Vi skärgårdsbor Nr 4, december 2017 Tidningen från JUBILEUMSNUMMER 35 år Representantskapsmöte på Möja Arbetsgruppernas verksamhet SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
En livskraftig skärgård vision för har funnits i 35 år! Ständigt där för att sätta kust och skärgård på dagordningen, se till att våra speciella villkor finns med i diskussionen från stort till smått. De senaste fem åren har som vanligt fyllts av många möten med myndigheter och politiker för att lyfta fram våra frågor men dessutom har vi drivit eller deltagit i ett antal projekt. Skärgårds Leader och Treskär med svensk inriktning. Next Stop Small Island, Smilegov och Green Island med internationell inriktning. En annan förändring de senaste fem åren är uppdelningen av vardagsarbetet i arbetsgrupper. Vårt påverkansarbete, ordentligt förankrat i lokalkännedom och relevanta fakta förutsätter att många hjälper till och där fungerar det bra med självstyrande arbetsgrupper. Sen har ju förbundet bytt ordförande, ett stort förtroende för mig. Hur kommer det nu att se ut fem år framåt i tiden? Jo, landsbygden kommer att vara mer intressant att bo och verka i än tidigare. Förbättrade kommunikationer och digitaliseringen kommer att bidra till detta. Avfolkningen kommer att brytas. Naturen, lugnet och friheten lockar unga familjer, det kommer en ny grön våg. Distansarbete och nya näringar bidrar till försörjning och regelverken anpassas till ett ökat byggande och boende i kust och skärgård. Inom politiken kommer man att fokusera mer på landsbygden än tidigare. Vi har äntligen fått förståelse för att kust är glesbygd och öar är gles glesbygd med allt vad det innebär. Avstånd till kommuncentrum räknas i tid och inte i kilometer. Staten kommer att decentralisera och flytta ut fler av sina funktioner, centraliseringstrenden är bruten. Inga små skärgårdsskolor läggs ner beroende på behörighetsbrist, fjärrundervisning är en etablerad lösning. Projektstöd till Landsbygdsutveckling finns i olika former men Jordbruksverket koncentrerar sig på de gröna näringarna, övriga stöd hanteras av andra myndigheter. Landsbygd är mer än lantbruk. Bredbandsstödet har fördelats till respektive Länsstyrelse som sett till att Hela Sverige är uppkopplat, även kust och skärgård. Mångsyssleriet som försörjning och livsstil är mer accepterat och regelverken justerade därtill. Med hjälp av Nordiska Skärgårdssamarbetet och medlemskapet i ESIN vidgar vi våra vyer. Det här är ingen dröm det är en vision som SRF kommer att jobba för. Vi Skärgårdsbor nr 4, december 2017 I detta nummer: Framsida: Skärgårdens svar på tomten med renarna och alla julklappar. Nille kör ensilagebalar till Ringsö. Foto: Bengt Almkvist sid 2 Vision för sid 3 35 år sid 4-6 Mötesplats Möja sid 7-9 Verksamhet arbetsgrupper och nätverk 2013-2017 Skärgårdsskolor och Boendegruppen, Miljögruppen, Bredband och Telefoni, Skärgårdens Unga sid 10-11 Unga familjer i skärgården sid 12-13 Verksamhet arbetsgrupper och nätverk 2013-2017 Skärgårdsbönder, fiskegruppen, Färjegruppen, Blåljusgruppen sid 14-18 Föreningarnas fem år sid 18 Skärgårdsbryggan sid 19 ESIN, Facit Våra föreningar sid 20 Åren går, Nyårshälsning från styrelsen sid 20 Nyårshälsning från Hemsköborna SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Sune Fogelström, Ordförande Vi Skärgårdsbor Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Sune Fogelström, ordf. SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Foto Om inte annat anges Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2017 ISSN 2000-0448
Vi skärgårdsbor Nr 2 oktober 2012 Jubileumsnummer 30 år med Tidningen från 35 år Hösten 2012 kom ett omfattande jubileumsummer på 32 sidor. Här berättades det om när förbundet föddes och vad som hänt under trettio år. Ni som har koll på ert tidningsarkiv kan plocka fram den tidningen och titta i den. Den är fortfarande läsvärd! SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vad har då hänt de senaste fem åren? SRF har svarat på ett 50-tal remisser. SRF har anordnat ett 40-tal möten. SRF har deltagit i andra möten över 100 gånger. SRF har bildat 10 arbetsgrupper/nätverk. SRF har gett ut 20 nummer av tidningen Vi skärgårdsbor. SRF har tagit över nyhetsportalen Skärgårdsbryggan och