2016-09-20 BESLUT Dnr LiU-2016-01266 Sida 1 av 5 Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Studieplanen gäller för utbildning som avslutas med doktorsexamen i analytisk sociologi och för utbildning som avslutas med licentiatexamen i analytisk sociologi. Forskarutbildningen i analytisk sociologi syftar till att bredda och fördjupa den forskarstuderandes kunskaper inom ämnet analytisk sociologi och göra den forskarstuderande väl beredd för självständiga insatser inom forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Målet för utbildningen är att den studerande ska förvärva förmåga att självständigt och kritiskt planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och sprida sina forskningsresultat och kunskaper nationellt och internationellt, inom och utanför akademin. 1. Utbildningens mål För doktorsexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av analytisk sociologi samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av ämnesområdet analytisk sociologi, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Sida 2 av 5 För licentiatexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom analytisk sociologi, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av analytisk sociologin samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, kan fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har 90 högskolepoäng i något ämne av central betydelse för den analytiska sociologin. Kraven på särskild behörighet anses även uppfyllda av den som har avlagt motsvarande äldre examen, eller inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. 3. Antagning 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildning i analytisk sociologi ställs till prefekten vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
Sida 3 av 5 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många forskarstuderande som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning i analytisk sociologi är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid urvalet beaktas följande aspekter: studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys. Särskild vikt läggs vid vetenskapligt arbete i form av uppsats eller annan vetenskaplig produktion. speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. relevanta språkkunskaper. I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande och referenser vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna lärarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas av Institutionen för samhällsoch välfärdsstudier. 4. Utbildningens utformning 4.1. Allmänt Utbildningen för doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng och består av en kursdel om 60 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 180 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 90 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen. Den forskarstuderande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. 4.2. Kurser I doktorsexamen ingår kurser om 60 högskolepoäng bestående av: Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser i vetenskaplig metod innehållande vetenskapsteori, forskningsetik, kvantitativ och kvalitativ metod, 22,5 högskolepoäng. Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser som syftar till att ge breda kunskaper inom analytisk sociologi, 15 högskolepoäng. Valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden, 22,5 högskolepoäng. I licentiatexamen ingår kurser om 30 högskolepoäng bestående av: Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser i vetenskaplig metod
Sida 4 av 5 innehållande vetenskapsteori, forskningsetik samt kvantitativ eller kvalitativ metod, 15 högskolepoäng. Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser som syftar till att ge breda kunskaper inom analytisk sociologi, 15 högskolepoäng. I flertalet kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier. Forskarstuderande som undervisar ska genomgå kurs i högskolepedagogik, sådan kurs får räknas in som en valbar kurs. För varje enskild forskarstuderande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes förkunskaper samt i relation till de krav som ställs genom deltagande i forskningsmiljön. Kurserna fastställs av den forskarstuderandes huvudhandledare efter samråd med biträdande handledare och den forskarstuderande. Grundutbildningskurser på avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av huvudhandledare tillgodoräknas i forskarutbildningen. I forskarutbildningen ingår även seminarieverksamhet. Det innebär att forskarstuderande förväntas presentera avhandlingsdelar på seminarier och aktivt delta i såväl andra forskarstuderandes avhandlingsseminarier som seminarier med inbjudna gäster. 4.3 Närmare information Närmare information om forskarutbildningen lämnas av Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen ska den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 180 högskolepoäng. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga texter som den forskarstuderande har författat ensam eller gemensamt med annan person, kompletterad med en sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). De vetenskapliga texterna bör företrädesvis vara publicerade eller accepterade för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter, men ska i annat fall vara av sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete ska den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas. Avhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av Linköpings universitet och Filosofiska fakulteten. Avhandlingsmanuset diskuteras vid ett allmänt seminarium i god tid innan beslut fattas om tid för tryckning av avhandling och disputation. 4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa en vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar 90 högskolepoäng. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete. Uppsatsen ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakulteten beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.
