2010:800)

9 (21) integreras i all undervising och att lärare behöver ges möjlighet att utveckla sin undervising avseende att leda diskussioner och bemöta olika åsikter. Nedan följer en återgivning och bedömning av den information Skolinspektionen fått del av. Beskrivningen ges i förhållande till de bedömningskomponenter som myndigheten tagit fram för aktuell granskning (se bilaga 1 för nämnda bedömningskomponenter). Granskningen visar att det finns uttalade ambitioner på skolan att i undervisningen återkommande behandla värdegrundsfrågor. Rektor uppger i intervju att de har gått ifrån att ha särskilda dagar som avsätts för värdegrundsfrågor till att dessa frågor ska ingå i undervisningen. Elever uttrycker i intervju att de ofta diskuterar olika värdegrundsfrågor i undervisningen men att en del lärare undviker vissa frågor eftersom diskussionerna lätt eskalerar. Vidare uttrycker elever att lärare även kan vara olika skickliga på att sakligt bemöta skilda ståndpunkter. Samtidigt uppger elever i intervju att många lärare på skolan är bra på att leda diskussioner och bemöta avvikande åsikter. Lärare uppger i intervju att man som lärare tar diskussioner med elever som framför åsikter som provocerar. I vilken utsträckning samtal och diskussioner om värdegrundsfrågor genomförs är delvis också avhängigt vilket klimat som finns i klasserna menar lärarna. I vissa klasser kan behovet vara större att fokusera på vissa frågor. Lärarna uppger att man som lärare säger ifrån direkt när man uppfattat något som inte är acceptabelt. När det gäller frågor om bemötande och trivsel uppger rektor att han och personalen arbetar medvetet med att skapa ett öppet och positivt klimat mellan de som arbetar på skolan och mellan personal och elever. Rektor uppger att han arbetar mycket tillsammans med kollegiet kring bemötandefrågor och hur man som lärare och vuxen kan vara en förebild. Lärare och elever tar i intervju spontant upp stämningen på skolan som någonting postitvt. Vid två lektionsobservationer så gavs eleverna möjlighet till diskussioner om värderings- och värdegrundsfrågor. Den ena diskussionen handlade om hur vi påverkas av och påverkar andra genom användande av sociala medier och den andra diskussionen handlade om mäns och kvinnors olika villkor i arbetslivet. I

10 (21) intervjuer framkom ytterligare exempel på hur olika lärare arbetar med värdegrundsfrågor i undervisningen. Enligt uppgift brukar till exempel läraren i psykologi återkommande behandla frågor om jämställdhet och likabehandling. Även i exemplevis historia och svenska tas genusfrågor upp, uppger lärare som betonar att det är viktiga frågor som också är i fokus hos eleverna. Andra exempel som lärare gav i intervju var ett projekt om utanförskap som eleverna arbetat med inom ramen för engelskämnet och ett arbete om likabehandling som tog sin utgångspunkt i filmen Sameblod. Vid de två lektionsobservationer som omnäms ovan uppmuntrade lärarna eleverna att föra fram sina synpunkter och åsikter. Det var vid båda lektionerna dock endast ett fåtal elever som framförde synpunkter. Lärarna gjorde några försök att uppmuntra fler elever att delta. Lärarna ställde ibland följdfrågor eller kommenterade det som eleverna förde fram medan vissa elevsynpunkter förblev okommenterade. I de klassrum Skolinspektionen besökte utvecklades inte något samtal varken mellan elever och lärare eller mellan elever. Det handlade främst om att läraren ställde frågor eller läste upp ett antal påståenden som eleverna fick respondera på. Lärarna underlättade inte heller för något samtal eller diskussion mellan eleverna. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar: Att skapa en samsyn och gemensamma strategier för hur värdegrundsarbetet ska kunna integreras i all undervisning på skolan samt skapa möjlighet för lärarna att utveckla sin undervisning avseende att leda värdegrundsdiskussioner och bemöta olika åsikter på ett sakligt och kunnigt sätt. Sammanfattningvis bedömer Skolinspektionen att Thoren Business School Gävle har kommit relativt långt när det gäller att integrera värdegrundsfrågor i undervisningen. Det finns många exempel på hur de värden som skolan ska förmedla tas upp och diskuteras inom ramen för olika teman och projekt. I de observationer som Skolinspektionen genomfört framgår också att elever ges möjlighet till reflektion kring aktuella värdegrundsfrågor. Granskningen visar dock att det endast är i ett begränsat antal ämnen som värdegrundsfrågor;

