KALENDARIUM Delårsrapport januari mars, 23 april. Delårsrapport januari juni, 19 augusti

Å R S R E D O V I S N I N G

INNEHÅLL Året i korthet 1 VDs kommentar 2 Studsvik en internationell koncern 4 Mål och strategier 5 Medarbetare 6 Aktien 8 Marknad 10 Rivning av kärntekniska anläggningar en tillväxtmarknad 14 Affärsområden Nuclear Technology 16 Waste & Decommissioning 20 Industrial Services 24 Nuclear Medicine 28 Miljö, säkerhet och kvalitet 32 Femårsöversikt 34 Faktorer som påverkar Studsviks verksamhet 36 Studsvik är ett internationellt, högteknologiskt företag med fokus på kärnkraftsindustrin, bestrålningstjänster och nukleär medicin. Genom att leverera produkter och tjänster med ett stort teknikinnehåll bidrar Studsvik till att effektivisera driften och höja säkerheten vid kundernas kärnkraftsanläggningar. Därutöver tillhandahåller Studsvik säker och kostnadseffektiv hantering av låg- och medelaktivt nukleärt avfall. Koncernen utnyttjar även sin kompetens inom kärnteknik för att utföra bestrålningstjänster samt för att marknadsföra produkter och tjänster inom medicinsk teknik. Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer, laboratorier och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i Erwin, USA, samt i kundernas främst kärnkraftverks och kärnbränsleproducenters anläggningar. Studsvik omsatte under 2002 MSEK 1 002,3 och hade cirka 1 100 anställda i sju länder, varav hälften i Sverige. Förvaltningsberättelse 38 Resultaträkningar 41 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 44 Redovisnings- och värderingsprinciper 45 Noter 47 Vinstdisposition 61 Revisionsberättelse 62 Ledande befattningshavare 63 Styrelse 64 KALENDARIUM 2003 Delårsrapport januari mars, 23 april Delårsrapport januari juni, 19 augusti Delårsrapport januari september, 28 oktober Styrelsens arbete 65 Nyckeltalsdefinitioner 66 Teknisk ordlista 67 Adresser III Bolagsstämma kommer att hållas den 23 april 2003 kl 16:00 på Salén Konferens & Matsalar, Norrlandsgatan 15, Stockholm. S T U D S V I K 2 0 0 2 2

Året i korthet Koncernens omsättning steg med 14 procent till MSEK 1 002,3 (882,7). Resultatet före skatt förbättrades kraftigt och uppgick till MSEK 1,1 ( 132,4). Resultatet efter skatt uppgick till MSEK 8,6 ( 135,4). Resultatet per aktie uppgick till SEK 1,06 ( 17,86). Eget kapital per aktie uppgick den 31 december 2002 till SEK 57,45 (67,98) och soliditeten uppgick till 44 (42) procent. Tvisten med konsortiet Metric Duke avgjordes efter årets utgång till Studsviks fördel. Metric Duke dömdes att betala MUSD 4,3 till Studsvik. Ett bolag bildades för bearbetning av federalt nukleärt avfall i USA. Stabil produktion och positivt kassaflöde i Erwin-anläggningen. Nyckeltal 2002 2001 2000 Koncernens omsättning, MSEK 1 002,3 882,7 818,8 Rörelseresultat, MSEK 2,8 125,7 56,5 Resultat efter finansnetto, MSEK 1,1 132,4 43,3 Resultat per aktie, SEK 1) 1,06 17,86 0,05 Rörelsemarginal, % 2) 0,3 neg neg Soliditet, % 43,9 41,9 31,5 Eget kapital per aktie, SEK 1) 57,45 67,98 61,73 Antal anställda, medelantal 1 128 1 134 1 204 1) Värdena för 2000 justerade för fondemission 2001. 2) Vid beräkning av rörelsemarginal för 2000 har återbäringsmedel SPP m m exkluderats. 1 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsvik är på väg mot uthållig lönsamhet Efter två tunga år med betydande förluster i vår rörelse blev 2002 början till en vändning. Under året har vi arbetat hårt med ett antal underliggande problem i verksamheten. Rörelse resultatet för 2002 blev MSEK 2,8 ( 125,7) och omsättningen steg med MSEK 119,6 till MSEK 1 002,3 (882,7). OMSÄTTNING OCH RESULTAT förbättrades för alla affärsområden med undantag av Nuclear Medicine vars BNCT-verksamhet ännu befinner sig i klinisk prövningsfas. Studsviks stora satsning på THOR SM -tekniken i Erwin, Tennessee börjar äntligen visa resultat. Orderingång, prisnivå och driftsäkerhet har förbättrats under året vilket resulterat i ett avsevärt förbättrat kassaflöde. De tekniska inkörningsproblemen har näst intill upphört. Sedan mer än två år har Studsvik drivit en skiljedomsprocess i USA mot det konsortium (Metric Duke) som levererat anläggningen i Erwin. Processen har för Studsviks del inneburit mycket stora kostnader och en belastning på ledningsresurser. Enbart under 2002 uppgick de direkta kostnaderna för skiljedomsprocessen till 23,2 miljoner kronor. Den 29 januari 2003 meddelade skiljenämnden sitt utslag vilket innebär att konsortiet åläggs att betala Studsvik 4,3 miljoner dollar. Studsvik kommer att reducera anläggningens värde med motsvarande belopp. Det är en stor lättnad att vi nu kunnat lägga denna fleråriga tvist bakom oss och helt kan koncentrera våra ledningsresurser på intäktsgenererande aktiviteter. Koncernen tog under året ytterligare ett viktigt steg på den amerikanska marknaden när vi i juni, tillsammans med Washington Group International Inc., bildade bolaget THOR Treatment Technologies, LLC (TTT), i USA. Bolaget, till 50 procent ägt av Studsvik, avser att för den amerikanska energimyndighetens (DOE) räkning konstruera, bygga och driva anläggningar för bearbetning och omhändertagande av det radioaktiva avfall som uppstod under uppbyggnaden av det amerikanska kärnvapenprogrammet. Genom det nya bolaget får Studsvik i ett slag möjlighet att ytterligare kommersialisera THOR SM -tekniken på den marknad som enligt officiella bedömningar har ett totalt värde på 150 300 miljarder dollar över en period på 20 30 år. Trots den avsevärda affärspotentialen innebär TTT ingen större riskexponering för Studsviks del. Den så kallade DOE-marknaden, på vilken TTT kommer att verka, innebär en affärsmodell som tillåter hantering av stora projekt utan nämnvärd risk för inblandade leverantörer. Jag bedömer möjligheterna som goda att Studsvik får betydande resultattillskott från TTT inom tre till fem år. I ett ännu längre tidsperspektiv är vinstpotentialen mycket hög. Vi ser stora möjligheter för lönsam tillväxt inom om rådet avveckling och rivning av nukleära anläggningar. Den tyska marknaden utvecklas snabbt, men även i Italien och England kan vi se tecken på att en marknad börjar att utvecklas. Det är vår ambition att ytterligare förstärka vår närvaro på dessa marknader. Studsvik fokuserar idag på ett antal lönsamma nischer inom nukleär teknik. Vi har lång internationell erfarenhet, ett mycket starkt varumärke och internationellt erkänd kompetens inom områdena kärnkraftsteknik och nukleärmedicin. För att nå uthålligt god lönsamhet krävs dock fort satta åtgärder. Den enskilt viktigaste är att öka volymen genom såväl organisk tillväxt som genom förvärv. Vi har möjlighet att höja produktiviteten i våra anläggningar och vi har system och ledningsresurser för att hantera en större affärsvolym. Vi har också möjlighet att förbättra våra marginaler. Vägen dit heter fokus på kundnytta och affärsmannaskap. Ett ständigt förbättringsarbete utgör en naturlig del av vår vardag. Den platta organisation som infördes i början av 2002 har fallit väl ut. Snabba besluts vägar, tydliga ansvarsområden och en prestations- och resultatorienterad företagskultur är de ledord som styr min och organisationens gärning idag. S T U D S V I K 2 0 0 2 2

VDs KOMMENTAR Samtidigt förutspår jag att marknaden för Studsviks produkter är på väg mot en vändning. Elpriserna har börjat stiga igen vilket underlättar för våra kunder, kärnkraftsbolagen, att ta beslut om investeringar och underhållsåtgärder. Jag bedömer också att konkurrenssituationen för våra testreaktorer kan komma att bli bättre på några års sikt. Konkurrerande reaktorer som idag finansieras med statliga medel tvingas till marknadsmässig prissättning då de statliga subsidierna minskar. Jag håller det inte heller för uteslutet att någon konkurrerande testreaktor kan komma att stängas inom några år. Vi har mycket kvar att förbättra och finslipa, men det viktiga för mig under mitt första år som koncernchef har varit att snabbt vända den negativa trend som rått de senaste åren. Detta har varit möjligt tack vare mycket goda insatser från vår engagerade och kompetenta personal. På våra marknader kommer behovet av den kompetens som vår organisation besitter att öka. Det finns därför anledning att tro att koncernens resultat fortsätter att förbättras under 2003 och att Studsvik har förutsättningar att åstadkomma en god volym- och resultattillväxt under de närmaste åren. Nyköping i februari 2003 Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör och koncernchef 3 S T U D S V I K 2 0 0 2

Studsvik en internationell koncern Studsvik är ett högteknologiskt företag med fokus på kärnkraftsindustrin, bestrålningstjänster och nukleärmedicin. Genom att leverera produkter och tjänster med ett stort teknik innehåll bidrar Studsvik till att effektivisera driften och höja säkerheten vid kundernas kärnkraftsanläggningar. Därutöver tillhandahåller Studsvik säker och kostnadseffektiv hantering av låg- och medelaktivt avfall. Koncernen utnyttjar även sin kompetens inom kärnteknik för att utföra bestrålningstjänster samt för att marknadsföra produkter och tjänster inom medicinsk teknik. Studsvik verkar på en internationell marknad och kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter, men innefattar även läkemedelsföretag och vårdsektorn. Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i Erwin, USA, samt vid kundernas produktionsanläggningar. Koncernen är indelad i fyra affärsområden: Nuclear Technology Waste & Decommissioning Industrial Services Nuclear Medicine Nuclear Technology levererar produkter och tjänster till kärnkraftsindustrin. Utbudet innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster. Waste & Decommissioning behandlar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA, från i första hand kärnkraftverk, men framöver även från nukleära avfallsanläggningar. Affärsområdet utför även konsultuppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Industrial Services utför dekontaminering, strålskydd, dosimetriservice, sanering, rivning, avfallshantering, mekanisk service och processrengöring inom kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige och Tyskland. Nuclear Medicine utvecklar och tillhandahåller avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk med anknytning till nukleär teknik. Affärsområdets verksamhet startade 1998 och är fortfarande under uppbyggnad. Studsvik hade i slutet av året 1 085 medarbetare, varav 542 i Sverige och 478 i Tyskland. Studsvik har dotter bolag i Sverige, Tyskland, USA, Japan, Norge, Stor britannien och Schweiz. Studsviksaktien är sedan den 4 maj 2001 noterad på Stockholmsbörsens O-lista. S T U D S V I K 2 0 0 2 4

Mål och strategier Studsviks mål är att skapa värdetillväxt för ägarna genom att vara en ledande leverantör av produkter och tjänster inom nukleär teknik. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är att: Den organiska nettoomsättningstillväxten skall uppgå till lägst 5 procent per år. Rörelsemarginalen skall uppgå till lägst 7 procent, vilket motsvarar cirka 8 procents rörelsemarginal före goodwillavskrivningar. Räntabiliteten på sysselsatt kapital i nya projekt, anläggningar och bolag skall uppgå till lägst 15 procent. Soliditeten skall uppgå till lägst 40 procent. Delar av koncernens produkt- och tjänsteportfölj har stor potential att utvecklas och därmed höja koncernens rörelsemarginal väsentligt. Det gäller främst inom områdena avfallshan tering och nukleärmedicin. STRATEGIER Studsvik har utvecklat ett antal huvudstrategier som fokuserar på ökade affärsvolymer, bättre marginaler och att göra Studsvik attraktivt för kunder och medarbetare. Expansion Studsviks position på världsmarknaden skall förstärkas genom en kombination av organisk tillväxt, joint ventures, strategiska allianser samt förvärv. Den organiska tillväxten skall utgöra basen för tillväxten och drivas av produkt- och tjänsteutveckling samt genom etablering av egna affärsenheter och anläggningar på nya marknader i egen regi eller genom strategiska allianser. På strategiska marknader kommer Studsvik att genomföra förvärv när så är möjligt och lämpligt. Produkter och tjänster Studsvik skall fokusera på produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för kunderna. Studsvik skall leverera ett mervärde till kunderna genom att erbjuda helhetslösningar snarare än enskilda produkter och tjänster av standardkaraktär. Koncernens produkter och tjänster skall upplevas som mer prisvärda än konkurrenternas. Studsvik skall ständigt förbättra sin konkurrenskraft genom att ligga i frontlinjen när det gäller forskning och produktutveckling. Effektiv produktion Studsvik binder betydande kapital i anläggningarna utanför Nyköping och i Erwin, USA. Anläggningarna skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och få oplanerade stopp för att möjliggöra hög och effektiv produktion. Kompetensutveckling Organisationens samlade kompetens måste ständigt utvecklas. Därför satsar Studsvik på kompetenshöjning speciellt inom affärsmannaskap, teknik och marknadsföring. Detta sker genom utbildning, nyrekrytering samt kontinuerliga utbyten med privata och offentliga forskningsinstitutioner. Organisationsutveckling Studsvik strävar efter att utveckla en decentraliserad och dynamisk organisation som präglas av korta beslutsvägar, stark lönsamhetsinriktning, affärsmannaskap och fokus på kundtillfredsställelse. Målet är att skapa en atmosfär av kreativitet och entreprenörskap där individen får stort utrymme under eget ansvar. 5 S T U D S V I K 2 0 0 2

Medarbetare Den världsunika specialistkompetens Studsvik erbjuder inom det nukleära området gör företaget till en attraktiv arbetsplats för specialister på den internationella marknaden. ANSTÄLLDA Vid utgången av 2002 hade Studsvik 1 085 anställda, varav 542 i Sverige och resterande i övriga länder. Detta motsvarar en minskning med 2,4 procent jämfört med utgången av 2001. Personalomsättningen var drygt 7 procent. CHEFS- OCH LEDARSKAPSUTVECKLING Ett långsiktigt arbete med chefs- och ledarskapsutveckling lägger grunden för en positiv företagskultur. Studsvik genomför en satsning på såväl gemensamma som individuella chefsutvecklingsprogram. Dessa externa och interna utbildningsinsatser inom ledarskap och affärsmannaskap ger Studsviks ledare möjlighet att förkovras och aktivt bidra till koncernens utveckling. REKRYTERING En av de viktigaste framgångsfaktorerna för Studsviks fortsatta utveckling är förmågan att rekrytera rätt medarbetare och att utveckla och behålla dessa. En generationsväxling har under de senaste åren pågått inom koncernen, vilket medfört ett behov av att rekrytera specialistkompetens inom ett antal om råden. Studsvik har lyckats väl med detta, både i Sverige och utomlands eftersom företaget har gott renommé i kärnkraftsindustrin internationellt. BELÖNINGSSYSTEM Bolagsstämman 2002 beslutade om ett teckningsoptionsprogram till samtliga anställda i Studsvik utanför USA. Optionsprogrammet genomfördes under våren samma år med syfte att stärka delaktigheten hos anställda när det gäller Studsviks utveckling. För nyckelmedarbetare finns i vissa dotterbolag vinstandelssystem. Anette Jangebro arbetar som strålskyddstekniker inom Studsvik RadWaste. I hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att mäta eventuell strålning i avfallskollin. KOMPETENS- OCH KARRIÄRUTVECKLING En stor del av kompetens- och karriärutvecklingen inom Studsvik sker genom arbete i intressanta och utmanande kundprojekt. Det finns dessutom goda möjligheter för individen att utvecklas i olika riktningar inom koncernens breda verksamhet. Intern rörlighet uppmuntras. En viktig del i individens kompetensutveckling är därutöver de handlingsplaner som tas fram i samband med de årliga utvecklingssamtalen. För att säkerställa kompetensen inom strategiskt viktiga områden, men också för att ge medarbetare en teknikorienterad karriärutveckling har särskilda specialisttjänster inrättats. PERSONAL 2002 0 250 500 750 1000 1250 1500 Medelantal därav kvinnor anställda Antal nyanställningar Antal avgångar varav med pension S T U D S V I K 2 0 0 2 6 ANTAL MEDARBETARE 1200 900 600 300 0 98 99 00 01 02 MEDARBETARE PER AFFÄRSOMRÅDE 1 2 3 4 1. Moderbolaget 2% 2. Nuclear Technology 20% 3. Waste & Decommissioning 5% 4. Industrial Services 73%

MEDARBETARE Kristina Lidberg-Berg är kemist och arbetar bland annat med nya metoder för avfallshantering på Studsvik RadWaste. Mikael Karlsson marknadsför Studsvik Nuclears produkter inom områden som tester och undersökning av kärnbränsle och material samt dopning av kisel. Karin Aquilonius är anställd som projektledare på Studsvik Eco & Safety, där hon bland annat gör miljökonsekvensanalyser för förorenade markområden. ÅLDERSFÖRDELNING UTBILDNINGSNIVÅ 4 5 1 3 2 1. < 30 år 9% 2. 31 40 år 29% 3. 41 50 år 35% 4. 51 60 år 22% 5. 61 65 år 5% 1 2 3 1. Doktor eller motsvarande 4% 2. Universitetsexamen eller motsvarande 10% 3. Högst gymnasieutbildning eller motsvarande 86% 7 S T U D S V I K 2 0 0 2

Aktien Under 2002 omsattes 2,9 miljoner Studsviksaktier till ett värde av MSEK 117. Detta motsvarar en omsättningshastighet på de fria aktierna (definierat som alla aktier förutom de som ägs av Euroventures Nordica II BV) på 50 procent, jämfört med 122 procent för Stockholmsbörsen totalt. Utdelningspolitik och utdelning Studsviksaktien noterades på Stockholmsbörsens O-lista den 4 maj 2001. En börspost uppgår till 200 aktier. ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2002 till 8,1 miljoner. Antal utestående teckningsoptioner var samma datum 104 400 stycken, vilket innebär att antalet aktier efter fullt utnyttjande av optionsrätter skulle bli 8 218 611 stycken, motsvarande en utspädning om 1,3 procent. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Det nominella beloppet är 1 krona per aktie och aktiekapitalet uppgår till MSEK 8,1. KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING Börsåret 2002 präglades av svaga börser världen runt. Stockholmsbörsens generalindex sjönk med 37 procent. Även om Studsviksaktien påverkades av den allmänna börsnedgången, utvecklades kursen bättre än Stockholmsbörsens generalindex. Kursen på Studsviksaktien steg med 12,5 procent under året, från 40,00 kronor den 2 januari till 45,00 kronor den 31 december, innebärande ett börsvärde om MSEK 365,1 per den 31 december. Kursen har under året pendlat mellan högsta köpkurs 48,00 kronor den 10 juli och lägsta köpkurs 31,50 kronor den 10 oktober. Kursen den 31 januari 2003 uppgick till SEK 47,80. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 1,06 ( 17,86). För definitioner se sidan 66. Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden skall uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår bolagsstämman att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2002. Ägarstruktur Vid årsskiftet var antalet aktieägare i Studsvik 6 663 (6 866) stycken. Av dessa ägde 96 procent 1 000 aktier eller färre. De tio största ägarna svarade för 66 (62) procent av aktierna. Andelen institutionellt svenskt ägande uppgick till cirka 23 (33) procent av aktiekapitalet. Andelen utländskt ägande var 48 (49) procent. Optioner Studsvik har den 22 april 2002 utfärdat ett teckningsoptionsprogram som fortfarande löper. Syftet med optionsprogrammet är att Studsvik skall främja sina långsiktiga intressen genom att stimulera koncernens medarbetare till ett ägarintresse i bolaget. I optionsprogrammet ställdes 310 000 teckningsoptioner ut för tilldelning till anställda i Studsvikkoncernen. För mer detaljerad information, se förvaltningsberättelsen. Kontakt med aktiemarknaden D. Carnegie och Remium Securities publicerar löpande analyser på Studsvik. Därutöver följs Studsvik av Nordiska Fondkommission. Årsredovisning och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska. Rapporter och pressmeddelanden publiceras på Studsviks hemsida. AKTIENS UTVECKLING, MAJ 2001 JANUARI 2003 60 55 50 45 40 Aktien SAX All-Share Index Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl efteranm) 35 30 25 1500 1000 500 20 2001 2002 2003 (c) SIX S T U D S V I K 2 0 0 2 8

