Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 007 nr april 008
Innehåll Sida Förord............................................................ 1 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället........................ Målområde : Ekonomisk och social trygghet............................. 5 Målområde : Trygga och goda uppväxtvillkor............................ 10 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet.................................. 15 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter...................... 17 Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.................. 18 Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning............................. 19 Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa........ 1 Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet..................................... Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel....................... 5 Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.................................... 7 Fakta om s kommun.........................................
008-06-09 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut 007 1. Inledning Sedan 005 har kommunen arbetat med att årligen ta fram lokala välfärdsbokslut. Syftet med välfärdsboksluten är att det skall stimulera till bredare diskussioner och därmed bidra till ett välgrundat beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av åtgärder. Vårt lokala välfärdsbokslut utgår i princip från Folkhälsoinstitutets modell och har i stort samma struktur och indikatorer som de tidigare gjorda välfärdsboksluten. Några lokala indikatorer har dock tillkommit och rådet arbetar med att ta fram fler. Folkhälsorådet har successivt utvecklat arbetet med att förbättra och kommentera statistiken i samarbete med UMAS, socialmedicinska enheten och avdelningen för Hållbar utveckling inom Helsingborgs stad. Under hösten 007 analyserade en grupp studenter från Malmö Högskola, Folkhälsovetenskapliga programmet, vårt lokala välfärdsbokslut för 006 och presenterade en analysrapport under januari 008. I rapporten framföres flera intressanta förslag och frågeställningar kring val av indikatorer, analyser av statistik etc. som arbetsgruppen har haft som vägledning i utformandet av välfärdsbokslutet för 007. Inom alkohol- och drogområdet har kommunen ett alkohol- och drogpolitiskt program som följs upp årligen. Särskilda insatser mot alkohol och droger har under de senaste sex åren genomförts med bidrag från Länsstyrelsen. Vidare har en arbetsgrupp under ledning av en projektledare regelbundet planerat och genomfört olika aktiviteter inom ämnesområdet. Trots att statistiken visar något bättre siffror i förhållande till 006 behövs kontinuerliga insatser mot bruket av alkohol och droger. En särskild lägesrapport redovisas årligen till kommunfullmäktige. Rådet måste utveckla bättre metoder i syfte att involvera de kommunala förvaltningarna i arbetet med att ta fram fler lokala indikatorer samt utveckla analyserna av statistiken. Särskilt viktigt är det att utveckla samarbetet med vårdcentralerna och få med regionens lokala statistik inom vårdområdet. Kommunfullmäktige beslutade 008-05-7 att godkänna lokalt välfärdsbokslut 007 för s kommun enligt bilaga Kf 44/08.. Ny folkhälsoplan för kommunen 007 En arbetsgrupp, inom kommunens folkhälsoråd, arbetade fram en ny folkhälsoplan utifrån de 11 nationella målområden för folkhälsan som antogs av kommunfullmäktige 007-10-0. Folkhälsoplanen ligger till grund för det mer långsiktiga hälsoarbetet och skall knytas ihop med de årligen upprättade välfärdsboksluten. I det ingår att ta fram årliga mål som beskrivs och redovisas i välfärdsbokslutet.
