Antikvarisk medverkan vid renovering och ombyggnad av orgel i Mariaskyrkan, Göteborg Göteborgs stadsmuseum 2012 GÖTEBORGS STADSMUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:2 Karin Nordström
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens tillstånd:.....433-96678-2009 Göteborgs stadsmuseums dnr:...1327/09 5324 Beställare:... Svenska Kyrkan i Göteborg Fastighetsägare, byggherre:... Svenska Kyrkan i Göteborg Antikvarisk medverkan:...göteborgs Stadsmuseum, Karin nordström Rapport:... Karin Nordström Foto:... Karin Nordström Slutbesiktning:...2012 03 24 Län:....Västra Götalands län Kommun:......Göteborgs kommun Stadsdel:...Stampen Adress:... Lilla Stampgatan 3 Fastighetsbeteckning:... Stampen 11:13 Dokumentationsmaterialet förvaras i Göteborgs stadsmuseums arkiv Omslag:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÄRENDET BESKRIVNING AV MARIAKYRKAN ORGELN BASFAKTA OM PROJEKTET ÅTGÄRDER ANTIKVARISK MEDVERKAN Bilaga 1: Orgeln i Mariakyrkan, Göteborg, inför nyinvigningen 2012 Bilaga 2: Redogörelse från Lennart Olofsgård på Ålems Orgelverkstad
ÄRENDET Göteborgs stadsmuseums dnr 1327/09 Länsstyrelsens dnr 433-96678-2009 Antikvarisk slutbesiktningsrapport, Mariakyrkankyrka, Göteborgs kommun Göteborgs stadsmuseum 2012:2. Text och bild: Karin Nordström. Objektet Mariakyrkan, Domkyrkoförsamling, fastigheten Stampen 11:13, Lilla Stampgatan 3, GÖTEBORG. Kulturhistorisk status Mariakyrka skyddas genom KML 4 kap. Fastigheterna ingår i Göteborgs kommuns bevarandeprogram Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, ett program för bevarande område 4A. BESKRIVNING AV Mariakyrkan Mariakyrkan uppfördes 1812-15. Den stod färdig samma år som Gustavi domkyrka. Båda kyrkorna präglas av nyklassicismens formspråk och har samma upphovsman; stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg. Kyrkobyggnaden har en rektangulär plan. Västpartiet med huvudentrén betonas genom en stor gavelfronton. Fasaderna är enkla, släta och genombryts av stora rundbågade fönster. Gult tegel täcker sydfasaden, medan övriga fasader vitputsade. Långhusets sadeltak är valmat och täcks av kopparplåt. Invändigt karakteriseras kyrkan det nyklassicistiska idealen. Kyrkan är ljus och öppen med enkla dekorationer. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med kraftig hålkärlslist. Väggarna är marmorerade i gult. Inredningen är i stort bevarad sedan byggnadstiden. Vid restaureringen 1965 erhöll kyrkorummet sin nuvarande färgsättning efter förebild av den ursprungliga.