AKTIEN STÖRSTA ÄGARNA Aktieägare Antal aktier Andel, % Euroventures Nordica II BV 2 330 641 28,7 Bear, Stearns & Co 627 435 7,7 Handelsbankens Småbolagsfond 377 278 4,7 Didner & Gerge aktiefond 370 000 4,6 Morgan Grenfell & Co 325 683 4,0 Bengtsson, Jan 317 600 3,9 SE-bankens Allemansfond Småbolag 309 800 3,8 Karinen, Anna 269 060 3,3 Karinen, Lena 250 060 3,1 Svenska Handelsbanken SA 183 680 2,3 Summa de 10 största ägarna innehavsmässigt 5 361 237 66,1 Övriga aktieägare 2 752 974 33,9 SUMMA 8 114 211 100,0 AKTIEÄGARSTRUKTUR Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier 1 500 6 211 347 201 4,3 501 2 000 312 321 230 3,9 2 001 10 000 91 437 764 5,4 10 001 50 000 29 574 530 7,1 50 001 100 000 5 348 160 4,3 100 001 15 6 085 326 75,0 SUMMA 6 663 8 114 211 100,0 ÄGARSTRUKTUR 1 3 2 1. Svenska privatpersoner 29% 2. Svenska institutioner 23% 3. Utländska ägare 48% AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING Ökning av Aktiekapital, Totalt År Transaktion antal aktier kronor antal aktier 1994 Bildande 500 000 500 000 500 000 2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000 2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211 DATA PER AKTIE Belopp, SEK 2002 2001 2000 1) 1999 1) Antal aktier vid periodens slut 8 114 211 8 114 211 500 000 500 000 Genomsnittligt antal aktier 8 114 211 7 581 625 500 000 500 000 Kurs den 31 december 45,00 40,00 Resultat per aktie före utspädning 1,06 17,86 0,05 6,91 Resultat per aktie efter utspädning 1,06 17,86 0,05 6,91 Eget kapital per aktie 57,45 67,98 61,73 54,92 P/ E-tal neg neg 1) Beräkning av resultat per aktie och eget kapital per aktie för 2000 och 1999 har justerats för fondemission genomförd 2001. 9 S T U D S V I K 2 0 0 2

Marknad Ökad priskonkurrens, större kostnadsmedvetande samt allt högre miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav vid kärnkraftverken gör att kraftverksägarna i ökande utsträckning lägger ut underhålls- och kringtjänster på entreprenad. Studsvik expanderar inom dessa områden. Idag projekteras och byggs det ett stort antal nya kärnkraftsreaktorer runt om i världen, bland annat i Japan, Indien, Ryssland och Kina. Vid slutet av 2002 fanns det 35 reaktorer under projektering och i USA och Finland finns långt framskridna planer på att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Större delen av tillväxten i det globala reaktorbeståndet under den närmaste tioårsperioden förväntas ske i Asien. Samtidigt med nybyggandet ökar medellivslängden för kärnkraftsreaktorer i världen. Orsaken är att det ofta är lönsamt att modernisera gamla kärnkraftverk istället för att bygga nya. I takt med att kärnkraftsbeståndet åldras växer behovet av externa nukleära tjänster, såsom underhåll, materialprovning och avfallshantering. Medelåldern för världens kärnkraftsreaktorer uppgår idag till knappt 20 år. En modern kärnkraftsreaktor har en livslängd på minst 40 år. KONSOLIDERADE MARKNADER Under 1980-talet påbörjades en successiv avreglering av elmarknaderna i delar av Europa och Nordamerika. Avregleringen har lett till en stark konsolideringstrend inom elkraftsindustrin där uppköp och sammanslagningar har lett till allt färre och allt större aktörer. En annan följd av avregleringen är en ökad internationalisering där flera aktörer redan idag är globala. Det finns tre ledande aktörer i västvärlden inom projektering av kärnkraftverk: BNFL Westinghouse Atom, General Electric och Framatome ANP. I Japan finns ytterligare tre aktörer: Mitsubishi Heavy Industries, Hitachi och Toshiba. Dessutom finns ett antal nationella aktörer i länder såsom Ryssland, Sydkorea, Taiwan och Kanada. Konsolideringen på kärnbränslemarknaden har om möjligt nått ännu längre. Idag återstår endast tre internationella konsortier: BNFL Westinghouse Atom, Framatome ANP samt GNF Global Nuclear Fuel som är en sammanslagning av bränsletillverkningen inom General Electric, Toshiba och Hitachi. MARKNADEN FÖR RADIOAKTIVT AVFALL En modern kärnkraftsreaktor producerar i genomsnitt cirka 25 ton låg- och medelaktivt metallskrot och cirka 15 ton brännbart avfall varje år. Vid större regelbundna underhåll och byten av komponenter tillkommer 100 200 ton metallskrot vart femte år. Vid en avveckling tillkommer 1 000 1 500 ton metallskrot per år under en tioårsperiod. Ett antal reaktorer avvecklas årligen över hela världen. Tiden från att ett avvecklingsbeslut tagits till att avvecklingsarbetet är slutfört är beroende av politiska beslut. I exempelvis Tyskland har man valt att påbörja rivning av forskningsreaktorer och kommersiella kärnkraftsreaktorer tidigare än i andra länder. ANTAL KOMMERSIELLA REAKTORER I DRIFT 500 ANTAL REAKTORER PER LAND 125 ANTAL REAKTORER UNDER UPPFÖRANDE 10 400 100 8 300 75 6 200 50 4 100 0 65 70 75 80 85 90 95 02 S T U D S V I K 2 0 0 2 10 25 0 USA Frankrike Japan Storbritannien Ryssland Tyskland Sydkorea Indien Kanada Ukraina Övriga 2 0 Indien Kina Ukraina Japan Iran Ryssland Slovakien Argentina Tjeckien Rumänien Övriga

MARKNAD Under ett kärnkraftverks hela livstid från byggnation till avveckling krävs olika typer av dekontaminerings-, rivnings-, förbrännings- och nedsmältningstjänster som Studsvik erbjuder. Även vid kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Avfallet från kärnkraftsreaktorer, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning kan indelas i högaktivt avfall respektive låg- och medelaktivt avfall. Studsvik erbjuder tjänster inom hantering och behandling av låg- och medelaktivt avfall. Högaktivt avfall Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av utbränt kärnbränsle, men även vissa härdkomponenter som har utsatts för lång bestrålning. Låg- och medelaktivt avfall Låg- och medelaktivt avfall innefattar torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrust ning, metalliskt skrot, samt vått avfall, exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfilter. Låg- och medelaktivt avfall liksom högaktivt avfall måste slutförvaras. Då tillgången på slutförvaringsplats är begränsad, finns ett ekonomiskt intresse att minska avfallets volym. Dessutom är det viktigt att det avfall som slutförvaras är kemiskt stabilt. Behandlingen av låg- och medelaktivt avfall är därför inriktad mot att öka avfallets stabilitet och att minska dess volym och vikt inför slutförvaring. Torrt avfall och metalliskt skrot För torrt brännbart avfall minskas volymen genom förbränning i särskilda förbränningsanläggningar. Metalliskt skrot smälts, vilket förutom volymminskning förenklar bestämningen av radioaktiviteten i metallen. Metall kan i vissa länder, däribland Sverige, friklassas och säljas som vanligt skrot på marknaden under förutsättning att radioaktiviteten understiger av myndigheterna fastställda gränsvärden. Vått avfall jonbytarmassor Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärnkrafts reaktorer, exempelvis då radioaktivt reaktorvatten filtreras genom ett filter som innehåller s k jonbytarmassa. Jonbytarmassan utgörs av pulver eller små kulor av organiskt material. I och med att reaktor vattnet filtreras blir jonbytarmassan radioaktiv, vilket gör att den måste skickas för slutförvaring och ersättas av ny. En stor del av det låg- och medelaktiva avfall som hittills har producerats vid världens kärnkraftverk har inte bearbetats för slutförvaring. Stora mängder finns lagrat i s k mellanlager, ofta i väntan på politiska beslut om hur och var slutförvaring skall ske. Utöver det radioaktiva avfall som produceras vid världens kärnkraftverk finns även stora mängder avfall från kärnvapenproduktion och annan kärnteknisk utveckling som också måste bearbetas och slutförvaras. Bland annat innehar DOE (US Department of Energy) och DOD (US Department of Defense) i USA stora mängder sådant så kallat federalt avfall. Den totala kostnaden för att behandla och slutförvara avfall anges i storleksordningen 150 300 miljarder dollar. Liknande avfall finns i ett flertal andra länder, såsom Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Indien. REAKTORERNAS ÅLDERSFÖRDELNING 0 5 6 10 11 15 16 20 STUDSVIKS NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD 3 4 1 NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE* 3 4 1 21 25 26 30 2 2 * Beräknas som andel av affärsområdenas samlade nettoomsättning. 31 35 36 40 över 40 0 30 60 90 120 150 1. Sverige 31% 2. Europa, exklusive Sverige 36% 3. Nordamerika 28% 4. Asien 5% 1. Nuclear Technology 31% 2. Waste & Decommissioning 28% 3. Industrial Services 39% 4. Nuclear Medicine 2% 11 S T U D S V I K 2 0 0 2

Den internationella kärnkraftsindustrin svarar idag för cirka 30 procent av världens elkraftsproduktion. Vid slutet av 2002 fanns det 448 kommersiella kärnkraftsreaktorer i drift i världen, varav hälften i Europa, omkring en tredjedel i Nordamerika och övriga i Asien. USA var den största enskilda marknaden med 104 reaktorer i drift, följt av Frankrike med 59 och Japan med 53. Dessutom fanns cirka 250 forskningsreaktorer och drygt 150 ubåtar med kärnreaktorer. BESTRÅLNINGSTJÄNSTER Parallellt med utvecklingen inom kärnkraftsindustrin finns det också en strävan att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik till forskning och utveckling inom andra tillämpningsområden. Ett exempel är bestrålning av kisel för att producera halvledare med förbättrade egenskaper. Ett annat är det växande området för nukleärmedicin, där nukleär teknik idag används inom ett antal medicinska tillämpningsområden. MARKNADEN FÖR NUKLEÄRA TJÄNSTER Marknaden för nukleära tjänster kan delas in i ett antal segment. De områden där Studsvik är verksamt är driftoptimering & säkerhet, underhåll & service, avfallshantering & avveckling, nukleärmedicin samt bestrålningstjänster. Driftoptimering & säkerhet Driftoptimering & säkerhet består av tjänster som är relaterade till driften av kärnkraftverk, såsom: Tester, undersökningar och analyser för optimering av kärnbränsle och material Programvara för optimering av reaktordrift Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöteknik Kunderna utgörs i huvudsak av kärnkraftverk och bränsleleverantörer. Flera av dessa tjänster har traditionellt hanterats av kärnkraftverken själva. Med fokus på att sänka sina produktionskostnader lägger nu kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade tjänster på entreprenad. Detta har öppnat en marknad för oberoende tjänsteleverantörer som Studsvik. Studsviks bedömning är att denna trend kommer att fortsätta att utgöra en stark drivkraft inom detta marknadssegment. En del av de driftrelaterade tjänsterna, exempelvis test och analys av bränsle, kräver tillgång till en testreaktor. Studsviks bedömning är att det finns cirka tio testreaktorer i världen som är tillräckligt kraftfulla för att genomföra material- och bränsletester i. Dessa innefattar Studsviks R2-reaktor, Haldenreaktorn i Norge, HFR Petten i Nederländerna samt OSIRIS i Frankrike och JMTR i Japan. Underhåll & service Underhållsarbete i strålningsklassade miljöer kräver ingående radiologisk kompetens. Strålningsnivåerna registreras och kontrolleras samtidigt som åtgärder vidtas för att minimera de nivåer personalen utsätts för. Underhåll & service består av tjänster som är relaterade till driften av kärnkraftverk, såsom: Dekontaminering och sanering av anläggningar Reparation, mekanisk service och processrengöring Strålskydd och dosimetriservice Transporter och lyft Avfallshantering och registrering Tvätt och service av skyddsutrustning Inom området är Studsviks konkurrenter ofta renodlade tjänsteleverantörer. De ledande aktörerna i Europa är Studsvik, Cosmos och KEI i Tyskland, Serco och AEA i Storbritannien samt Cogema i Frankrike. Avfallshantering & avveckling Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning och utveckling genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Behandlingen syftar till att volymreducera avfallet och att skapa en kemiskt stabil produkt för slutförvaring. Tjänster Studsvik erbjuder är: Behandling av lågaktivt fast, icke metalliskt avfall Behandling av låg- och medelaktivt metalliskt avfall Behandling av låg- och medelaktivt vått avfall Avveckling av kärntekniska anläggningar Studsvik är, enligt företagsledningens bedömning, en av de ledande aktörerna i Europa inom hantering av torrt avfall, men en betydligt mindre aktör inom metalliskt avfall. Andra stora aktörer inom dessa områden är Cilva i Belgien, Forschungszentrum i Karlsruhe och Siempelkamp i Tyskland, GTS Duratek i USA samt franska Socodei. Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärnkraftsreaktorer, exempelvis vid rening av reaktorsystemens vatten med s k jonbytarmassa. S T U D S V I K 2 0 0 2 12

MARKNAD Torrt avfall I kärnkraftverk genereras radioaktivt brännbart avfall. Avfallet utgörs i huvudsak av emballage, trasor, plast och skyddskläder. Studsvik förbränner sådant lågaktivt avfall för att minska volymen innan det skickas till slutförvaring. Dekontaminering I alla kärnkraftverk blir med tiden ytor och detaljer kontaminerade, dvs de blir nedsmutsade och avger joniserande strålning. Studsvik avlägsnar denna strålning genom olika rengöringsmetoder, så kallad dekontaminering. Materialtest Material i anslutning till reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Studsvik genomför materialtester för att kontrollera materialets motståndskraft vid olika driftsituationer samt kondition mot slutet av livstiden. Bränsletest Test av bränslestavar i reaktorn för att säkerställa att bränslet och kapslingen bibehåller de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift, men även för att kunna använda bränslet så länge som möjligt för en bättre bränsleekonomi. Programvara Bränsle utgör den största insatsvaran för kärnkraftverk. Det finns ett stort ekonomiskt värde i att optimera bränsleutnyttjandet. Studsvik tillhandahåller avancerad programvara för optimering av reaktordrift. Metalliskt avfall och material Om särskilda åtgärder ej vidtas måste metalliskt skrot som uppkommer vid byte av reaktorkomponenter och rivning av reaktorer slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik kan genom dekontaminering och smältning minska radioaktivitetsinnehållet så att metallerna kan återvinnas. Vått avfall Vissa typer av kärnkraftverk genererar vått avfall i form av jonbytarmassor från kärnkraftverkens filtersystem. Studsvik komprimerar och stabilserar det våta avfallet innan det skickas till slutförvaring. Dosimetri Personalen vid ett kärnkraftverk riskerar att utsättas för joniserande strålning. Studsvik tillhandahåller persondosimetrar som registrerar erhållen dos. Principskiss av ett kärnkraftverk. Bilden visar en del av Studsviks tjänste- och produktutbud till kärnkraftverken. Studsvik har utvecklat en världsunik process, THOR SM (Thermal Organic Reduction), som reducerar jonbytarmassans volym inför slutförvaring. Metoden, som även medför att avfallet får en stabil kemisk form, används i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Andra metoder marknadsförs av ATG (Advanced Technology Group) och GTS Duratek. Studsviks THOR SM -process är ledande på marknaden för behandling av jonbytarmassa i USA. Företagsledningen bedömer också att THOR SM -processen har en mycket stor potential för så kallat federalt avfall. Med anledning av det har ett joint venture, THOR Treatment Technologies, bildats tillsammans med Washington Group International Inc. (WGI) för bearbetning av federalt nukleärt avfall för US Department of Energys räkning. Bolaget ägs till lika delar av Studsvik och WGI. Nedmonteringen av nukleära anläggningar har påbörjats i ett antal länder. Studsvik är engagerat i projekt i Tyskland och Sverige. Studsviks fältorganisation inom Industrial Services i kombination med koncernens avfallshanteringsanläggningar bildar här en slagkraftig enhet. Projekten löper ofta över ett flertal år och innefattar många kompetensområden, från planering och kartläggning till den rena rivningen. Allteftersom projekten framskrider och nya tillkommer avser Studsvik att söka allianser med företag med kompletterande verksamheter för att fortsatt spela en framträdande roll på marknaden. Nukleärmedicin Genom att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik har Studsvik utvecklat avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk, innefattande behandling av cancertumörer samt produktion av radioisotoper. Bestrålningstjänster Utöver produkter och tjänster inom bränsle- och materialprovning samt nukleärmedicin, används de två reaktorerna för diverse andra bestrålningstjänster. Exempel på sådana tjänster är neutronbestrålning av olika grundämnen. Neutroner används också av forskare på universitet och högskolor. Bestrålning av kisel görs för att uppnå specifika halvledaregenskaper som används främst av halvledarproducenter i Japan och Europa. 13 S T U D S V I K 2 0 0 2

Rivning av kärntekniska anläggningar en tillväxtmarknad Kärnkraften i Tyskland skall avvecklas i framtiden och nukleära anläggningar har börjat rivas. Den starka tillväxt som därmed på allvar börjat inom området öppnar en stor marknad för Studsvik. Samtidigt håller nästa tillväxtmarknad inom avveckling och rivning på att ta fart i och med att den italienska staten budgeterat för att montera ned kärntekniska anläggningar och kärnkraftverk under de kommande åren. STUDSVIK är sedan lång tid specialiserat på tjänster för rivning och nedmontering av kärntekniska anläggningar främst genom det tyska dotterbolaget SINA, som nu även är på väg in i Italien. Marknaden för avveckling av kärntekniska anläggningar är ett av kärnkraftsmarknadens snabbast växande och mest lönsamma områden. Framför allt är det idag Tyskland och inom kort Italien som utgör de mest intressanta områdena i Europa, men även länder som England och Litauen är av intresse i framtiden. Hittills har främst kärntekniska forskningsanläggningar och andra icke kraftproducerande anläggningar rivits. I Tyskland har dock processen med att stänga kärnkraftverk pågått sedan en längre tid och arbetet med att dekontaminera och riva anläggningar förväntas komma igång på allvar inom en snar framtid. Exempel på anläggningar som skall rivas är kärnkraftverken Mülheim-Kärlich, Stade som är inne på sin sista driftsäsong och Obrigheim som sannolikt kommer att starta avvecklingen inom några år. Som det ser ut idag kommer de flesta kärnkraftverk att avvecklas på ett sådant sätt att marken där de står får så kallad green field -status, dvs inga spår från tidigare verksamhet får lämnas. Vi märker redan nu att efterfrågan är hög. När avvecklingen av Mülheim-Kärlich påbörjas uppstår kapacitetsbrist, säger Kjell Westerberg som är VD för SINA i Tyskland. Projekten är i allmänhet långa eftersom det vid rivning av en hel kraftreaktor tar 10 15 år innan man nått green field. Vi är väl förberedda för att möta den ökande tyska efterfrågan och har lång historik på den tyska marknaden, vilket är en stor fördel. SINA demonterar material, dekontaminerar, förpackar, gör strålningsmätningar, mäter aktivitet med friklassningsutrustning, packar material som skall skickas till smältning, kompakterar material som inte går att dekontaminera eller smälta osv. Det kan handla om många ton avfall per dag som skall dekontamineras och friklassas innan det får lämna anläggningen. SEDAN 1990-TALETS BÖRJAN har SINA bl a genomfört avvecklingsprojekt i forskningsanläggningar som Forschungszentrum Karlsruhe och i Forschungszentrum Rossendorf i forna DDR. För närvarande driver SINA därutöver ett projekt i Hanau där Siemens avvecklar en bränslefabrik som producerat uranbränsle och MOXbränsle. Ytterligare ett aktuellt projekt är kärnkraftverket Würgassen. Flertalet av dessa uppdrag genererar även uppdrag till Studsviks svenska dotterbolag Studsvik RadWaste i form av skrot och brännbart avfall som transporteras till Studsviks anläggningar utanför Nyköping. TILLVÄXTEN PÅ MARKNADEN för avveckling av kärnkraftverk, bränslefabriker, forskningsreaktorer och kärntekniska laboratorier har sin bakgrund i kombinationen nationella politiska beslut och att gamla kärnkraftverk ofta är ineffektiva jämfört med moderna reaktorer. Vilken väg ett land väljer handlar mycket om arbetsmarknadspolitik och vad staten bestämmer att marken skall användas till efter en eventuell rivning. I Italien har flera kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar varit stängda ända sedan 1980-talet utan att några beslut om rivning fattats. Nyligen budgeterade dock det italienska parlamentet för att montera ned anläggningarna och en organisation, SOGIN, har byggts upp med uppdrag att leda avvecklingen. SINA har som mål att etablera en verksamhet i Italien för att tillsammans med en italiensk partner ta rivningsuppdrag på den italienska marknaden. Den italienska marknaden är extra intressant eftersom den inhemska kompetensen är begränsad som en följd av att kärnkraftverken varit stängda under så lång tid. I Sverige avvaktar man än så länge med att riva avstängda anläggningar för att istället låta aktiviteten klinga av. Detta alternativ förutsätter att personal med avancerad kunskap stannar i anläggningarna och övervakar dem under mycket lång tid. I England förväntas de första rivningsprojekten påbörjas inom några år. UPPDRAGEN VID EN RIVNING kan se väldigt olika ut. Vissa kraftverk håller själva i avvecklingen och lägger ut deluppdrag till entreprenörer som SINA, andra väljer att anlita en huvudleverantör som i sin tur anlitar underleverantörer. Målet är hela tiden att dekontaminera material t ex avlägsna oxidskikt som avger strålning för att i så hög grad som möjligt friklassa materialet. Eftersom S T U D S V I K 2 0 0 2 14