. Följande arbetsområden och mål föreslås prioriteras under 008: a) Övergripande tobakspolicy för kommunen Flera indikatorer pekar på att tobaksanvändningen är högre i s kommun än i regionen. Mot denna bakgrund har rådet, under 4:e kvartalet 007, påbörjat arbetet med att upprätta ett förslag till övergripande tobakspolicy för kommunen. I arbetsgruppen ingår representanter för kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, miljökontoret, vårdcentralerna samt folktandvården. Som mål för 008 föreslås: att folkhälsorådet får till uppgift att ta fram en övergripande tobakspolicy för kommunen samt förslag till implementering av policyn. b) Näringspolicy/Sockerpolicy. En rapport om elevers vikt och läskkonsumtion, från Malmö Högskola 006, ger vid handen att s kommuns elever dricker mer läsk än elever i Lund som man jämförs med i undersökningen. Undersökningen pekar också på möjligheten att sockerintaget är jämförelsevis högt bland skoleleverna i s kommun. Fr.o.m. hösten 008 kommer skolsköterskorna, i kommunen, att rapportera längd och vikt på alla elever i åk 4 till UMAS, socialmedicinska enheten. Vi kommer då att kunna jämföra vår BMI-statistik med andra jämförbara kommuner samt ha möjligheter att utläsa ev. samband med BMI, antal gymnastiklektioner, antal ätande elever i skolans måltider etc. Som mål för 008 föreslås: att folkhälsorådet får till uppgift att undersöka behoven och förutsättningarna för att ta fram en övergripande Näringspolicy/sockerpolicy för kommunen. Tommy Cedervall Ordförande i FHR Börje Norén Folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér Friskvårdskonsulent
Målområde nr 1. Delaktighet och inflytande i samhället Omfattar bestämningsfaktorerna politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet Indikator 1: Ej röstande Andelen ej röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige Ej röstande (%) 00 006 6, 1,0 19,9 6,6 1,8 0,6 Källa: SCB, valstatistik Indikator : Jämställdhetsindex Sammanvägning av 1 variabler som redovisar skillnader mellan kvinnor och män Jämindex 00 004 005 006 Bästa kommun Sämsta kommun 160,5 75,9 06,7 * 18,5 85,5 08,5 165, 71,5 11, * Ej tillgänglig Källa: SCB Indikator : Diskriminering Ingen statistik för Diskriminering redovisas då antalet svarande är lågt
Indikator 4: Social delaktighet Andelen personer som uppger att de har deltagit i någon fritidsaktivitet (1 olika aktiviteter anges) under de senaste 1 månaderna 4:1 Ej med i förening/studiecirkel Ej med i förening/studiecirk. (%) 45,6 4,8 48,5 44,1 Källa: Folkhälsoenkät 004 Drygt hälften av kommunens invånare har under de senaste 1 mån deltagit i någon fritidsaktivitet. 4: Konsthallen, antal besökare Konsthallen, antal besökare 005 006 007 Besökare 18 000 17 70 17 785 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 4: Biblioteket, antal besök per år Biblioteket, antal besökare/år 004 005 006 007 Ljungbyhed 119 60 17 706 95 07 9 60 84 89 1 17 95 60 9 897 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Indikator 5: Låg tillit Andelen personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människor Låg tillit (%) 51, 46,8 47,8 4,5 Källa: Folkhälsoenkät 004 Kommentarer till indikator 4 och 5. Tilliten och delaktigheten är låg i regionen och ännu lägre i kommunen. Enligt statistiken uppger hälften av alla kommunens invånare att de i allmänhet inte litar på andra. Det är svårt att förklara vad det beror på, men kommunens ambition att öka tillgängligheten och förbättra kommunikationen mellan invånare, politiker och förvaltningar kan förhoppningsvis förbättra situationen. Fler idéer och nya tankegångar behövs för att förbättra siffrorna i framtiden. Folkhälsorådet s kommun. 4
Målområde nr. Ekonomisk och social trygghet Omfattar bestämningsfaktorerna ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, trygghet i närmiljö Indikator 6: Ej eftergymnasial utbildning Andelen av befolkningen som saknar eftergymnasial utbildning. Ej eftergymn. utbildn. (%) 004 005 006 Kv Kv Kv 79 68 6 8 6 69 7 6 6 84 69 70 78 61 6 8 67 69 Källa: SCB, utbildningsregistret (ålder 18-64 år) Kommentar Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning är låg. En del av förklaringen ligger möjligtvis i de för kommunen traditionella yrkesvalen. Det är viktigt att säkerställa att skolan och gymnasieskolan i kommunen informerar om och ger goda förutsättningar för fortsatta studier. Folkhälsorådet s kommun. Indikator 7: Arbetssökande Andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder 7:1 Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa (%) 005 006 4 4 5 5 5 4 4 4 Källa: Kommunala basfakta Enligt AMS är de som registreras i kategorierna platsförmedlingsservice, vägledningsservice samt väntar på beslutad åtgärd, definierade som öppet arbetslösa. 5