Sida 5 av 5 5. Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan För varje forskarstuderande ska det upprättas en individuell studieplan. Den ska innehålla en tidsplan för den forskarstuderandes hela utbildning, uppgifter om hur handledningen är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i övrigt som den forskarstuderande har samt vad som i övrigt krävs för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen fastställs av Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier enligt delegation av Filosofiska fakulteten efter samråd med forskarstuderande och samtliga handledare. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år, varvid den forskarstuderande och handledare skriftligen ska intyga att de tagit del av och godkänt studieplanens innehåll. 5.2 Undervisning Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Den forskarstuderande ska under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom att aktivt delta i seminarier, gästföreläsningar etc. Den forskarstuderande kan ges möjlighet att delta i undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Det ankommer på forskningsmiljön att erbjuda den forskarstuderande möjligheter att delta i kurser och internationella konferenser. 5.3 Handledning Den forskarstuderande har rätt till handledning under motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne ska ske i samråd mellan den forskarstuderande och dennes samtliga handledare. Handledare inom forskarutbildningen är dess professorer, docenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar för handledningen. För varje forskarstuderande utses minst två handledare. En av dem ska vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med den forskarstuderande. Huvudhandledaren ska vara docentkompetent, vara anställd vid Linköpings universitet och ska ha genomgått forskarhandledarutbildning. Biträdande handledare ska ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. En forskarstuderande som begär det ska få byta handledare. Rektor har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för forskarstuderande. 6. Examination Examinationen sker huvudsakligen genom skriftlig eller muntlig tentamen och ska säkerställa att examensmålen för examen uppnås. Tentamina bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Huvudhandledare är examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts och dokumenterar fullgörandet av moment i forskarutbildningen som ej är knutna till kurs eller avhandling. Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av Linköpings universitet och Filosofiska fakulteten. Vid betygsättning tas hänsyn både till graden av självständighet, avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma. Avhandlingen ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Filosofiska fakulteten beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens framläggande. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd.
2016-09-20 BESLUT Dnr LiU-2016-01266 Sida 1 av 4 Allmän studieplan för forskarutbildningen i Etnicitet och migration (Ethnic and Migration Studies) Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för studerande som avslutar utbildningen med licentiatexamen. 1. Utbildningens mål Forskarutbildningen i Etnicitet och migration behandlar frågor om internationell migration och etniska relationer i såväl svenskt som globalt perspektiv. Ämnet är mång- och tvärvetenskapligt och integrerar teorier och metoder från samhällsvetenskap och humaniora. Fokus ligger på transnationell migration, etnisk mångfald och medborgarskap. Forskningsfält inom utbildningen omfattar bland annat arbetsliv, etnicitets- och identitetsformering, etniska konflikter, genus, globalisering/regionalisering, kulturhistoria, nationalism, nord-syd/öst-väst relationer, politisk ekonomi, politisk styrning, populism, rasism, sexualitet, sociala rörelser, språk, urbana processer och utbildning. Etnicitet och migration studeras som sociala processer inom ramen för samhälliga relationer. Forskarutbildningen syftar till att fördjupa den studerandes kunskaper inom etnicitet och migration. Utöver grundforskning förmedlas och utvecklas kunskap som är tillämpbar i samhället. Utbildningens mål är att utveckla den studerandes förmåga att självständigt planlägga och genomföra kvalificerad forskning samt att presentera och sprida sina forskningsresultat inom och utanför akademin. 2. Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på minst avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i något ämne av central betydelse för ämnet. Kraven på grundläggande och särskild behörighet anses även uppfyllda av den som har avlagt motsvarande äldre examen, eller inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. 3. Antagning
Sida 2 av 4 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildning i Etnicitet och migration ställs till prefekten för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många forskarstuderande som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning i Etnicitet och migration är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid urvalet beaktas följande: - studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys; - övriga för forskarutbildningen relevanta kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel skriftliga arbeten utöver studier samt yrkesverksamhet. I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten samt andra för utbildningen relevanta skrifter. Viktigt i sammanhanget är idéer om och avsikter med avhandlingen, skriftligt presenterade i samband med ansökan. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande och intygad yrkesverksamhet vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna handledarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier på basis av de förslag som antagningskommittén vid REMESO lämnar. 4. Utbildningens utformning 4.1. Allmänt Utbildningen för doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng och består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen. Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. 4.2 Kurser I doktorsexamen ingår: - obligatoriska kurser för samtliga studerande som syftar till att ge grundläggande teoretiska och metodologiska kunskaper (45 hp). De obligatoriska kurserna är: o International migration (7,5 hp); o Medborgarskap, migration och etnicitet (7,5 hp); o Teorier om etnicitet och nationalism (7,5 hp); o Metod (7,5 hp); o Vetenskapsteori (7,5 hp); o Migration och arbete (7,5 hp); - obligatoriskt seminariedeltagande (7,5 hp); individuella, valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom avhandlingsämnet (37,5 hp).
