2005-09-21 nr 16/05 Jakten på superarbetskraften Om arbetsgivares attityder till att anställa och effekter av frånvaro TCO granskar www.tco.se
Författare: Kjell Rautio Utredare, Avdelningen Samhällspolitik tel: 070-22 33 229 e-post: kjell.rautio@tco.se Roger Mörtvik Samhällspolitisk chef tel: 070-481 91 17 e-post: roger.mortvik@tco.se
Sammanfattning TCO lät i juni 2005 opinionsinstitutet SKOP fråga 600 företagsledare om deras syn på att anställa olika kategorier av arbetskraft. Som en uppföljning till detta har SKOP i augusti frågat 600 företagsledare om deras syn på att anställa personer som har varit friårslediga. Vi har även granskat forskning om effekter av olika typer av frånvaro från arbetslivet. Attitydundersökningarna visar att arbetsgivare i hög grad är negativt inställda till att anställa ett flertal grupper på arbetsmarknaden. Denna risk samstämmer även med studier av löneutvecklingen för olika grupper av frånvarande. Rapporten visar att effekten av olika typer av frånvaro kan vara kostsam för den enskilde. Frånvaro som inte av arbetsgivaren bedöms ha höjt utbildningsnivå, kompetens eller produktivitet leder i hög grad till att den enskilde får en försämrad position på arbetsmarknaden och halkar efter i lön. Mot bakgrund av resultaten bör man ifrågasätta påståendet om att de som på grund av arbetslöshet eller sjukskrivning står utanför arbetskraften har svaga incitament att öka sitt arbetskraftsdeltagande. Våra resultat pekar istället på att de sjukskrivna och arbetslösa i praktiken halkar efter övriga grupper när det gäller såväl löneutveckling som ställning på arbetsmarknaden. Oavsett ersättningsnivåer finns det således väldigt starka incitament för sjukskrivna och arbetslösa att snabbt komma tillbaka i arbete igen. Andelen företagsledare som är negativt inställda till att anställa vissa grupper - till exempel småbarnsföräldrar, sjukskrivna, personer över 55 år och friårslediga - är uppseendeväckande stor. Undersökningen ger en bild av att många arbetsgivare söker efter en mycket begränsad krets idealpersoner. En jakt på superarbetskraft som knappt existerar. Rapporten visar dessutom att friåret i dess nuvarande form kan innebära stora risker för den enskilde. Resultaten tyder på att friårslediga som inte studerar eller provar annat arbete riskerar att tappa fotfäste på arbetsmarknaden och halka efter i lön. I nuvarande form kan friårsreformen vara en fälla, särskilt för kvinnor. Friårsreformen bör därför vridas om till ett system för att stimulera ledighet för studier och för att prova på jobb eller företagande. Men rapporten visar också på starkt negativa attityder till att anställa främst sjukskrivna, småbarnsföräldrar och äldre. Detta är en varningssignal om en utveckling mot ett arbetsliv som präglas av allt högre och ofta orealistiska krav från arbetsgivare, snarare än mångfald och flexibilitet och där en fortsatt stark strukturomvandling på arbetsmarknaden riskera att tränga undan breda grupper från arbetsmarknaden. Detta kan och bör mötas såväl genom attitydförändringar, stimulansåtgärder och i vissa fall genom skärpt lagstiftning. Det finns alltså idag mycket starka skäl till att mera se till människors förmåga snarare än till deras oförmåga. Inte minst handlar det om att så snabbt som möjligt göra insatser för att inkludera fler i arbetskraften. Vår analys visar att ju längre tid man hålls kvar i arbetslöshet eller sjukskrivning ju starkare blir den sociala stigmatiseringen och ju svårare blir det att komma tillbaks i arbetslivet. 1
Undersökningen via SKOP ger i korthet följande resultat: o Nästan sex av tio arbetsgivare är negativa till att anställa sjukskrivna. o Nästan hälften är, 44 procent, är negativt inställda till att anställa friårslediga som inte har studerat eller provat på annat jobb under ledigheten. o Nästan fyra av tio är negativt inställda till att anställa personer över 55 år. o Runt var fjärde arbetsgivare är negativt inställd till att anställa småbarnsföräldrar. o Nästan var femte arbetsgivare är negativ till att anställa arbetslösa. o Var tionde arbetsgivare är negativ till att anställa personer under 30 år. o Var femte arbetsgivare är negativt inställd även till att anställa personer som har studerat eller provat på annat jobb under sitt friår. o Runt en tredjedel av företagsledarna, 35 procent, tycker att personer som tagit friår utan att studera har låg arbetsmoral. Något färre, 34 procent, tycker att de friårslediga är flexibla. En av fyra, 25 procent, uppger att friårslediga har låg kompetens. (. En av fem, 19 procent, tycker att personer som haft friår utan att studera har framåtanda. 2
Om SKOP-undersökningen Undersökningarna har gjort i två omgångar. Den större undersökningen genomfördes i juni och kompletteringar gjordes i augusti. I undersökningarna ingår ett representativt urval av svenska privata företag i alla näringsgrenar med minst en anställd person. Urvalet bestod i princip av företag inom samtliga näringsgrenar utom offentlig förvaltning, försvar, obligatorisk socialförsäkring eller näringsgren okänd. I varje företag intervjuades företagsledaren per telefon. Bortfallet i vardera juni och augustiundersökningarna redovisas i bilagan om undersökningen. Resultaten är representativa för alla svenska privata företag med minst en anställd. I resultatredovisningen har urvalets olika strata getts den vikt som motsvarar deras andel av alla svenska privata företag. Attityder till att anställa olika grupper på arbetsmarknaden Utlandsfödda Varannan arbetsgivare är positiv till att nyanställa utlandsfödda men fler än var tionde är negativt inställd. Stora företag är mer positiva till att anställa utlandsfödda. Mest negativa till att anställa utlandsfödda är små företag i tillverkningsindustrin. Arbetslösa Företagsledarna är oftare positiva än negativa till att anställa arbetslösa, 40 procent respektive 18 procent. Stora företag är mer positiva än små företag. Det går inte att se några signifikanta skillnader mellan olika delar av landet. 