ORGELN Läktarorgeln, som är tillverkad av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm, invigdes år 1824. Fasaden, som består av blindpipor, anses vara från den ursprungliga orgeln. Den är tredelad och klassicistiskt utformad i grått med förgyllda detaljer, bestående av växtornament och musikinstrument längs ovankanten. Pipfälten avdelas genom kannelerade pilastrar. Kyrkans orgel har kompletterats med fler stämmor och byggts om vid två tillfällen; 1877 av Marcussen & Søn samt år 1951 av A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. Vid sistnämnda ombyggnad gjordes orgeln helt pneumatisk. Den ursprungliga orgeln var en enmanualig orgel om 10 ½ stämmor med bihangspedal. Orgeln helrenoverades och flyttades bakåt i samband med kyrkans restaurering 1965. Spelbordet fick en fristående placering framför orgelfasaden (sedan 1951 hade det stått vid norra sidoläktaren). Ett fuktaggregat från Nylöse kyrka installerades i orgelhuset 1968. 1983 byttes orgelfläkten. Orgeln hade före ombyggnaden 2011, 21 stämmor fördelade på två manualer och pedal. I orgeln ingår en stor del av det ursprungliga pipmaterialet från 1824. Strandpiporna är bland de äldsta i Göteborg och är nästan kompletta. BASFAKTA OM PROJEKTET Tillstånd från länsstyrelsen Tillstånd till åtgärderna för orgeln i Mariakyrkan, har givits av länsstyrelsen genom beslut utfärdat 2009 12 29. Ägare Svenska Kyrkan i Göteborg, Stellan Carlberg Box 1526, 401 50 GÖTEBORG Utförare Orgelbygget är utfört av Lennart Olofsgård på Ålems Orgelverkstad och måleriet är utfört av Rusch och Son AB Patrik Andersson. Tid Arbetet har utförts under december 2011. SYFTE OCH ÅTGÄRDER Orgeln har helrenoverats och flyttats fram mot läktarbröstningen, spelbordet har flyttats till orgelns södra sida. Orgelhuset har målats med linoljefärg (Engvall och Claesson) i en neutralt ljusgrå kulör NCS s 2500n.
Strands pipor från 1824 och Marcussens frå 1877 har restaurerats och i viss mån rekonstruerats och vänts i lokalisering i orgelhuset. Strands pipor ligger öster i orgelhuset och Marcussens ligger parallellt med dessa i väster i orgelhuset. Före renoveringen låg de i söder respektive i norr. Ett nytt parti orgelpipor har tillförts Strand-delen med stöd av hans orglar i andra kyrkor. Här finns nu Strandspipor som ridigare funnits i Christinae kyrka. ANTIKVARISK MEDVERKAN Antikvarisk medverkan har utförts av bebyggelseantikvarie Karin Nordström, Göteborgs stadsmuseum. Kyrkoantikvarisk ersättning har beviljats. Slutbesiktning genomfördes 2012 03 24. Arbetet har utförts enligt handlingar och ur antikvarisk synpunkt fullgott resultat. Göteborgs stadsmuseum tillstyrker att beviljade bidrag skall utbetalas då de planerade åtgärderna är väl genomförda. Göteborgs Stadsmuseum Enheten kulturmiljö Karin Nordström Byggnadsantikvarie 031-3683613 Kopia: Göteborgs stift Lilla Bommen 1 Box 119 37, 404 39 Göteborg Länsstyrelsen Västa Götaland, Kulturmiljöenheten, 40340 Göteborg RAÄ Antikvariskt-Topografiska arkivet. Box 5405, 11484 Stockholm
Före renoveringen 2011-2012. Spelbordet är placerat framför orgeln. Ursprungligen satt spelbordet centralt inskjutet mellan de två yttre pipfällten. Piporna var placerade så att Strands och Marcussens pipverk låg parallellt från väster till öster.
Orgelpiporna plockas ut för renovering.
Efter renoveringen. Orgeln är framflyttad, spelbordet finns nu på södra sidan, orgelhuset är ommålat och golvet är ilagat och slipat.
De renoverade piporna är på plats igen men nu om orienterade parallellt från söder till norr.