7: I arbetsmarknadsåtgärder I arbetsmarknadsåtgärder (%) 005 006 Källa: Kommunala basfakta Indikator 8: Inkomstnivå Andelen av befolkningen med hög- respektive låginkomstgräns Hög-/låginkomsttagare (%) 00 004 H L H L H L H L 5 9 11 7 7 1 6 9 15 1 17 5 9 11 6 7 1 6 8 17 18 Hög- och låginkomsttagare definieras som de 0% av inkomsttagarna med högst resp lägst inkomst i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst 0-64 år. Källa: Kommunala basfakta, FHI, (SCB) Indikator 9: Svagt socialt stöd Andelen av befolkningen som uppger att de inte har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Svagt emotionellt stöd (%) 6,6,4 40,8 7,4 Källa: Folkhälsoenkät 004 Med emotionellt stöd menas att personen har någon i sin närhet som ger stöd i livskriser och svåra situationer. Svagt praktiskt stöd (%) 18,8 4,8 4,5 7,8 Källa: Folkhälsoenkät 004 Med praktiskt stöd menas att personen har någon som kan hjälpa till vid t ex sjukdom eller praktiska problem. 6
Indikator 10: Brottslighet Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per 10 000 invånare Anmälda brott 004 005 006 007 004 005 006 007 Totalt Därav våldsbrott 16 1601 188 1548 1559 175 1744 1541 154 19 1575 1416 6 10 6 47 8 116 108 104 117 114 Antal per 10 000 invånare (medelfolkmängden) Källa: BRÅ, Kommunala basfakta. Kommentar Antalet anmälda brott i var år 007 ca 650 st färre än år 006. Största minskningen i antalet brott ligger på kategorierna inbrott i garage och källare/vind, cykelstölder och stölder ur personbilar. Anmälningar som ligger kvar på samma nivå är våld mot kvinnor inomhus som lever i nära relation med misstänkta gärningsmän och våld utomhus mot män, där förövaren oftast är en obekant person. BRÅ, s kommun. Indikator 11: Trygg miljö Andelen personer som uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade 11:1 Osäker i bostadsområdet Osäker i bostadsområdet (%) 17,8 0, 7,0 8,6 Källa: Folkhälsoenkät 004 7
11: Trygghetsindex Sammanvägning av variabler. Skala 1-7 där 7 är sämst. Trygghetsindex 006 007,67,00 Källa: Lokalt Brå, s kommun. Kommentar Polisens trygghetsmätning på indexvärdet,00 belyser samma faktum att medborgarna i uppfattar att man år 007 lever tryggare och är mindre oroad för att bli utsatt för brott i området där man bor. Kvarstående problem handlar om hög hastighet på bilar och buskörning av mopedburen ungdom, samt i viss omfattning oro för berusade eller missbrukande personer som bor intill den egna bostaden. BRÅ, s kommun. Indikator 11: Micke Mek Micke Mek Byte av glödlampor Fästning av sladd/tätningslist Upphängning av gardin, lampa m m Flytt av lådor/möbler m m Övrigt Totalt antal besök 54 1 11 9 40 475 Källa: Socialförvaltningen, s kommun. Kommentar Som förebyggande insats har äldreomsorgen en fixarverksamhet som benämnd Micke Mek. Verksamheten vänder sig till personer över 75 år, bosatta och folkbokförda i s kommun. Verksamheten är kostnadsfri och kommuninvånaren behöver inte vara aktuell för insatser i övrigt från socialförvaltningen. Från och med 008 bedriver vi även uppsökande verksamhet genom att erbjuda ett förebyggande hembesök till befolkningen som är 80 år eller äldre och inte har insatser från vård och omsorg. Socialförvaltningen, s kommun. 8
Indikator 1: Karies Kariesangripna och fyllda tänder (DFT decade teeth filled) Utan skador (%) -19 år 004 005 007 58 58 61 65 Källa: Folktandvården Indikator 1: Ej förvärvsarbetande resp förtidspensionärer 1:1 Ej förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande (%) 00 004 005 Kv Kv Kv 1 0 6 6 0 6 6 0 6 4 6 Källa: SCB,(RAMS) 1: Förtidspensionärer Förtidspensionärer (%) 005 006 17 1 10 8 17 1 10 8 Källa: Kommunfakta Uppgift för tas ej fram 9
Målområde nr. Trygga och goda uppväxtvillkor Omfattar bestämningsfaktorerna miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Indikator 14: Behörighet till gymnasieskolan Andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 00 004 005 006 007 9 87 89 9 94 89 81 88 87 88 91 84 88 89 91 Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 00 004 005 006 007 90 89 88 90 89 87 87 85 87 86 88 88 87 88 87 Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 00 004 005 006 007 91 91 90 91 90 89 88 87 88 88 90 89 89 89 89 Källa: Skolverket 10