Sida 3 av 4 I licentiatexamen ingår: - obligatoriska kurser för samtliga studerande som syftar till att ge grundläggande teoretiska och metodologiska kunskaper (45 hp). De obligatoriska kurserna är: o International migration (7,5 hp); o Medborgarskap, migration och etnicitet (7,5 hp); o Teorier om etnicitet och nationalism (7,5 hp); o Metod (7,5 hp); o Vetenskapsteori (7,5 hp); o Migration och arbete (7,5 hp); - obligatoriskt seminariedeltagande (3,5 hp); - individuella, valbara kurser som syftar till att ge fördjupad kompetens inom specialområdet (11,5 hp). Forskarstuderande som undervisar skall genomgå kurs i högskolepedagogik (LUK). Dessa poäng kan tillgodoräknas inom ramen för valbara kurser. För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes förkunskaper samt i relation till de krav som ställs genom deltagande i forskningsmiljön. De individuellt bestämda kurserna fastställs av den studerandes huvudhandledare efter samråd med den studerande. I vissa kurser ges undervisning medan övriga kurser kan ges i form av individuella litteraturstudier. Grundutbildningskurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av examinator tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten för valfria kurser. 4.3 Närmare information Närmare information om forskarutbildningen lämnas av forskarutbildningsstudierektor vid REMESO. 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen skall den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 150 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser som den forskarstuderande har författat ensam eller gemensamt med annan person, kompletterad med en sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). En sammanläggningsavhandling ska utöver den sammanfattande diskussionen (kappan) bestå av minst tre egenförfattade texter varav minst två ska vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömda publikationer. Alternativt kan sammanläggningsavhandling utöver den sammanfattande diskussionen bestå av minst två egenförfattade och minst två samförfattade texter, varav en i varje kategori ska vara publicerad eller accepterad för publicering i refereebedömda publikationer. Vid samförfattade texter skall den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas. En sammanläggningsavhandling kan av synnerliga skäl även ha annan form än ovanstående. Det åligger den forskarstuderande och handledaren att med framförhållning konsultera handledarkollegiet i varje enskilt fall. Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen.
Sida 4 av 4 4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen skall den studerande författa ett vetenskapligt arbete vars omfattning motsvarar 60 högskolepoäng. Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete. Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande. 5. Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan Tillsammans med huvudhandledaren skall den forskarstuderande göra upp en plan för sin forskarutbildning, vilken skall följas upp minst en gång varje år. Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning, omfattning och genomförande. 5.2 Undervisning Undervisningen bedrivs huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Den studerande skall under studietiden medverka i vetenskapliga aktiviteter genom aktivt deltagande vid seminarier, gästföreläsningar etc. Den studerande kan ges möjlighet att delta i undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Det ankommer på forskningsmiljön att erbjuda den forskarstuderande möjligheter att delta i konferenser och kurser. 5.3 Handledning Studerande för forskarutbildning har rätt till handledning motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne skall ske i samråd mellan den forskarstuderande och huvudhandledaren och bör ske under utbildningens första termin. Handledare inom forskarutbildningen är dess professorer, docenter och forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar för handledningen. För varje forskarstuderande ska minst två handledare utses. En av dem skall vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med den forskarstuderande. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och skall ha genomgått forskarhandledarutbildning. Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare. Fakultetsstyrelsen har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för forskarstuderande. Fakultetsstyrelsen har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för forskarstuderande. 6. Examination Kunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och prov bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Huvudansvarig handledare är examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts. Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av universitetsstyrelsen och filosofiska fakultetsstyrelsen. Vid betygssättning tas hänsyn både till avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma. Avhandlingen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsats framläggande. Licentiatuppsats skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd.