11 (21) såsom exempelvis jämställdhet och likabehandling, tas upp och diskuteras. Vidare framgår det av granskningen att lärarna i varierande grad har förmåga att leda diskussioner, bemöta skilda åsikter på ett sakligt och kunnigt sätt samt att skapa möjlighet för samtliga elever att ge uttryck för sina tankar och åsikter. I läroplanen för gymnasieskolan står att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla 3. Av skollagen framgår bland annat att utbildningen i skolväsendet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på 4. Av läroplanen framgår också att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att sådana förs fram i undervisningen. Samtidigt med detta framgår det tydligt att alla som verkar i skolan klart ska ta avstånd från sådant som strider mot de grundläggande värden som skolan har att förmedla. I den öppna diskussion som ska finnas i skolan ska läraren kunna bemöta eleverna med kunskap i syfte att försöka påverka dem att omfatta samhällets grundläggande värderingar. Detta ställer höga krav på lärarens egen medborgerliga kompetens och gestaltande av demokratiska ideal 5. Thoren Business School Gävle behöver utveckla arbetet med att integrera värdegrundsarbetet i undervisningen. Dels behöver samtliga ämnen och kurser omfattas av värdegrundsarbete och dels behöver lärarna få möjlighet att utveckla sin undervisning när det gäller att leda diskussioner och bemöta olika åsikter på ett sakligt och kunnigt sätt. Skolinspektionens rekommendation är 3 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Lgy 11) (2011). Stockholm: Skolverket 4 1 kap. 4 skollagen (2010:800) 5 Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012) Skolinspektionens rapport 2012:9. Stockholm: Skolinspektionen

12 (21) att skolan bör utveckla en samsyn och en gemensam strategi för hur värdegrundsarbetet ska integreras i all undervisning. I det arbetet är det viktigt att samtliga lärare får ökade möjlighet att genom reflektion tillsammans och enskilt samt genom kollegiala diskussioner synliggöra normer, värderingar och perspektiv i undervisningen. Det är viktigt som en grund för att, i undervisning, kunna förmedla och gestala de grundläggande värdena. Det finns lärare som kommit längre i det arbetet och en del i ett utvecklingsarbete kan vara att de lärarna delar med sig av sina erfarenheter och den kunskap de tillägnat sig. Erfarenhet och kunskap kan även hämtas utanför skolan, det viktiga är att rektor skapar förutsättningar för reflektion och diskussion i utvecklingssyfte. Bedömningsområdet bedömning Skolinspektionen bedömer att lärarna på Thoren Business School Gävle i viss grad arbetar för att bedömningarna av eleverna ska vara allsidiga och likvärdiga. Bedömningen grundar sig på den information Skolinspektionen fått inför skolbesöket samt utifrån intervjuer och observationer vid skolbesöket. Informationen visar att lärarna på olika sätt arbetar för att bedömningarna ska vara allsidiga och likvärdiga men att deras arbete kan utvecklas. Detta kan bland annat ske genom att skapa en organisation som möjliggör diskussion och samverkan mellan lärare inom den egna skolenheten och med lärare på andra skolenheter. Nedan följer en återgivning och bedömning av den information Skolinspektionen fått del av. Beskrivningen ska läsas i förhållande till de bedömningskomponenter som myndigheten tagit fram för aktuell granskning (se bilaga 1 för nämnda bedömningskomponenter). Granskningen visar att lärarna ger eleverna många möjligheter att visa vilka kunskaper de tillägnat sig under kusernas gång. Lärare uppger i intervju att de ger elever möjlighet att visa vad de kan på flera olika sätt och vid olika tillfällen fram till dess att betyg sätts. Lärare uppger att det är viktigt att se hela eleven och någon lärare betonar att hen försöker möjliggöra så att alla kursmål testas flera gånger med några månaders mellanrum. Lärare uppger att de försöker vara flexibla avseende när prov ska genomföras så att eleverna ska kunna prestera så bra som möjligt. Elever uppger i intervju att de ofta får många chanser att visa sina kunskaper.