MARKNAD Slutförvar av radioaktivt avfall utgör en stor kostnadspost. Genom dekontaminering kan en stor del av det radioaktiva avfallet omvandlas till konventionellt avfall och den radioaktiva del av avfallet som blir kvar ges en betydande volymreduktion. Studsvik arbetar i Tyskland i ett stort antal projekt med allt från projektledning till operativ rivning, inklusive maskinutrustning samt personal för strålskydd, dekontaminering, avfallsbehandling och volymreduktion. kostnaden för slutförvar av radioaktivt material ofta är hög är volymreduktion viktig. Beroende på vilket material som behandlas kan Studsvik erbjuda ett flertal olika metoder för volymreduktion, såsom t ex dekontaminering med efterföljande friklassningsmätning, högtryckskompaktering, smältning eller förbränning. En stor del av ett rivningsprojekt består därutöver av dokumentation. Varenda liten del som lämnar anläggningen skall vara registrerad och dokumenterad och varje steg i rivningsprocessen kräver myndighetstillstånd. Det som är så speciellt vid rivning av kärntekniska anläggningar är att man skall utföra en rätt konventionell hantering i en riskfylld miljö där personalen kan utsättas för stråldoser. Man tvingas under hela rivningsarbetet arbeta nära olika strålkällor, hantera bestrålat material och måste därför ha ingående kärnteknisk kompetens, berättar Kjell Westerberg. EN TILLKOMMANDE SVÅRIGHET i främst kärnkraftverk är risken att andas in alfa- eller betastrålande nuklider. Huden räcker som skydd mot alfastrålande nuklider, men det kan vara farligt att andas in dem. Direktstrålning däremot, t ex gammastrålar som man kan skydda sig mot med hjälp av skärmar och dekontaminering, är lättare att hantera under rivningsarbetet. SINAs styrka som leverantör av tjänster i samband med rivning av kärntekniska anläggningar är främst den breda praktiska kompetens företaget har inom detta område och att man tillsammans med Studsvik RadWaste kan erbjuda ett heltäckande tjänstepaket. Det är denna erfarenhet och kompetens inom strålskyddsområdet som är speciellt viktig i konkurrensen om framtida projekt. Visst material som inte går att dekontaminera på plats högtryckskompakteras eller transporteras från Tyskland till Studsviks smältoch förbränningsanläggningar utanför Nyköping. Där behandlas det med syfte att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt stabil slutprodukt. STEG I RIVNINGSPROCESSEN Myndighetsgod- 1 1 kännande 1nande för olika proje 1ektsteg.. Ingenjörsfirma 1a tar tillsammans med kundenn fram ett 1d 1koncept för hur rivningen skall gå till. Allt material friklassas, arbetet.2etet.2 2 3 Förfrågan görs till 2 ett 2antal a underleve- rant 2törer däribland SINA 2A som utför olika 2a delar i rivnings- alternativt 3regist treras och transpo 3orteras för ytterligare behand 3dling i t ex Studsvik RadWa anläggningar, alternativt 3astes 3ativt skickas för slutförvar. Myndigheterna 4 5 Byggnadsstrukturer dekontamineras 4 och mäts för friklassn av SINA. 4ning 5 godkänner 5änner att konventio 5onell rivning kan på5åbörjas. 15 S T U D S V I K 2 0 0 2

K O N S U L T T J Ä N S T E R N E U T R O N B E S T R Å L N I N G S T J Ä N S T E R T E S T O C H A N A L Y S P R O G R A M V A R A F Ö R D R I F T O P T I M E R I N G S T U D S V I K 2 0 0 2 16

Kraftigt förbättrad lönsamhet Affärsområde Nuclear Technology erbjuder produkter och tjänster relaterade till driften av kärnkraftverk. Tjänsterna innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster inom miljö- och säkerhetsanalys. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra är bränsletillverkare och statliga myndigheter. Därutöver framställs isotoper för medicinskt och industriellt bruk. AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR TECHNOLOGY BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Nuclear AB VD: Jean-Marc Holt Studsvik Scandpower VD: Malte Edenius Studsvik Eco & Safety AB VD: Jan Dahlberg Studsvik Japan Ltd VD: Toshio Yamazaki AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till MSEK 323,1 (310,2). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 22,5 ( 30,2). Affärsområdet redovisar åter positivt resultat. Den laboratorie- och reaktoranknutna verksamheten har lämnat de två senaste årens kvalitetsproblem bakom sig och redovisar återigen vinst. Årets resultat för området programvara för driftoptimering är väsent ligen högre än de två senaste åren. Studsvik har utökat sin produktportfölj under året genom lanseringen av härdövervakningssystemet Gardel och befäst sin marknadsledande position. Nyckeltal 1) BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 Nettoomsättning 323,1 310,2 319,3 Andel av koncernens omsättning,% 30,8 33,4 36,7 Rörelseresultat före goodwillavskrivn 22,5 30,2 9,9 Rörelseresultat 22,5 30,2 9,9 Investeringar 37,3 26,7 31,4 varav R2-bränsle 21,6 18,1 18,9 Medelantal anställda 223 225 250 1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. ANLÄGGNINGAR Affärsområdets verksamhet bedrivs i huvudsak vid bolagets anläggningar utanför Nyköping. Dessa utgörs av R2-anläggningen med reaktorerna R2 och R2-0, Hot Cell Laboratoriet för kärnbränsleundersökningar, Aktiva Material Laboratoriet för testning och undersökning av bestrålat material (kapsling och konstruktionsmaterial) samt Autoklavhallen där studier görs av korrosion och vattenkemifrågor på obestrålat och bestrålat material. R2-reaktorn togs i drift 1960 och används idag främst för bestrålning och test av kärnbränsle och material, framställning av isotoper och neutrondopning av kisel. Reaktorn används även för grundforskning inom materiallära och för neutronbestrålningstjänster. R2-reaktorns effekt uppgår till maximalt 50 MWt, att jämföra med en genomsnittlig effekt på cirka 2 500 MWt för de svenska kraftproducerande reaktorerna. Den genererade neutronflödestätheten är dock cirka 2,5 ggr högre för R2 än för elproducerande kommersiella reaktorer, vilket gör att material kan ges en viss stråldos på väsentligt kortare tid i R2 än i de flesta kraftreaktorer. R2-0-reaktorn, som är licensierad för en maximal effekt på 1 MWt, byggdes och togs i drift 1960. FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT 5 4 3 2 1 1. Test och analys av kärnbränsle och material 47% 2. Programvara för driftoptimering 24% 3. Konsulttjänster inom säkerhet och miljö 7% 4. Neutronbestrålning och neutronforskning 10% 5. Övriga tjänster 12% Reaktorn genomgick en stor modernisering under åren 2000 2001. R2-0 är placerad i R2-bassängen. R2-0-reaktorn används som neutronkälla, dels för strålningsterapi (BNCT), dels för forskning inom medicinsk neutronbestrålning. Hot Cell Laboratoriet, som uppfördes i slutet av 1950- talet, utnyttjas främst för analyser och undersökningar av bestrålat kärnbränsle. Det kan även användas för analyser av annat bestrålat material. Laboratoriet har sju betongceller med blyglasfönster. Genom denna konstruktion kan operatören arbeta med kärnbränsle och annat radioaktivt material skyddad från strålningen. I Aktiva Material Laboratoriet, som funnits sedan början av 1960, provas och analyseras reaktorkonstruktionsmaterial och bränslekapsling i blyceller, delvis 17 S T U D S V I K 2 0 0 2

med hjälp av flera nyutvecklade metoder. All surveillanceprovning av reaktortankstål åt de svenska kärnkraftverken utförs här. Autoklavhallen blev klar i början av 1970-talet. I anläggningen simuleras lättvattenreaktormiljöer och bland annat utförs spricktillväxtmätningar, korrosionsstudier och så kallade crudstudier på obestrålat och bestrålat material. Radioisotoper utgör en snabbt växande marknad. Radioisotoper har starkt skiftande användningsområden allt från medicinsk användning till olika typer av industriell verksamhet såsom nivåreglering inom processindustrin, i brandvarnare och i rökdetektorer. Producenterna av medicinska radioisotoper levererar sina produkter till de stora diagnostika- och läkemedelsföretagen, som i sin tur utnyttjar radioisotoperna som väsentliga komponenter i sina diagnostikaprodukter och terapeutiska läkemedel. AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN INVESTERINGAR Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till MSEK 37,3 (26,7) varav bränsleelement till reaktorerna uppgick till MSEK 21,6 (18,1). MARKNAD OCH PRODUKTER De successiva avregleringar som inleddes på ett flertal elmarknader i delar av Europa och Nordamerika under 1980-talet har lett till ökad konkurrens inom elkraftsindustrin, ökat kostnadsmedvetande hos elkraftsproducenterna och färre men större aktörer. Kostnadssänkningar har hög prioritet och de underleverantörer till kraftindustrin som är kostnadseffektiva blir vinnare. Flera av Studsviks konkurrenter, som i samtliga fall har statliga ägare, genomgår en utveckling där kraven på ökad lönsamhet ökar. Antalet faciliteter och anläggningar väntas därför minska i framtiden. Reaktorbränsle är en tung kostnadspost där kärnkraftsindustrin kan göra besparingar. Detta kan åstadkommas bland annat genom driftoptimering och en högre utbränning av bränslet innan det byts ut. Därutöver prioriteras områden som korrosion samt tillsatser i kylvattnet för att uppnå driftfördelar. För att uppnå högre utbränning krävs omfattande tester av bränslets egenskaper samt avancerad programvara för optimering av reaktordriften. Korrosionsoch kemifrågor kräver omfattande provning både i autoklav och testreaktor för att säkerställa att önskade effekter inte ger oönskade och kost samma effekter i en annan del av kraftreaktorn. Dessutom måste undersökningar av i kärnkraftverken använda material göras för att verifiera materialens beteende både i den gamla och i den nya miljön. Nuclear Technologys marknad utgörs framför allt av den internationella kärnkraftsindustrin. Marknaden för affärsområdet kan indelas i fyra delmarknader. Test och analys av kärnbränsle och material Programvara för driftoptimering Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys Neutronbestrålningstjänster och neutronstrålar för forskning Test och analys av kärnbränsle och material Studsvik har en världsledande position inom området bränsletester. Marknaden för bränsletester är starkt cyklisk med få aktörer och därmed ofta få men stora uppdrag. Denna marknad har varit vikande under de senaste två åren, men beräknas på nytt öka då flertalet kraftverksägare höjer utbränningsgraden av bränslet för en bättre bränsleekonomi samt börjar använda tillsatser i kylvattnet. Både den förhöjda utbränningsgraden och tillsatserna ökar behovet av att verifiera bränslets, kapslingens och strukturmaterielens egenskaper. Test av kärnbränsle innebär att bränslestavar som använts, eller kommer att användas i kärnkraftverk, testas i R2-reaktorn för att studera materialets motståndskraft mot skador under olika driftsituationer samt status under livstiden. Korrosionsstudier, där man bland annat studerar spricktillväxt görs, förutom i reaktorn, även i Autoklavhallen. Data från sådana studier används som underlag för skadetålighetsanalyser och för beräkning av en komponents återstående livslängd. Undersökningar och analys av kärnbränsle görs i Hot Cell Laboratoriet och avser mätning av fysiska och kemiska egenskaper hos bestrålat bränsle. Efterfrågan på dessa så kallade efterbestrålningsundersökningar har ökat. S T U D S V I K 2 0 0 2 18

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR TECHNOLOGY I Studsviks Aktiva Material Laboratorium undersöks material som utsätts för neutronbestrålning. På grund av den hårda belastning som ett material utsätts för i ett kärnkraftverk utförs tester på alla olika typer av material som ingår i konstruktioner och system. Även nya material som skall användas i ett kärnkraftverk måste först genomgå tester, analyseras och godkännas innan det får användas. Kombinationen av laboratorier och expertis i Studsvik är mycket kraftfull och gör Studsvik till en ledande aktör på marknaden. Programvara för driftoptimering Studsvik är världsledande inom programvara för optimering av reaktordrift. Av världens drygt 400 kärnkraftsreaktorer använder idag cirka 200 Studsviks programvara och tjänster. I USA har Studsvik en marknadsandel på över 80 procent och i Europa, Frankrike exkluderat, 50 procent. Studsviks programvara innehåller tekniskt avancerade neutronik- och hydraulikmodeller och används av kärnkraftverk och bränsletillverkare för att beräkna hur bränsle och härd skall utformas för optimal och säker drift. De individuella bränslestavarnas placering inom en bränslepatron och patronernas placering i härden är avgörande för reaktorns driftegenskaper och ekonomi. Programvaran används också för härdövervakning och i simulatorer för träning av reaktoroperatörer. Vidareutveckling av programvaran sker kontinuerligt, dels för att omfatta nya tillämpningar, dels för att förbättra befintlig funktionalitet. Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys Konsulttjänster inom reaktorteknik, miljöteknik och annan kärnteknik har främst kunder på de svenska och tyska marknaderna. Reaktorteknik omfattar säkerhets- och riskanalys för befintliga och projekterade kärnkraftverk. Med hjälp av delvis egenutvecklade produkter utförs konsekvensanalyser av onormala driftfall som simuleras i datormiljö. Miljöteknik omfattar säkerhets- och riskanalys avseende nukleära anläggningars påverkan på den omgivande miljön. Utbudet innefattar såväl kompletta miljökonsekvensbeskrivningar som fallstudier där radionukliders påverkan på människan analyseras. Konsulttjänsterna innefattar även konventionell miljöteknik som behandlar störningar från exempelvis förorenade markområden och effekter på miljön. Neutronbestrålningstjänster och neutronstrålar för forskning Studsviks R2-reaktor används också för olika slags neutronbestrålningstjänster. Isotoper framställs för diagnostik och terapi av olika cancerformer samt som signalsubstanser i olika industriella processer. Studsvik bestrålar kisel till samtliga ledande halvledarproducenter i världen. Genom neutronbestrålning får materialet halvledande egenskaper för tillämpning i bl a kraftelektronik. Studsvik är den enda leverantören av neutroner för forskningssyfte till universitet och högskolor i Sverige. Svenska staten ersätter årligen Studsvik för denna neutronanvändning. Kostnadsersättningen fastställs årligen av Sveriges Riksdag. För 2002 uppgick ersättningen till MSEK 29,7 (27). FRAMTIDSUTSIKTER Avregleringen av elmarknaden sätter fortsatt press på kraftindustrins kostnadseffektivitet. Marknaden för bränsletester, materialundersökningar, programvara och konsulttjänster är inne i en snabb förändringsprocess. Kunderna efterfrågar i större utsträckning helhetslösningar. Den medicinska isotopmarknaden är i stark tillväxt. Affärsområdet har en stark position på marknaden med kraftfulla tekniska resurser och hög kompetens och har därmed ett bra utgångsläge att ytterligare förstärka sin position. Marknadsbilden kan också komma att förändras genom att någon konkurrerande materialprovningsreaktor läggs ned. Genom att bredda produktprogrammet och applikationsområdet bedöms affärsområdet ha goda möjligheter att expandera ytterligare inom området programvara för driftoptimering. 19 S T U D S V I K 2 0 0 2

B E H A N D L I N G A V M E T A L L I S K T L Å G A K T I V T M A T E R I A L O C H A V F A L L V O L Y M R E D U K T I O N A V J O N B Y T A R M A S S O R B E H A N D L I N G A V T O R R T L Å G A K T I V T A V F A L L K O N S U L T - O C H P R O J E K T T J Ä N S T E R I N O M D E K O N T A M I N E R I N G, A V - F A L L S H A N T E R I N G O C H R I V N I N G S T U D S V I K 2 0 0 2 20

Stark tillväxt och ökad lönsamhet Waste & Decommissioning hanterar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik och Erwin, USA, samt utför uppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra uppdragsgivare är brän sletillverkare, sjukvården samt forskningsstationer. AFFÄRSOMRÅDE WASTE & DECOMMISSIONING BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik RadWaste AB VD: Leif Andersson Studsvik, Inc. VD: Thomas W Oliver III THOR Treatment Technologies, LLC VD: John McKibbin Studsvik Processing Facility, LLC VD: George M Hill Wissenschaftlich- Technische Ingenieurberatung GmbH (30%) VD: Heinz Geiser AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till MSEK 294,5 (206,5). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 7,6 ( 57,0). Av rörelseresultatet är MSEK 18,9 ( 75,2) hänförligt till verksamheten i Erwin, USA. Resultatet belastades även 2002 av kostnader för skiljedomsprocessen avseende leveransen av Erwinanläggningen. Årets kostnader uppgick till MSEK 23,2 (30,0). Marknaden för avfallshantering fortsätter att utvecklas positivt. Beläggningen i Studsviks svenska hanteringsanläggningar har varit god. Prisnivån på materialet som hanteras varierar med materialets komplexitet, vilket bidrar till svängningar i resultatet, men på en nivå med mycket god lönsamhet. Efter en större revisionsavställning under april har hanteringsanläggningen för radioaktivt avfall i Erwin, USA, gått utan driftavbrott med en jämn produktionsvolym. Marknaden för Studsviks tjänster har varit stabil och prisnivån något ökande. Studsvik bildade i juni tillsammans med Washington Group International Inc. bolaget THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) med syfte att marknadsföra avfallshantering till US Department of Energy och andra aktörer på den s k federala avfallsmarknaden i USA. Den federala avfallsmarknaden i USA är Studsviks benämning på de gigantiska avfallsvolymer som lagras i USA och som har sitt ursprung i det nukleära vapenprogrammet. TTT bedöms ha kapacitet att omsätta i storleksordningen MUSD 100 på tre till fem års sikt och bedöms inte belasta koncernens kassaflöde under uppbyggnadsfasen. Som en följd av bildandet av TTT uppstod en koncernmässig realisationsvinst om MSEK 16,9, som redovisas som intäkt. Utgifter för etablering av verksamheten i TTT, motsvarande MSEK 4,9, har belastat resultatet. TTT redovisade ett resultat före skatt för 2002 uppgående till MSEK 8,2. TTT redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet är noll, varför varken resultatandel eller kapitalandel redovisas. Nyckeltal 1) BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 Nettoomsättning 294,5 206,5 159,5 Andel av koncernens omsättning, % 28,1 22,2 18,3 Rörelseresultat före goodwillavskrivn 7,6 57,0 50,3 Rörelseresultat 7,6 57,0 50,3 Investeringar 4,7 12,8 145,4 Medelantal anställda 54 51 61 1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT* 4 1 2 1. Behandling av torrt lågaktivt avfall 13% 3 2. Behandling av metalliskt lågaktivt material/avfall 8% 3. Volymreduktion av jonbytarmassor 68% 4. Konsult- och projekttjänster 11% * Fördelningen är beräknad efter avdrag för realisationsvinst om MSEK 16,9. ANLÄGGNINGAR Affärsområdet har tre anläggningar av olika karaktär. I smältanläggningen i Studsvik behandlas radioaktivt metallskrot från kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa. Materialet segmenteras och sorteras för att anpassas till smältprocessen. Smältningen syftar till att underlätta fastställandet av skrotets aktivitetsinnehåll, att volymreducera och att möjliggöra återanvändning av metallen. I förbränningsanläggningen i Studsvik behandlas lågaktivt brännbart avfall från kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus samt institutioner för teknisk forskning och utveckling. Syftet med förbränningen är att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt stabil slutprodukt i form av aska. 21 S T U D S V I K 2 0 0 2

