CALMARE] Råd och Regler för Utformning och Ansökan. Byggnadsnämnden. Gatu- och parknämnden

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

Skylten och dess belysning

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

Skyltprogram för Gävle kommun

Skyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Rätt skylt på rätt plats

SKYLTNINGSPROGRAM I KALIX CENTRUM. Upprättad februari 2011 av Anna-Karin Horney Näringslivsenheten Kalix kommun

SKYLTAR I BJUVS KOMMUN

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Mölndals Skyltpolicy. En vägledning VID bygglovsprövning

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

Skyltpolicy för Örkelljunga kommun. Råd och riktlinjer, version 2016

Fristående skyltar, varuexponering. regler och vägledning

Uteserveringar i Borås Stad

Riktlinjer för skyltar. i Stenungsunds kommun

Bilaga 2 - lov och tillstånd

Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Råd och riktlinjer för. Skyltar i Sundsvalls stenstad. Skylta. vackert. Stadsbyggnadskontoret. Stadsmiljöprogram för sundsvalls stenstad Bilaga 2

Skyltprogram. för centrala Falköpings Stad. Antagandehandling. Godkänd av Byggnadsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige

SKYLTPOLICY FÖR PAJALA KOMMUN

VARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND

Skyltprogram Eldsund. Strängnäs Kommun Utopia Arkitekter

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Offentlig miljö i Arvika

Skyltprogram. Råd och riktlinjer. ljusdal.se. Samhällsutvecklingsförvaltningen Ljusdals kommun

Skyltprogram. för Falköpings Stad

STADENS SKYLTAR. och försäljning på allmän plats

Riktlinjer för skyltning i Sollentuna kommun

OM SKYLTNING. Riktlinjer för skyltar i Uppsala stad. Biografen Royal på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Foto: Dan Pettersson

Uteserveringar i Borås Stad

KARLSKOGA KOMMUN

Enkelhet är en dygd. Skyltprogram för Ängelholms kommun Råd och riktlinjer MARS 2014

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

REGLER FÖR UTESERVERINGAR

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Varuexponering i Helsingborgs stad

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:GODKÄNDA AV BN , ANTAGNA AV KS

Skyltpolicy. för Årjängs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Miljö- och byggnämnden Antagen , 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

SKYLTPROGRAM. Råd och riktlinjer för skyltning i Lunds kommun

Byggnadskontoret 2015 SKYLTPROGRAM

Samrådshandling. Katrineholm - stadens skyltar. Råd & Riktlinjer

SKYLTNING. Riktlinjer för Gnesta kommun. Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015

Skyltar. Fasad. Samhalls logotypskyltar är avsedda att utföras i färg. Vid praktiska problem, kontakta alltid Stab Kommunikation. SAMHALL PROFILMANUAL

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/

Skyltning för en vacker stadsmiljö i Landskrona EN SAMMANFATTNING FÖR DIG SOM VILL SKYLTA

Skyltpolicy för Valdemarsviks kommun

Enkelhet är en dygd. Skyltprogram för Ängelholms kommun Råd och riktlinjer

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Skyltning i Sala SALA KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING I SALA

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Utomhusskyltning i Landstinget Halland

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

Fråga oss dekal räkning

Riktlinjer för uppsättning av skyltar

Skyltprogram. Antaget i Bygg- och miljönämnden

Policy för uteserveringar i Strömstad

Skyltmanual Täby kommun

Uteserveringar. Råd och riktlinjer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Tillgängligheten i din butik. Tips och råd till dig som är butiksinnehavare

Villkor för uteserveringar

Skyltar. Riktlinjer för skyltning i Landskrona

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Inledning. Utkast

Strategi för skyltar i Örnsköldsvik

Riktlinjer för trottoarpratare

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

Tillstånd utfärdas av polismyndigheten. Ett av villkoren är att kommunens bestämmelser ska följas.

Riktlinjer för skyltning

Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM ÄNGELHOLMS KOMMUN

Riktlinjer för trottoarpratare

Tillgängligheten i din butik. Tips och råd till dig som är butiksinnehavare

Riktlinjer för upplåtelser av offentlig plats i Västerås

Kvalitetskrav för uteserveringar

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

SKYLTPROGRAM Råd och regler vid skyltning Skyltprogram upprättat i februari år 2000 Miljö- och Plankontoret Rättviks kommun

Riktlinjer för 1 mur och plank

Grafiska riktlinjer för byggskyltar

SKYLTMANUAL. Riktlinjer för hänvisnings- och företagsskyltning i Albyberg Företagspark.