13 (21) Vidare visar granskningen att många av lärarna på olika sätt samarbetar och stödjer varandra för att uppnå en likvärdig bedömning på skolan. Lärare uppger i intervju att de diskuterar tillsammans i kollegiet gällande till exempel vad eleverna har visat i olika ämnen. Vidare säger lärare att de tar mycket stöd från de nationella proven vid bedömning och att nivån på provet i de flesta fall ska återspeglas i betyget. Lärarna menar att det finns en samsyn mellan de lärare på skolan som har samma ämne och att det allmänt finns ett bra samarbets- och diskussionsklimat men att samarbete med andra skolor är begränsat. Det sker i viss utsträckning men då framförallt utifrån enskilda initiativ. Eleverna har också uppfattat att lärarna tar hjälp och stöd av varandra genom exemplevis sambedömning. Elever uttrycker i intervjuerna att lärarna är duktiga på att använda sig av sambedömningar. Skolverkets officiella statistik avseende relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg för våren 2017 och våren 2016 visar stora avvikelser mellan provbetyg och kursbetyg för samtliga prov i matematik, svenska och engelska. Andelen elever som fick högre kursbetyg än provbetyg var större och i vissa fall betydligt större jämfört med andelen som fick lika och andelen som fick lägre. Andelen med högre kursbetyg varierade mellan 48,2 och 84,6 procent. I samtliga fall är andelen högre än genomsnittet för riket vid motsvarande prov- och betygsomgång. I ett fall är andelen 5,7 procentenheter högre, i övriga fall är andelen på skoleneheten som har högre kursbetyg mellan 19,4 och 57,8 procentenheter högre än motsvarande andel på riksnivå. Lärare uppger i intervju att de inte har diskuterat dessa avvikelser på en övergripande nivå och för flera av lärarna som intervjuats var detta nya uppgifter. Skolinspektionen vill betona att avvikelserna i sig inte behöver handla om inkorrekta bedömningar men att den här typen av avvikelser bör diskuteras. Rektor uppger som en delförklaring till avvikelserna att lärarna ger eleverna väldigt många tillfällen att genom kompletteringar och dylikt öka sina kunskaper och därmed kunna höja sina betyg. Avvikelser som uppmärksammas följs upp, betonar rektor. Vidare uppger rektor att korrelationen mellan prov och betyg har ökat när Skolverket har flyttat fram de nationella proven så att de genomförs längre fram på terminen. I övrigt uppger rektor att han är säker på att lärarnas betygssättning är korrekt.

14 (21) Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar: Att utveckla skolans arbete med att säkerställa att bedömningar av elevernas kunskaper genomförs på ett allsidigt och likvärdigt sätt. Skolinspektionen bedömer att lärarna på Thoren Business School Gävle bedömer elevernas kunskaper utifrån ett allsidigt underlag samt att de strävar efter att bedömningarna ska vara likvärdiga. Det är dock Skolinspektionens bedömning att skolans arbete för att säkra en likvärdig bedömning behöver utvecklas. Det framgår av granskningen att insatser såsom sambedömning och diskussioner med mera genomförs i syfte att säkerställa riktiga bedömningar. Däremot saknas en systematisk skolövergripande organisation för att säkerställa likvärdighet i bedömning och även i betygssättning. Inte heller finns det något system som möjliggör för lärarna på skolenheten att delta i diskussioner och bedömningsaktiviteter med lärare på andra skolor. Det är viktigt att elevers kunskaper bedöms på ett likvärdigt sätt oavsett vilket program de valt eller i vilken skola de går, om skolan ska bli likvärdig för alla elever. En förutsättning för detta är kollegialt samarbete mellan lärare samt samverkan inom och mellan skolor. I sammanhanget vill Skolinspektionen också betona vikten av att sådana avvikelser mellan provbetyg och kursbetyg som redovisats ovan diskuteras i syfte att förstå vad avvikelserna består av. Detta är viktigt som ett led i skolans arbete med att säkerställa likvärdiga och trovärdiga bedömningar. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer behöver lärare regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till

15 (21) kunskapskraven 6. Vidare framkommer att rektorn bör stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper. Skolinspektionen finner i en granskning att sambedömning och extern bedömning 7 är åtgärder som minskar genomsnittliga avvikelser och därmed bidrar till en likvärdig bedömning av nationella prov. Även avidentifierade prov tycks he an återhållande effekt på avvikelsegraden 8. Det talar enligt Skolinspektionen för att avidentifiering, sambedömning och extern bedömning kan främja likvärdigheten. Skolinspektionens bedömning är att rektor bör skapa en organisation som möjliggör för skolenhetens alla lärare att i än högre grad samverka kring bedömningsfrågor både inom den egna skolan och med lärare på andra skolor. Bedömningsområdet rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer att rektorn på Thoren Business School Gävle i viss grad har ett aktivt ledarskap som leder och styr skolans utveckling av verksamheten. Nedan följer en återgivning och bedömning av den information Skolinspektionen fått del av. Texten ska läsas i förhållande till de bedömningskomponenter myndigheten har tagit fram för aktuell granskning (se bilaga 1). Granskningen visar att rektorn på Thoren Business School har god kännedom om hur undervisningen bedrivs, vilka resultat den genererar samt vad som orsakar resultaten. Skolans resultat följs kontinuerligt på flera sätt och på olika nivåer. Rektor tar del av den uppföljning av elevernas kunskapsutveckling som 6 Skolverket, (2011). Planering och genomförande av undervisningen. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes. 7 Extern bedömning avser här att någon annan än elevernas ordinarie lärare i ämnent bedömer provet. 8 Skolinspektionen (2017). Bedömningsprocessernas betydelse för likvärdigheten. Ombedömning av nationella prov 2016. Stockholm: Skolinspektionen.