Processanläggningen i Erwin behandlar främst förbrukade jonbytarmassor från kärnkraftverkens reningssystem med hjälp av en egenutvecklad, patenterad metod, THOR SM (Thermal Organic Reduction). Metoden reducerar materialets massa och volym samt avslutar den kemiska och biologiska processen i avfallet och skapar därigenom en kemiskt stabil produkt som är lämplig för slutförvaring. INVESTERINGAR Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till MSEK 4,7 (12,8). MARKNAD OCH PRODUKTER Den internationella marknaden för hantering och behandling av låg- och medelaktivt avfall växer dels genom att nytt avfall från reaktorer i drift fortlöpande tillkommer, men även beroende på att stora mängder tidigare producerat avfall, som finns lagrat i depåer världen över, behöver behandlas inför slutförvaring. Dessutom uppstår stora mängder av framför allt metallskrot i samband med nedläggning och rivning av kärntekniska anläggningar. Kostnaderna för slutförvaring av radioaktivt avfall är höga och det är ekonomiskt lönsamt att behandla avfallet för att minimera avfallsvolymer och friklassa och återanvända visst material. Marknaden för hantering, behandling och slutförvaring av radioaktivt avfall i USA består av avfall från den kommersiella kärnkraftsindustrin samt så kallat federalt avfall. US Department of Energy (DOE) har ansvaret för det federala avfallet. Den sammanlagda marknaden i USA för detta avfall uppges enligt officiella bedömningar ha ett värde på 150 300 miljarder dollar fördelat över 20 30 år. Studsviks verksamhet i Europa styrs av utvecklingen på den europeiska kärnkraftsmarknaden. Under de senaste 15 20 åren har höga kostnader för behandling av radioaktivt avfall lett till en förbättrad resurshushållning. Trots förbättringen har avfallsvolymen ökat, främst på grund av att kärnkraftsbeståndet vuxit. Parallellt med denna utveckling har reaktorernas genomsnittsålder ökat, vilket tillsammans med ökade krav på ombyggnads- och förbättringsåtgärder har lett till stora mängder avfall, såväl i form av organiskt brännbart avfall som återvinningsbara metaller. Historiskt har kostnaden för behandling av radioaktivt avfall ökat, främst som en följd av ökade krav på säkerhet vid hantering och slutlagring av avfallet. Tyskland utgör affärsområdets enskilt största marknad i Europa. Där arbetar Studsvik i nära samarbete med GNS (Gesellschaft für Nuklear-Service GmbH) som är ett av de tyska kärnkraftverken gemensamägt bolag. AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN De grundläggande förutsättningarna för en konkurrenskraftig verksamhet är medarbetare med hög kompetens och lång erfarenhet samt ändamålsenliga anläggningar. Marknaden för affärsområdet kan indelas i fyra delmarknader. Behandling av torrt lågaktivt avfall Behandling av metalliskt lågaktivt material och avfall Volymreduktion av jonbytarmassor Konsult- och projekttjänster inom dekontaminering, avfallshantering och rivning S T U D S V I K 2 0 0 2 22

AFFÄRSOMRÅDE WASTE & DECOMMISSIONING Behandling av torrt lågaktivt avfall I kärnkraftverk och andra strålningsklassade anläggningar genereras låg- och medelaktivt brännbart avfall. Det lågaktiva avfallet utgörs i huvudsak av emballage, kläder och annan skyddsutrustning. För att minska volymen förbränns avfallet i regel innan det skickas för slutförvaring. Tjänsterna erbjuds till europeiska kraftverk samt till de statliga myndigheter och organisationer som bildats för att ta hand om avfallet. Studsvik låter transportera avfall från kunder till anläggningen utanför Nyköping, där behandlingen sker. Därefter transporteras de radioaktiva restprodukterna tillbaka till kunden för slutförvaring. Behandling av metalliskt lågaktivt material och avfall Lågaktivt metalliskt material och avfall, främst skrot, uppstår vid bland annat byte av reaktorkomponenter och rivning av reaktorer. Idag finns det ingen metod som är effektivare än smältning när det gäller att volymreducera metaller. En stor del av radioaktiviteten tas bort i förbehandlingsprocessen och ytterligare en del separeras vid själva smältningen. Metallerna är vanligen lågaktiva och kan efter genomförd behandling oftast friklassas och återanvändas. Den del som inte kan friklassas direkt efter behandling kan lagras för avklingning under högst 20 år varefter även det kan friklassas och återanvändas. Skrotposter som inte kan friklassas inom en 20-årsperiod återsänds till kunden tillsammans med från behandlingen uppkommet sekundärt radioaktivt avfall. Volymreduktion av jonbytarmassor Genom Studsviks THOR SM -process kan organiskt avfall minskas i volym, vilket kan medföra att kundens kostnad för slutdeponering minskar. Det avgörande för Studsviks möjligheter att utgöra ett attraktivt behandlingsalternativ är att kostnaden för slutdeponering ligger på en nivå där det lönar sig att behandla avfallet hos Studsvik. Slutdeponering av lågaktivt avfall i USA sker huvudsakligen i Barnwell, South Carolina. Deponikapaciteten minskar emellertid successivt genom delstatlig lagstiftning. Studsvik kan deponera processavfall i Barnwell för egen och för kunders räkning. Även ett företag i Utah har beviljats licens för att deponera avfall med lågt aktivitetsinnehåll vid sin deponi utanför Salt Lake City. Studsvik har tecknat ett avtal med företaget, som ger Studsvik möjlighet att slutdeponera processavfall från Erwin-anläggningen. Konsult- och projekttjänster Studsvik erbjuder konsult- och projekttjänster inom dekontaminering, avfallshantering och rivning, främst till kärnkraftverk och andra kärntekniska verksamheter. Tjänsterna omfattar bland annat utredningar och praktiska insatser i form av projekt för behandling och omhändertagande av radioaktivt avfall. Sedan 1999 äger Studsvik 30 procent i det tyska teknikkonsultföretaget WTI som har en stark ställning på den tyska kärnkraftsmarknaden. WTI arbetar framför allt med att bygga och utveckla mellanlager, avfallshanteringsanläggningar och transportbehållare. FRAMTIDSUTSIKTER Marknaden för hantering och behandling av radioaktivt avfall från kärnkraftsindustrin växer. En stark tillväxt kan också väntas på den s k DOE-marknaden, dvs marknaden för federalt avfall i USA. Studsvik är väl positionerat genom sina etableringar och anläggningar i Europa och USA, liksom genom den kompetens och de patenterade tekniker bolaget har. I en rapport från amerikanska energidepartementet, DOE, anges den basteknologi på vilken THOR SM -processen baseras som en rekommenderad teknik för att behandla delar av det avfall som DOE ansvarar för. Det nya bolag som Studsvik bildat tillsammans med WGI avser behandla detta avfall. Studsvik bedömer att det också finns goda förutsättningar att på sikt etablera THOR SM -processen på andra geografiska marknader. Studsvik är väl positionerat genom sina etableringar och anläggningar i Europa och USA, liksom genom den kompetens och de patenterade tekniker bolaget har. 23 S T U D S V I K 2 0 0 2

T J Ä N S T E R T I L L K Ä R N K R A F T S I N D U S T R I N S E R V I C E V E R K S A M H E T F Ö R D O S I M E T R A R T J Ä N S T E R T I L L P R O C E S S -, T I L L V E R K N I N G S - O C H A N N A N I N D U S T R I S T U D S V I K 2 0 0 2 24

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL SERVICES Tillväxt inom området rivning och demontering Industrial Services utför dekontaminering, strålskyddstjänster, dosimetriservice, sanering, rivning, avfallshantering, mekanisk service och processrengöring. Kunderna återfinns inom kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin, där kärnkraftverken är den största kundgruppen. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Stensand Specialserviceföretaget AB VD: Jan Bjerler SINA Industrieservice GmbH & Co. KG VD: Kjell Westerberg Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd VD: Jan Bjerler Marieholm Stensand Industrirengöring AB (50%) Ordf: Jan Bjerler AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till MSEK 412,2 (396,1). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 12,0 (13,4). Under 2002 var tillväxten hänförbar till Tyskland där andelen nedläggnings- och nedmonteringsuppdrag ökar. I Tyskland pågår och planeras ett flertal stora nedläggningsprojekt avseende såväl äldre nukleära forskningsanläggningar som äldre anläggningar för kärnkraftsproduktion. Studsvik är väl positionerat för att möta efterfrågan inom detta område. Studsviks Tysklandsorganisation hade under 2002 cirka 500 medarbetare och organisationen växer kontinuerligt. SINA Industrieservice GmbH & Co. KG förvärvades 1998. Köpeskillingen var villkorad till rörelsens resultatutveckling under de två första åren. En uppgörelse om köpeskillingens storlek nåddes under 2002. Justeringen av köpeskillingen belastade affärsområdets rörelseresultat med MSEK 6,7. På den svenska marknaden genomförs och planeras inte några stora demonterings- och nedläggningsprojekt. I Sverige utför Studsvik därför primärt underhållstjänster under löpande år och dekontaminerings- och strålskyddstjänster under kärnkraftverkens avställningsperioder. Den svenska organisationen har haft en vikande volym och lönsamhet under de senaste två åren primärt på grund av att två större uppdrag förlorats. Ett åtgärdsprogram i syfte att återställa lönsamheten har drivits och den negativa resultattrenden vände mot slutet av året. I slutet av 2002 vann Studsvik i stark konkurrens ett kontrakt på minst fyra år som exklusiv leverantör av servicetjänster till kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck. Nyckeltal 1) BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 Nettoomsättning 412,2 396,1 376,1 Andel av koncernens omsättning, % 39,2 42,6 43,2 Rörelseresultat före goodwillavskrivn 21,9 22,5 29,5 Rörelseresultat 12,0 13,4 20,3 Investeringar 10,5 21,5 24,9 Medelantal anställda 820 827 857 1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT 2 3 1. Tjänster till kärnkraftsindustrin 84% 2. Tjänster till process- och tillverkningsindustrin 15% 1 3. Serviceverksamhet för dosimetrar 1% ANLÄGGNINGAR Industrial Services bedriver tjänsteverksamhet och är därför inte beroende av några egna anläggningar. INVESTERINGAR Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till MSEK 10,5 (21,5). MARKNAD OCH PRODUKTER I kärnkraftverk blir med tiden vissa ytor och detaljer kontaminerade med radioaktivt material som avger joniserande strålning. Denna strålning kan resultera i stråldoser till personalen och måste därför minskas 25 S T U D S V I K 2 0 0 2

med hjälp av olika åtgärder, vilka definieras och kontrolleras av strålskyddspersonal. Exempel på åtgärder är att använda olika rengöringsmetoder, s k dekontaminering, att installera strålskärmar eller att arbeta med fjärrstyrda verktyg. Kraftverksägarna lägger i ökad utsträckning ut vissa underhålls- och kringtjänster på entreprenad, vilket har lett till en ökad efterfrågan på marknaden för nukleära produkter och tjänster. AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN Industrial Services marknad utgörs framför allt av kärnkraftsindustrin i Europa med tyngdpunkt på Tyskland och Sverige, men affärsområdet vänder sig också till kunder utanför kärnkraftsindustrin. Marknaden för affärsområdet kan indelas i tre delmarknader. Tjänster till kärnkraftsindustrin Tjänster till process-, tillverknings- och annan industri Serviceverksamhet för dosimetrar Tjänster till kärnkraftsindustrin Myndigheter i olika länder sätter gränser för högsta stråldos för personal på arbetsplatser i strålningsklassade miljöer. För att uppfylla dessa krav och se till att arbetsmiljön inte är hälsovådlig, sker dekontaminering dels löpande under drift, dels vid revisionsavställningar. Studsvik utför dekontaminering i kärntekniska anläggningar. All verksamhet i strålningsklassade miljöer förutsätter även mätning och analys av strålningen samt fastläggande av åtgärder för begränsning av stråldos till personalen. Detta arbete utförs av licensierad strålskyddspersonal, som tillser att gällande regler följs. Industrial Services strålskyddspersonal genomför strålnings- och dosmätningar, fastlägger åtgärder för dosreduktion samt upprättar och följer upp så kallade dosbudgetar för personal som vistas i strålningsklassad miljö. Studsvik utför olika typer av transportarbeten på kontrollerat område, t ex transport av utbränt kärnbränsle. Studsvik sköter också driften av kunders anläggningar, bl a ingjutningsanläggningar för radioaktivt avfall, kompakteringsanläggningar för radioaktivt avfall, mätsystem för klassificering av radioaktivt avfall och dekontamineringsverkstäder. Studsvik genomför även rivning av kontaminerade anläggningar. Till skillnad från sedvanligt rivningsarbete innebär de tjänster som erbjuds av Studsvik arbete i strålningsklassad miljö, vilket ställer särskilda krav på personal och teknik. I Tyskland genomförs för närvarande nedmontering av ett antal reaktorer och andra kärntekniska anläggningar. Studsvik medverkar S T U D S V I K 2 0 0 2 26

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL SERVICES i flertalet av dessa projekt. För att kunna erbjuda attraktiva lösningar för rivning av kärntekniska anläggningar förfogar Studsvik över viktig maskinutrustning, såsom t ex en Brokk rivningsrobot, Bolero dekontamineringsrobot, mobil friklassningsmätutrustning, högtryckskompaktor, 70 ton mobilkran och gammaspektroskopiutrustning. Studsvik har en stor och kompetent strålkyddsorganisation. För att på bästa sätt tillvarata potentialen på växande strålskyddsmarknader där Studsvik inte är representerat, t ex i USA och Kanada, har före taget ingått samarbetsavtal med ledande aktörer inom strålskydd på flera av dessa marknader. Tjänster till process-, tillverknings- och annan industri Studsvik äger 50 procent av Marieholm Stensand Industrirengöring AB (MSI). Bolaget marknadsför processrengöringstjänster, förutom till bilindustrin, även till petrokemisk och annan industri med höga krav på kvalitet, tidsstyrning och säkerhet. Samma personal som arbetar på kärnkraftverken kan med fördel engageras för processrengöring inom sådan industri. Serviceverksamhet för dosimetrar Serviceverksamhet för persondosimetrar erbjuds främst till sjukhus, tandläkare, veterinärer och industriföretag där personalen riskerar att utsättas för joniserande strålning. Studsvik tillhandahåller dosimetrar i ett utbytessystem, utvärderar doser samt rapporterar doser till det centrala dosregistret. Verksamheten bedrivs storskaligt med automatiserade system och är mycket kostnadseffektiv. Verksamheten är för närvarande inriktad enbart på den svenska marknaden. FRAMTIDSUTSIKTER En stor del av tillväxtpotentialen finns inom området rivning och demontering av kärntekniska anläggningar, inom driftsentreprenad för kärnkraftverk samt inom process- och tillverkningsindustrin. Driftsentreprenader innebär att externa parter tar över delar av serviceverksamheten hos kunden och därmed också kundens personal. Även när det gäller avfallshantering finns segment där Studsviks affärsområden Industrial Services och Waste & Decommissioning tillsammans kan erbjuda helhetslösningar. 27 S T U D S V I K 2 0 0 2

B N C T M E D I C I N S K A I S O T O P E R S T U D S V I K 2 0 0 2 28

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR MEDICINE Positiva resultat i klinisk studie Nuclear Medicine tillhandahåller produkter och tjänster med kärnteknisk anknytning för medicinskt bruk. Verksamheten omfattar behandling av hjärntumörer samt försäljning av radioisotoper för medicinskt bruk. Läkemedelsindustrin och sjukvården utgör affärsområdets kunder. BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Medical AB VD: Kurt Sköld Studsvik Nuclear AB VD: Jean-Marc Holt AFFÄRSOMRÅDETS nettoomsättning uppgick till MSEK 20,0 (15,9). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 11,3 (1,1). Affärsområdets förlust är helt hänförbar till BNCTverksamheten som befinner sig i klinisk prövningsfas. Under denna prissätts inte behandlingarna marknadsmässigt. BNCT-verksamheten utvärderades i en första fas, sex månader efter behandling av de 14 första patienterna. Utfallet är positivt och det kan konstateras att medianöverlevnadstiden efter BNCT-behandling överstiger den vid konventionell behandling med mer än 50 procent. Iakttagelsen gäller den första gruppen om 14 patienter i jämförelse med ett omfattande historiskt statistiskt material från konventionell behandling. Av de 30 patienter som skall ingå i studien hade 28 behandlats vid årets slut. Totalt har 34 patienter behandlats i BNCT-anläggningen. Verksamheten drivs under 2003 vidare med målet att BNCT inom två år skall ha erhållit godkännande som rutinklinisk behandlingsmetod. Verksamheten inom medicinska radioisotoper, som används för terapi och diagnostik, redovisar en tillväxt i storleksordningen 30 procent. Marknaden är kraftigt växande i såväl Europa som USA vilka är Studsviks huvudmarknader. Studsviks produktionsanläggningar byggs kontinuerligt ut med syfte att öka produktionen men också för att öka förädlingsgraden, dvs gå från produktion av bulkprodukt till produktion av slut produkt. Under året har produktionsutrustning för radioisotoperna svavel-35 och fosfor-32 byggts och produktionen bedöms kunna starta under första kvartalet 2003. Bland kunderna för radioisotoper återfinns flera av de större diagnostika- och läkemedelsföretagen. Nyckeltal 1) BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 Nettoomsättning 20,0 15,9 16,0 Andel av koncernens omsättning, % 1,9 1,7 1,8 Rörelseresultat före goodwillavskrivn 11,3 1,1 1,5 Rörelseresultat 11,3 1,1 1,5 Investeringar 0,1 12,4 17,1 Medelantal anställda 6 6 7 1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m. FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT 2 1 ANLÄGGNINGAR Verksamheten inom Nuclear Medicine är belägen i anslutning till koncernens reaktorer i Studsvik. R2-0- reaktorn används för BNCT-behandlingar och R2- reaktorn för produktion av medicinska radioisotoper. Studsvik har i anslutning till R2-0-reaktorn byggt upp en komplett klinik för behandling av patienter. INVESTERINGAR 1. BNCT 10% 2. Medicinska isotoper 90% Affärsområdets investeringar uppgick under 2002 till MSEK 0,1 (12,4). 29 S T U D S V I K 2 0 0 2