Kommentar I riket har sedan år 00 mellan 88 och 90 procent av eleverna lämnat grundskolan med behörighet att söka nationella gymnasieprogram. Resultaten är över tid något sjunkande. I ligger resultaten 1- procent lägre än riksgenomsnittet. I svänger resultaten lite mer mellan åren, men de avviker inte stort. Alla år utom ett ligger resultaten över skånesnittet. Nedgången i resultat över tiden som riket uppvisar kan inte ses i. En uppseendeväckande avvikelse i s resultat gentemot och är däremot skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. I har flickorna påtagligt bättre resultat än pojkarna alla år utom 005. Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun Indikator 15: Barnfattigdom Andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag i kommunerna år x. Statistik: Barnfattigdomsindex 15:1 Antal barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag Antal barn 0-17 år 00 004 005 448 44 891 1 95 807 455 45 689 1 9 55 40 45 71 1 98 15 15: Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 00 004 005 14 16 1 14 16 1 1 16 1 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta 11
15: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 007 191 Källa: Socialförvaltningen, s kommun 15:4 Antal hushåll med barn, då även umgängesbarn Antal hh med barn, då även umgängesbarn med ek bistånd 007 59 Källa: Socialförvaltningen, s kommun Umgängesbarn är barn vars föräldrar är skilda och är skrivna hos den ena men är hos andra föräldern enl avtal. Kommentar Jämförande statistik för tidigare år kan ej redovisas. Dock visar det sig att det ekonomiska försörjningsstödet minskat under 007 men det går ej svara på om även ärendemängden minskat. Socialförvaltningen, s kommun Indikator 16: In- och utflyttning Andelen in- och utflyttade per år Kommunen 004 005 006 007 Inflyttade Utflyttade Netto 800 754 + 46 989 9 + 67 1 01 95 + 59 1 164 981 + 18 Länet 004 005 006 007 Inflyttade Utflyttade Netto 4 500 18 94 +5 558 0 009 6 +7 77 6 779 7 808 4 06 5 90 +1 716 +1 518 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta; www.scb.se. 1
Indikator 17: Barn- och ungdomsinflytande Andelen barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön skall se ut, t ex när det gäller lokalerna och skolgården Antal elevråd per skola, s kommun 006 007 Elevråd Elever Elevråd Elever Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Antilopen Totalt 1 1 1 7 1 10 1 48 0 1 1 1 4 1 4 1 1 6 4 0 146 Källa: Barn och utbildningsförvaltningen s kommun. Indikator 18: Simkunnighet Andelen simkunniga elever i årskurs. Simkunniga åk, 5 m (%) 004 005 006 007 8 81 85 89 Källa: Simundervisning, Kultur- och fritidsförvaltningen s kommun. Indikator 19: Låg födelsevikt Antal/1 000 låg födelsevikt < 500 g 001-00 00-004 76,6 8,6 9, 59, 4,7 4,0 Källa: Kommunala basfakta. Kommentar Man vet i dag att rökning under graviditeten är ett riskbeteende även om man inte kan se något linjärt sammanhang mellan rökande blivande mödrar och låg födelsevikt. Gällande har låg födelsevikt minskat tydligare än i övriga landet/. Klart är att fortfarande ligger otillfredsställande högt. Ungdomshälsovårdsöverläkaren, Helsingborgs lasarett 1
Indikator 0: Årsarbetare i förskolan Andelen årsarbetare i förskolan per barn (exkl städ- och kökspersonal samt personal i arbetsmarknadspolitisk åtgärd) Inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola 00 004 005 006 007 5,6 5,5 5,4 6,8 5,5 5,4 6,8 5, 5, 5,6 5, 5,1 5,5 Källa: Skolverket, Kommunala basfakta; Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun. 14
Målområde nr 4. Ökad hälsa i arbetslivet Omfattar bestämningsfaktorerna arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet Indikator 1: Ohälsotal Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 1:1 Ohälsotal Ohälsotal 00 004 005 006 007 Kv Kv Kv Kv Kv 76 5 56 51 6 7 77 5 55 51 5 7 74 5 54 46 4 6 71 51 5 44 4 5 6 45 46 9 0 1 Siffror anges i antal ohälsodagar per person och år Källa: Riksförsäkringsverket, 00; Kommunala basfakta; 007: FK Nordväst, databas STORE 1: Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa (%) Källa: Folkhälsoenkät 004 18 0 11 15 Indikator : Dålig självskattad hälsa Andelen personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Dålig självskattad hälsa (%) Källa: Folkhälsoenkät 004 16 17 1 1 15