16 (21) lärarna gör löpande. Vid behov genomförs särskilda insatser för att stödja elevers utveckling och elevhälsan involveras där det behövs. I intervjuer med rektor och med lärare tydliggörs att förutom den regelbundna uppföljningen av elevernas måluppfyllelse följs antal F upp kontinuerligt. En insats för att stötta upp elever som riskerar inte nå upp till kraven är coachtiden på fredagar. Där finns alltid lärare som kan ge riktad undervisning till enskild eller till en grupp i olika delar. För de elever som ligger i riskzonen är coachtiden obligatorisk. Det framgår av intervju med rektor och med representanter för elevhälsan att innehåll i och upplägg av coachtiden har följts, utvärderats och justerats för att på bästa sätt uppnå sitt syfte. Utvärderingar av undervisningen genomförs regelbundet muntligt och informellt av elever och lärare tillsammans och vid några tillfällen per läsår även mer formellt och skriftligt genom att elever får besvara enkäter. Enkäterna undersöker elevernas uppfattning om bland annat elevinflytande, trygghet och studiero samt om undervisning och lärande. Utifrån de utvärderingar som genomförs sker vid behov justeringar i upplägg, innehåll och genomförande av undervisning. Rektor uppger att han ofta samtalar med elever som ett sätt att skaffa sig information om hur undervisningen fungerar och besöker ibland även lektioner. Elever uppger i intervju att rektor ibland besöker lektioner och att man som elev kan gå till rektor och föra fram synpunkter kring undervisning. Eleverna ger också exempel på förändringar som skett efter att de fört fram synpunkter. Lärare uppger i intervju att rektor vid behov kan besöka lektioner och ge stöd till lärare, när det efterfrågas. All undervisande personal utgör ett arbetslag och varje vecka har de arbetsmöten där man bland annat kan delge varandra vad som fungerar bra och mindre bra i undervisningen samt ge varandra råd och vägledning. Rektor deltar i dessa diskussioner, så även representanter från elevhälsan. Ett bokslut av kunskapsresulstaten genomförs i slutet av varje läsår och ett samlat analysarbete utifrån föregående läsårs resultat, där även resultat av bland annat enkäter innefattas, genomförs i början av varje läsår. Detta arbete genomförs av undervisande personal och av rektor. Arbetet utmynnar i mål eller fokusområden som sedan gäller för läsåret. Rektor uppger att årets fokusområden är stimulans, utmaningar och studiero. I intervjuer med lärare och

17 (21) med representanter för elevhälsan framkommer även att ett fokusområde som har identifierats handlar om hur man talar till och bemöter varandra, ett samarbete med Friends har därför inletts under innevarande läsår. Det är ett koncernövergripande samarbete. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionens sammanfattande bedömning är att rektorn för Thoren Business School Gävle har ett aktivt ledarskap som leder och styr skolans utveckling av undervisningen. De rekommendationer som lämnats under övriga bedömningsområden i detta beslut innebär dock att rektor, som en av flera delar, på ett tydligare sätt behöver skapa förutsättningar för att integrera värdegrundsarbetet i all undervisning. Granskningen visar att arbetet med att integrera värdegrundsarbetet i undervisning behöver utvecklas. Det finns goda exempel på hur de värden som skolan ska förmedla tas upp och diskuteras inom ramen för olika teman och projekt men det är i dagsläget begränsat till vissa ämnen och kurser. Av granskningen framgår det även att lärare behöver få möjlighet att utveckla sin undervisning när det gäller att leda diskussioner och bemöta olika åsikter på ett sakligt och kunnigt sätt. Utbildningen i skolväsendet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på 9. I den öppna diskussion som ska finnas i skolan 10 ska läraren kunna bemöta eleverna med kunskap i syfte att försöka påverka dem att omfatta samhällets grundläggande värderingar. Detta ställer höga krav på lärarens egen medborgerliga kompetens och gestaltande av 9 1 kap. 4 skollagen (2010:800) 10 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Lgy 11) (2011). Stockholm: Skolverket