MARKNAD OCH PRODUKTER Nuclear Medicines marknad utgörs av marknaden för strålbehandling av hjärntumörer (BNCT) samt marknaden för medicinska radioisotoper. BNCT I Västeuropa och USA får drygt 70 000 personer årligen diagnosen hjärntumör av typ glioblastoma multiforma. De patienter som drabbas lever sällan längre än ett år. Idag behandlas de som drabbas vanligen med operation, där man försöker ta bort så mycket som möjligt av tumören, samt med efterföljande strålbehandling för att ta död på resterande delar av tumören. Studsvik erbjuder en alternativ behandlingsmetod, Boron Neutron Capture Therapy (BNCT), som syftar till att förbättra livskvaliteten och att ge förlängd överlevnadstid för patienter med hjärntumör. BNCT bygger på en teknik som innebär att cellens känslighet för neutronbestrålning väsentligt ökar genom tillförsel av isotopen bor-10. Genom att selektivt tillföra bor till en cancervävnad och därefter bestråla med neutroner åstadkoms en kärnreaktion som frigör energi lokalt i cancercellen och förstör cancercellens förmåga att dela sig. Om tillräckligt många cancerceller dör kan cancerns tillväxt stoppas. Medicinska isotoper Marknaden för radioisotoper är stor och växer snabbt samtidigt som nya användningsområden ständigt utvecklas. Uppköp och sammanslagningar av både kunder och konkurrenter skapar nya möjligheter på marknaden för Studsvik. AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN BNCT Studsvik har vidareutvecklat BNCT-metoden främst genom ett patenterat litiumfilter. Filtret gör att neutronstrålens energiinnehåll kan anpassas så att den skadliga effekten bara åstadkoms på ett förutbestämt djup i vävnaden där tumören finns och inte på ytligare eller djupare belägen frisk vävnad. Studsvik tillämpar även en längre infusionstid, vilket ger en högre mängd bor i cancercellerna. Därmed kan en bättre klinisk effekt förväntas. Genom tillgången till R2-0-reaktorn och litiumfiltret har Studsvik en konkurrensfördel mot andra BNCTanläggningar. En BNCT-behandling är kort i jämförelse med konventionell terapi. BNCT-behandlingen tar totalt cirka 3 dagar med en (1) strålbehandling om cirka 30 minuter. Konventionell behandling tar cirka 6 veckor med ett 30-tal strålbehandlingar. Idag kan man, enligt företagsledningens bedömning, uppnå samma, eller bättre, resultat med BNCT som vid konventionell strålbehandling samtidigt som den friska hjärnvävnaden belastas med en lägre stråldos. I princip innebär det att man bör kunna upprepa behandlingen, vilket normalt inte brukar kunna genomföras med konventionell strål behandling. BNCT-metoden förbättras fortlöpande, exempelvis är det möjligt att förbättra tumörcellernas förmåga att ta upp mer bor än vad andra celler gör. Studsvik har ett nära samarbete med ledande forskningsinstitutioner inom substansforskning både i Sverige och internationellt och Studsviks BNCT-klinik har på kort tid etablerat sig som den ledande kliniken för BNCTbehandling. Idag finns inga egentliga konkurrenter till BNCT-kliniken då samtliga aktörer i världen fortfarande är i den kliniska prövningsfasen. BNCT-metoden konkurrerar snarare med de konventionella behandlingsmetoderna. Utöver kliniken i Studsvik finns en BNCTanläggning i USA, två i Japan samt tre i Europa. Medicinska isotoper Studsviks R2-reaktor används sedan 1960-talet för att bestråla vissa grundämnen för att bilda radioisotoper. Användningsområden för dessa radioisotoper är bland annat diagnostik och terapi av olika cancerformer. Isotoperna utformas så att de på egen hand, eller bundna till bärarsubstanser, tas upp av vävnader i kroppen, antingen för att lokalisera en tumör eller för att med sin joniserande strålning bekämpa tumören. Andra isotoper kan inplanteras i eller vid tumören, exempelvis jod-125 för behandling av prostatacancer. Producenterna av radioisotoper levererar sina produkter till diagnostika- och läkemedelsföretag som i sin tur utnyttjar radioisotoperna som viktiga komponenter i sina diagnostikaprodukter och terapeutiska läkemedel. Den största delen av denna produktion sker i reaktorer som R2 medan en mindre del sker i s k cyklotroner. Den korta halveringstiden för många isotoper ställer höga krav på snabba och säkra leveranser till kunder över hela världen. Studsvik söker därför samarbete med reaktorer på lokala marknader för S T U D S V I K 2 0 0 2 30

AFFÄRSOMRÅDE NUCLEAR MEDICINE att garantera avbrottsfria leveranser. Bland kunderna återfinns flera av världens större diagnostika- och läkemedelsbolag. Patienter med prostatacancer har sedan slutet av 1990-talet behandlats med radioisotopen jod-125 från Studsviks R2-reaktor. Konkurrenterna inom området radioisotoper utgörs i huvudsak av anläggningar som ägs eller drivs av statliga myndigheter eller av universitet, vars huvudsakliga verksamhet inte är att bedriva kommersiell produktion av radioisotoper. vilket visar på en stor förädlingspotential. Studsvik kan i högre utsträckning än idag utnyttja denna potential om kontinuitet och säkra leveranser kan garanteras. Genom sam ar bete med andra forskningsreaktorer samt genom ökad förädling kan potentialen för fortsatt tillväxt inom radioisotoper för medicinskt bruk betecknas som god. FRAMTIDSUTSIKTER BNCT-metoden kan komma att innebära ett genombrott i behandlingen av snabbväxande cancertumörer. Förutsättningen är att de nu inledda BNCT-behandlingarna i Studsvik kan uppvisa positiva kliniska resultat, inte minst i form av bättre livskvalitet för patienterna. Studsvik har idag ett teknikförsprång jämfört med andra aktörer i form av det unika litiumfiltret och R2-0-reaktorn som är särskilt anpassade för BNCTbehandlingar. Studsvik utvärderar även nya protokoll för behandlingsmetoden BNCT, inte bara för olika former av tumörer i hjärnan utan även för behandling av bukspottkörtelcancer och prostatacancer samt helt andra områden såsom ledgångsreumatism. Marknaden för radioisotoper är stor och växer snabbt samtidigt som radioisotopers värde i slutförbrukarledet är mycket högre än deras värde som råvara, En BNCT-behandling är kort i jämförelse med konventionell terapi. Behandlingen tar totalt cirka 3 dagar med en enda strålbehandling om cirka 30 minuter under dag 2. 31 S T U D S V I K 2 0 0 2

Miljö, säkerhet och kvalitet Under 2002 har ett omfattande arbete bedrivits för att höja säkerheten vid Studsviks kärntekniska anläggningar. Kärnkraftsindustrin, koncernens största kundkategori, ställer höga krav vad gäller miljö, säkerhet och kvalitet. För att svara upp mot dessa krav arbetar Studsvik med ett integrerat ledningssystem där frågor som berör miljö, säkerhet, kvalitet och arbetsmiljö samordnas. Målet är att samtliga bolag i koncernen skall ha ledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001 (miljö) och ISO 9001 (kvalitet) eller uppfylla kraven för liknande standard i länder utanför Sverige. Flertalet svenska bolag inom Studsvik är idag certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001. Stensand Specialserviceföretaget AB erhöll under året certifiering enligt ISO 14001 och ISO 9001. Studsvik Nuclear AB, Studsvik RadWaste AB och moderbolaget Studsvik AB är certifierade sedan tidigare. STUDSVIKS MILJÖARBETE Studsviks övergripande och detaljerade miljömål fastställs med fokus på att minska miljöpåverkan. Detta görs inom ramen för koncernens integrerade ledningssystem. För att säkerställa att miljömålen uppnås genomför Studsvik och certifieringsorganet Integria Certifiering AB regelbundna miljörevisioner. Exempel på konkreta kontroller är att utsläppen till luft och vatten från Studsviks industrianläggningar i Sverige och utlandet mäts regelbundet och att omgivningskontroller genomförs. MILJÖPOLICY Vi skall använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi skall i våra ledningssystem för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet systematiskt använda mål och handlingsprogram för att leda och utveckla arbetet. Vi skall föregå med gott exempel inom miljöområdet. Öppenhet och god kommunikation med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter är en av hörnstenarna i vårt miljöarbete. Vi har utgångspunkten att allt miljöarbete lönar sig. SÄKERHETSPOLICY Vi sätter säkerheten främst i alla led inom vår verksamhet. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal och höga krav på våra anläggningar vill vi förebygga olyckor. Vi skall i våra ledningssystem tillse att arbetet drivs på ett säkert sätt. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra säkerhetsarbetet. S T U D S V I K 2 0 0 2 32

MILJÖ, SÄKERHET OCH KVALITET KVALITETSPOLICY Vi har som mål att kunden skall vara nöjd. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal, som kan utnyttja våra resurser optimalt, vill vi leverera produkter som uppfyller kundens förväntningar på kvalitet. Vi skall i våra ledningssystem för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet säkerställa att våra produkter får tillräcklig kvalitet. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra kvalitetsarbetet. TILLSTÅNDSPLIKTIG VERKSAMHET Studsvik bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Vissa tillstånd omprövas regelbundet. Datum då viktiga tillstånd löper ut redovisas på sid 37. Miljöbalken kräver att vissa verksamheter som tidigare inte var tillståndspliktiga prövas. Ansökan för dessa verksamheter inlämnades till Miljödomstolen i slutet av 2002. Därutöver har ansökan om förnyat tillstånd för drift av reaktorerna R2 och R2-0 inlämnats till SKI. MILJÖSKULDER Studsvik har inga kända tvister eller händelser inom miljöområdet som kan leda till kostnader för koncernen. SÄKERHET All kärnteknisk verksamhet regleras av lagstiftning och detaljerade myndighetsföreskrifter. Efterlevnaden följs upp genom ett system för intern kontroll i kombination med att kontroll utförs av nationella myndigheter och internationella organ, däribland det internationella atomenergiorganet IAEA. Säkerhetsanalyser genomförs inför varje större förändring i organisation eller arbetssätt. Studsvik rapporterar också årligen säkerhets arbetet till de övervakande myndigheterna SSI och SKI. KVALITETSARBETE För att Studsvik skall vara internationellt konkurrenskraftigt, är det av yttersta vikt att koncernens produkter och tjänster uppfyller kundernas krav. Kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för det integrerade ledningssystemet och är därmed underkastat såväl intern som extern kontroll och revision. MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING Studsvik publicerar årligen en miljö- och säkerhetsredovisning. Här redovisas hur Studsvikkoncernens verksamhet påverkar miljön och vilka åtgärder som vidtas för att minimera miljöpåverkan. Miljö- och säkerhetsredovisningen finns på Studsviks hemsida, www.studsvik.se. ÅTGÄRDER UNDER ÅRET I slutet av 2001 inträffade en incident med en iridiumtransport till USA. Med anledning av incidenten utfärdade Statens strålskyddsinstitut ett föreläggande innehållande bl a transportrestriktioner. Transportrestriktionerna hävdes under april 2002 efter att Studsvik genomfört ett omfattande program för att förbättra säkerhetsrutinerna vid bolagets svenska kärntekniska anläggningar. 33 S T U D S V I K 2 0 0 2

Femårsöversikt Under den senaste femårsperioden har Studsvik ökat sin nettoomsättning med i genomsnitt 13,5 procent per år. Ökningen är ett resultat av både organisk tillväxt och förvärv. Den finansiella informationen i detta avsnitt är baserad på Studsviks koncernredovisningar för räkenskapsåren 1998 2002. Resultat för bolag som har avyttrats har inkluderats till det datum avyttringen skett medan förvärvade bolags resultat har inkluderats från och med förvärvsdatumet. Uppgifterna för åren 1998 1999 har inte justerats för förändrade redovisningsprinciper som tillämpas fr o m 2001, då uppgifterna inte är tillgängliga. RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998 Nettoomsättning 1 002,3 882,7 818,8 773,3 609,7 Kostnad för sålda tjänster 773,5 748,9 680,0 548,1 433,4 Bruttoresultat 228,8 133,8 138,8 225,2 176,3 Försäljningskostnader 40,5 41,0 45,2 37,0 32,4 Administrationskostnader 139,5 172,7 131,3 92,2 70,7 Forsknings- och utvecklingskostnader 46,3 48,7 39,3 39,5 34,3 Övriga rörelseintäkter 0,4 0,5 0,9 1,0 Övriga rörelsekostnader 2,4 0,1 0,2 0,1 0,2 Andel i intresseföretags resultat före skatt 2,3 2,5 2,0 2,3 Återbäringsmedel SPP 130,8 Rörelseresultat 2,8 125,7 56,5 58,7 39,7 Ränteintäkter och liknande resultatposter 6,6 10,8 3,1 6,1 11,4 Räntekostnader och liknande resultatposter 10,5 17,5 16,2 5,7 4,0 Resultat efter finansiella poster 1,1 132,4 43,4 59,1 47,1 Skatt på årets resultat 7,5 3,0 43,6 19,0 10,4 ÅRETS RESULTAT 8,6 135,4 0,2 40,1 36,7 BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998 Tillgångar Goodwill 77,2 88,9 87,8 77,5 102,8 Övriga anläggningstillgångar 641,6 750,5 716,6 523,7 368,8 Kundfordringar 155,2 131,7 104,6 105,6 94,9 Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 67,2 88,9 194,7 58,4 30,7 Kortfristiga placeringar 41,0 127,2 Kassa och bank 120,5 258,0 31,8 73,9 105,2 SUMMA TILLGÅNGAR 1 061,7 1 318,0 1 135,5 880,1 829,6 Eget kapital och skulder Eget kapital 466,2 551,6 358,0 318,5 265,7 Minoritetsintressen 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 Långfristiga räntebärande skulder 189,0 313,6 281,2 206,7 211,6 Långfristiga icke räntebärande skulder 160,7 159,9 161,4 107,8 122,9 Kortfristiga räntebärande skulder 10,9 16,8 61,3 1,5 2,6 Kortfristiga icke räntebärande skulder 234,6 275,9 273,3 245,3 226,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 061,7 1 318,0 1 135,5 880,1 829,6 S T U D S V I K 2 0 0 2 34

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG FEMÅRSÖVERSIKT BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1999 1998 Rörelseresultat 2,8 125,7 56,5 58,7 39,7 Återläggning av avskrivningar 95,6 91,9 73,0 43,1 37,3 Övriga ej likviditetspåverkade poster 37,6 23,2 58,1 34,8 7,7 60,8 57,0 187,6 136,6 69,3 Finansiella poster, netto 3,9 7,8 11,9 0,7 6,6 Skatt 4,4 30,9 28,9 8,1 5,3 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 52,5 95,7 146,8 129,2 70,6 Förändringar i rörelsekapital 46,6 56,6 59,0 25,0 18,2 Kassaflöde före investeringar 5,9 39,1 87,8 104,2 52,4 Investeringar 53,2 74,2 219,5 178,5 321,4 Kassaflöde efter investeringar 47,3 113,3 131,7 74,3 269,0 FINANSIELLA NYCKELTAL BELOPP, MSEK 2002 2001 2000 1) 1999 1998 Marginaler Rörelsemarginal före avskrivningar, % 9,8 neg neg 13,2 12,6 Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar, % 1,3 neg neg 8,5 7,6 Rörelsemarginal, % 0,3 neg neg 7,6 6,5 Vinstmarginal, % neg neg neg 7,6 7,7 Räntabilitet Räntabilitet på operativt kapital, % 0,5 neg neg 17,8 37,4 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1,2 neg neg 12,9 14,9 Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg 13,7 16,9 Kapitalstruktur Operativt kapital 545,8 624,3 669,0 412,0 247,8 Sysselsatt kapital 666,3 882,3 700,8 526,9 480,2 Eget kapital 466,2 551,6 358,0 318,5 265,7 Räntebärande nettoskuld 79,4 72,5 310,7 93,2 18,2 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,9 0,3 0,1 Räntetäckningsgrad, ggr 0,9 neg neg 11,4 12,8 Soliditet, % 43,9 41,9 31,5 36,2 32,1 Kassaflöde Självfinansieringsgrad, ggr 0,1 neg 0,4 0,6 0,2 Investeringar 53,2 74,2 219,5 178,5 321,4 Anställda Medelantal anställda 1 128 1 134 1 204 1 194 962 Nettoomsättning per anställd 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 1) Vid beräkning av marginaler, räntabilitet och räntetäckningsgrad för 2000 har återbäringsmedel från SPP m m exkluderats. DATA PER AKTIE BELOPP, SEK 2002 2001 2000 1999 1998 Efter nyemission och aktieägartillskott Antal aktier vid periodens slut 8 114 211 8 114 211 500 000 500 000 500 000 Genomsnittligt antal aktier 8 114 211 7 581 625 500 000 500 000 500 000 Resultat per aktie före utspädning 1,06 17,86 0,05 6,91 6,33 Resultat per aktie efter utspädning 1,06 17,86 0,05 6,91 6,33 Eget kapital per aktie 2) 57,45 67,98 61,73 54,92 45,82 2) Värdena för åren 1998 2000 har justerats för fondemission 2001. 35 S T U D S V I K 2 0 0 2

Faktorer som påverkar Studsviks verksamhet Nedan beskrivs ett antal faktorer som kan påverka koncernens omsättning och resultat. Studsvikkoncernens verksamhet är exponerad för finansiella risker samt andra rörelserisker som kan ha betydelse för koncernens framtida utveckling. Med finansiella risker menas de fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde som uppstår på grund av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kunders betalningsförmåga. Med rörelserisker avses myndighetstillstånd, patent eller politiska beslut. Studsvikkoncernens finanspolicy utgör ett ramverk av regler, riktlinjer och rekommendationer för hantering av de finansiella riskerna. Moderbolagets finansfunktion ansvarar för koncernens placerings- och upplåningsverksamhet och har därutöver till uppgift att stödja den operativa verksamheten i hanteringen av finansiella risker. Nedan sammanfattas de principer som tillämpas i hanteringen av dessa finansiella risker samt lämnas kommentarer till några av de rörelserisker som kan påverka Studsvik. VALUTARISK Studsvikkoncernens resultat påverkas av fluktuationer i de valutor som försäljnings- och inköps kontrakt har slutits i (transaktionsexponering), samt av fluktuationer i dotterbolagens redovisningsvalutor (omräkningsexponering). De för koncernen viktigaste handels- och redovisningsvalutorna var under 2002 USD, EUR och JPY. Transaktionsexponering Huvudregeln för koncernen är att dotterbolag skall sluta kontrakt, avseende såväl försäljning som inköp, i bolagets redovisningsvaluta. Där detta inte låter sig göras uppstår potentiellt en valutarisk. Denna kan säkras med olika åtgärder där de vanligast förekommande är valutaklausuler och försäljning/köp av valuta på termin (valutakontrakt). Åtgärderna kan förekomma i kombination. Huvuddelen av koncernens försäljning är projektorienterad. Regeln är här att säkra alla kontrakterade och kända exponeringar såväl avseende försäljning som inköp. I de fall försäljningen är av karaktären löpande flöden, gäller att 75 procent av det beräknade flödet skall säkras med en löpande 12 månaders horisont. Det instrument som tillämpas är valutakontrakt. Koncernens utestående valutakontrakt redovisas i Not 27. Omräkningsexponering Utländska dotterbolags bokslut räknas om till svenska kronor och tas in i koncernredovisningen. Koncernens resultat påverkas av fluktuationer i de lokala redovisningsvalutorna vid omräkning av dotterbolagens resultaträkningar. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av dotterbolagens balansräkningar förs mot eget kapital i koncernen. Koncernen har i samband med etablering av verksamhet i Tyskland och USA tagit upp lån i lokal valuta på dessa marknader, för att begränsa risken avseende koncernens egna kapital. RÄNTERISK Ränterisk definieras som risken för resultatpåverkan genom förändringar i ränteläget. Koncernen är exponerad för ränterisk avseende den räntebärande nettoskulden, definierad som räntebärande lån med avdrag för likvida medel. Den räntebärande nettoskulden uppgick vid utgången av 2002 till MSEK 79,4 (72,5). Ränterisken kan begränsas genom att räntebindningstiderna för aktuella lån förkortas eller förlängs. Beslut om detta tas, baserat på styrelseriktlinjer, av koncernens finansfunktion och baseras på koncernens egen bedömning av ränteutvecklingen. MOTPARTSRISK Med motpartsrisker avses risken för förlust i samband med en motparts insolvens. I det innefattas kundförluster och förluster i samband med placering av likvida medel. Studsvikkoncernen har historiskt haft mycket låga kundförluster. Kunderna består av stora etablerade företag och myndigheter. Inget talar idag för att kundstrukturen genomgår en radikal S T U D S V I K 2 0 0 2 36