2016-09-20 BESLUT Dnr LiU-2016-01266 Sida 1 av 5 Allmän studieplan för forskarutbildning inom Handikappvetenskap (Disability Research) Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för studerande som avslutar utbildningen med licentiatexamen. Forskarutbildningen syftar till att fördjupa den studerandes kunskaper inom det handikappvetenskapliga området och göra den studerande väl beredd för självständiga insatser inom forskning och utvecklingsarbete. Utbildningens mål är att ge den studerande förmåga att självständigt planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och sprida sina forskningsresultat inom och utanför akademin, samt att integrera och förena kunskap från flera olika vetenskapliga perspektiv såsom teknik, medicin, historia, sociologi och psykologi. 1. Utbildningens mål För doktorsexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap
Sida 2 av 5 inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, kan fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i något ämne av central betydelse för handikappvetenskap. Kraven på grundläggande och särskild behörighet anses även uppfyllda av den som har avlagt motsvarande äldre examen, eller inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. 3. Antagning 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildning i handikappvetenskap ställs till prefekten vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många forskarstuderande som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är större
Sida 3 av 5 än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning i handikappvetenskap är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid urvalet beaktas följande omständigheter: - studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys - speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna lärarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning till forskarutbildningen fattas på delegation från Filosofiska fakulteten av styrelsen för Institutet för handikappvetenskap (IHV). Innan sådant beslut fattas skall styrelsen för IHV av prefekt vid IBL inhämta godkännande så att den även kan yttra sig över förutsättningarna att uppfylla högskole-förordningens bestämmelser om studiefinansiering. Skulle värdinstitutionen och IHV:s styrelse ha olika uppfattning om vilka forskarstuderande som kan antas med hänsyn till förutsättningarna för studiefinansiering skall antagningsbeslutet hänskjutas till fakultetsnämnden. 4. Utbildningens utformning 4.1. Allmänt Utbildningen för doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng och består av en kursdel om 60 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 180 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 45 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen. Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. 4.2. Kurser I doktorsexamen ingår: - Inom forskarutbildningen anvisade kurser för samtliga studerande som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom forskningsmiljöns område, 22,5 högskolepoäng. - Inom forskarutbildningen anvisad kurs i vetenskapsteori med fokus på tvärvetenskap, 7,5 högskole-poäng. - Inom forskarutbildningen anvisad kurs i handikappvetenskapliga forskningsmetoder, 7,5 högskolepoäng. - Valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden, 22,5 högskolepoäng. I licentiatexamen ingår: - Inom forskarutbildningen anvisade kurser för samtliga studerande som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom forskningsmiljöns område, 22,5 högskolepoäng. - Inom forskarutbildningen anvisad kurs som syftar till att ge den studerande metodkompetens av vikt för avhandlingens genomförande, 7,5 högskolepoäng. - Inom forskarutbildningen anvisad kurs i vetenskapsteori med fokus på tvärvetenskap, 7,5 högskole-poäng.