18 (21) demokratiska ideal 11. Skolinspektionens bedömning är att rektor tillsammans med lärarna behöver verka för en samsyn och en gemensam strategi för hur värdegrundsarbetet ska integreras i all undervisning. I detta arbete behöver rektor skapa förutsättningar för lärarna att reflektera, både enskilt och tillsammans, för att synliggöra normer, värderingar och perspektiv i undervisningen. Rektor behöver även förbättra förutsättningar för lärare att i högre grad samverka kring bedömningsfrågor. Det framgår av granskningen att det saknas en skolövergripande organisation för att säkerställa likvärdighet i bedömning och även i betygssättning. Inte heller finns det system som möjliggör för lärarna på skolenheten att delta i diskussioner och bedömningsaktiviteter med lärare på andra skolor. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer behöver lärare regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven 12. Vidare framkommer att rektorn bör stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutioner och former för att utvärdera elevernas kunskaper. Skolinspektionens bedömning är att rektor behöver skapa en organisation som möjliggör för skolenhetens alla lärare att i än högre grad samverka kring bedömningsfrågor både inom den egna skolan och med lärare på andra skolor. Vidare behöver rektor följa lärarnas arbete med att i än högre utsträckning 11 Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012) Skolinspektionens rapport 2012:9. Stockholm: Skolinspektionen. 12 Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen. Skolverkets allmänna råd med kommentater. Stockholm: Fritzes.

19 (21) skapa förutsättningar för alla elever att utveckla förmåga och vilja att ta personligt ansvar för sina studier. Granskningen visar att skolan kan göra mer för att alla elever utvecklar ett personligt ansvar för sina studier, bland annat kan lärarna på ett tydligare sätt förmedla både förväntningtar och krav på elever att delta i undervisningen. Enligt läroplanen för gymnasieskola ska lärarna utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande 13. Detta innebär att lärare ska ha den utgångspunkten även i fall där eleverna uppvisar bevis på det motsatta förhållandet; att de inte kan eller vill ta det ansvaret. Rektor har ansvar att se till att förutsättningar finns både för lärare att utföra sitt uppdrag och för elever att uppnå de mål som är uppsatta. Rektor behöver därför följa det arbete som lärarna gör samt ge dem stöd i de fall det behövs. På Skolinspektionens vägnar X Gabriel Brandström Beslutsfattare X Britta Seeger Föredragande Signerat av: Britta Seeger Signerat av: Gabriel Brandström I handläggningen av ärendet har även Robert Sondell medverkat. 13 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Lgy 11) (2011). Stockholm: Skolverket

20 (21) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: fyra lektionsobservationer två gruppintervjuer med elever två gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden I granskningen ingår fyra bedömningsområden. I granskningen värderas kvaliteten inom varje bedömningsområde med hjälp av ett bedömningsschema som innehåller tre nivåer: i låg grad, i viss grad och i hög grad. Inom respektive område granskas följande delar: Undervisning: I vilken grad får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål? Viktiga delar att undervisningen är målfokuserad, strukturerad och innehåller ett lärarstöd för eleverna; att klassrumsmiljön präglas av studier och eleverna ägnar sig åt skolarbete; att undervisningen tar hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar samt att den utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar.

21 (21) Värdegrund: I vilken grad får eleverna en undervisning som stimulerar dem att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar? Viktiga delar är att lärarna uppmuntrar att skilda uppfattningar förs fram samtidigt som de klart tar avstånd från sådant som strider mot de grundläggande värden som skolan har att förmedla samt att undervisningens bedrivs så att elever uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Bedömning: I vilken grad arbetar lärarna för att deras bedömningar ska vara allsidiga och likvärdiga. Viktiga delar är att lärarna utgår från ett underlag där eleverna fått visa sina kunskaper på olika sätt och vid olika tillfällen samt att lärarna använder olika metoder för att försäkra sig om att de gör likvärdiga bedömningar. Rektors ledarskap: I vilken grad leder och styr rektorn skolans utveckling av undervisningen? Viktiga delar är att rektorn leder lärarnas arbeta med att utveckla sin undervisning och verkar för elevers lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet samt att rektorn fattar beslut om sin enhets inre organisation efter elevernas behov och förutsättningar. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/regelbundenkvalitetsgranskning/