Indikator : Saknar inflytande i arbetslivet Andelen personer som uppger att de saknar frihet att bestämma hur deras arbete skall utföras Svagt stöd från överordnade (%) 004 6, 5,6 6,1 5, Källa: Folkhälsoenkät 004 Indikator 4: Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande Arbetsskador 00 00 004 005 Kv Kv Kv Kv 17 15 14 15 17 15 16 15 15 17 17 15 14 1 1 0 15 1 16 1 11 16 1 1 Siffrorna anger antal arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande och år. Inkluderar både arbetsplatsolyckor & arbetssjukdom. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Kommunala basfakta 16
Målområde nr 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Omfattar bestämningsfaktorerna buller, miljöer som kan relateras till skador och produkter som kan relateras till skador Indikator 5: Skador och förgiftningar 5:1 Dödlighet i skador och förgiftningar Dödlighet i skador & förgiftningar 1999-00 000-004,7,,7 6,6 5,6 6,5,0,4,9 7,5 5,9 6,7 Anges per 10 000 invånare (medelfolkmängd) 5: Självmord Självmord 1999-00 000-004 1, 0,9 0,9,1,, 1,0 0,9 0,9,1,, Källa: Kommunala basfakta, databasen. Anger antal döda på 10 000 (+15 år). Indikator 6: Buller Andel av befolkningen som är besvärad av buller i bostaden respektive utomhus Buller från trafik (%) 004 9,0 1, 15, 11, Källa: Folkhälsoenkät 004 17
Målområde nr 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikator 7: Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus 7:1 Antal besök på Ungdomsmottagningen i Antal besök på Ungdomsmottagningen i 006 007 1 051 1 18 Källa: Ungdomsmottagningen i 7: Antal FaR Antal FaR 006 007 Kv Totalt Kv Totalt 7 16 4 8 15 4 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Kommentar Verksamheten genomförs av Vårdcentralen i och kultur- och fritidsförvaltningen och drivs i projektform. Verksamheten kommer att utvärderas av Lunds Universitet. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 18
Målområde nr 7. Gott skydd mot smittspridning Omfattar bestämningsfaktorerna förekomst av smittämne och förekomst av immunitet Indikator 8: Barnvaccinationer Andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Barnvaccinationer tre år efter födelseår Vaccinationsår 05 06 07 05 06 07 05 06 07 Sjukdom Stelkramp* Kikhosta* Mässling, Påssjuka, Röda hund** 99 99 9 99 99 9 97 97 91 99 99 95 99 99 95 99 99 96 99 99 95 99 99 95 99 99 96 * Andel (%) barn som fått injektioner ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin Källa: Smittskyddsinstitutet (via kommunala basfakta) Indikator 9: Klamydia 9:1 Klamydia - antal rapporterade Klamydia - antal rapporterade 004 005 006 007 86 (*49) 4 8 78 (*4) 4 5 (*) 4 5 61 (*4) 6 5 * Prover tagna vid Ungdomsmottagningen i Källa: Smittskyddsinstitutet samt Region s Ungdomsmottagning i. Kommentar Siffrorna kan ev vara 5% högre för 006 enligt uppgift från Smittskyddsinstitutet. Mutation upptäckts under hösten 006. Enligt personal på Ungdomsmottagningen i har det under 006 varit problem med diagnostiseringen därav lågt antal rapporterade fall 006. 19
9: Antal tagna Klamydiaprov Antal tagna Klamydiaprov 006 007 10 69 Källa: Region s Ungdomsmottagning i. Kommentar När man hittar en klamydiainfektion görs en smittspårning. Har det varit ett ökat antal klamydiainfektioner innebär det att man på varje infektion får in ett antal personer i sin smittspårning. Det kan troligen vara en förklaring till att det tagits fler prover. Region s Ungdomsmottagning i. 0
Målområde nr 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex Indikator 0: Aborter Antalet aborter per 1000 kvinnor 15-19 år Tonårsaborter, totalt 1999-0 000-04 001-05 00-06 16,0 1,7,7 17,5,,8 17,7 1,4, 0,7 1,6 4,0 Antal per 1000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommentar Sammanslagningen av siffror för Ängelholm och gällande tonårsaborter visar en rejäl ökning av antalet aborter under 007. Ungdomsmottagningen i kan ej ge exakta siffror för enbart då läkare saknas och alla går via Ängelholm. En anledning till ökningen är preventivmedelsfrågan. Många ungdomar har i dag en rädsla för hormonpreparat och väljer att sluta med p-piller. Innan man hittat nytt lämpligt preventivmedel är graviditeten ett faktum. Även attityden till aborter har ändrats på senare år, abort är i dag mera accepterat. Dessutom används Medicinsk abort oftast i dag och många ungdomar tror då att det är väldigt enkelt med abort. Åldersgränsen för ungdomsmottagningen har också ändrats, till i dag t o m 4 år. Det är fler i ålderskategorin 0-4 år som gör abort än i åldern 15-19 år. Region s Ungdomsmottagning i. Aborter, 0-44 år 1999-0 000-04 001-05 00-06 0,4 7,1 9,6 1,8 7,8 40,,9 8,4 40,1 8,8 9, 41,7 Antal per 1000 kvinnor, medelvärde per årsintervall. Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta 1
Indikator 1: Födslar Antalet födslar per 1000 kvinnor 15-19 år Antal tonårsförlossningar per 1 000 förlossningar 004 18, 17,6 16,4 006,5 18,4 16,7 Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret
Målområde nr 9. Ökad fysisk aktivitet Omfattar bestämningsfaktorerna fysisk aktivitet Indikator : Låg fysisk aktivitet Andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt inaktiva. Låg fysisk aktivitet (%) 1,0 14,8 18, 16,8 Källa: Folkhälsoenkät 004 Indikator : Gående och cyklister :1 Andelen resor som gående och cyklister utför av det totala persontransportarbetet Lokala uppgifter ej tillgängliga från Vägverket : Lokalt aktivitetsstöd Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 0-5 år 00 004 005 006 007 98 446 94 967 91 11 9 67 10 067 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun Kommentar Föreningsverksamheten har ökat markant mellan 006 och 007. Det är främst Åby IBK och KFF som har ökat sin verksamhetsvolym. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun : Antal besök Antal besök 00 004 005 006 007 Friskvården, Friskvården, Ljungbyhed Simhallen 1 84 1 701 57 800 18 766 60 56 54 0 704 44 51 1 46 165 48 76 4 15 69 49 741 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun
:4 Idrottslektioner per vecka Idrottslektioner per vecka 006 Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun F ÅK 4-9 Åk 7-9 F 5 F 5 F 5 Åk 6-9 F 1 Åk -7 Åk 8-9 1 ggr ggr,5 ggr ggr ggr ggr ggr 1 ggr ggr ggr Ett rörelsepass 100 minuter 100 minuter övr rörelsepass Idrottslektioner per vecka 007 Snyggatorp Åk 1- Åk -5 Åk 6-7 Åk 8-9 1 ggr ggr ggr ggr Vedby ggr 50 min Bofinken ggr 50 min Östra Ljungby F-5 Åk 6-9 ggr ggr utepass Ljungbyhed F-1 Åk -5 Åk 6-9 ggr ggr ggr rörelsegymnastik Antilopen F-1 Åk Åk Åk 4-6 Åk 7-9,5 ggr 1,5 ggr ggr,75 ggr,5 ggr 1,5 bad Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun 4
Målområde nr 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Omfattar bestämningsfaktorerna energibalans och amningsfrekvens Indikator 4: Amningsfrekvens ( %) Amningsfrekvens 00 00 004 005 60 67 7 64 68 7 61 67 7 60 66 70 Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta Indikator 5: Övervikt Andelen personer med övervikt (BMI) 5:1 Överviktiga Överviktiga (%) 40 9 64 56 Källa: Folkhälsoenkät 004 5: Skolmåltider Skolmåltider Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal ätande elever i % 006 95 90 60 Antal ätande elever i % 007 9 87 55 Källa: Kostenheten s kommun Kommentar Kostenheten kan bara göra antagande om varför antalet ätande har sänkts. Vi vet med säkerhet att vi har under de senaste åren fått allt stökigare matsituationer bl a beroende på schemaläggningen i matsalarna. Köer bildas till barerna och till diskinlämningen och mattiderna respekteras ej. Följden blir alldeles för hög ljudnivå för både barn och kökspersonal. Situationen har också medfört att färre antal vuxna äter tillsammans med eleverna. Tillsammans bidrar detta till att eleven inte tycker att det är trevligt att gå till matsalen och kanske därför väljer att äta t ex skräpmat, godis eller i värsta fall inte äter något alls. Problemet är störst på stora skolor med 0-9 klasser där vi tyvärr ofta ser att de mindre barnen kommer i kläm. Kostenheten s kommun 5
5: Antal serverade portioner Antal serverade portioner 005 006 007 Skola, dagis Antal helkost äldreomsorgen Antal luncher äldreomsorgen 54 80 48 194 50 14 5 8 6 575 59 804 48 451 49 865 5 144 Källa: Kostenheten s kommun 5:4 Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) 1999-00 000-004 9 4 5 0 1 8 4 1 9 0 Antal döda per 10 000 inv 15 år och äldre Kommunala basfakta databasen Kommentar Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil Kommunala basfakta 5:5 Salmonella, antal anmälda fall Salmonella antal anmälda fall 004 005 006 007 4 55 4 557 5 517 40 Källa: Smittskyddsinstitutet 6
Målområde nr 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Omfattar bestämningsfaktorerna tobaksbruk, skadlig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika Indikator 6: Självrapporterad alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen med riskkonsumtion av alkohol Alkoholrelaterad dödlighet 1998-0 1999-0 000-04 Kv Kv Kv, 1, 11,0 4,4 5,0 4, 1,6 1,1 1,1 4,4 5, 4,4 1, 1, 1,1 5, 5,4 4,5 Siffror anges i antal dödsfall per 10 000 invånare och år Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Kommunala basfakta databasen Indikator 7: Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till mödravårdscentral Rökande blivande mödrar (%) 1998-0 000-04 001-05 19,4 14,1 11,9 17,6 1,4 10,5 17,9 11,7 9,8 Källa: Kommunala basfakta, FHI, 1998-00 Kommentar Mödravårdscentralen arbetar kontinuerligt med förebyggande åtgärder. Region s Mödravårdscentral Indikator 8: Självrapporterat tobaksbruk Andelen personer som uppger att de röker dagligen 8:1 Daglig rökning Daglig rökning (%),1 0,0 0,0 18,0 Källa: Folkhälsoenkät 004 7
8: Dödlighet i lungcancer Dödlighet i lungcancer 1999-00 000-004,6 4,0,5 4,8 6, 5,1 4,1 4,,7,9 6, 5,0 Siffror anges i antal dödsfall per 10 000 invånare och år Källa: Kommunala basfakta databasen Kommentar Rökning är särskilt förknippat med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. Lungcancer är till 85 % orsakad av rökning. Kommunala basfakta 8: Dödlighet i KOL Dödlighet i KOL 1999-00 000-004,5,6,5,7,,0,8,8,7,6,,0 Källa: Kommunala basfakta, databasen Kommentar: KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall är KOL orsakad av långvarig rökning Kommunala basfakta Indikator 9: Självrapporterat tobaksbruk Andel personer som uppger att de snusar dagligen. Lokala uppgifter saknas. 8
Indikator 40: Drogvanor Andelen ungdomar i åk 9 respektive åk i gymnasieskolan som uppger att de använder droger. 40:1 Alkohol Alkohol (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Intensivkonsumtion Genomsn debutålder berusad Tillåtandeattityd 40,0 14,0 7,7 7,4 14,0 7, 6,9 1,4 16,7,0 1,6 1,0,9 1,8,7 7,7 14,0 5,4, 1,9 9, 1,8 1,8 9,6 Källa: CERUM 40: Tobak Åk 9 Tobak Åk 9 (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar 6,9 * 4,6 9, * 4,1, *,1,0 * 0,6 0,5 8,0,4 5,5 4,5,4 1, 0,7 17, 1,5 4,9 15,7 * Data saknas Källa: CERUM 40: Tobak Åk gymnasiet Tobak Åk, gymnasiet (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar 1,5 * 9,6 40, * 6,1 40, *,5 5, * 7,8 4, 50,0 1,9 9, 49,7 4,8,6 54,9 8,1,4 59,1 7, * Data saknas Källa: CERUM 9
40:4 Narkotika Åk 9 Narkotika Åk 9 (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Använt narkotika någonsin 9, 5,5 10,7 8,5 4,9 4,9,7 8,1 Källa: CERUM Kommentar Det finns en hel del positiva resultat i denna mätning jämfört med den som gjordes 005 men även vissa negativa resultat. Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man dricker 18 cl sprit eller 4 burkar starköl eller motsvarande vid ett och samma tillfälle. Detta är ett sätt att mäta berusningsdrickandet bland unga. Kommentar: Här ser vi att intensivkonsumtionen minskat ordentligt särskilt hos flickorna men både bland pojkar och flickor ligger ungdomarna fortfarande högre än snittet för. Hembränt Överraskande höga siffror som dessutom (tvärtemot skånetrenden) ökat sedan -05 både bland pojkar och flickor. Det finns ytterligare någon kommun som visar upp ett liknande mönster, men ligger näst högst. Samma mönster kan vi se hos gymnasieeleverna. En närliggande slutsats är att det finns några aktiva hembränningskranar i bygden som även levererar till underåriga! Bjudvanor hemma Glädjande nog kan konstateras att föräldrarna i påtagligt skärpt sin attityd mot att bjuda sina underåriga på alkohol. Mycket glädjande siffror som på sikt kan avläsas även på berusningsdrickandet. Använt narkotika Här är en av de verkligt glädjande siffrorna! En mycket påtaglig minskning av de som uppger att man använt narkotika, särskilt bland pojkarna som har ett av de bästa resultaten bland de jämförda skånekommunerna. ungdomarnas exponering för narkotika har också minskat jämfört med -05. En slutsats är att vi nog här bl a kan se resultatet av polisens särskilda insatser på området. 0
Rökning och snusning Både rökning och snusning har minskat hos både pojkar och flickor. Noterbart är dock att mellan 8-0 % säger sig ha provat att röka vattenpipa - fler än vad som uppger sig röka i vissa fall. Det finns av allt att döma en ganska begränsad kunskap om hur tobaksintaget sker via vattenpipa. Debutålder En övergripande målsättning är att debutåldern för rökning och drickande skall höjas. Vid denna mätning kan vi notera vissa sådana positiva signaler. Hos både pojkar och flickor har debutåldern ökat något för första cigaretten (från 1,5 till 1,7 hos flickorna och från 1, till 1,4 hos pojkarna). En liten höjning men förhoppningsvis ett trendbrott. Vad gäller första berusningen har debutåldern hos flickor tyvärr minskat något (från 14,0 till 1,8) medan den stigit något hos pojkarna (från 1,4 till 1,9). En generell brasklapp för dessa undersökningar är att vissa uppgifter kan fluktuera från gång till annan. Under ett antal år kan man läsa ut tendenserna mer tydligt. Projektledaren för Alkohol- och drogpolitiska arbetsgruppen inom s kommun. 1
Fakta om s kommun. Källa: SCB, Kommunfakta 007 Tab 1: Folkmängd 1 december 006 Folkmängd 006-1-1 Ålder Procentuell fördelning Kv Totalt Kv Totalt 0-6 7-15 16-19 0-4 5-44 45-64 65-79 80- Totalt, % Antal (1000) Antal 7 7 11 11 6 5 5 5 4 9 7 1 14 4 8 100 100 8 8 8 105 8 001 7 11 6 5 4 8 1 6 100 16 8 11 6 6 7 7 11 4 100 4 54 7 10 5 6 6 6 1 7 100 4 590 8 11 5 6 7 6 1 5 100 9 11 Tab : Flyttningar 006 Flyttningar 006 Antal inflyttningar från övriga kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav 18-4 år Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 18-4 år Flyttningsnetto 497 81 94 89 487 56 87 44 14 10 515 45 90 80 16 466 45 9 9 156 49 Tab : Födda och döda 006 Antal Födda Döda 86 85 84 84
Tab 4: Utrikes födda 006 Andel (%) av de boende i Tot Kommunen 10 1 11 1 11 1 Tab 5: Mandat i kommunfullmäktige Antal mandat vid valet Partier 00 006 Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Övriga partier 6 1 0 9 1 0 4 0 7 1 0 7 1 1 0 9 0 4 4 1 1 0 7 1 0 Samtliga partier 19 5 16 Tab 6: Befolkningen efter utbildningsnivå 1 december 006 Befolkningen efter utbildningsnivå Procentuell fördelning Utbildningsnivå M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, 1 000-tal 5 56 16 100 5 0 57 57 19 18 47 14 45 8 16 46 5 18 50 1 14 47 8 100 100 100 100 100 100 100 4 9 5 47 698 * ** 16 48 4 100 *** Avser 0-64 år. * 77. ** 641. *** 5 6
Tab 7: Pendling 005 Pendling Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling 1 8 1 118 10 1 764 1 610 154-56 791 766 5 1 1 1 18 48-440 Antal i åldern 16 år och däröver. Tab 8: Egna företagare 005 Antal sysselsatta Företagare i eget AB Företagare i eget AB Egenföretagare Egenföretagare 1-4 5-9 10-56 47 5 80 64 1 5 11 1 149 9 0 Totalt 170 48 1 191 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkning. Tab 9: Förtidspensionärer 006 Andel (%) av alla i respektive ålder Tot Kommunen 55-59 år 60-64 år 0-64 år 18 5 10 0 40 17 4 1 55-59 år 60-64 år 0-64 år 16 4 8 4 4 1 0 9 10 Inklusive deltidspension och sjukbidrag 4
Tab 10: Barnomsorg 005 Barnomsorg Antal % % Förskola, 1-5 år Fritidshem, 6-1 år Familjedaghem, 1-5 år 6-1 år 488 481 160 8 60 6 0 6 76 4 7 1 Förskoleklass, 6 år 16 95 95 Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Tab 11: Äldreomsorg 006 Andel (%) av alla i resp grupp Hemtj i ordin boende 15 5 16 4 Särsk boendeformer 6 1 1 19 Färdtjänsttillstånd* 4 57 48 Avser 80 år och äldre. * 005. Tab 1: Ekonomiskt bistånd 005 Hushållstyp, bidragshush. Antal % % Sammanboende utan barn med barn 19 46 6 1 6 1 Ensamstående män utan barn med barn 1 17 6 5 9 Ensamstående kvinnor utan barn med barn 67 69 0 0 5 16 Totalt 41 100 100 5
Tab 1: Kommunalskatt 007 Kommunalskatt 007 Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i länet Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i riket Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index 0,40 0,01 19 081 85 0,69 0,0 14 58 94 1,55 0,78 15 7 100 Index, riket = 100 6
Hälsans bestämningsfaktorer Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 1, 64 80 Tel: 045-80 00. Fax: 045-184 60. E-post: kommun@klippan.se