Skyltpolicy för Eda kommun. Råd och riktlinjer för en trivsammare utemiljö

Transkript:

SKYLTPROGRAM KVARNHOLMEN CALMARE] Råd och Regler för Utformning och Ansökan

S K Y L T P R O G R A M 461 K V A R N H O L M E N KVARNHOLMEN.A 3 ) "J Kalmar var redan under 1900-talets början känd som en välbevarad och vacker stad. Kalmariterna väckte förundran genom sin omsorg om staden och dess historiska byggnader. På väg in i 2000-talet är detta fortfarande något som utmärker Kalmar. Vi vill att den nutida invånaren och besökaren möter en vital stad som är lika välbevarad och historisk som den dåtida. Kalmars besökare kommer för att se staden, inte de markiser, flaggor, och skyltar som finns i alla svenska städer. Vår stads främsta tillgång är dess byggnader, såväl gamla som nya. De vackra kalmaritiska trähusen och de mäktiga karolinska stenhusen står tillsammans med vackra byggnader från vår tid. Variationen gör Kalmar unikt och spännande. Skyltprogrammet är en del av Kvarnholmenprojektet, där fastighetsägare, näringsidkare och kommunen samarbetar i en nysatsning på stadens gaturum. Med den här skriften vill vi inspirera stadens näringsidkare att se Kalmars attraktionskraft och nyttja den. Vi vill ha skyltar i samspel med staden. Skylthistorik Fram till bilismens intåg i våra städer använde sig butiker och restauranger av små och få skyltar. Ofta målade man skylten direkt på fasaden och då gärna under skyltfönstren. Det var främst skyltfönstrens innehåll som annonserade verksamheten utåt. När sedan stadens besökare började passera butiken med bil istället för till fots krävdes större och synligare skyltar. Man hann inte längre uppfatta vad som fanns i skyltfönstren och skyltarna blev då viktiga för att meddela verksamhetens art. Nu har man återigen börjat röra sig i en makligare takt på Kalmars gator och därför finns möjligheten att minska antalet skyltar och meddelanden. Få städer har en så välbevarad och vacker stadskärna som Kalmars Kvarnholmen. Karaktären kan lätt förstöras genom ogenomtänkt skyltning och möblering. Ti Kristianstad härpå ett utmärkt sätt tagit vara på stadskärnans kvaliteter Bl. a.anpassat skyltningen.

S K Y L T P R O G R A M K V A R N H O L M E N ALLMÄNNA RÄD r Anpassning Skyltningen ska anpassas och ta hänsyn till flera olika saker i omgivningen. Anpassningen kan ske på flera sätt och behöver inte utesluta annorlunda och artistiska skyltar. En skylt som gjorts av en kunnig yrkesman för en speciell byggnad blir alltid bättre än en standardiserad skyltlåda. En del butiker vågar minimera sina s/cy/far och låter istället byggnaderna synas som byggnader och inte reklampelare. J 3 Skyltningen ska anpassas till: stadsbilden. byggnadens arkitektur. omgivningen. Anpassning till stadsbilden innebär att man studerar skyltarnas storlek, färger och antal i området runtomkring. Man ser också till husens färg, ålder och karaktär. Byggnadens arkitektur har alltid en fönsterrytm, en vertikal eller horisontell prägel som skylten bör anpassas till. Byggnaden kan också ha vackra detaljer som en skylt inte får skymma. Grannarnas skyltar är det viktigt att ta hänsyn till, så att inte en ny skylt skymmer eller utmärker sig för kraftigt. Tag gärna kontakt med bygglovavdelningen på stadsbyggnadskontoret för rådgivning eller frågor innan ansökan lämnas in. Byggnadsminnesförklarade hus skyddas av kulturmiljölagen och förändringar på dessa kräver alltid samråd med. Det finns inga generella regler för hur skyltar och skyltning ska se ut. Varje byggnad, gata och stad har sina individuella krav och förutsättningar. Stockholm är inte skyltat på samma sätt som Kalmar. Skyltar som passar på ett hus kanske inte passar på ett annat.