FAKTORER SOM PÅVERKAR STUDSVIKS VERKSAMHET förändring eller att kundernas betalningsförmåga väsentligen försämras. Vid placering av likvida medel begränsas risken genom detaljerade regler om bland annat krav på motparters kreditvärdighet, limitering av totala placeringar hos en och samma motpart, tilllåtna placeringsinstrument m m. POLITISKA BESLUT Marknaden för nukleära tjänster regleras strikt av internationella konventioner, statliga lagar och regler. Verksamheten påverkas ständigt av beslut från myndigheter och politiker. Företagets förutsättningar, verksamhet och lönsamhet är beroende av politiska beslut gällande bland annat kärnkraftens framtid som energikälla, investeringar i nya anläggningar och nedläggning av befintliga anläggningar. Politiska beslut påverkar även säkerhetsföreskrifter och regler för hantering och slutförvaring av radioaktivt material. MYNDIGHETSTILLSTÅND Studsvik är i sin verksamhet beroende av olika former av myndighetstillstånd. Det finns aldrig några garantier att ett tillstånd automatiskt förlängs, utan detta prövas vid varje enskilt tillfälle. Det finns inte heller några garantier att Studsviks befintliga tillstånd inte återkallas eller att gällande villkor inte skärps. Bränsle till Studsviks reaktorer Studsvik har för närvarande ett avtal med US Department of Energy (DOE) avseende återtagande av utbränt kärnbränsle. Avtalet löper till och med den 13 maj 2009. Efter avtalets slutdag saknar Studsvik för närvarande en lösning för slutförvaring av bränsle. Studsvik samarbetar med övriga reaktorägare som har avtal med DOE i syfte att åstadkomma en förlängning av avtalet efter 2009. En ny bränsletyp är under utveckling under DOEs ledning. Det nya bränslet har varit föremål för testbestrålning under ett antal år i USA, Frankrike och Nederländerna. Studsvik planerar att inleda testbestrålningar tidigast under 2003. PATENT Studsviks utveckling är i stor utsträckning beroende av förmågan att ta fram egenutvecklade produkter och teknologier samt att etablera och skydda nuvarande och framtida patent och andra immateriella rätt igheter. Produkter och teknologier som ännu ej är patenterade skyddas genom konfidentialitetsavtal med anställda och konsulter. Det kan inte garanteras att dessa avtal inte bryts. I händelse av avtalsbrott vidtar Studsvik lämpliga åtgärder. Viktiga tillstånd Drift av Hot Cell Laboratoriet Tillstånd t o m Ej tidsbegränsat Verksamhet med joniserande strålning vid Isotopenheten 2004-06-30 Tillstånd för R2-reaktorn 2004-06-30 1) Tillstånd för R2-0-reaktorn 2004-06-30 1) Generellt tillstånd för vissa transporter av kärnämne och kärnavfall 2003-12-31 Drift av smältanläggningen Drift av förbränningsanläggningen Ej tidsbegränsat Ej tidsbegränsat Radioactive materials license, Erwin 2006-11-30 1) Tillstånden ges normalt för tioårsperioder. 37 S T U D S V I K 2 0 0 2

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ) avger härmed årsredovisning för 2002. VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNING Studsvik är en teknologikoncern med ledande ställning inom nukleär teknik. Studsvik utvecklar och marknadsför produkter och tjänster som bidrar till att lösa kunders miljö-, säkerhets- och kvalitetsproblem i samband med utnyttjandet av främst nukleär teknik, men även andra industriella processer. Studsviks verksamhet är internationell och kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter, men innefattar även industriföretag, myndigheter och aktörer inom vårdsektorn. Bolagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. KONCERNEN Koncernen redovisar åter ett positivt rörelseresultat. Resultatförbättringen är i stor utsträckning en effekt av ökad nettoomsättning, men också av ett åtgärdsprogram med syfte att öka effektiviteten i organisationen. Programmet fortgår under 2003. Inom ramen för åtgärdsprogrammet har stor uppmärksamhet ägnats koncernens verksamhet inom avfallshantering i Erwin, USA. De tekniska brister som tidigare begränsade kapaciteten har åtgärdats. Anläggningen har körts utan oplanerade stopp sedan april 2002. Åtgärdsprogrammet omfattade även Studsvik Nuclear AB där organisation och processer har förändrats. Åtgärderna genomfördes mot bakgrund av bristande kvalitet och lönsamhet i ett antal kunduppdrag under 2000 och 2001. De genomfördes också mot bakgrund av det föreläggande med transportrestriktioner bolaget fick från Statens strålskyddsinstitut, SSI, efter en incident med en iridiumtransport i slutet av 2001. Samtliga restriktioner hävdes under april 2002. Bolaget redovisar åter lönsamhet med god tillväxtpotential. Studsvik bildade den 1 juni tillsammans med Washington Group International Inc. bolaget THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Bolaget skall marknadsföra hantering av radioaktivt avfall till US Department of Energy och andra aktörer på den s k federala avfallsmarknaden i USA. TTT ägs till lika delar av grundarna och Studsvik redovisar TTT enligt kapitalandelsmetoden. En redogörelse för den affärsmässiga utvecklingen i övrigt lämnas under respektive affärsområde. Nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till MSEK 1 002,3 (882,7), en ökning med cirka 14 procent. Samtliga affärsområden ökade sin omsättning trots sjunkande kurser för koncernens viktigaste handels- och omräkningsvalutor. Nettoomsättningen är främst känslig för variationer i kursen för amerikanska dollar och euro och då primärt vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar. Årets valutakursförändring, exklusive effekt av vidtagna säkringsåtgärder, påverkade koncernens nettoomsättning negativt med cirka MSEK 26,5. Utlandsandelen av nettoomsättningen ökade och uppgick till 70 (65) procent. Ökningen är huvudsakligen hänförbar till affärsområdena Waste & Decommissioning och Industrial Services. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2,8 ( 125,7), en resultatförbättring i linje med de prognoser som avgetts under året. Resultatförbättringen är främst hänförbar till Erwin-verksamheten och koncernens reaktor- och laboratorieanknutna verksamhet inom affärsområdet Nuclear Technology. Årets valutakursförändring, exklusive effekt av vidtagna säkringsåtgärder, påverkade rörelseresultatet positivt med cirka MSEK 1,2. Lönsamhet finansiella mål Koncernens rörelsemarginal uppgick till 0,3 (neg) procent. Vinstmarginalen blev negativ. Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 216,0 till MSEK 666,3. Minskningen är hänförbar till en förändring av långfristiga räntebärande skulder med MSEK 124,6 vari ingår en valutakurseffekt uppgående till MSEK 39,0. Minskningen förklaras vidare S T U D S V I K 2 0 0 2 38

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE av de valutakurseffekter som uppstår i koncernredovisningen vid eliminering av utländska dotterbolags räntebärande skulder i utländsk valuta till moderbolaget. Moder bolagets fordringar är terminssäkrade till en högre kurs än balansdagens kurs enligt vilken dotterbolagens skulder omräknas. Den elimineringsdifferens som uppstår förs mot bundet eget kapital. Den ansamlade omräkningsdifferensen i koncernens eget kapital uppgår till MSEK 18,7. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,3 (1,1) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 1,2 procent. Finansiell ställning Likvida medel uppgick till MSEK 120,5 (258,0) vilket svarar mot 12 procent av omsättningen. Under året amorterades lån i USD med motsvarande MSEK 110. Eget kapital uppgick till MSEK 466,2 (551,6). Minskningen är huvudsakligen hänförbar till valutakurseffekter, kommenterade ovan i anslutning till sysselsatt kapital. Soliditeten uppgick till 44 (42) procent. Räntebärande skulder uppgick till MSEK 199,9 (330,4). Upplåningen är i sin helhet i utländsk valuta och avser huvudsakligen investeringen i Erwinanlägg ningen samt förvärvet av SINA Industrieservice. Utöver amorteringen av lån i USD beror minskningen på den valutakurseffekt som uppstår vid omräkning av skulden till SEK. Som icke räntebärande avsättning redovisas avsättning för framtida omhändertagande av använt bränsle till R2-reaktorn. Avsättningen uppgick till MSEK 66,1 (64,1). Avsättningen beräknas som ett nuvärde av framtida betalningar för omhändertagandet. Investeringar Koncernens investeringar uppgick till MSEK 53,2 (74,2) och avser huvudsakligen ersättningsinvesteringar. I årets investeringar ingår anskaffning av bränsle till R2-reaktorn med MSEK 21,6 (18,1). Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital förbättrades med MSEK 148,2 till MSEK 52,5. Rörelsekapitalet förändrades med MSEK 46,6, vilket huvudsakligen förklaras av utbetalning av skuldförda skiljedoms- och övriga kostnader, lägre kundförskott samt en viss ökning av kundfordringar som en följd av den ökade nettoomsättningen. Kassaflödet från den löpande verksamheten efter investeringar uppgick till MSEK 47,3 ( 113,3). Forskning och utveckling Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena kunduppdrag, dels inom ramen för den egna produktutvecklingen. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs löpande när de uppkommer. Under 2002 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 46,3 (48,7). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Bland övriga viktiga utvecklingsprojekt kan nämnas metoder för robotiserad dekontaminering av byggnader samt metoder för dekontaminering av metalliska material. Personal I syfte att stärka och bevara kompetensen inom koncernen bedrivs interna och externa utbildningsprogram. Under året inrättades tekniska specialisttjänster för att stödja dessa program men också för att erbjuda intressanta alternativa karriärvägar. Teckningsoptionsprogram Vid den ordinarie bolagsstämman beslutades om ett teckningsoptionsprogram riktat till samtliga anställda i Studsvikkoncernen utanför USA. Teckningspremien uppgick till SEK 6,60 och varje optionsrätt ger rätt att teckna en aktie i Studsvik AB om nominellt en (1) krona under perioden den 1 juni 2004 till och med den 31 maj 2005 till en kurs om 61,60 kronor. Totalt tecknades 104 400 optionsrätter. Teckningspremien beräknades med Black & Scholes formel varvid en ränta om 5 procent och volatilitet om 30 procent tillämpades. 39 S T U D S V I K 2 0 0 2

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Tillståndspliktig verksamhet Verksamheten på koncernens industriområde i Studsvik är tillståndspliktig enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen. Verksamheten skall under 2003 prövas för första gången enligt miljöbalken. Ansökan inlämnades till Miljödomstolen i slutet av 2002. De kärntekniska anläggningarna som är tillståndspliktiga enligt kärntekniklagen innefattar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, en anläggning för smältning av metallskrot samt en anläggning för förbränning av lågaktivt avfall. Tillståndet för driften av Studsviks två kärnreaktorer skall omprövas inför tillståndens utgång i juni 2004. Ansökan om förlängt drifttillstånd, som vanligen beviljas i perioder om 10 år, har inlämnats under året. Huvudsaklig miljöpåverkan från koncernens anläggningar sker genom utsläpp till luft och vatten. En detaljerad redovisning av koncernens tillståndspliktiga verksamhet, gränsvärden och faktiska utfall ges i Studsvik ABs miljö- och säkerhetsredovisning. Styrelsens arbete Studsvik ABs styrelse består av 8 bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt 2 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter utsedda av de lokala personalorgani sationerna SIF och CF. Fram till den ordinarie bolags stämman den 22 april 2002, bestod styrelsen därutöver av två av bolagsstämman valda suppleanter. Styrelsens ledamöter representerar gemensamt en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. Vid den ordinarie bolagsstämman den 22 april 2002 invaldes Ingemar Eliasson och Henry Sténson efter avgående Ingvar Carlsson och Åke Wester. Vidare invaldes VD Hans-Bertil Håkansson. Under 2002 hade styrelsen 10 protokollförda sammanträden inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till bolagsstämman. En detaljerad redogörelse för styrelsens arbete ges i separat avsnitt i årsredovisningen. VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Skiljenämnden i tvisten mellan Studsvik och leverantören av avfallshanteringsanläggningen i Erwin, meddelade sitt utslag den 29 januari 2003. Skiljenämnden tillerkände Studsvik en ersättning för fördyrade byggkostnader uppgående till netto MUSD 4,3 inklusive ränta. Styrelsen avser att reducera anläggningsvärdet med motsvarande belopp när motparten fullgjort sin betalningsskyldighet. MODERBOLAGET Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 11,6 (16,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 29,6 ( 51,2), vari ingår poster av engångskaraktär med MSEK 0,0 ( 16,9). Omsättningsminskningen är relaterad till en omläggning av rutiner för koncerninterna debiteringar och har ingen resultatpåverkan. FÖRSÄKRINGAR För koncernen gäller globala ansvars- och produktansvarsvillkor. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska nukleära rörelsen har tecknats i Svenska Atomförsäkringspoolen och i det ömsesidiga försäkringsbolaget EMANI i vilket Studsvik AB är medlem. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal försäkringspool. Försäkringspremierna har ökat på samtliga marknader efter terrorattackerna den 11 september 2001. Ökningen under 2002 uppgick till cirka 20 procent. FRAMTIDSUTSIKTER Koncernen bedöms kunna redovisa fortsatt förbättrat resultat och kassaflöde under 2003. BNCT-verksamheten befinner sig även 2003 i klinisk prövningsfas och kommer att redovisa förlust. S T U D S V I K 2 0 0 2 40

Resultaträkningar BELOPP I 1 000 TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET NOT 2002 2001 2002 2001 Nettoomsättning 1 1 002 252 882 703 11 564 16 048 Kostnad för sålda tjänster 773 444 748 950 9 441 14 764 Bruttoresultat 228 808 133 753 2 123 1 284 Försäljningskostnader 40 503 41 042 13 Administrationskostnader 3 139 456 172 673 31 305 52 433 Forsknings- och utvecklingskostnader 46 329 48 689 Övriga rörelseintäkter 429 459 32 Övriga rörelsekostnader 2 400 64 478 40 Andel i intresseföretags resultat före skatt 2 300 2 545 Rörelseresultat 1, 2, 4, 5 2 849 125 711 29 628 51 202 Resultat från andelar i koncernföretag 6 92 598 2 449 Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 6 602 10 765 36 626 43 748 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 10 546 17 459 39 119 5 583 Resultat efter finansiella poster 1 095 132 405 60 477 10 588 Bokslutsdispositioner 8 4 363 187 Skatt på årets resultat 9, 10 7 513 3 024 895 1 768 ÅRETS RESULTAT 8 608 135 429 55 219 8 633 Resultat per aktie före utspädning 1,06 17,86 Resultat per aktie efter utspädning 1,06 17,86 41 S T U D S V I K 2 0 0 2

Balansräkningar BELOPP I 1 000 TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET TILLGÅNGAR NOT 2002 2001 2002 2001 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 Programvarurättigheter 11 263 13 445 Hyresrätter och liknande rättigheter 268 267 Goodwill 77 193 88 869 88 724 102 581 Materiella anläggningstillgångar 12 Byggnader och mark 45 367 45 173 Maskiner och andra tekniska anläggningar 366 021 426 108 Bränsleelement till R2-reaktorn 39 614 36 829 Inventarier och verktyg 119 426 142 529 1 157 2 562 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 28 127 74 542 598 555 725 181 1 157 2 562 Finansiella anläggningstillgångar 13 Aktier i dotterbolag 14 421 106 369 888 Fordringar hos koncernföretag 368 933 140 338 Andelar i intresseföretag 15 9 923 10 943 11 782 Uppskjutna skattefordringar 10 33 18 2 876 Andra långfristiga fordringar 21 600 660 5 467 31 556 11 621 807 288 513 102 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 718 835 839 383 808 445 515 664 Omsättningstillgångar Varulager m m Förnödenheter 3 986 5 342 Färdiga varor och handelsvaror 735 1 103 Förskott till leverantörer 4 757 9 478 6 445 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 155 236 131 735 145 230 Fordringar hos koncernföretag 130 717 119 032 Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag 16 7 124 2 467 Övriga fordringar 27 269 47 477 7 424 2 586 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 23 284 32 495 9 864 19 878 212 913 214 174 148 150 141 726 Kassa och bank 120 492 257 992 64 219 234 421 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 342 883 478 611 212 369 376 147 SUMMA TILLGÅNGAR 1 061 718 1 317 994 1 020 814 891 811 S T U D S V I K 2 0 0 2 42

BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN MODERBOLAGET EGET KAPITAL OCH SKULDER NOT 2002 2001 2002 2001 Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital (8 114 211 aktier à 1 krona) 8 114 8 114 8 114 8 114 Bundna reserver 258 115 313 119 218 956 218 267 266 229 321 233 227 070 226 381 Fritt eget kapital Fria reserver 208 573 365 805 483 148 479 387 Årets resultat 8 608 135 429 55 219 8 633 199 965 230 376 538 367 470 754 SUMMA EGET KAPITAL 466 194 551 609 765 437 697 135 Obeskattade reserver 19 53 591 49 228 Minoritetsintressen 254 242 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 4 523 3 665 Uppskjutna skatter 10 26 346 20 917 Övriga avsättningar 21 129 855 135 360 428 SUMMA AVSÄTTNINGAR 160 724 159 942 428 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 22 188 950 313 616 84 075 Skulder till koncernföretag 67 000 67 000 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 188 950 313 616 151 075 67 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 22 10 931 16 837 8 850 10 690 Skulder till koncernföretag 20 971 40 956 Förskott från kunder 3 886 19 809 Leverantörsskulder 46 219 51 406 6 025 4 150 Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 16 13 241 8 292 Skatteskulder 6 371 4 667 Övriga skulder 52 461 71 117 285 929 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 112 487 120 457 14 580 21 295 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 245 596 292 585 50 711 78 020 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 061 718 1 317 994 1 020 814 891 811 Ställda säkerheter 24 115 558 205 186 13 089 190 000 Ansvarsförbindelser 25 43 192 51 441 109 640 126 427 43 S T U D S V I K 2 0 0 2

Kassaflödesanalyser BELOPP I 1 000 TAL KRONOR KONCERNEN MODERBOLAGET NOT 2002 2001 2002 2001 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 2 849 125 711 29 628 51 202 Avskrivningar/nedskrivningar 95 580 91 911 1 892 2 429 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 26 37 611 23 162 428 3 048 60 818 56 962 28 164 51 821 Erhållen ränta 6 591 9 603 25 609 24 510 Erhållen utdelning 94 455 2 449 Erlagd ränta 10 454 17 410 4 331 9 437 Betald inkomstskatt 4 481 30 907 11 822 24 804 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 52 474 95 676 75 747 59 103 Förändringar i rörelsekapital Omsättningstillgångar 2 111 81 855 5 286 29 502 Övriga kortfristiga skulder 48 693 25 230 4 271 94 927 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 892 39 051 66 190 183 532 Investeringsverksamheten Förvärv av rörelse/dotterbolag 7 255 95 352 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 203 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 53 154 66 766 487 303 Uttag av intressebolag 2 003 3 102 Förändring av finansiella anläggningstillgångar 4 008 10 739 Ökning fordran på koncernföretag 222 034 81 348 Kassaflöde från investeringsverksamheten 55 159 60 383 317 873 81 651 Finansieringsverksamheten Teckningsoptioner 689 689 Nyemission 159 681 159 681 Aktieägartillskott 160 819 160 819 Upptagna lån 84 831 9 398 84 075 Amortering av räntebärande skuld 170 632 5 574 1 840 Koncernbidrag 1 443 161 873 Utgivna lån 10 400 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 85 112 324 324 81 481 492 773 Förändring av likvida medel 134 379 224 890 170 202 227 590 Likvida medel vid årets början 257 992 31 797 234 421 6 831 Omräkningsdifferens 3 121 1 305 Likvida medel vid årets slut 120 492 257 992 64 219 234 421 S T U D S V I K 2 0 0 2 44

Redovisnings- och värderingsprinciper Studsvik ABs (publ) årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. Fr o m detta räkenskapsår tillämpas Redovisningsrådets nya rekommendationer RR 1:00 Koncernredovisning RR 15 Immateriella tillgångar RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar RR 17 Nedskrivningar RR 19 Verksamheter under avveckling RR 21 Lånekostnader RR 23 Upplysningar om närstående Koncernredovisningen Koncernredovisningen omfattar Studsvik AB och de företag där Studsvik AB direkt eller indirekt vid räkenskapsårets slut innehar mer än 50 procent av röstetalet för samtliga aktier. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att koncernens anskaffningsvärde för aktier och andelar i dotterbolag elimineras mot det förvärvade egna kapitalet inklusive kapital andel i obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten. Således ingår endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten i koncernens egna kapital. Det egna kapitalet i de förvärvade dotterbolagen fastställs utifrån en värdering till verkligt värde av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten i en s k förvärvsanalys. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag och det i förvärvsanalysen beräknade värdet av eget kapital redovisas som goodwill. Goodwill skrivs av över beräknad ekonomisk livslängd. Studsvik ABs samtliga utländska dotterbolag klassificeras som självständiga dotterbolag, varför dagskursmetoden tillämpas för omräkning av deras bokslut. Detta innebär att de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital. Redovisning av intresseföretag Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Redovisning av joint ventures Som joint ventures klassificeras verksamheter där Studsvik tillsammans med en eller flera samägare har ett gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall kurssäkring gjorts genom terminskontrakt används i stället terminskursen vid värdering. Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i årets resultat. Beträffande terminskontrakt avseende flödesexponering redovisas resultateffekten på terminskontraktets förfallodag. Redovisning av intäkter Redovisning av intäkter vid försäljning av varor och tjänster sker då prestationen utförs. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och kurs differenser vid försäljning i utländsk valuta. För utförda tjänsteuppdrag som följer av särskilda avtal samt påbörjas och avslutas under olika redovisningsperioder redovisas inkomster och utgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad vid redovisningstillfället. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter vid redovisningstillfället jämförs med beräknade totala utgifter och projektets färdigställandegrad i förhållande härtill. En befarad förlust på ett uppdrag redovisas omgående som kostnad. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, vid eget uppförande av anläggningstillgångar, direkta material- och lönekostnader. Bränsleelement till Studsviks reaktorer redovisas som materiell anläggningstillgång. Där så krävs enligt koncessionsbeslut eller motsvarande sker avsättning för beräknade framtida kostnader för återställande av mark där byggnad uppförts. Immateriella anläggningstillgångar såsom programvarurättigheter, hyresrätter och inkråmsgoodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Programvarurättigheter avser förvärvade rättigheter till datorprogram för härdberäkningar m m, vilka används inom Studsvik Scandpowergruppen. Vid egenutveckling av datorprogram kostnadsförs utgifterna löpande när de uppkommer. Se vidare under Utgifter för forskning och utveckling nedan. 45 S T U D S V I K 2 0 0 2

REDOVISNINGS- PRINCIPER Avskrivning enligt plan beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivning sker linjärt, baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstid för goodwill, som uppkommer i samband med företagsförvärv, fastställs efter individuell bedömning. Goodwill skrivs av på 4 15 år. Den längre avskrivningstiden tillämpas vid förvärv av företag med stabila marknads- och teknikförhållanden där förvärvet är av långsiktig och strategisk karaktär. Följande avskrivningstider har tillämpats. Programvarurättigheter 10 Goodwill 4 15 Byggnader 10 50 Mark och övrig fast egendom 0 20 Maskiner, inventarier och bränsleelement till R2-reaktor 3 15 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår i posten kostnad för sålda tjänster till den del avskrivningarna avser anläggningstillgångar, som används i tjänsteproduktionen. Avskrivning på tillgångar som används vid försäljningen ingår i försäljningskostnader, medan avskrivning på tillgångar hänförliga till administration och forskning och utveckling redovisas under administrationskostnader respektive forskningsoch utvecklingskostnader. Avskrivning på goodwill hänförs generellt till kostnad för sålda tjänster. Redovisning av ränta vid investering i materiella anläggningstillgångar Ränteutgifter inräknas i anskaffningsvärdet vid anskaffningar som sträcker sig över lång tid. Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av tillgångens redovisade värde, inklusive goodwill. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffnings- respektive tillverkningskostnad eller verkligt värde med tillämpning av modellen först in först ut. Avsättningar Avsättningar sker för kända åtaganden eller befarade risker efter individuell prövning. Kostnader för framtida omhändertagande av radioaktivt avfall och använt bränsle till R2-reaktorn redovisas som avsättning. Avsättning för R2-bränsle görs utifrån antalet använda bränsleelement samt den kostnad som avtalats för upparbetning samt för transport till upparbetningsanläggning. Avsättningen är beräknad enligt de prissättningsprinciper för upparbetning som avtalats med US Department of Energy. Avseende kostnaderna för transporter och övrig hantering görs en bästa bedömning baserad på tillgängliga data. Avsättningen fastställs som det diskonterade värdet av framtida utbetalningar för på balansdagen använda bränsleelement. År Pensioner Koncernens anställda erhåller pensionsförmåner enligt lokala regler och avtal för de länder i vilka koncernbolagen verkar. Koncernens pensionsåtaganden avser väsentligen avgiftsbaserade planer och täcks, med smärre avvikelser, av försäkringslösningar. I koncernens balansräkning upptas därutöver som avsättning dels utfästelser till förmån för tidigare ledande befattningshavare i Sverige, dels utfästelser till en mindre grupp ledande befattningshavare i utlandet. Beräkning av sådana utfästelser sker enligt lokala regler och föreskrifter. Utgifter för forskning och utveckling Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som gäller på balansdagen. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning av fastigheter, avsättning till obeskattade reserver, aktivering av koncernintern ränta under konstruktionstid för anläggningen i USA, omräkningsdifferenser på koncerninterna fordringar och skulder till den del redovisning sker mot eget kapital samt skattemässiga underskott. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i Studsviks koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en åteföring sker inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Leasing Åtskillnad görs mellan finansiell och operationell leasing. I koncernen finns endast operationella leasing avtal. S T U D S V I K 2 0 0 2 46

Noter BELOPP I 1 000 TAL KRONOR OM INTE ANNAT ANGES Not 1 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområden och geografiska marknader Nettoomsättningen fördelar sig på affärsområden enligt följande. KONCERNEN 2002 2001 Nuclear Technology 323 130 310 196 Waste & Decommissioning 294 470 206 523 Industrial Services 412 166 396 056 Nuclear Medicine 20 014 15 925 Studsvik AB 11 565 35 084 Koncernjusteringar 59 093 81 081 Summa 1 002 252 882 703 Rörelseresultatet fördelar sig på affärsområden enligt följande. KONCERNEN 2002 2001 Nuclear Technology 22 465 30 154 Waste & Decommissioning 7 561 57 026 Industrial Services 12 049 13 437 Nuclear Medicine 11 281 1 126 Studsvik AB 29 628 50 875 Koncernjusteringar 1 683 2 219 Summa 2 849 125 711 Nettoomsättningen fördelar sig på geografiska marknader enligt följande. KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Sverige 305 847 306 894 11 564 16 048 Europa, exklusive Sverige 358 395 310 734 Nordamerika 276 847 196 831 Asien 55 180 63 218 Övriga marknader 5 983 5 026 Summa 1 002 252 882 703 11 564 16 048 Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag. KONCERNEN 2002 2001 Inköp 5,9% 9,2% Försäljning 5,9% 9,2% 47 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2002 2001 Löner och (varav Löner och (varav andra Sociala pensions- andra Sociala pensionsersättn kostnader kostnader) ersättn kostnader kostnader) Moderbolaget 13 594 7 242 (2 173) 14 328 20 497 (12 685) Dotterbolag 381 743 114 246 (21 253) 384 456 104 775 (20 713) Koncernen 395 337 121 488 (23 426) 398 784 125 272 (33 398) Av moderbolagets pensionskostnader avser ksek 1 464 (8 109) bolagets verkställande direktör. Motsvarande belopp för koncernen är ksek 2 943 (9 894). l tabellen ovan ingår, utöver löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, kostnad för vinstandelssystem med ksek 0 (0) för moderbolaget och ksek 8 090 (4 725) för koncernen i de totala personalkostnaderna. Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktör samt övriga anställda. 2002 2001 Styrelse (varav tan- Övriga Styrelse0 (varav tan- Övriga och VD tiem o d) anställda och VD0 tiem o d) anställda Moderbolaget Sverige 3 348 ( ) 10 246 4 514 1) ( ) 9 814 Totalt moderbolaget 3 348 ( ) 10 246 4 5140 ( ) 9 814 Dotterbolag i Sverige 4 327 (155) 156 646 4 7300 (337) 156 501 Dotterbolag utomlands Norge 865 (242) 1 729 8760 (350) 3 177 Tyskland 1 109 (82) 178 537 1 7410 (338) 182 580 Storbritannien ( ) 1 585 0 ( ) 1 472 USA 6 643 (3 094) 27 260 6 4210 (1 253) 23 270 Japan 2 195 ( ) 161 1 5090 ( ) 1 605 Schweiz ( ) 686 0 ( ) 574 Totalt dotterbolag 15 139 (3 573) 366 604 15 2770 (2 278) 369 179 Koncernen totalt 18 487 (3 573) 376 850 19 7910 (2 278) 378 993 1) Inkluderar avgångsersättning motsvarande två årslöner till tidigare verkställande direktören. Förpliktelser avseende pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter och verkställande direktör l avsättningar till pensioner ingår förpliktelser till tidigare verkställande direktörer med ksek 120 (122). För information om förmåner till ledande befattningshavare, se Not 29. Not 3 Ersättning till revisorerna KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Öhrlings PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag 1 114 1 105 250 227 Andra uppdrag 528 1 300 420 541 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 210 239 Andra uppdrag 86 217 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag. I andra uppdrag för år 2001 ingår granskning av prospekt med ksek 410. S T U D S V I K 2 0 0 2 48

Not 4 Avskrivningar och nedskrivningar KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Programvarurättigheter 2 176 2 240 Goodwill 9 905 10 009 Byggnader 2 877 2 551 Maskiner och andra tekniska anläggningar 38 516 37 025 Bränsleelement 18 803 16 034 Inventarier och verktyg 23 303 24 052 1 892 2 429 Summa 95 580 91 911 1 892 2 429 NOTER Avskrivningar ingår i följande poster i resultaträkningen Kostnad för sålda tjänster 91 846 87 135 926 1 162 Försäljningskostnader 248 274 Administrationskostnader 2 777 3 502 966 1 267 Forsknings- och utvecklingskostnader 709 1 000 Summa 95 580 91 911 1 892 2 429 Not 5 Operationella leasingavtal 2002 KONCERNEN MODERBOLAGET Förfaller till betalning inom ett år 5 855 1 693 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 17 722 678 Förfaller till betalning senare än fem år 1 282 Summa 24 859 2 371 Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till ksek 7 988 för koncernen och ksek 1 793 för moderbolaget. Leasingkostnader (exklusive hyra för lokaler) uppgår under året till ksek 2 025 för koncernen och ksek 730 för moderbolaget. Leasingkostnader avseende lokaler är vanligen justerade med konsumentprisindex. Koncernens leasingavtal omfattar huvudsakligen lokaler och fordon med traditionella villkor. Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Räntor 6 591 9 603 25 609 24 510 Utdelningar 94 455 2 449 Kursdifferenser 11 1 162 9 160 19 238 Summa 6 602 10 765 129 224 46 197 Varav avseende koncernföretag Räntor 22 955 16 332 Utdelningar 92 598 2 449 Kursdifferenser 9 160 19 238 Summa 124 713 38 019 49 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Räntor 10 454 17 411 6 759 5 293 Kursdifferenser 92 48 290 Nedskrivning aktier i dotterbolag 32 360 Summa 10 546 17 459 39 119 5 583 Varav avseende koncernföretag Räntor 4 041 3 951 Summa 4 041 3 951 Not 8 Bokslutsdispositioner MODERBOLAGET 2002 2001 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 517 Avsättning till periodiseringsfond 4 363 330 Summa 4 363 187 Not 9 Skatt på årets resultat KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Aktuell skatt för året 10 626 4 442 3 665 277 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 9 701 421 428 Uppskjuten skatt 5 414 3 153 2 875 2 876 Skatt på resultatandel från intressebolag 1 174 1 314 Skatteeffekt på koncernbidrag 5 645 403 Summa 7 513 3 024 895 1 768 Studsvik Nuclear AB (f d Studsvik Holding AB) har påförts skatt vid 2001 års taxering som ett resultat av den taxeringsrevision som företagits avseende detta år. Skattemyndigheten har ansett att bolagets innehav av reaktorbränsle skall anses utgöra varulager och inte anläggningstillgång. Vid skattemyndighetens beräkning av kvarvarande värde på lager har framkommit att detta skulle överstiga det bokförda värdet på anläggningstillgången. Mellanskillnaden har ökat bolagets taxerade inkomst. Skatten som debiterats och betalats av bolaget uppgår till ksek 1 845. Bolaget delar inte skattemyndighetens bedömning avseende redovisningsprincip för reaktorbränslet och har för avsikt att överklaga beslutet. SINA Industrieservice GmbH & Co. KG (SINA) förvärvades 1998. Före förvärvet omvandlades SINA från GmbH till kommanditbolag (KG). Enligt vid tidpunkten för förvärvet gällande tysk skattelagstiftning betraktas förvärvade fria vinstmedel som utdelad vinst och skall beskattas som utdelning. På de fria vinstmedlen hade SINA fram till förvärvet erlagt bolagsskatt. Under 2002 reviderade skattemyndigheten taxeringarna för verksamhetsåren 1997 1999 varvid en skatteåterbäring motsvarande ksek 10 287 fastställdes, vilket ingår i aktuell skatt hänförlig till tidigare år. S T U D S V I K 2 0 0 2 50

Not 10 Uppskjuten skatt KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader 9 200 9 034 2 875 Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader 3 786 12 187 2 876 Uppskjuten skatt i resultaträkningen 5 414 3 153 2 875 2 876 NOTER Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Resultat före skatt 1 095 132 405 56 114 10 401 Skatt enligt gällande skattesats 307 37 073 15 712 2 912 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 4 832 2 756 11 749 1 463 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 173 93 119 61 Icke redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag 11 140 33 710 Justering för utländsk skattesats 2 351 3 751 Justering av tidigare års taxering 9 701 421 428 Utnyttjade, tidigare inte redovisade skattefordringar avseende underskottsavdrag 629 Övriga poster 448 Skatteeffekt av erhållen utdelning 26 447 686 Summa redovisad skattekostnad 7 513 3 024 895 1 768 Skattesats Den gällande skattesatsen är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen. Skattesatsen är 28 (28) procent. Temporära skillnader Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Uppskjutna skatteskulder Förutbetalda kostnader 1 068 Anläggningstillgångar 1 968 1 854 Skattemässiga överavskrivningar 10 552 7 545 Periodiseringsfond 16 629 16 194 Summa uppskjutna skatteskulder 29 149 26 661 Uppskjutna skattefordringar Avsättning för garantiåtaganden 1 986 2 452 Upplupna kostnader 850 3 310 2 876 Summa uppskjutna skattefordringar 2 836 5 762 2 876 Uppskjutna skatteskulder, netto 26 313 20 899 2 876 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats i balansräkningen. Uppskjutna skattefordringar 33 18 2 876 Uppskjutna skatteskulder 26 346 20 917 Skillnaden i moderbolaget mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år, utgörs dels av uppskjuten skatt på obeskattade reserver ksek 1 222 (52), dels av uppskjuten skattefordran på kostnad återförd i beskattningen och avdragsgill kommande år ksek 0 ( 1 463). Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i USA, att utnyttjas inom en 20-årsperiod, uppgår till MUSD 39,9. Ej utnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i Japan, att utnyttjas inom en femårsperiod, uppgår till MJPY 5,6. 51 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN 2002 2001 Programvarurättigheter Ingående anskaffningsvärde 21 671 21 608 Årets investeringar 63 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 21 671 21 671 Ingående avskrivningar 8 226 5 985 Årets avskrivningar 2 176 2 240 Omräkningsdifferenser 6 1 Utgående ackumulerade avskrivningar 10 408 8 226 Utgående planenligt restvärde 11 263 13 445 Hyresrätter och liknande rättigheter Ingående anskaffningsvärde 538 385 Årets investeringar 140 Omräkningsdifferenser 8 13 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 530 538 Ingående avskrivningar 271 259 Omräkningsdifferenser 9 12 Utgående ackumulerade avskrivningar 262 271 Utgående planenligt restvärde 268 267 Goodwill Ingående anskaffningsvärde 132 804 120 846 Årets investeringar 7 245 Omräkningsdifferenser 2 061 4 713 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 130 743 132 804 Ingående avskrivningar 43 935 33 048 Årets avskrivningar 9 905 10 009 Omräkningsdifferenser 290 878 Utgående ackumulerade avskrivningar 53 550 43 935 Utgående planenligt restvärde 77 193 88 869 I ackumulerat anskaffningsvärde ingår goodwill avseende förvärvet under år 1998 av verksamheten i SINA. Anskaffningsvärdet för denna goodwill uppgår till MSEK 78,5. Denna goodwill avskrives över 15 år. Not 12 Materiella anläggningstillgångar KONCERNEN 2002 2001 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde 103 002 106 594 Årets investeringar 1 529 45 Under året genomförda omfördelningar 3 665 5 143 Omräkningsdifferenser 2 417 1 506 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 105 779 103 002 Ingående avskrivningar 57 514 54 845 Årets avskrivningar 2 877 2 551 Omklassificeringar 29 Omräkningsdifferenser 294 89 Utgående ackumulerade avskrivningar 60 097 57 514 S T U D S V I K 2 0 0 2 52

Not 12, forts KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Ingående nedskrivningar 315 315 Utgående ackumulerade nedskrivningar 315 315 Utgående planenligt restvärde 45 367 45 173 NOTER Bokfört värde fastigheter i Sverige 33 452 31 806 Taxeringsvärde 7 378 60 308 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 601 404 545 866 Årets investeringar 5 486 9 384 Under året genomförda omfördelningar 43 976 1 291 Försäljningar och utrangeringar 533 5 801 Omräkningsdifferenser 83 111 50 664 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 567 222 601 404 Ingående avskrivningar 175 296 140 345 Omklassificeringar 906 Försäljningar och utrangeringar 532 4 633 Årets avskrivningar 38 516 37 025 Omräkningsdifferenser 12 079 3 465 Utgående ackumulerade avskrivningar 201 201 175 296 Utgående planenligt restvärde 366 021 426 108 Bränsleelement till R2 reaktorn Ingående anskaffningsvärde 73 193 55 093 Årets investeringar 21 588 8 176 Under året genomförda omfördelningar 9 924 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 94 781 73 193 Ingående avskrivningar 36 364 20 330 Årets avskrivningar 18 803 16 034 Utgående ackumulerade avskrivningar 55 167 36 364 Utgående planenligt restvärde 39 614 36 829 Inventarier och verktyg Ingående anskaffningsvärde 256 002 222 365 12 030 12 008 Årets investeringar 7 966 11 076 524 644 Under året genomförda omfördelningar 11 535 10 067 Försäljningar och utrangeringar 1 706 4 096 257 622 Omräkningsdifferenser 25 146 16 590 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 248 651 256 002 12 297 12 030 Ingående avskrivningar 113 473 88 223 9 468 7 320 Omklassificeringar 877 Försäljningar och utrangeringar 864 2 774 220 281 Årets avskrivningar 23 303 24 052 1 892 2 429 Omräkningsdifferenser 6 687 3 095 Utgående ackumulerade avskrivningar 129 225 113 473 11 140 9 468 Utgående planenligt restvärde 119 426 142 529 1 157 2 562 53 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 12, forts KONCERNEN 2002 2001 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående balans 74 542 52 402 Under året nedlagda kostnader 16 585 38 085 Under året genomförda omfördelningar 59 176 16 139 Omräkningsdifferenser 3 824 194 Utgående balans 28 127 74 542 Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med ksek 13 744 (16 602). Not 13 Finansiella anläggningstillgångar KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Aktier i dotterbolag Ingående anskaffningsvärde 369 888 145 049 Koncerninternt förvärv 83 578 224 839 Utgående anskaffningsvärde 453 466 369 888 Ingående nedskrivning Årets nedskrivning 32 360 Utgående nedskrivning 32 360 Utgående värde 421 106 369 888 Fordringar hos övriga koncernföretag Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen Ingående anskaffningsvärde 140 338 264 591 Tillkommande/avgående poster under året 228 595 124 253 Utgående värde 368 933 140 338 Andelar i intresseföretag Ingående anskaffningsvärde 11 842 11 782 Koncerninternt förvärv 11 782 Justering från tidigare år 60 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 11 842 11 842 11 782 Ingående ackumulerade resultatandelar 899 540 Årets förändring av resultatandel 1 126 1 231 Utdelning 2 003 3 102 Omräkningsdifferenser 143 298 Justering från tidigare år 134 Utgående ackumulerade resultatandelar 1 919 899 Utgående planenligt restvärde 9 923 10 943 11 782 Andra långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde 660 10 254 Tillkommande under året 21 111 514 5 467 Avgående under året 171 10 108 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/ Utgående planenligt restvärde 21 600 660 5 467 S T U D S V I K 2 0 0 2 54