Sida 4 av 5 - Valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden, 7,5 högskole-poäng. Forskarstuderande som undervisar skall genomgå kurs i grundläggande högskolepedagogik. I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet. De individuellt bestämda kurserna fastställs av den studerandes huvudhandledare efter samråd med den studerande. I vissa kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier. Forskarutbildningskurser och grundutbildningskurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av IHVs handledarkollegium tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten för valbara kurser. 4.3 Närmare information Närmare information om forskarutbildningen lämnas av föreståndaren för IHV. 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen skall den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 180 högskolepoäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, samman-hängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser som den forskarstuderande har författat ensam eller gemensamt med annan person, kompletterad med en sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna skall vara av sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete skall den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas. Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av universitets-styrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. 4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen skall den studerande författa ett vetenskapligt arbete vars omfattning motsvarar 75 högskolepoäng. Uppsatsen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete. Uppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den veten-skapliga uppsatsens framläggande. 5. Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan Tillsammans med huvudhandledaren skall den forskarstuderande göra upp en plan för sin forskarutbildning, vilken skall följas upp minst en gång varje år. Huvudhandledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlings-arbetets inriktning, omfattning och genomförande. 5.2 Undervisning Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Den studerande skall under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom att bevista seminarier, gäst-föreläsningar etc. Den studerande kan ges möjlighet att delta i undervisning och kunskapsprov vid annan fakultet eller annat lärosäte. Det ankommer på forskningsmiljön att erbjuda den forskarstuderande möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser.
Sida 5 av 5 5.3 Handledning Studerande på forskarutbildning har rätt till handledning under motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsinriktning skall ske i samråd mellan den forskarstuderande och huvudhandledaren och bör ske under utbildningens första termin. Handledare inom forskarutbildningen är professorer, docenter och forskarassistenter inom för utbildningen relevanta forskningsmiljöer samt särskilt förordnade lärare och kliniker. För varje forskarstuderande ska minst två handledare utses. En av dem ska vara huvudhandledare. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och ha genomgått forskarhandledarutbildning. Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. En forskarstuderande som begär det skall få byta handledare. Detta sker efter diskussion i IHV:s handledarkollegium. Fakultetsstyrelsen har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för den forskarstuderande. 6. Examination Kunskapskontrollen sker genom skriftlig eller muntlig examination. Tentamina och prov bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Huvudhandledare är examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts. Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av universitetsstyrelsen och filosofiska fakultetsstyrelsen. Vid betygssättning tas hänsyn både till avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma. Avhandlingen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens framläggande. Betyg av licentiatavhandlingen bedöms av en av institutionen utsedd granskningskommitté om minst tre disputerade lärare. Licentiatuppsatsen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd
2016-09-20 BESLUT Dnr LiU-2016-01266 Sida 1 av 5 Allmän studieplan för forskarutbildning i historia (History) Studieplanen gäller för studerande, som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för studerande, som avslutar utbildningen med licentiatexamen. 1. Utbildningens syfte och mål Forskarutbildningen i historia syftar till att den studerande ska avlägga doktorsexamen eller, som en etappavgång från utbildningen, licentiatexamen. Målen för forskarutbildningen i historia utgörs såväl av för denna utbildning specifika mål som av de för svensk forskarutbildning gemensamma allmänna lärandemålen. historia är en kritisk kultur- och samhällsvetenskap som utmärker sig genom en särskild fokusering på längre tidsperspektiv, på relationen mellan kontinuitet och förändring och historiska processers tidsbundenhet. De allmänna lärandemålen för doktorsexamen respektive licentiatexamen delas, i enlighet med Högskoleförordningen, in i mål för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, och värderingsförmåga och förhållningssätt. 1.1 Kunskap och förståelse Den forskarstuderande ska för doktorsexamen: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet. visa djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Den forskarstuderande ska för licentiatexamen: visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 1.2 Färdighet och förmåga Den forskarstuderande ska för doktorsexamen: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete. med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt och med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare forskning. visa förutsättningar att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Sida 2 av 5 Den forskarstuderande ska för licentiatexamen: visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 1.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Den forskarstuderande ska för doktorsexamen: visa intellektuell självständighet och ett analytiskt förhållningssätt till kunskapsbildning. kunna värdera svagheter och styrkor i den egna avhandlingen. visa vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Den forskarstuderande ska för licentiatexamen: visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning. visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildningen krävs att sökanden har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att sökanden bedöms ha den förmåga i övrigt som krävs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen i historia har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som har avlagt motsvarande äldre examen, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har: fullgjort kursfordringar om minst 30 högskolepoäng inom ämnet historia på avancerad nivå eller som förvärvat motsvarande kunskaper inom eller utom landet.