Bilaga 1 Foto: Anneli Lindkvist Orgeln i Mariakyrkan, Göteborg
Göteborgs domkyrka byggdes 1815 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg. Samma år beslöt man även inom domprosteriet uppföra en kyrka vid stadens fattighus Fattighuskyrkan (sedan 1932 kallad Mariakyrkan), efter ritningar av samme arkitekt. En orgel av Jonas Ekengren (1736-1793) blev kyrkans första. Vi vet inte varifrån den kommit eller vilket år den byggdes, men fasaden finns avbildad i den magnifika planschsamlingen efter orgelbyggare Carl Fredrik Söderling. 1824 uppfördes en ny orgel av Pehr Zacharias Strand (1797-1844). Han var son till orgelbyggaren och spelurmakare Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm, och fick sin första utbildning hos denne. Efter att de betydande orgelbyggarna Pehr Schiörlin (1736-1815) och Olof Schwan (1744-1812) avlidit hade en relativ avmattning av landets orgelbyggande inträtt och staten ansåg sig föranledd att ingripa. Pehr Zacharias Strand och Gustaf Andersson erhöll 1820 statsstipendier för studier på kontinenten, och för Strands del gick färden till Halle och Leipzig i Tyskland där han under två år studerade för orgelbyggarna von Knobelauch och Mende. Han fick också möjlighet att studera orglar av Gottfried Silbermann. Vid hemkomsten till Stockholm 1822 övertog han faderns verkstad och färdigställde tillsammans med denne en orgel till Fjälkinge kyrka. Det första egna uppdraget kom att bli orgeln till Fattighuskyrkan i Göteborg, som med sina blott 10 ½ stämmor kom att bli en på många sätt betydelsefull orgel. Organist i Fattighuskyrkan var vid denna tid den unge orgelbyggaren Johan Niclas Söderling (1802-1890). Under hela sin verksamma tid fram till 1874 förde han anteckningar i en bok vilken upptar hela 14 fullskrivna sidor med mått på Strandorgeln. I synnerhet pipverk och väderlådor ägnas stor uppmärksamhet. Det råder inget tvivel om att orgeln kom att bli synnerligen betydelsefull för den unge Johan Niclas, och man kan i hans kommande verk finna många paralleller till Strands praxis och stil. Den yngre brodern Emanuel Söderling (1806-1853) anställdes av Strand 1824 och kom att stanna på hans verkstad till 1833 varefter han ingick kompanjonskap med de båda bröderna i Göteborg. Det Strandska orgelbyggeriet kom således att bli vägledande för bröderna Söderling under åren fram till 1849 då Marcussen & Søn genomförde en omfattande ombyggnad av Gustavi domkyrkas Schwanorgel från 1816 (färdigställd av Everhardt efter Schwans död). Influenserna från Marcussen kom sedan att bli mycket påtagliga inom det Göteborgska orgelbyggandet. Hur skiljer sig då Strands stil från den föregående senbarocka traditionen i Sverige genom Schwan och Schiörlin? Man kan med fog säga att han på det klangliga planet fullständigt bröt med den föregående traditionen. De äldre orgelbyggarnas verk, även de sista verken under det tidiga 1800-talet, är djupt rotade i den senbarocka traditionen med en i det närmaste kärnstickslös intonation och med en klassisk principalkör med mixtur på toppen av klangpyramiden. Enstaka inslag av
stråkstämmor förändrar inte det faktum att de i princip är att betrakta som 1700-talsorglar. Strands principalmensurer är vidare och införandet av kärnstick som intonationsparameter skapar en voluminös och flöjtig principalklang. Mixturer, i den mån de överhuvudtaget förekom, var låga och mera grundtonsbefrämjande. Totalintrycket av plenumklangen är således väsensskild från föregångarnas. Även flöjter, stråkar och rörverk har en annan prägel än den tidigare generationens. Basun 16 var dessutom genomslående, vilket framgår av Söderlings anteckning: Basunen har halvlängds uppsatser och inskurna, s.k. Fagottungor. Den hade omfånget C-f, och man kan i Söderlings uppmätning av väderlådan se att inom just detta omfång fanns dubbla ventiler vilket tyder på att Basunen var spelbar endast i pedalen. Disposition 1824: Manual: Pedal: Borduna 16 Basun 16 C-f Principal 8 Flagfleut 8 Fugara 8 från fiss Octava 4 Rörfleut 4 Qvinta 3 Octava 2 Scharff 3ch Trumpet 8 Fasaden var placerad strax bakom läktarbarriären och hade en arkad i mitten där spelbordet var placerat. Carl Fredrik Söderling avbildade orgeln i sitt ursprungliga utförande. 1877 byggdes orgeln om av Marcussen & Søn. Vi har inga dokument från ombyggnaden men man kan med tämligen stor sannolikhet fastställa att Scharff 3ch omflyttades till Cornett 3ch. Qvinta 3 kom att ingå i denna stämma och på kvintens plats ställdes en ny Viola di gamba 8. Fasadens arkad fylldes igen med ett pipfält bakom vilket man placerade ett svällverk innehållande följande stämmor: Corno di basetto 8 Rörflöjt 8 Flauto amabile 8 Gemshorn 4 Spelbordet fick nu sin plats på orgelhusets mitt på sedvanligt sätt. I detta skick stod orgeln fram till 1948 då Magussons orgelbyggeri i Göteborg byggde en ny rörpneumatisk orgel där nästan alla gamla stämmor kom till användning. Några smärre omdisponeringar har vid okänd tidpunkt vidtagits.