Not 14 Aktier och andelar i dotterbolag Kapital- Rösträtts- Antal andelar/ Nominellt Bokfört andel i % andel i % aktier värde värde Moderbolagets innehav Studsvik Holding, Inc. 100 100 1 000 kusd 25 372 236 269 Studsvik Nuclear AB 100 100 5 000 ksek 50 000 133 400 Studsvik Scandpower, Inc. 79 79 1 493 kusd 149 984 Studsvik Scandpower AB 91 91 910 ksek 91 603 Studsvik Eco & Safety AB 100 100 10 000 ksek 1 000 2 402 Studsvik Japan Ltd 100 100 10 000 kjpy 10 000 373 Studsvik RadWaste AB 100 100 33 000 ksek 3 300 13 005 Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd 100 100 30 000 kgbp 50 692 Stensand Specialserviceföretaget AB 100 100 12 000 ksek 1 200 12 586 Studsvik GmbH 100 100 keur 26 241 SINA Verwaltungs GmbH 100 100 keur 26 261 Studsvik Medical AB 100 100 1 000 ksek 100 151 Studsvik BNCT AB 100 100 1 000 ksek 100 246 Studsvik Instrument Systems AB 100 100 17 000 ksek 17 000 18 106 Studsvik Instrumentteknik AB 100 100 1 000 ksek 1 000 1 568 Studsvik B.V. 100 100 180 keur 18 219 Övriga koncernföretags innehav Studsvik Scandpower AS 100 100 100 Studsvik Scandpower GmbH 100 100 Studsvik Scandpower Suisse GmbH 100 100 Studsvik, Inc. 100 100 4 500 000 Studsvik Processing Facility, LLC 90 90 9 SINA Industrieservice GmbH & Co. KG 100 100 421 106 Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte. Organisationsnummer Säte Studsvik Nuclear AB 556051-6212 Nyköping Studsvik Scandpower, Inc. Boston, USA Studsvik Scandpower AB 556137-8190 Nyköping Studsvik Scandpower AS 008797.45012 Kjeller, Norge Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland Studsvik Scandpower Suisse GmbH CH-400.4.021.112.4 Fischbach Göslikon, Schweiz Studsvik Eco & Safety AB 556301-2615 Nyköping Studsvik Japan Ltd Tokyo, Japan Studsvik RadWaste AB 556194-2862 Nyköping Studsvik Holding, Inc. Erwin, USA Studsvik, Inc. Erwin, USA Studsvik Processing Facility, LLC Erwin, USA Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd Rosyth, Skottland Stensand Specialserviceföretaget AB 556049-4675 Varberg Studsvik GmbH Pforzheim, Tyskland SINA Verwaltungs GmbH Pforzheim, Tyskland SINA Industrieservice GmbH & Co. KG Pforzheim, Tyskland Studsvik Medical AB 556540-7979 Nyköping Studsvik BNCT AB 556478-7769 Nyköping Studsvik Instrument Systems AB 556197-1481 Nyköping Studsvik Instrumentteknik AB 556209-5694 Nyköping Studsvik B.V. 1178922 Amsterdam, Nederländerna 55 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 15 Andelar i intresseföretag Organisations- Eget Årets Andelar nummer Säte kapital resultat % Marieholm Stensand Industrirengöring AB 556515-2773 Partille ksek 261 ksek 141 50 THOR Treatment Technologies, LLC Delaware kusd 6 150 kusd 850 50 Wissenschaftlich-Technische Ingenieurberatung GmbH DE-122.627.804 Jülich keur 2 936 keur 653 30 Not 16 Pågående tjänsteuppdrag KONCERNEN 2002 2001 Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst med avdrag för redovisade förluster 82 700 47 737 Erhållna förskott 88 817 53 562 Fordringar hos beställare avseende pågående uppdrag 7 124 2 467 Skulder till beställare avseende pågående uppdrag 13 241 8 292 Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 SPP medel 7 517 18 054 Förutbetalda kostnader 16 872 19 544 2 347 1 824 Upplupna intäkter 6 412 12 951 Summa 23 284 32 495 9 864 19 878 Not 18 Eget kapital Aktie- Bundna Fria kapital reserver reserver Koncernen Belopp vid ingången av år 2002 8 114 313 119 230 376 Teckningsoptioner 689 Kapitalandelsfond 1 126 1 126 Förändring av omräkningsdifferens 77 496 Förskjutning mellan bundet och fritt kapital 20 677 20 677 Årets resultat 8 608 Belopp vid utgången av år 2002 8 114 258 115 199 965 I bundna reserver ingår kapitalandelsfond med ksek 4 725 (3 742). Den totala omräkningsdifferensen ingående i eget kapital vid årets utgång uppgår till ksek 18 654. Aktie- Reserv- Överkurs- Fritt eget kapital fond fond kapital Moderbolaget Belopp vid ingången av år 2002 8 114 60 900 157 367 470 754 Teckningsoptioner 689 Aktieägartillskott 2 124 Koncernbidrag 20 163 Skatteeffekt på koncernbidrag 5 645 Årets resultat 55 219 Belopp vid utgången av år 2002 8 114 60 900 158 056 538 367 S T U D S V I K 2 0 0 2 56

Not 19 Obeskattade reserver MODERBOLAGET 2002 2001 Periodiseringsfond 53 591 49 228 Summa 53 591 49 228 NOTER Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser KONCERNEN 2002 2001 Avsättning vid periodens ingång 3 665 3 227 Periodens avsättning 858 438 Avsättning vid periodens utgång 4 523 3 665 Not 21 Övriga avsättningar Framtida Garanti- avfalls- Övriga åtaganden kostnader poster Summa Avsättning vid periodens ingång 8 458 111 540 15 362 135 360 Periodens avsättning 11 857 11 857 Ianspråktaget under perioden 1 364 2 077 5 254 8 695 Effekter av ändrade förutsättningar för diskontering 2 694 2 694 Omräkningsdifferenser 5 973 5 973 Avsättning vid periodens utgång 7 094 112 653 10 108 129 855 Not 22 Skulder till kreditinstitut Koncernens långfristiga skulder uppgick till MSEK 188,9 varav MSEK 188,9 var räntebärande med en löptid överstigande 5 år. Koncernens skulder till kreditinstitut i olika valutor, omräknade till SEK, fördelar sig på koncernföretagen enligt följande. Kort- Lång- Valuta fristig del fristig del Totalt Studsvik AB SEK 8 850 84 075 92 925 SINA gruppen EUR 99 087 99 087 Studsvik Scandpower AS NOK 1 556 1 556 Studsvik Scandpower, Inc. USD 5 788 5 788 Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd GBP 525 525 Summa 10 931 188 950 199 881 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Förutbetalda intäkter 19 403 19 744 Upplupna personalkostnader 51 680 75 533 6 287 20 383 Upplupna avfallskostnader 8 646 6 275 Övriga upplupna kostnader 32 758 18 905 8 293 912 Summa 112 487 120 457 14 580 21 295 57 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 24 Ställda säkerheter KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 För egna skulder och avsättningar Spärrade bankkonton 190 186 190 000 Aktier i dotterbolag 100 558 13 089 Företagsinteckningar 15 000 15 000 Summa ställda säkerheter 115 558 205 186 13 089 190 000 Not 25 Ansvarsförbindelser KONCERNEN MODERBOLAGET 2002 2001 2002 2001 Borgen till förmån för dotterbolag 66 448 74 986 Övriga ansvarsförbindelser 43 192 51 441 43 192 51 441 Summa ansvarsförbindelser 43 192 51 441 109 640 126 427 För 2002 och 2001 ingår en återställningsgaranti till State of Tennessee, USA bland övriga ansvarsförbindelser. Not 26 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, MSEK Poster som inte ingår i kassaflödet består av vinst vid bildandet av TTT 16,9, resultatandelen i intressebolag 2,3, förändring i avsättningar 5,5, utrangeringar 0,9 och kursdifferenser 13,8. Not 27 Utestående valutakontrakt/-terminer 2002-12-31 Koncernen har nedanstående valutaterminssäkringar för flödesexponering. INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR USD JPY EUR CHF USD EUR Förfalloår 000 000 000 000 000 000 Totalt 2003 Belopp 2 126 156 265 543 38 720 1 224 Kurs 1) 9,29 8,0268 9,103 6,21 10,75 9,59 2004 Belopp 8 650 Kurs 1) 8,48 Omräknat till verkligt värde ksek 19 764 13 276 4 939 238 7 740 11 737 18 740 Omräknat till ksek enligt balansdagskurs 2002 12 31 18 819 12 237 5 003 243 6 372 11 281 18 649 Differens mellan verkligt värde och balansdagskurs 945 1 039 64 5 1 368 456 91 Balansdagskurs 2002 12 31 8,85 7,42 9,22 6,32 8,85 9,22 1) Genomsnittlig kontraktskurs. S T U D S V I K 2 0 0 2 58

Not 28 Medelantal anställda 2002 2001 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Moderbolaget 14 11 25 13 12 25 Dotterbolag i Sverige 405 163 568 421 192 613 Dotterbolag utomlands Norge 4 1 5 5 1 6 Tyskland 459 37 496 433 22 455 USA 27 2 29 26 2 28 Japan 1 1 2 1 1 2 Schweiz 1 1 1 1 Storbritannien 2 2 4 4 Totalt dotterbolag 899 204 1 103 891 218 1 109 Koncernen totalt 913 215 1 128 904 230 1 134 Not 29 Förmåner till ledande befattningshavare Löner och övriga förmåner Grundlön/ Styrelse- Rörlig Övriga Pensionsarvode ersättning förmåner kostnad Summa Styrelsens ordförande 200 200 Styrelseledamöter (7) 550 550 Styrelsesuppleanter (2) 100 100 Arbetstagarrepresentanter (4) 32 32 Verkställande direktören 2 427 102 1 464 3 993 Andra ledande befattningshavare 13 321 3 331 580 1 590 18 822 Finansiella instrument PROGRAM FRÅN ÅRETS PROGRAM TIDIGARE ÅR TECKNINGSOPTIONER 2002/2005 Antal Värde Förvärvspris Förmån Verkställande direktören 25 000 165 165 Andra ledande befattningshavare 43 200 285 285 Summa 68 200 450 450 Pension Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år, men verkställande direktören och bolaget har ömsesidig rätt att påkalla pensionsavgång vid fyllda 60 år. Pensionsförmånen är förmånsbaserad. Huvuddragen i pensionsplanen innebär att det för tiden mellan 60 och 65 år utgår pension med 65 procent av den grundlön som gäller vid uppnådda 60 år. För tiden från 65 år utgår pension i enlighet med kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Därutöver utgår 30 procent av den del av lönen som överstiger 30 basbelopp. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara. Ersättningar till verkställande direktören fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga personer i koncernens ledningsgrupp fastställs av koncernchefen. Uppsägning och avgångsersättning Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. I några fall reduceras avgångsvederlaget med annan inkomst. Optioner Verkställande direktören i Studsvik Scandpower, Inc. hade på balansdagen option att förvärva högst 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB för ett belopp motsvarande 12 procent av beskattat eget kapital. 59 S T U D S V I K 2 0 0 2

Not 30 Transaktioner med närstående Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k Joint Venture Operating Agreement skall ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Under året fakturerade Studsvik, Inc. TTT kusd 263 för dessa tjänster. Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till havda kostnader. Därutöver har inga transaktioner med närstående juridiska eller fysiska personer förekommit. S T U D S V I K 2 0 0 2 60

Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 538 366 431,90 kronor. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att 538 366 431,90 kronor överförs i ny räkning. Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till MSEK 200,0. Någon avsättning till bunden reserv erfordras ej. Nyköping den 19 februari 2003 Per Wahlström Roland Bengtsson Ingemar Eliasson Ordförande Håkan Johansson Göran Lundberg Leif Nilsson Kurt Norrgård Kjell Norring Henry Sténson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Hans-Bertil Håkansson Verkställande direktör 61 S T U D S V I K 2 0 0 2

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ) org nr 556501-0997 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ) för år 2002. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Nyköping den 19 februari 2003 Evy Jakobsson Auktoriserad revisor Sigvard Heurlin Auktoriserad revisor S T U D S V I K 2 0 0 2 62

Ledande befattningshavare [4] [1] Hans-Bertil Håkanssons [1] Född 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Anställd 2001. Innehav: 5 000 aktier, 25 000 teckningsoptioner. o [2] [3] [6] Jerry Ericsson [2] Född 1951. Ekonomidirektör i Studsvik AB. Anställd 1984. Innehav: 11 600 aktier, 5 000 teckningsoptioner. n Sten-Olof Andersson [3] Född 1955. Direktör Affärsutveckling. Anställd 1996. Innehav: 23 200 aktier. [8] [5] Leif Andersson [4] Född 1950. Verkställande direktör i Studsvik RadWaste AB. Anställd 1975. Innehav: 1 500 aktier, 10 000 teckningsoptioner. [7] [9] Jan Bjerler [5] Född 1953. Verkställande direktör i Stensand Specialserviceföretaget c AB. Anställd 1987. Innehav: 0 aktier, 1 000 teckningsoptioner. [10] Christina Cyon [6] Född 1954. Personaldirektör i Studsvik AB. Anställd 2000. Innehav: 200 aktier, 2 000 teckningsoptioner. Jan Dahlberg [7] Född 1944. Verkställande direktör i Studsvik Eco & Safety AB. Anställd 1992. Innehav: 11 600 aktier. Malte Edenius [8] Född 1944. President i Studsvik Scandpower, Inc. Anställd 1980. Innehav: 8 000 aktier. [11] [12] Robert Hedvall [9] Född 1952. Strålskyddsföreståndared och chef för gruppen Säkerhet i Studsvik AB. Anställd 1988. Innehav: 210 aktier, 200 teckningsoptioner. George M Hill [10] Född 1962. President i Studsvik Processing Facility, LLC. Anställd 1995. Innehav: 1 000 aktier. Jean-Marc Holt [11] Född 1956. Verkställande direktör i Studsvik Nuclear AB. Anställd 1999. Innehav: 0 aktier, 10 000 teckningsoptioner. Thomas W Oliver III [12] Född 1946. President i Studsvik, Inc. Anställd 1995. Innehav: 0 aktier. Kurt Sköld [13] Född 1938. Verkställande direktör i Studsvik Medical AB. Anställd 2001. Innehav: 0 aktier, 10 000 tecknings- optioner. Kjell Westerberg [14] Född 1962. Verkställande direktör i SINA Industrieservice GmbH & Co. KG. Anställd 1999. Innehav: 0 aktier, 5 000 teckningsoptioner. [13] [14] 63 S T U D S V I K 2 0 0 2

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] Kjell Norring [8] Född 1946. Arbetstagarrepresentant CF. Ledamot i styrelsen sedan 1992. Innehav: 0 aktier, 2000 teckningsoptioner. Henry Sténson [9] Född 1955. Ansvarig för Corporate Communications och medlem i koncernledningen i Ericsson. Ordförande i ECPA (European Centre for Public Affairs). Ledamot i styrelsen sedan 2002. Innehav: 0 aktier. Styrelse och revisorer ORDINARIE LEDAMÖTER Per Wahlström [1] Född 1946. Ordförande. Senior advisor till Euroventures Nordica II BV. Ledamot i styrelsen sedan 1995. Styrelseordförande i Biora AB. Styrelseledamot i Stiftelsen IK och Volvo Technology Transfer AB. Innehav: 0 aktier. Roland Bengtsson [2] Född 1955. CFO Scandinavian LifeScience Ventures. Ledamot i styrelsen sedan 1998. Styrelsesuppleant 1996 1998. Styrelseledamot i Envac Centralsug AB. Innehav: 1 660 aktier. Ingemar Eliasson [3] Född 1939. Ordförande i Cancerfonden, Svensk-norska Industrifonden samt SBAB. Ledamot i styrelsen sedan 2002. Innehav: 0 aktier. Håkan Johansson [4] Född 1941. Före detta direktör i Vattenfall AB. Ledamot i styrelsen sedan 1996. Innehav: 1 000 aktier. Göran Lundberg [5] Född 1940. Vice ordförande. ra Före detta direktör i Asea Brown Boveri Ltd. Ledamot i styrelsen sedan 1995. Styrelse ordförande i Pharmadul Emtunga AB, DUNI AB, TAC AB, Uson Marin AB. Ledamot i EIC S.A, The BOC Group, IDI AB. Innehav: 182 730 aktier via bolag. Leif Nilsson [6] Född 1945. Ansvarig för segmentet Indus- trial Turbines inom ALSTOM Power. Ledamot i styrelsen sedan 2001. Innehav: 0 aktier. Kurt Norrgård [7] Född 1941. Arbetstagarrepresentantr SIF. Ledamot i styrelsen sedan 2000. Styrelsesuppleant 1993 2000. Innehav: 0 aktier, 200 teckningsoptioner. Hans-Bertil Håkanssons [10] Född 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Studsvik AB. Anställd 2001. Innehav: 5 000 aktier, 25 000 teckningsoptioner. SUPPLEANTER Maria Lindberg Född 1964. Arbetstagarrepresentant CF. Suppleant i styrelsen sedan 1999. Innehav: 0 aktier, 2000 teckningsoptioner. Mariella Nilsson Född 1963. Arbetstagarrepresentant SIF. Suppleant i styrelsen sedan 2000. Innehav: 210 aktier. REVISORER Evy Jakobsson Född 1953. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Ordinarie revisor i Studsvik sedan 1987, revisorssuppleant 1983 1987. Sigvard Heurlin Född 1940. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Revisor i Studsvik sedan 1998. Sten Håkansson Född 1960. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant i Studsvik sedan 1998. Lennart Danielsson Född 1959. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisorssuppleant i Studsvik sedan 1998. S T U D S V I K 2 0 0 2 64

Styrelsens arbete Studsvik ABs styrelse har 10 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter, som gemensamt representerar en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. De lokala personalorganisationerna SIF och CF har utsett vardera en ordinarie ledamot och en suppleant. Övriga ledamöter är valda av bolagsstämman. Fram till den ordinarie bolagsstämman den 22 april 2002, bestod styrelsen därutöver av två suppleanter. Verkställande direktören är ledamot av styrelsen och som styrelsens sekreterare tjänstgör koncernens ekonomidirektör. Styrelsen sammanträder normalt 7 gånger per år, inklusive konstituerande styrelsemöte och därutöver vid behov. Under 2002 hade styrelsen 10 protokollförda sammanträden inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till bolagsstämman. Av årets sammanträden sammanfaller fyra med tidpunkter för ekonomisk information till aktiemarknaden. Dessa är kvartals-, halvårs- och årsbokslut. ARBETSORDNING Styrelsens arbete följer en arbetsordning som antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande ledning, ordförandens respektive VDs ansvar, samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. Styrelsens sammanträden följer en standardiserad dagordning med fasta beslutspunkter. Utöver de fasta ärendena ägnas varje sammanträde åt ett särskilt tema, t ex en djupare presentation och analys av ett enskilt verksamhetsområde i koncernen. Årligen behandlas dessutom marknads- och strategifrågor samt budget. Bolagets revisorer deltar minst en gång per år för att lämna redogörelse för årets revision och granskning av bolagets interna kontrollsystem. Material till styrelsens sammanträden sammanställs och sänds ut minst en vecka före sammanträdet. VD rapporterar därutöver månatligen till styrelsen, koncernens ekonomiska situation och utveckling. ARVODE Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB uppgick 2002 till 882 000 kronor. Styrelsens ordförande uppbär ett arvode om 200 000 kronor och ordinarie ledamot 100 000 kronor. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår ett inläsnings arvode per sammanträde. KOMMITTÉER Studsvik ABs styrelse har inför bolagsstämman 2003 utsett en nominerings- och ersättningskommitté. Kommittén består av styrelsens ordförande och Björn Andersson, Handelsbanken. Kommitténs uppgift är att till bolagsstämman ange förslag till val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Därutöver har inga kommittéer utsetts, utan övriga frågor behandlas direkt av styrelsen. 65 S T U D S V I K 2 0 0 2