S K Y L T P R O c : ; P A M 40L K V A R N H O L M E N SKYLTAR Ett vackert hus drar till sig större intresse än en iögonfallande skylt. Kalmar är en stad med mycket vacker arkitektur, både äldre och nyare. Det är viktigt att stadens vackra byggnader framhävs. Med en skyltning som är välgjord och som samverkar med byggnadens arkitektur kan man få en fungerande helhet som i sig skapar intresse. Fasadskyltar Det finns i huvudsak två typer av fasadskyltar Den där fasaden bildar bakgrund till skylten, och den där skylten ligger "framför" fasaden och dominerar. Det är alltid bra om betraktaren kan få ett helhetsintryck av fasaden med skyltarna som en del av helheten. Det finns flera sätt att åstadkomma en skyltning som samarbetar med fasaden. Friliggande bokstäver är en teknik, som kan utformas både som neonskyltar och enkla utstansade bokstäver som fästs mot fasaden med ett mellanrum. I båda fallen blir resultatet mycket elegant. En skylttyp som däremot orsakar problem är "skyitlådan". Sådana skyltar är ofta standardiserade och därför svåra att passa in på känsliga fasader. De är också på grund av sin tjocklek ofta dominanta och klumpiga. LIfl 10 fll! lil FÄ \\ rvcn L l l i c i! IN mm ^1 iil Ett av Kalmars äldsta och mest originella trähus. Vid en annan placering och utformning av skyltarna blir både huset och entrén synligare Skylten är inte genomsiktlig, men den låter ändå fasaden bilda bakgrund. Den tunna något krökta skylten, sitter fritt, från fasaden. II Nya byggnader har ofta tagit hänsyn till skyltningsbehovet redan från början. En del av fasaden är utformad så att skyltar av många olika slag ska kunna placeras där. Skyltarna kan därför i större utsträckning än på äldre hus fungera självständigt. Om flera verksamheter ryms inom samma byggnad kan man samordna skyltningen. Det är viktigt att tänka på att olika verksamheter har olika behov av att synas utåt. Det är främst butiker och restauranger som har stora skyltningsbehov. Ett exempel på att även skyltar tillverkade på likartat sätt som "skyltådor" kan bli intressanta och bra.

3 K VI T P R O G R A M för KALMAR TEATER K V A R N H O L M E N Fasadmålning Tidigare var det vanligt att man målade skylten direkt på fasaden. Lister och liknande i fasaden behöver då inte skapa problem för skyltmakarna eftersom penseln lätt kan följa ojämnheter. Precis som hos skyltar med friliggande bokstäver använder man fasaden som bakgrund. Ett utmärkt exempel på byggnader. ii / Kalmar finns redan många skyltar, skulle Kalmar få ännu e fasadmålning, en teknik som även lämpar sig på moderna i SEIKO,, ler Ii IL 11 I Flaggskyltar Utstående skyltar s.k. "flaggskyltar" används huvudsakligen för att visa entréns placering, som ett komplement till fasadskylten. På smala gator är flaggskyltar mer synliga än fasadskyltar. Flaggskyltar ska vara förhållandevis små och inte ge ett alltför tungt intryck. Flera flaggskyltar längs en gata ska anpassas till varandras storlek och höjd. Skyltens infästning får inte bli så dominerande att skylten försvinner. max 1,1 m min 2,3 m över gångbanan Fler exempel på fiaggskyltar med smakfull utformning. I Kalmar finns många välgjorda och smakfulla flaggskyltar att inspireras av. Med flaggskylten kan man också ta sig större friheter när det gäller utformningen än med fasadskylten. Med fler skyltar som håller lika hög klass som de på bilderna skulle Kalmar kunna bli lika känt för sin skyltflora som för sin arkitektur. Gatu- octi parknämnden