Sida 3 av 5 3. Antagning 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildningen i historia ställs till avdelningschefen för Avdelningen för Historie-, Turism- och Medievetenskap vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildning i historia får endast antas det antal forskarstuderande som dels kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt, dels har eller kan erbjudas studiefinansiering. Beslut om antal det antal forskarstuderande som samtidigt får finnas antagna till forskarutbildning inom ämnet fattas av filosofiska fakultetsstyrelsen. Om intagningsbegränsning införts, ska styrelsen för ISAK fastställa ett sista datum för ansökan till utbildningen varje läsår. Om antalet behöriga sökande överstiger antalet tillgängliga platser, ska urvalet grunda sig på graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Vid urvalet beaktas följande omständigheter: studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys. Särskild vikt läggs vid tidigare vetenskapligt arbete i form av uppsats eller annan vetenskaplig produktion, samt visad förmåga och förutsättningar att arbeta tvärvetenskapligt. speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Urvalet görs utifrån dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, såsom självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Intervjuer med de sökande. Vid urvalet tas hänsyn till såväl sökandes kompetens som kompetensområdena för de till ämnet Historia knutna möjliga handledarna. 3.3 Beslut om antagning och tilldelning av handledare Beslut om antagning till forskarutbildning i historia fattas av prefekten för ISAK. Den forskarstuderande tilldelas, i anslutning till beslutet om antagning till forskarutbildningen i historia, minst två handledare. Huvudhandledare, som utses i samråd med den forskarstuderande, ska vara professor eller docent verksam vid Linköpings universitet och ha genomgått pedagogikkurs för handledare. Om den forskarstuderande så begär utser prefekten nya handledare. 4. Utbildningens utformning 4.1 Allmänt Utbildningen för doktorsexamen i historia omfattar 240 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 90 högskolepoäng och en avhandling om 150 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen.
Sida 4 av 5 Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. 4.2 Kurser Kursdelen i utbildningen består av obligatoriska och valbara kurser. I kursdelen sker kunskapskontrollen företrädesvis i form av skriftlig redovisning av individuella fördjupningsuppgifter, som i regel seminariebehandlas. Obligatoriska kurser Obligatoriska kurser syftar till att ge grundläggande kunskaper inom forskningsmiljön och att ge den studerande metodkompetens för avhandlingens genomförande samt att ge fördjupad kompetens inom ämnet historia. Härtill kommer den av universitetsstyrelsen föreskrivna obligatoriska kursen om minst 7,5 högskolepoäng i universitetspedagogik för de forskarstuderande som undervisar. Den forskarstuderande ska också delta i forskarmiljöns seminarieverksamhet. Sammanlagt omfattar de obligatoriska kurserna 60 högskolepoäng för doktorandexamen och 45 högskolepoäng för licentiatexamen. Valbara kurser De valbara kurserna syftar till att den forskarstuderande ska tillägna sig fördjupade ämnes- och metodkunskaper av relevans för dennes forskningsarbete. Den forskarstuderande väljer i samråd med huvudhandledaren vilka kurser som ska ingå i den individuella studieplanen. Kurser kan väljas från institutionens utbud, men även bland kurser som anordnas av andra institutioner, såväl inom som utom Linköpings universitet. Valbara kurser omfattar såväl kurser som ges återkommande som individuella läskurser. 4.3 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen ska den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 150 högskolepoäng. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen kan utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande arbete (monografiavhandling) eller som ett antal artiklar jämte en sammanhållande s.k. kappa (sammanläggningsavhandling). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Minst två av dem ska vara antagna för publicering i en refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. I kappan ska innehållet i artiklarna sammanfattas och det sammanlagda vetenskapliga bidraget tydliggöras. Avhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställs av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. 4.4 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt arbete vars omfattning motsvarar 60 högskolepoäng. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och utgöra ett prov på den studerandes förmåga att använda sig av vetenskaplig metod och att presentera problem och analyser på ett stringent och ändamålsenligt sätt. Uppsatsen kan, liksom doktorsavhandlingen, utformas som en monografi eller som ett sammanläggningsarbete. Uppsatsen ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande.