Jansberg i Husby-Långhundra

Relevanta dokument
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Mellingeholm. Arkeologisk utredning, etapp 1. Hans Göthberg. Mellingeholm 6:1 m fl Frötuna socken Norrtälje kommun Stockholms län

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Väppeby äng i Bålsta. Arkeologisk utredning. Väppeby 6:1 Kalmar socken Håbo kommun Uppsala län. Hans Göthberg

Rimbo-Tomta. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rimbo-Tomta 7:1 Rimbo socken Norrtälje kommun Stockholms län. Hans Göthberg

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Gillmarken i Bålsta. Hans Göthberg. Arkeologisk utredning. Gillmarken 1:1, Bålsta 3:354, 3:355 Yttergrans och Kalmar socknar Håbo kommun Uppland

Lommarhöjden i Norrtälje

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Utredning vid Närtuna-Ubby

Dnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Danmarks kyrkby. Utbyggnad av kyrkogård. Särskild arkeologisk utredning, steg I och II. Danmark 11:1, 17:1 Danmarks socken Uppsala kommun Uppland

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Stenig terräng i Kista äng

Gång och cykelväg i Hall

UTREDNING INOM TUNA 3:1

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Historiska lämningar i Kråkegård

En stensättning i Skäggesta

Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Malin Lucas Dnr: Ar Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Tägneby i Rystads socken

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Höör väster, Område A och del av B

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

VATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

RAPPORT 2014:1. Västra Rosersberg. ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland. Anna Ulfhielm.

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Västnora, avstyckning

Rapport 2012:26. Åby

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal i Dals-Ed

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Östra Viared

Röjningsrösen i Bredgården

Tre gc-vägar i Stockholms län

Kabelförläggning invid två gravfält

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland

ANG. ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2, INFÖR NYTT LOGISTIKCENTRUM INOM FASTIGHETEN FYRISLUND 6:9, UPPSALA KOMMUN (LST DNR , ).

Johan Klange. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2966

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

arkivrapport Rapport 2018:03 Arnö 1:12, 1:60 & del av 1:3, Nyköpings socken & kommun, Södermanlands län. Arkeologisk utredning.

Vårbergstoppen. Rapport 2017:11. Tove Stjärna

En villatomt i Badelunda

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Tre gc-vägar i Stockholms län

BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL. Dalmark 1:4

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Tre gc-vägar i Stockholms län

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Grimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Schaktning för avlopp i Årdala

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27

Arkeologisk utredning

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Odalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.

Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström

Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Inför detaljplan Östra Kvarnagården. Rapport 2017:126 Arkeologisk utredning. Hallands län, Halland, Varbergs stad och kommun, Getakärr 2:6

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.

Kompletterande arkeologisk utredning

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Vindkraft vid Fägremo

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Transkript:

Jansberg i Husby-Långhundra Arkeologisk utredning, etapp 1, Målsta 2:38, Husby- Långhundra socken, Knivsta kommun Hans Göthberg

2 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Jansberg i Husby-Långhundra Arkeologisk utredning, etapp 1, Målsta 2:38, Husby- Långhundra socken, Knivsta kommun Hans Göthberg Upplandsmuseets rapporter 2015:13 3

Omslagsbild: Röset Husby-Långhundra 98:1 är relativt flackt och ligger vid den västra kanten av utredningsområdet. Foto: Robin Lucas, Upplandsmuseet. Upplandsmuseets rapporter 2015:13 Arkeologi ISSN 1654-8280 Upplandsmuseet 2015 Bearbetning av planer och bilder: Hans Göthberg Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet, dnr I2014/00634 Upplandsmuseet, Fyristorg 2, 753 10 Uppsala Telefon 018-16 91 00 www.upplandsmuseet.se 4 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Innehåll Inledning 6 Syfte och metod 7 Topografi, fornlämningar och äldre kartor 7 Resultatredovisning 9 Diskussion och antikvarisk bedömning 12 Utvärdering 12 Sammanfattning 13 Administrativa uppgifter 13 Referenser 14 Bilaga 14 Upplandsmuseets rapporter 2015:13 5

Inledning Upplandsmuseet utförde under maj 2015 en arkeologisk utredning, steg 1 inom fastigheten Målsta 2:38, Jansberg i Husby-Långhundra inför detaljplan för bostäder (fig 1). Utredningen gjordes på uppdrag av Famili Invest AB och efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län (lstn dnr 431-4887-2014). Projektledare var Hans Göthberg. Figur 1. Översiktskarta över Husby-Långhundra med utredningsområdet markerat med blå linje. Skala 1:40 000. 6 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Syfte och metod Syftet med utredningen etapp 1 var att klargöra om arbetsföretaget kommer att beröra idag okända fornlämningar. Dels gällde det att klarlägga om det finns okända synliga fornlämningar inom området. Därtill skulle lägen för eventuella fornlämningar som inte syns ovan mark urskiljas. Röset 98:1 skulle inmätas som en polygon. I utredningen ingick två moment, en genomgång av arkivmaterial och en fältinventering. I genomgången av arkivmaterial ingick en översiktlig genomgång av äldre lantmäterikartor, samt en kontroll av eventuella arkeologiska fynd. Fältinventeringen bestod av en okulär terrängrekognosering av utredningsområdet med en antikvarisk bedömning av fornlämningar och lämningar av annan karaktär. Därtill ingick att bedöma förekomsten av indikationer på lämningar som inte var synliga i markytan, vilket kontrollerades med geologsond och spade. Påträffade lämningar lägesbestämdes med GPS. Fältinventeringen utfördes under den senare hälften av maj, då markväxtligheten hade börjat växa och att löv spruckit ut. Detta innebar inga större svårigheter eftersom slyvegetationen hade liten omfattning trots att avverkning skett 2007. Topografi, fornlämningar och äldre kartor Utredningsområdet ligger i de norra delarna av Husby-Långhundrabygden, vilket topografiskt karaktäriseras av kuperad mark med mindre dalgångar, i vilken odlingsbar mark återfinns. De åtskiljs av skogsbevuxna höjdpartier. Fornlämningarna utgörs främst av ensamliggande stensättningar och rösen, vilka ofta ligger i krönlägen eller på bergsplatåer. Dessutom finns en skärvstenshög (Husby-Långhundra 94:1) vid Marielund, omkring 400 m öster om utredningsområdet. Därutöver finns lämningar av sentida bebyggelse. Utredningsområdet är kuperat med bergsryggar i norr och öster och ett långsträckt låglänt parti i områdets mitt. Det sistnämnda utgörs av träd- och slybevuxen våtmark. Det har tidigare i sin helhet varit skogsbevuxet. Nivåmässigt ligger utredningsområdet i intervallet 30-40 m ö h. I den östligaste delen av området finns en ekonomibyggnad som ingått i bebyggelsen vid Jansberg. I anslutning till denna och omedelbart öster om utredningsområdet finns bostadsbebyggelse. Inom utredningsområdet och på en bergsplatå vid områdets västra kant finns röset Husby- Långhundra 98:1. Med samma topografiska placering finns en stensättning och ett röse (99:1 och 201:1) strax utanför utredningsområdet. Alldeles utanför området i sydost finns 258:1, en husgrund från historisk tid, som delvis legat på samma plats som befintlig bebyggelse. Upplandsmuseets rapporter 2015:13 7

Utredningsområdet ligger inom ägorna för Målsta by. Bybebyggelsen låg omkring 2 km från utredningsområdet och avhystes under 1800-talet. Ägomätningar från 1691 och 1826 visar att det enbart fanns skogsmark inom det nu aktuella utredningsområdet. Generalstabskartan från 1867 över Uppsala visar Jansberg med symbol för bebyggelse. Kring denna bebyggelse har en fastighet avstyckats 1913 att döma av en karta över en ägostyckning från detta år. Den västra delen av denna fastighet motsvarar utredningsområdet. Kartan över laga skifte från 1913 visar att en hägnad korsade denna fastighet och därmed även utredningsområdet. Kartan visar också att det fanns en trolig ekonomibyggnad på samma plats som husgrunden 258:1. En kontroll av uppgifter om fynd i samlingarna för Statens Historiska Museum visade att inga sådana redovisas för Målsta. 8 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Resultatredovisning Utredningsområdet omfattade en yta om ca 6 hektar. Inom området var sedan tidigare röset 98:1 känt. Därtill påträffades fem tidigare okända lämningar vid fältinventeringen (fig 2). Figur 2. Plan över utredningsområdet med lämningar markerade. Skala 1:3 000. Röset 98:1 i den västra delen av utredningsområdet är i FMIS angett att vara 8 m i diameter och 0,7 m högt. Inmätning med GPS visade att den var svagt oval och 10x8 m stor. Markeringen i FMIS avvek med någon enstaka meter från inmätningen. Röset ligger på en bergsplatå med delvis branta sluttningar. På denna platå kunde inga ytterligare lämningar, exempelvis mindre stensättningar, eller antydningar om sådana skönjas. Något längre söderut Upplandsmuseets rapporter 2015:13 9

och utanför utredningsområdet ligger röset 201:1. Det ligger ca 15 m från utredningsområdets gräns. Terrängen är relativt flack i den anslutande delen av utredningsområdet som bara ligger aningen lägre än röset. Därmed skiljer sig den topografiska situationen avsevärt från 98:1 med dess naturligt avgränsade bergsplatå. De två rösena ligger i likhet med stensättningen 99:1 på bergskrön med god exponering över dalgången i väster, bland annat den närbelägna gården Kullersättra. Figur 3. Röset 98:1 är relativt flackt och ligger vid kanten av bergskrönet. Här sedd från norr. Foto Robin Lucas, Upplandsmuseet. Figur 4. Gränsmärket objekt 1 med den kullfallna skarpkantade visarstenen. Här sedd från norr. Foto Robin Lucas, Upplandsmuseet. 10 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Av de fem tidigare okända lämningarna inom utredningsområdet är Objekt 1 ett gränsmärke som ligger på ett bergskrön vid områdets norra gräns. Det är ca 1,1x1 m stort och består av 0,3-0,5 m stora rundade stenar. Visarstenen är kullfallen, 0,7x0,1 m stor och skarpkantad, till skillnad mot de andra stenarna. I områdets norra del ligger Objekt 2 som är spår av troligt mindre stenbrott. Vid den Ö kanten av en bergskant har berget en kraftig, naturlig sprickbildning. Möjligen finns också spår av tillmakning. Ett stycke utanför bergskanten finns en 2,5x1 m stor yta med en större mängd spill av skärvig granit, vilket troligen är spår av bearbetning. Figur 5. Vid stenbrottet objekt 2 låg spill från brytning och bearbetning nedanför, men ett stycke ut från bergskanten. Här sedd från söder. Foto Robin Lucas, Upplandsmuseet. I utredningsområdets nordvästra hörn ligger Objekt 3 som är ett gränsmärke där flera fastighetsgränser möts. Gränsmärket är 1,2 m stort och i mitten finns en ännu stående visarsten, 0,5 m hög, 0,4 m bred och 0,2 m tjock, av skarpkantad sten. I den södra delen finns Objekt 4 som är ett möjligt gränsmärke. Det är 0,8x0,7 m av rundade stenar. En kullfallen visarsten är 0,5 m lång, 0,3 m bred och 0,2 m tjock, av skarpkantad sten. Det ligger inte på någon känd fastighetsgräns, men skulle kunna ha ett samband med den hägnad som avbildades på kartan över laga skiftet från 1913. I områdets östra del är Objekt 5 en jordkällare som delvis är bortschaktad. Den är 5x2 m stor och består av 0,5-0,8 m stora stenar som lagts upp på och kring ett 1,5 m stort markfast block. Den är till stora delar bortschaktad, troligen vid anläggning av en brukningsväg. Den ligger i närheten av den befintliga ekonomibyggnaden och i omgivningen till husgrunden 258:1. Inga spår av eller antydningar om fornlämningar som inte är synliga i markytan kunde skönjas inom utredningsområdet. Till detta bidrar att områdets består av bergs- och moränbunden mark med större och mindre inslag av blötmark samt har mycket dåliga förutsättningar för uppodling. Upplandsmuseets rapporter 2015:13 11