S K Y L T P R O G R A M 461 K V A R N H O L M E N Skyltbelysning Det finns flera olika sätt att belysa skyltar. Skyltlådor har lampor som lyser upp skylten inifrån. Neonrörskyltarna består av lysande rör, oftast placerade på ett underlag som med sin kontur förtydligar budskapet. O Många skyltar blir belysta av lampor som sitter ovanför skylten. Det fungerar ofta bra. En risk är att lamporna blir för synliga och tar uppmärksamhet från skylten, eller belyser fasaden på ett olämpligt sätt. Man kan också belysa fasaden bakom bokstäverna, vilket gör att bokstäverna framträder som mörka siluetter. Det är viktigt att skyltens belysning inte stör grannar eller stadsbild genom sitt ljus. Skylten får inte förväxlas med en trafiksignal. Skylttypografi För skyltinnehavaren är det viktigt att skylten är enkel och lättläst. Läsbarheten kan vara svårare att åstadkomma än man tror. Undersökningar visar att man bara kan tillgodogöra sig tre meddelanden i taget. Skylten får därför inte vara för välfylld. Blir informationen på skylten för omfattande finns risken att budskapet försvinner. Enkelhet är det viktigaste rådet för att ett budskap skall uppfattas, när gaturummen innehåller mycket information. Det är bättre att åstadkomma skuggor bakom bokstäverna genom att distansiera bokstäverna från fasaden. Skylten kan förlora sin läsbarhet om den kompletteras med alltför många flaggor, markiser och småskyltar. En äldre neonskylt som med sin fria stil kontrasterar mot den annars strikta fasaden. - i IK )\ \ x\y Här har man markerat butikens sträckning med flera likadana skyltar. Man kan undra om budskapet blir tydligare när man skriver sitt meddelande flera gånger?

S K Y L T P R o G R A M Flaggor och markiser Det finns en riklig flora markiser och flaggor på Kvarnholmen idag. Många använder sig av flaggor som en permanent anordning i- stället för att använda flaggan för att dra till sig extra uppmärksamhet vid speciella tillfällen. Flaggan har karaktären av en tillfällig anordning och passar därför bäst vid kortvariga evenemang. Flera stora flaggor i gaturummet kan leda till att husfasaderna inte syns i önskad grad, och staden förlorar då sin egenart. Där många butiker, utan direkt gatukontakt, i exempelvis en galleria flaggar tillsammans vid en gemensam entré kan en synlig flagga motiveras, medan enskilda verksamheter i anslutning till gatan bör kunna visa sig med andra medel än stora flaggor. Större flaggor och textilier likställs med permanenta skyltar. Dessa kräver bygglov. Nationsfiaggor kräver ej bygglov. Ett vackert trähus med fint anpassade markiser. Om man använder markiser och flaggor som tillfälliga förändrare kan man få en spännande stadsbild som varierar från dag till dag. ms sfmm to» / Kalmar används trottoarpratarna flitigt. Ibland står de i grupper vid de större promenadstråken, som hänvisningsskyltar, och hindrar framkomligheten på gatan Denna typ av skyltning kommer ej att accepteras i fortsättningen. 7 Markisens färg måste fungera bra tillsammans med byggnaden och stadsbilden. Trottoarpratare Trottoarpratare ska användas sparsamt och hänsynsfullt. Placeras de ut på ett tanklöst sätt orsakar de framkomlighetsproblem. Detta drabbar inte enbart färdtjänst och varutransporter, utan alla stadens invånare och främst de som är synskadade. Trottoarpratare kräver alltid polistillstånd. För att inte orsaka problem eller störa stadsbilden ska trottoarpratarna placeras dikt mot den egna butiksfasaden där verksamheten bedrivs. Det ska finnas minst 1,5 meter kvar av trottoaren att passera på och trottoarprataren får inte ha utstickande delar. Trottoarpratares yttermått:bredd max 0,6 meter och höjd max 1,0 meter. Det är vikigt att trottoarpratarna underhålls och placeras på ett "städat" sätt. Det är en fördel om de utformas på ett sätt som knyter an till butikens stil och färger. Trottoarpratarna utnyttjas nästan som permanenta anordningar och måste därför vara lika välgjorda som butikens övriga skyltar. Gatu- ochi parknämnden

S K Y L T P R O G R A M ADRESS- OCH TELEFONLISTA 461 K V A R N H O L M E N Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Stadsbyggnadskontoret Jan Enfors Kent Svensson utformning och bygglov Gatu- och Parkkontoret Stefan Larsson Placering, upplåtelse och tillstånd 83 000 83 373 83 398 fax: 83 355 83 212 fax: 83 300 Bygglovansökan lämnas In till stadsbyggnadskontorets bygglovavdelning, som även erbjuder fri rådgivning. Ansökan ska inneliålla en bildbeskrivning av skyltens placering på fasaden, sedd från sidan och framifrån. Även färger, material och belysning ska framgå. Polistillstånd skall alltid sökas för "trottoarpratare". Bifoga ritning som visar placering och utseende. Polismyndigheten Box 91 391 21 KALMAR Gäller tillstånd för trottoarpratare 456 000