55 + Bara drygt var tredje företagsledare, 36 procent, säger att de är positiva till att nyanställa personer över 55 år. Nästan fyra av tio säger sig vara negativt inställd till att anställa personer i denna åldersgrupp. Nästan varannan företagsledare i Västra Götaland säger sig vara negativ. Småbarnsföräldrar Drygt var tredje, 36 procent, är positiv till att anställa småbarnsföräldrar, men samtidigt är runt var fjärde arbetsgivare negativ. Friårslediga Knappt en av tre tillfrågade, 32 procent, är positivt inställd till att anställa personer som haft ledigt friår. Nästan var tredje arbetsgivare är dock negativt inställd. Mest negativa är arbetsgivare i tjänsteföretag och i mindre företag. Stora företag är överlag mer positivt inställda till att anställa personer som har varit friårslediga. Drygt fyra av tio arbetsgivare i stockholmsregionen är negativt inställd till att anställa friårslediga, mot bara var femte norrlandsföretagare. Sjukskrivna En majoritet av företagsledarna, 59 procent, är negativa till att nyanställa sjukskrivna. Bara en av tio, 10 procent, är positiva. Sjukskrivna är därmed den av de undersökta kategorierna som arbetsgivarna är mest negativ till att nyanställa. Företag i Norrland och Södra Götaland är minst negativa till att anställa sjukskrivna. 3
I frågeställningen har vi inte specificerat i vilken utsträckning personerna är sjukskrivna, vilket gör att det för vissa arbetsgivare kan ha uppfattats som personer som inte är arbetsföra fullt ut, och av andra som personer med tidigare sjukskrivning bakom sig. I båda fallen anger svaren dock en starkt negativ inställning till att anställa personer som inte har hundraprocentig hälsa. Personer under 50 respektive 30 år Undersökningen visar att företagsledarna är mest positiva till att anställa personer under 50 år. Ganska få arbetsgivare är negativt inställda till att anställa personer under 50 år. Mest negativa till att anställa personer under 30 år är företagsledare i Norrland och inom tillverkningsindustrin där runt var femte arbetsgivare var negativ till att anställa unga. När det gäller ungdomar under 30 år är nästan ingen företagsledare i stora företag negativ, att jämföra med drygt var tionde företagsledare i små företag. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... Personer under 30 år Personer mellan 30 och 50 år Utlandsfödda Arbetslösa Personer över 55 år Småbarnsföräldrar Personer som haft ledigt friår Sjukskrivna 0 10 20 30 40 50 60 70 % Negativa Positiva 4
Företagsledare som är negativa till att nyanställa... Personer under 30 år Personer mellan 30 och 50 år Utlandsfödda Arbetslösa Personer över 55 år Småbarnsföräldrar Personer som haft ledigt friår Sjukskrivna 0 10 20 30 40 50 60 70 % 1-9 anställda 50+ anställda Företagsledare i mindre företag med färre än tio anställda är genomgående mer negativa till att nyanställa de undersökta grupperna än företagsledare i större företag med minst 50 anställda. Skillnaden är minst när det gäller sjukskrivna. Företagsledare är oberoende av företagsstorlek mycket negativa till att nyanställa sjukskrivna personer. Företagens uppfattning kring nyanställning av friårslediga Såväl i undersökningen av företagens attityder i juniundersökningen som i den kompletterande studien i augusti framkommer en starkt negativ inställning till att anställa friårslediga. I augustiundersökningen ställde SKOP, för TCO:s räkning, två frågor om hur företagsledarna ser på nyanställningar av friårslediga. En femtedel av företagsledarna, 22 procent, har en positiv syn på att nyanställa personer som tagit friår och som använt tiden till att studera eller prova annat arbete. Nästan lika många, 21 procent, är negativa till att anställa, trots att dessa friårslediga har ägnat tiden till sådant som förmodligen gör dem mer kompetenta och flexibla. En majoritet, 55 procent, av de tillfrågade företagsledarna ställer sig neutrala till att nyanställa personer som haft friår och som studerat eller provat på annat arbete under den tiden. 5
Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa? % 60 50 40 30 20 10 0 Personer som haft ledigt friår och använt tiden till att studera eller prova annat arbete Personer som haft ledigt friår utan att studera eller prova annat arbete Negativa Neutrala Positiva Närmare hälften, 44 procent, av arbetsgivarna är negativt inställda till att anställa personer som använt sitt friår till annat än att studera eller prova på annat arbete. En minoritet av de tillfrågade, åtta procent, är positivt inställda till att nyanställa personer som varken studerat eller provat annat arbete. Knappt hälften, 46 procent, ställer sig neutrala till att nyanställa personer som haft friår utan att studera eller prova annat arbete. Det går inte att se någon större skillnad mellan företag av olika storlek och i olika branscher och regioner. Däremot går det att se en förändring sedan undersökningen i juni 2005. -, då SKOP ställde frågan: Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa eller positiva till att anställa personer som haft ledigt friår? När frågan har specificerats har företagsledarna generellt blivit mindre positiva till att nyanställa personer som tagit friår. 6
Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa? % 60 50 40 30 20 10 0 Negativa Neutrala Positiva Personer som haft ledigt friår och använt tiden till att studera eller prova annat arbete Personer som haft ledigt friår utan att studera eller prova annat arbete Personer som haft ledigt friår Orsakerna till arbetsgivarnas hållning utifrån frågan Hur uppfattar Du personer som haft ledigt friår utan att studera? framstår som sammansatta. Å ena sidan finns de som anser att friårslediga signalerar såväl framåtanda som flexibilitet, men ännu fler anser att det signalerar låg kompetens eller låg arbetsmoral. Intervjupersonerna fick ange flera svarsalternativ. Drygt en av tre tillfrågade företagsledarna, 35 procent, tycker att personer som tagit friår utan att studera har låg arbetsmoral. Ungefär lika många, 34 procent tycker att de är flexibla. En av fyra, 25 procent, svarar att dessa personer och har låg kompetens. En av fem, 19 procent, av företagsledarna svarar att personer som haft friår utan att studera har framåtanda. 7
Hur uppfattar Du personer som haft ledigt friår utan att studera? Visar det på att personen FLERA SVAR FICK ANGES. % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Har framåtanda Har låg kompetens Är flexibel Har låg arbetsmoral Om försöket med friår ska permanentas är det viktigt att fler använder det till aktiviteter som ökar individens värde på arbetsmarknaden. Friåret bör därför göras om för att stimulera till att prova annat arbete, starta företag eller för att studera. Antingen bör man ändra reglerna så att något av detta krävs för att friår ska beviljas, eller så kan man ge friårslediga som provar nytt arbete, startar eget eller studerar högre ersättning än övriga. 8
All frånvaro utom utbildning ger sämre löneutveckling Det riskmönster av försämrat arbetsmarknadsvärde genom frånvaro som vår attitydundersökning visat får ett tydligt genomslag också när den faktiska löneutvecklingen för olika typer av frånvaro från arbetskraften undersöks närmare. 5 Vi har här valt att särskilt studera vad forskning säger om hur löneutvecklingen påverkas av arbetslöshet, sjukskrivning, föräldraledighet samt friårsledighet. Inledningsvis kan två generella mönster slås fast: 1. Forskning visar på ett tydligt negativt samband mellan nästan all typ av frånvaro från arbetskraften - förutom utbildning - och löneutveckling. Däremot varierar den relativa löneförlusten för olika typer av frånvaro. Frånvaro har också olika effekt för män respektive kvinnor. 6 2. Det finns ett generellt och starkt negativt samband mellan frånvaro från arbetskraften och (upplevd) förlust av kompetens/yrkesskicklighet. Detta samband är dessutom ekonomiskt signifikant, det vill säga kompetenstappet påverkar löneutvecklingen negativt. En uppskattning på övergripande nivå är att ett års frånvaro från arbetskraften leder till en förlust som motsvarar en minskning med fem percentiler. 7 Dessa mönster gäller för kategorierna, arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga och friårslediga - dock ej för dem som är frånvarande på grund av utbildning. I en delrapport till den senaste långtidsutredningen visas att den så kallade utbildningspremien 8 i Sverige ligger på en - i ett internationellt perspektiv - relativt sett låg nivå. 9 Utbildningspremien av ytterligare ett års utbildning föll kraftigt i samband med att utbildningssystemet byggdes ut mellan 1968 och 1974, från åtta procent till cirka fem procent. Därefter är utvecklingen inte lika tydlig, hävdar långtidsutredarna, men tycks ändå mena att det mesta tyder på att premien stabiliserats på ungefär fem procent Ny forskning tyder dock på att det här har skett ett trendbrott under 1990-talet, åtminstone då det gäller den högre utbildningen. 10 Forskaren Magnus Gustavsson har visat att utbildningspremien av ytterligare ett års högskoleutbildning under perioden 1992-2001 generellt sett ökat. Det skulle alltså under denna period ha blivit lönsammare för den enskilde att satsa på en universitetsutbildning. 5 Till skillnad från en delrapport till den senaste långtidsutredningen (Vem tjänar på att arbeta? bilaga 14 till LU 2003/04, SOU 2004:2) har vi inte här utgått från några teoretiska modellantaganden, utan väljer istället att studera vad den empiriska forskningen säger om den faktiska löneutvecklingen. 6 J. Albrecht, P-A Edin, M. Sundström & Susan B. Vroman, (1998), Career Interruptions and Subsequent Earnings: A Reexamination Using Swedish Data, Working Paper Series; Department of Economics, Uppsala University No 1996:23) 7 P-A. Edin och M. Gustavsson, Time Out of Work and Skill Depreciation, Working Paper 2004:14, Department of Economics Uppsala Universitet. 8 Utbildningspremien kan definieras den relativa löneökning som följer av att skaffa en viss utbildning. 9 Utbildningens fördelning En fråga om klass? bilaga 10 till LU 2003, SOU 2003:96. 10 M. Carlsson, Changes in Educational Wage Premiums in Sweden: 1992-2001, Working Paper 2004:10, Department of Economics, Uppsala Universitet. 9
Det är dock viktigt att påpeka att alla de ovan refererade forskningsresultaten inte omfattar de senaste åren, då till exempel en ökande akademikerarbetslösheten hamnat i fokus i den arbetsmarknadspolitiska debatten. Sammantaget pekar forskningen likväl i riktning mot att den som var frånvarande från arbetskraften på grund av universitetsutbildning under 1990-talet - till skillnad från de andra studerade kategorierna - inte fick en sämre löneutveckling till följd av denna frånvaro. Även nyare studier av effekterna av arbetsmarknadsutbildning tyder på att denna har positiva effekter när det gäller deltagarnas ställning och ökning av arbetsinkomsten. 11 Arbetslöshet leder till sämre löneutveckling Att arbetslöshet påverkar löneutvecklingen i negativ riktning är relativt väl kartlagt. I en delrapport till den statliga utredningen Välfärdsbokslut för 90-talet följdes till exempel 1 723 stycken personer mellan åren 1991 till 2000. 12 Här finns gott om faktaunderlag för att göra analyser över en relativt lång tidsperiod. Sambandet mellan arbetslöshet och en sämre löneutveckling är då mycket tydligt. Den grupp som under perioden hade någon form av arbetslöshet hade även en generellt sett sämre löneutveckling, jämfört med dem som inte alls varit arbetslösa (se tabell). Siffrorna är entydiga på denna punkt. Ju längre arbetslöshetsperioden var och ju lösare koppling till arbetsmarknaden man hade ju sämre blev också löneutvecklingen. De med lång öppen arbetslöshet förlorade mest (-13,2 %) i löneutveckling under perioden jämfört med genomsnittet. 11 Thomas Andrén och Björn Gustavsson, Nya resultat om inkomsteffekter av arbetsmarknadsutbildning under 1980- och 90-talen. Ur Arbetsmarknad och arbetsliv, nr 2, 2005 12 SOU 2001:53, Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde. 10
Löneutveckling för olika grupper, uttryck som procentuell förändring av den reala brutto timlönen, mellan 1991 2000. Kategori uell ökning av den reala brutto timlönen 1991-2000 (siffrorna inom parentes visar relationen till genomsnittet uttryckt i procent) Ej arbetslösa + 29,5 % (+ 1 %) Kort arbetslöshet + 28,8 % (+ 0,3%) Lång hel/deltidsarbetslöshet Varaktig arbetslöshet Lång åtgärdsarbetslöset Lång öppen arbetslöshet + 25,5 % (- 3 %) + 21,6 % (- 6,9 %) + 19,4 % (- 9,1 %) + 15,3 % (- 13,2 %) Totalt/Genomsnitt + 28,5 % ( - ) Källa: SOU 2001:53, Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde, s. 53. Forskning om sjukskrivning och löneutveckling saknas När det gäller vilken påverkan som sjukfrånvaro har på löneutveckling och löneläge finns inte lika mycket forskning. Den som finns rör främst 1980-talet. I en studie jämförs gruppen icke-sjukskrivna (under perioden 1983-1988) med en grupp långtidssjuka (under perioden 1983-1987) avseende löneutveckling. Resultatet visar att personer som är friska har högre lön jämfört med personer med olika typer av sjukdomshistoria bakom sig. Denna löneskillnad beror dock inte på att gruppen med tidigare sjukskrivning skulle ha en jämförelsevis lägre lönenivå, utan skillnaden förklaras istället av att denna grupp har ett lägre antal arbetade timmar. 13 Ovanstående uppgifter, rörande 1980-talet, bör dock ses i ett historiskt sammanhang. Som tidigare forskning visat ökade selektionen på arbetsmarknaden - för personer med olika typer av frånvaro från arbetskraften, främst från och med 1990-talet. 14 13 D. Andrén och E. Palmer, (2004), The effect of Past Sickness on Current Earnings in Sweden, Working Papers in Economics, No 138, Department of Economics School of Economics and Commercial Law, Göteborg University. 14 T. Hemmingsson, Ur antologin Den höga sjukfrånvaron -sanning och konsekvens, Arbetslivsinstitutet 2004. 11
Det är anmärkningsvärt att så få studier gjorts rörande den relativa löneutvecklingen för dem som varit sjukskrivna från 1990-talet och framåt, inte minst med tanke på uppmärksamheten kring de ökande ohälsotalen från och med 1990-talets senare del. Här borde finnas starka motiv, såväl för de politiska partierna och facken som för de ansvariga myndigheterna, att ta fram ett mer gediget faktaunderlag samt att göra fördjupade analyser i frågan. Trots den bristande forskningen finns ändå en rad indikationer som tyder på att man också på detta område från och med 1990-talet kan se socialt stigmatiserande effekter. I diagram 1 (sidan 3) blir det tydligt att sjukskrivning är den typ av frånvaro från arbetskraften som har den mest negativa effekten på arbetsgivare vid nyanställning. Denna bild stöds av rapporter om ökade krav på så kallade friskhetsintyg vid nyanställning samt uppgifter från lokala och regionala fackföreningarna om att allt fler sägs upp på grund av sjukdom. 15 Sammantaget pekar detta i riktning mot att frånvaro från arbetskraften på grund av sjukskrivning är socialt stigmatiserande, vilket kan antas få negativa konsekvenser såväl för individens löneutveckling som för hennes ställning på arbetsmarknaden. Föräldralediga straffas med sämre löneutveckling När det gäller hur föräldraledighet påverkar löneutvecklingen finns mer forskning gjord än om hur sjukskrivning påverkar lönen. Resultaten pekar i olika riktningar beroende på forskningsperspektiv. En studie från 1981 (som enbart omfattade kvinnor i åldern 33-44 år) visar att föräldraledighet ger en negativ löneutveckling för kvinnor. 16 En studie från 1996 visar att mäns löneutveckling påverkas negativt av föräldraledighet. När det gäller kvinnor kunde undersökningen inte visa på något säkerställt samband mellan föräldraledighet och löneutveckling. 17 En tredje studie från 1998 bekräftar detta mönster; det finns ett negativt statistiskt samband mellan föräldraledighet och mäns löneutveckling, dock inte för kvinnor. 18 Denna bild bekräftas av utredningen om föräldraförsäkringen. Författaren till en av utredningens delrapporter förklarar orsakssambandet bakom att föräldralediga män relativt sett får en sämre löneutveckling: 15 Se bl.a. DU & Jobbet Arbetsmiljötidningen, Augusti, nr. 6-7 2005, s. 47 ff. 16 S. Gustavsson (1981), Male-female Lifetime Earnings Differentials i Gunnar Eliasson, Bertil Holmlund och Frank Stafford (eds) Studies in Labor Market Behavior: Sweden and United States, Stockholm 1981, Industrial institute for Social and Economic Research, 235-68. 17 F.P. Stafford & M. Sundström (1996) Time out of Childcare: Signaling and Earnings Rebound for Men and Women, Labour 10, 609-29. 18 J. Albrecht, P-A Edin, M. Sundström & Susan B. Vroman, (1998), Career Interruptions and Subsequent Earnings: A Reexamination Using Swedish Data, Working Paper Series; Department of Economics, Uppsala University No 1996:23 12
Kvinnor som får barn är oftast frånvarande en längre tid från sina arbeten än män som får barn. Eftersom detta är det vanliga signalerar en mammas längre frånvaro ingenting speciellt till arbetsgivaren om hennes engagemang i arbetet. Hon bara beter sig som mammor oftast gör. Men detta kan förstås innebära att arbetsgivaren ser kvinnor som osäkrare än män att anställa eller befordra. Om en pappa tar en längre föräldraledighet kan arbetsgivaren se det som en signal att hans engagemang i arbetet är lägre än engagemanget hos de flesta andra pappor. De prioriterar ju att jobba. Denna pappas lön var från början satt utifrån att han i framtiden skulle bete sig som män förväntas göra. Nu visar det sig att han beter sig mer som en genomsnittlig kvinna. Hans löneutveckling justeras därför nedåt. 19 Detta förhållande är naturligtvis förödande för oss som vill verka för ett mer jämställt arbetsliv. Situationen motverkar tydligt de politiska ambitionerna att stimulera männen att i högre utsträckning ta ett större ansvar för barnens uppväxt. Görs inget åt detta blir det både svårt att upprätthålla den relativt sett höga kvinnliga sysselsättningskvoten och att motverka de höga sjuktalen bland kvinnor i vårt land. Detta medför också samhällsproblem på lite längre sikt med tanke på att allt fler kommer att behövas i arbetskraften för att balansera ett växande antal äldre. TCO har tidigare visat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor förstärks när man får barn. Detta har i hög grad att göra med att mammorna tar ut merparten av föräldraledigheten och ses av arbetsgivarna som en större frånvarorisk. 20 Mammor tjänade i undersökningen mindre per timme än andra kvinnor, och pappor tjänade mer än andra män. För att motverka dessa effekter har TCO förslagit en ekonomisk stimulans i form av en jämställdhetsbonus till föräldrar som delar mer lika på föräldradagarna. Friårslediga får tre procents lägre lön Den studie som gjorts visar att friårslediga generellt sett får en lägre framtida lön. 21 De som varit friårslediga tjänade ett år efter ledigheten i genomsnitt tre procent (eller 600 kr) mindre per månad än de annars skulle ha gjort. De friårslediga arbetade ett år efter ledigheten inte mer än andra. Inte heller sjukfrånvaron tycks påverkas i någon nämnvärd omfattning. Däremot verkar det som om anställda över 60 år som varit friårslediga går i pension tidigare än andra. När det gäller friårsvikarierna kan man ändå se några positiva effekter. Friårsvikarierna minskar sin tid i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program med 23 dagar (under året som följer efter friårsvikariatet) när de jämförs med övriga arbetslösa. Denna effekt är något större för dem som inte tidigare arbetat vid den arbetsplats där de varit friårsvikarier. Sannolikheten att få en fast anställning hos samma arbetsgivare ökar om friårsvikariatet är långt, men det påverkar inte lönen i jämförelse med ett kortare vikariat och minskar inte heller risken för fortsatt arbetslöshet. Ett längre vikariat stärker alltså friårsvikariens ställning på arbetsplatsen i högre grad än ett kortare vikariat, men ger ändå inte vikarien en starkare ställning på arbetsmarknaden i stort. 19 Utredningens sekreterare Anna Toursie i Dagens Nyheter, 2005-09-12. 20 Den dolda barneffekten, TCO 2002 21 Hela stycket om friårslediga bygger på FAU-rapport 2005:10 Friårets arbetsmarknadseffekter är skriven av Linus Lindqvist, Laura Larsson och Oskar Nordström Skans. 13
14
Ribban höjs i arbetslivet Under lång tid har arbetsgivarnas krav på vilka man anställer ökat. Personer som har varit långtidssjukskrivna eller arbetslösa riskerar i högre grad att slås ut från arbetsmarknaden. Nu ser vi att även personer som valt att vara frånvarande riskerar att drabbas. Frånvaro från arbetslivet gör det svårare att konkurrera om jobben och ökar risken för att slås ut från arbetsmarknaden. Många arbetsgivare ser det som ett osäkerhetstecken om den arbetssökande inte kan visa vad han eller hon har gjort tidigare, eller om något i ens beteende signalerar bristande intresse för arbete. Detta blir ett växande problem i takt med att omsättningen på arbetsmarknaden ökar. Varje år skapas runt 400 000-450 000 jobb brutto och ungefär lika många tenderar att försvinna. Denna dynamik är i grunden positiv, men om den ska fungera i längden är det viktigt att öka andelen arbetstagare som kan konkurrera om de nya jobben. Olika studier visar att arbetsgivarna ställer allt högre krav på vilka man anställer och har allt högre förväntningar på deras kapacitet. Utbildningskraven har ökat snabbare än de faktiska behoven i yrkesutövningen. 22 Om man följer in- och utflödet på arbetsmarknaden under 1990-talet ser man att människor med svårigheter sorterades bort vid lågkonjunkturen och att de i hög grad inte kom tillbaka i jobb vid högkonjunkturen. 23 Ribban på arbetsmarknaden har höjts. Samtidigt visar studier att den svenska produktiviteten har höjts kraftigt under flera år i rad. En bidragande orsak är en allt högre generell utbildningsnivå och investeringar i ny teknik. Dessa förändringar har bidragit till att öka kraven vid nyrekryteringar. Denna situation med ökande utsortering av personer med hög frånvaro eller svårigheter att möta tilltagande produktionskrav, kan komma att förvärras ytterligare om några år när arbetsmarknaden står inför stora svängningar, inte bara i efterfrågan utan även i utbudet av arbetskraft. 24 I kombination med att allt fler verksamheter har behov av hög flexibilitet och hög produktivitet, ökar arbetsgivarnas selektion vid nyanställningar. Arbetsmarknaden präglas av ständiga flöden av arbetskraft där arbetsgivare erbjuder olika typer av jobb, med olika kravspecifikationer, samtidigt som olika arbetssökande ständigt söker ett lämpligt arbete. Arbetsgivaren söker den bästa möjliga arbetskraften och den arbetssökande det bästa möjliga jobbet. Arbetslösheten beror då inte bara på summan av tillgängliga jobb och antal jobbsökande, utan i hög grad även på hur väl de jobbsökande matchar de lediga jobben vad gäller yrke, kompetens och bostadsort. Även ekonomier som skapar mängder av nya jobb kan ha hög arbetslöshet och låg sysselsättning därför att en stor del av arbetskraften inte har möjlighet att klara de nya jobben. Vår rapport antyder dessutom att ekonomier kan ha hög efterfrågan på arbetskraft och hög arbetslöshet samtidigt även genom att arbetsgivarnas är mycket selektiva i sin syn på vilka som är lämpliga att anställa. Även högskoleutbildade tvingas allt oftare börja sin yrkeskarriär med arbetslöshet. Akademiker tror i hög grad att det efter examen kommer att dröja innan de får ett jobb som motsvarar deras utbildning. 25 Risken att drabbas av den stigmatisering som frånvaro leder till gäller således även för välutbildade. Tendensen är att en majoritet av de nya jobb som skapas går till personer som redan har arbete eller kommer direkt från utbildning. 22 Källa: Rune Åberg, Unemployment Persistency, Over-education and the Employment Chances of the Less Educated, 2003. 23 Ur antologin Den höga sjukfrånvaron -sanning och konsekvens, Thomas Hemmingsson, Arbetslivsinstitutet 2004 24 Nya utmaningar i arbetslivet, Roger Mörtvik, Roland Spånt, TCO 2004 25 Ur TCO rapporten Akademikers syn på arbetslivet, TCO 2005 15
I vissa fall verkar arbetsgivarnas selektion av arbetskraften inte kunna förklaras enbart av ökade behov av flexibilitet och produktivitet. När det gäller den negativa inställningen till att exempelvis anställa utlandsfödda, personer över 55 år eller småbarnsföräldrar visar detta sannolikt snarare på diskriminerande attityder i arbetslivet. 16
Bilaga: SKOP bad företagsledarna att ange om de var negativa, neutrala eller positiva till att nyanställa olika kategorier av arbetssökande; resultaten redovisas i följande tabeller: Tabell 1: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... Juni 2005 Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Personer under 30 år 10 25 65 600 Arbetslösa 18 42 40 600 Sjukskrivna 59 31 10 600 Personer mellan 30 och 50 år 4 31 64 600 Utlandsfödda 11 40 50 600 Personer som haft ledigt friår 29 39 32 600 Personer över 55 år 38 26 36 600 Småbarnsföräldrar 26 38 36 600 A Någon person, men färre än 1 procent. 17
Tabell 2 En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer under 30 år Juni 2005 Negativa 10 Neutrala 25 Positiva 65 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 3: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer under 30 år Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 13 25 62 196 - därav D Tillverkning 21 23 56 125 - därav F Byggverksamhet 7 26 67 65 GHI 9 28 63 201 JKMNO 11 26 63 177 Inriktning Tillverkningsföretag 11 26 62 147 Lika mycket av båda 26 26 48 65 Tjänsteföretag 7 24 69 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 13 27 60 180 10-49 personer 3 18 80 200 50 eller fler personer 1 20 78 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 13 25 62 182 11-100 miljoner 5 25 70 231 Mer än 100 miljoner 9 17 75 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 10 17 73 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 7 24 69 113 Inte öka produktionen 12 31 58 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 7 20 73 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda A 45 55 75 Inte öka investeringarna 13 23 64 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 13 10 77 82 En fjärdedel eller tiondel 9 19 72 97 Mindre än en tiondel/inget alls 10 26 64 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 13 22 65 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 7 32 61 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 6 21 73 172 Region Norrland 20 14 66 65 Stockholms län 6 25 69 141 Övriga Svealand 6 24 71 104 Östra Götaland 7 31 62 101 Södra Götaland 15 27 58 96 Västra Götalands län 12 23 65 86 Verksamhetsort Storstadsområden 11 28 61 207 Icke storstad 10 23 67 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 18
Tabell 4: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Arbetslösa Juni 2005 Negativa 18 Neutrala 42 Positiva 40 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 5: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Arbetslösa Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 24 44 32 196 - därav D Tillverkning 26 32 42 125 - därav F Byggverksamhet 22 54 24 65 GHI 13 45 42 201 JKMNO 20 37 44 177 Inriktning Tillverkningsföretag 21 38 41 147 Lika mycket av båda 20 38 42 65 Tjänsteföretag 17 44 39 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 20 43 38 180 10-49 personer 13 42 46 200 50 eller fler personer 16 39 45 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 19 45 36 182 11-100 miljoner 18 37 46 231 Mer än 100 miljoner 18 35 46 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 15 39 46 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 14 38 47 113 Inte öka produktionen 22 46 31 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 16 40 45 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 15 50 35 75 Inte öka investeringarna 20 42 38 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 9 49 42 82 En fjärdedel eller tiondel 17 33 51 97 Mindre än en tiondel/inget alls 19 42 38 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 17 36 47 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 22 49 29 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 18 47 34 172 Region Norrland 18 32 51 65 Stockholms län 23 38 40 141 Övriga Svealand 19 45 36 104 Östra Götaland 20 39 42 101 Södra Götaland 11 45 44 96 Västra Götalands län 15 52 33 86 Verksamhetsort Storstadsområden 16 40 44 207 Icke storstad 19 43 37 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 19