Orgeln funktion har under många år varit mycket bristfällig och man började redan för 20 år sedan tala om ett nybygge. Undertecknad anlitades som konsult och utarbetade ett förslag där Strands huvudverk skulle rekonstrueras och Marcussens stämmor placeras i ett svällverk. Fasaden behölls i Marcussens utformning av antikvariska skäl, och detta föranledde en annan väderlådsplacering än den ursprungliga. Nu står huvudverkets väderlåda mitt bakom fasaden i pyramidal uppställning och svällverket står med samma uppställning bakom huvudverket. Pedalen står längs den norra gaveln. Som en följd av verkplaceringen har det nya spelbordet fått sin plats på orgelhusets södra gavel och hämtar inspiration från Karlskronaorgeln i sitt utförande. Fasaden har åter framflyttats till sin ursprungliga plats strax bakom läktarbarriären. Under studietiden i Tyskland byggde Strand en orgel i Zuckelhausen 1822. Denna orgel har en genomslående Basun 16 som nu kopierats till Mariakyrkans orgel. Violon 8 av trä är dubbellabierad och hämtar mensur från Strandorgeln i Trefaldighetskyrkan i Karlskrona 1827.
Arbetet med ombyggnaden och renoveringen av det gamla pipmaterialet utfördes av Ålems Orgelverkstad under 2011 och den nya orgeln invigdes på Jungfru Marie Bebådelsedag, 25 mars 2012. Dispositionen är idag följande: Manual I: Borduna 16 1824. C-h av trä. Principal 8 1824. Helt av metall. Flagfleut 8 1824. C-H av trä. Fugara 8 1824. C-H transm. från Flagfleut 8. Octava 4 1824. Rörfleut 4 1824. Qvinta 3 1824. Octava 2 1824. Scharff 3ch 1/3 av stämman är från 1824, resten 2012. Trumpet 8 16 pipor från 1824, resten 2012. Manual II: Corno di basetto 8 1877. C-H av trä. Gamba 8 1877. C-H transm. fråm Basetthorn 8. Rörflöjt 8 1877. C-H av trä. Flauto amabile 8 1877. C-H av trä. Piffaro 8 2012. Gemshorn 4 1877. Pedal: Subbas Violon Basun 16 1948. C-h av trä, resten Marcussenpipor av metall. 8 2012. Helt av trä. 16 2012. Stövlar och uppsatser trä. Genomslående. Scharffens sammansättning: C: 2, 1 1/3, 1 c : 4, 2 2/3, 2 c : 8, 5 1/3, 4
Orgeln i Mariakyrkan är anspråkslös till sin storlek men stor och varm i sin mycket spännande klang. Den har haft en oerhört stor betydelse för det Göteborgska orgelbyggandet och utgör en startpunkt för en ny era inom svenskt orgelbyggeri den viktiga perioden mellan barocken och senromantiken. Text: Jan H Börjesson Foto: Anneli Lindkvist
Bilaga 2 Lennart Olofsgård på Ålems Orgelverkstad