Diskussion och antikvarisk bedömning Av lämningarna inom utredningsområdet är röset 98:1 den enda av förhistorisk karaktär och som kan betecknas som fornlämning. I likhet med stensättningen 99:1 och röset 201:1 ligger den på bergskrön med exponering över dalgången i väster. De låg därmed på en topografisk gräns mellan dalgången och den mer varierad terräng med bergsbunden mark och våtmarker, vilket förekommer i utredningsområdet. De bör därför ses i samband med bosättningar och verksamheter i den västra dalgången. En motsvarighet i dalgången i öster markeras av stensättningar och skärvstenshög vid Marielund omkring 400 m öster om utredningsområdet. De typer av fornlämningar som förekommer i dessa två områden pekar på att de bör höra hemma i bronsålder eller äldre järnålder. Det kan antyda att bygden under dessa tider hade en större utbredning än under yngre järnålder, eftersom lämningar från den sistnämnda tiden förekommer i anslutning till huvuddalgången i Husby-Långhundra. Övriga lämningar inom utredningsområdet har ett betydligt yngre ursprung. Kartor pekar på att bebyggelsen vid Jansberg tillkommit efter 1826, men före 1867. Det innebär att lämningar som jordkällaren objekt 5, det möjliga gränsmarket objekt 4 och stenbrottet objekt 2 i likhet med husgrunden 258:1 som tidigast kan ha tillkommit mellan dessa två årtal. Gränsmärkena objekt 1 och 2 bör kunna kopplas till ägostyckningen 1913. Eftersom visarstenarna i gränsmärkena genomgående var skarpkantade kan de mycket väl ha kommit från stenbrottet. Lämningarnas karaktär och sena tillkomst medför Upplandsmuseet föreslår att de kan falla inom den antikvariska bedömningen Övrig kulturhistorisk lämning. Utvärdering Utredningen steg 1 visar att röset 98:1 är den enda lämningen med förhistoriskt ursprung. Vid inventeringen konstaterades att det fanns ytterligare fem icke tidigare kända objekt inom området. En genomgång av äldre kartor visar att området har tagits i anspråk vid 1800-talets mitt. Detta i kombination med objektens karaktär bör följaktligen tyda på att de som tidigast har tillkommit vid denna tid. 12 Upplandsmuseets rapporter 2015:13

Sammanfattning Upplandsmuseet gjorde i maj 2015 en arkeologisk utredning, steg 1, vid Jansberg inom fastigheten Målsta 2:38 i Husby-Långhundra socken och Knivsta kommun. Syftet var att klargöra om tidigare okända fornlämningar fanns inom området, samt att urskilja eventuella lägen för fornlämningar som inte syns ovan mark. Utredningen pekar på att inom utredningsområdet är röset Husby-Långhundra 98:1 den enda lämningen av förhistorisk karaktär. Att döma av dess karaktär, topografiskt läge och andra fornlämningar i omgivningen bör den tillhöra bronsålder eller äldre järnålder. Inom utredningsområdet identifierades dessutom fem tidigare okända lämningar, dessa utgjordes av gränsmärken, ett mindre stenbrott och rest av jordkällare. De har samband med den sentida bebyggelse som etablerades vid Jansberga mellan 1826 och 1867 och tillhör denna eller yngre tid. Administrativa uppgifter Plats: Målsta 2:38, Jansberg, Husby-Långhundra socken, Knivsta kommun, Uppsala län Typ av undersökning: Arkeologisk utredning, steg 1 Uppdragsgivare: Famili Invest AB Fältarbetsperiod: 2015-05-22 Upplandsmuseets projektledare: Hans Göthberg Upplandsmuseets personal: Robin Lucas Upplandsmuseets diarienummer: Ar-333-2015 Upplandsmuseets projektnummer: 8557 Länsstyrelsens handläggare: Tina Fors Länsstyrelsens beslutsdatum: 2015-04-17 Länsstyrelsens diarienummer: 431-4887-2014 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Dokumentationsmaterial: Förvaras i upplandsmuseets arkiv Upplandsmuseets rapporter 2015:13 13

Referenser Lantmäteriakter Lantmäterimyndigheten Uppsala län Husby-Långhundra socken, Målsta Arealavmätning 1691 03-HUL-1 Arealavmätning 1826 03-HUL-63 Laga skifte 1913 03-HUL-126 Ägostyckning 1913 03-HUL-127 Bilaga Objekt 1 Objekt 2 Gränsmärke, 1,1x1,0 m, av 0,3-0,5 m st stenar. Visarsten 0,7x1,0 m kullfallen. Stenbrott, 2,5x1 m stor yta med skarpkantad granitsten, troligen spill. Objekt 3 Gränsmärke, 1,2 m stort. Visarsten 0,5x0,4x0,2 m. Objekt 4 Objekt 5 Gränsmärke?, 0,8x0,7 m stor. Visarsten 0,5x0,3x0,2 m, kullfallen. Jordkällare, 5x2 m stor, av 0,5-0,8 m st stenar kring block, delvis bortschaktad. 14 Upplandsmuseets rapporter 2015:13