Tabell 6: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Sjukskrivna Juni 2005 Negativa 59 Neutrala 31 Positiva 10 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 7: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Sjukskrivna Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 63 34 3 196 - därav D Tillverkning 74 24 2 125 - därav F Byggverksamhet 54 41 5 65 GHI 67 22 11 201 JKMNO 52 36 13 177 Inriktning Tillverkningsföretag 62 28 9 147 Lika mycket av båda 72 20 8 65 Tjänsteföretag 55 34 11 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 60 31 9 180 10-49 personer 54 30 16 200 50 eller fler personer 59 35 6 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 58 31 10 182 11-100 miljoner 60 31 10 231 Mer än 100 miljoner 55 31 14 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 49 37 13 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 60 30 10 113 Inte öka produktionen 65 28 7 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 54 36 10 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 65 30 4 75 Inte öka investeringarna 59 30 11 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 33 52 15 82 En fjärdedel eller tiondel 42 27 31 97 Mindre än en tiondel/inget alls 63 30 7 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 51 34 14 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 72 25 2 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 61 32 7 172 Region Norrland 54 37 9 65 Stockholms län 57 28 15 141 Övriga Svealand 70 25 5 104 Östra Götaland 71 20 9 101 Södra Götaland 40 45 15 96 Västra Götalands län 60 35 5 86 Verksamhetsort Storstadsområden 53 33 14 207 Icke storstad 62 31 8 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 20
Tabell 8: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer mellan 30 och 50 år Juni 2005 Negativa 4 Neutrala 31 Positiva 64 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 9: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer mellan 30 och 50 år Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 4 33 63 196 - därav D Tillverkning 6 32 62 125 - därav F Byggverksamhet 2 33 65 65 GHI 7 27 67 201 JKMNO 3 34 63 177 Inriktning Tillverkningsföretag 5 26 69 147 Lika mycket av båda 2 28 70 65 Tjänsteföretag 4 33 62 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 4 37 59 180 10-49 personer 6 19 75 200 50 eller fler personer 1 14 85 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 3 36 61 182 11-100 miljoner 7 26 67 231 Mer än 100 miljoner 1 11 88 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 5 27 68 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 5 30 65 113 Inte öka produktionen 4 35 62 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 6 34 60 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 14 33 53 75 Inte öka investeringarna 2 30 68 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer A 23 77 82 En fjärdedel eller tiondel 2 24 75 97 Mindre än en tiondel/inget alls 5 33 63 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 5 24 72 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 2 40 58 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 5 39 56 172 Region Norrland 1 33 66 65 Stockholms län 12 17 71 141 Övriga Svealand 7 34 59 104 Östra Götaland 2 37 61 101 Södra Götaland A 35 65 96 Västra Götalands län A 35 64 86 Verksamhetsort Storstadsområden 7 24 68 207 Icke storstad 2 35 62 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 21
Tabell 10: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Utlandsfödda Juni 2005 Negativa 11 Neutrala 40 Positiva 50 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 11: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Utlandsfödda Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 13 35 52 196 - därav D Tillverkning 25 29 47 125 - därav F Byggverksamhet 3 40 57 65 GHI 8 44 48 201 JKMNO 10 45 45 177 Inriktning Tillverkningsföretag 9 30 61 147 Lika mycket av båda 13 34 54 65 Tjänsteföretag 11 43 46 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 12 42 46 180 10-49 personer 5 36 59 200 50 eller fler personer 10 27 63 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 12 41 47 182 11-100 miljoner 7 37 56 231 Mer än 100 miljoner 8 32 59 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 6 34 60 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 15 37 48 113 Inte öka produktionen 12 45 43 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 8 35 58 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 8 46 46 75 Inte öka investeringarna 12 41 47 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 15 25 59 82 En fjärdedel eller tiondel A 39 61 97 Mindre än en tiondel/inget alls 12 40 48 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 12 35 53 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 4 48 48 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 14 40 46 172 Region Norrland 9 31 60 65 Stockholms län 6 44 50 141 Övriga Svealand 19 37 43 104 Östra Götaland 7 38 55 101 Södra Götaland 18 43 39 96 Västra Götalands län 6 43 51 86 Verksamhetsort Storstadsområden 8 45 47 207 Icke storstad 12 37 51 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 22
Tabell 12: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer som haft ledigt friår Juni 2005 Negativa 29 Neutrala 39 Positiva 32 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 13: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer som haft ledigt friår Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 34 34 32 196 - därav D Tillverkning 39 19 42 125 - därav F Byggverksamhet 31 45 24 65 GHI 26 41 33 201 JKMNO 35 33 32 177 Inriktning Tillverkningsföretag 24 38 38 147 Lika mycket av båda 23 38 39 65 Tjänsteföretag 31 39 30 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 30 38 31 180 10-49 personer 30 36 34 200 50 eller fler personer 14 47 39 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 29 39 32 182 11-100 miljoner 28 41 31 231 Mer än 100 miljoner 23 31 46 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 27 34 40 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 28 42 29 113 Inte öka produktionen 31 41 28 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 30 35 35 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 28 46 26 75 Inte öka investeringarna 29 39 33 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 23 57 20 82 En fjärdedel eller tiondel 28 33 38 97 Mindre än en tiondel/inget alls 30 37 33 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 24 38 37 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 30 42 28 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 42 32 27 172 Region Norrland 21 33 46 65 Stockholms län 43 30 28 141 Övriga Svealand 36 37 27 104 Östra Götaland 18 46 36 101 Södra Götaland 26 40 34 96 Västra Götalands län 28 43 29 86 Verksamhetsort Storstadsområden 34 33 33 207 Icke storstad 26 41 32 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 23
Tabell 14: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer över 55 år Juni 2005 Negativa 38 Neutrala 26 Positiva 36 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 15: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Personer över 55 år Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 42 23 35 196 - därav D Tillverkning 53 16 31 125 - därav F Byggverksamhet 33 30 38 65 GHI 46 23 30 201 JKMNO 32 30 38 177 Inriktning Tillverkningsföretag 31 19 50 147 Lika mycket av båda 45 30 26 65 Tjänsteföretag 38 27 35 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 41 22 37 180 10-49 personer 32 32 37 200 50 eller fler personer 28 46 26 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 38 24 37 182 11-100 miljoner 39 27 34 231 Mer än 100 miljoner 24 45 32 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 35 24 41 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 36 21 43 113 Inte öka produktionen 41 30 29 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 36 27 37 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 30 40 30 75 Inte öka investeringarna 40 23 37 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 21 25 55 82 En fjärdedel eller tiondel 30 22 48 97 Mindre än en tiondel/inget alls 40 26 33 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 35 22 43 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 41 33 25 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 45 23 32 172 Region Norrland 32 36 32 65 Stockholms län 38 21 42 141 Övriga Svealand 45 28 27 104 Östra Götaland 34 31 35 101 Södra Götaland 31 24 45 96 Västra Götalands län 49 24 28 86 Verksamhetsort Storstadsområden 33 22 45 207 Icke storstad 41 28 31 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 24
Tabell 16: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Småbarnsföräldrar Juni 2005 Negativa 26 Neutrala 38 Positiva 36 Antal svar 600 A Någon person, men färre än 1 procent. Tabell 17: En del arbetsgivare upplever problem med att nyanställa vissa grupper. Om Ditt företag skulle nyanställa, skulle ni då vara negativa, neutrala eller positiva till att anställa... - Småbarnsföräldrar Grupptabell Andel som svarar Antal Negativa Neutrala Positiva svar Bransch DEF 24 47 29 196 - därav D Tillverkning 30 44 27 125 - därav F Byggverksamhet 20 49 31 65 GHI 27 36 36 201 JKMNO 32 34 34 177 Inriktning Tillverkningsföretag 26 36 38 147 Lika mycket av båda 33 30 37 65 Tjänsteföretag 25 40 35 386 Antal anställda i företaget 1-9 personer 32 38 30 180 10-49 personer 15 35 49 200 50 eller fler personer 6 40 54 219 Omsättning 2004 i företaget 0-10 miljoner 33 34 33 182 11-100 miljoner 15 45 40 231 Mer än 100 miljoner 4 34 63 166 Trolig produktion i Sverige närmaste 3 år Öka produktionen, öka antal anställda 26 30 44 229 Öka produktionen, inte öka antal anställda 27 34 39 113 Inte öka produktionen 27 45 28 258 Trolig investering i Sverige närmaste 3 år Öka investeringarna öka antal anställda 21 35 44 175 Öka investeringarna inte öka antal anställda 32 34 33 75 Inte öka investeringarna 28 40 33 350 Försäljning på export Ungefär hälften eller mer 7 38 55 82 En fjärdedel eller tiondel 20 32 48 97 Mindre än en tiondel/inget alls 28 39 33 417 Försäljning inom tio mil Tre fjärdedelar eller mer 26 36 39 286 Ungefär hälften eller en fjärdedel 29 44 27 135 Mindre än en fjärdedel/inget alls 22 40 38 172 Region Norrland 21 29 50 65 Stockholms län 23 36 41 141 Övriga Svealand 33 39 27 104 Östra Götaland 28 42 29 101 Södra Götaland 28 42 30 96 Västra Götalands län 25 35 40 86 Verksamhetsort Storstadsområden 25 34 41 207 Icke storstad 27 40 33 393 Branscher DEF - Tillverkning, byggverksamhet m.m., GHI - Handel, hotell, restaurang, transport, kommunikation, JKMNO Övriga tjänster Övriga Svealand omfattar, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län; Östra Götaland omfattar Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län; Södra Götaland omfattar Skåne och Hallands län. A Någon person, men färre än 1 procent. Fet stil: Signifikant skillnad inom gruppen (med 95% sannolikhet). 25