förvandlat den till en ny digital plattform. SRF har under denna period avslutat ett flerårigt projekt och deltagit i ytterligare ett projekt. SRF har deltagit i nätverk med andra små öar i Europa ett tiotal gånger, förutom årsmöten även samarbete i tre olika projekt. Aktiva arbetsgrupper Det är glädjande att se hur arbetet med arbetsgrupper och nätverk har utvecklats under de senaste fem åren. Den grupp som har funnits längst är Skärgårdsbönder och sedan har det fortsatt att bildas grupper av engagerade skärgårdsbor kring olika teman. Flera har funnits mer än fem år men grupperna har under de senaste åren hittat sina arbetsformer. Miljö & Energigruppen har flitigt informerat i tidningen. Skärgårdsskolorna har jobbat med nätverksträffar och elevaktiviteter. Färjegruppen har haft två möten per år med Trafikverket. Boendegruppen har samlat information om boendeutvecklingen i skärgården. Blåljusgruppen håller på med en inventering liksom Bredband & telefonigruppen, Fiskegruppen har precis kommit igång och har ett uppstartmöte i december. Och Skärgårdens Unga har ändrat sin inriktning mot unga familjer. Några av arbetsgrupperna har även ett stort nätverk kopplat till sig medan andra grupper jobbar med en sakfråga som är angelägen för många skärgårdsbor. I denna tidning finns korta rapporter från arbetsgrupperna. Alla grupper har en kontaktperson i styrelsen. För kontakt med någon grupp skickar du bäst ett mail till info@skargardarna.se så lotsas du vidare till rätt kontaktperson. Föreningarna rapporterar Våra medlemsföreningar finns över hela landet och aktuella frågor kan givetvis variera, men med liknande levnadsvillkor följer ofta liknande frågor att jobba med för föreningarna. Lite då och då har vi i årets sista nummer av tidningen sammanfattat vad medlemmarna har rapporterat. 2013 sammanfattades föreningarnas viktigaste frågor till Kommunikationer, bredband, strandskydd och fiske. Frågor som många fortfarande nickar igenkännande till. I nr 4 2015 inleder ordförande med texten Styrkan genom våra medlemmar och i det numret är det en omfattande presentation av föreningarna på åtta sidor. Intressant läsning, konstaterar jag än idag, två år senare. Det är också en informativ text om livet för skärgårdsbor i landets olika delar. Hur väl känner du till Sveriges skärgårdar? Vilken förening hade med vilken presentation då för två år sedan? Facit finns i slutet av tidningen! 1) Här finns Sveriges nordligast belägna skärgårdsjordbruk med mjölkproduktion på en ö 2) Sveriges soligaste ö 3) Sveriges högst belägna ö med bilväg 4 500 öar att upptäcka 5) Sveriges nordligast belägna ö-skola 6) Extrem glesbygd i Stockholms närhet 7) En kust med 3000 öar 8) Sveriges sydligaste skärgård 9) Den danska ön i Sverige 10) Sveriges mest befolkade skärgård 11) En ö med en av Sveriges längsta färjeleder 12) Sagornas ö 13) Över 30000 öar, kobbar och skär 14) Ett stycke orörd natur som ger besökaren stillheten, naturen och äventyret Eva Widlund, Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 3
Mötesplats Möja oktober 2017 Skärgårdspolitik och företagande i skärgården I slutet av oktober var det samling på Möja för skärgårdsbor från hela landet. hade bjudit in till två eller snarare tre möten under tre dagar. Det ena mötet avlöstes av det andra. Det började med en dag för alla arbetsgrupper, som följdes av ett öppet möte med politiker och många öbor från olika öar, vilket sedan övergick i ett vanligt Representantskapsmöte för medlemsföreningarna. Ordförande Sune Fogelström inledde lördagens öppna möte med tankar kring aktuella och viktiga frågor för människor som lever och verkar i skärgården. Han pratade om hur olika lagar och regler kan sätta stopp för att helt enkel driva vissa verksamheter i skärgården. Sune poängterade att en av Skärgårdarnas Riksförbunds uppgifter är att ha kontakter med våra riksdagsledamöter och framförallt då med de ledamöter som arbetar med frågor som berör verksamhet och boende i kust och skärgård. Till Möja kom Åsa Westlund (S), Per Åsling (C) och Harry Bouveng (M) för att denna gång i praktiken Sune Fogelström ger tydliga vardagsexempel på hur fel det kan bli med beskattningsregler. Heta frågor på mötet Strandskyddet Bränslebeskattningen Förmånsbeskattningen av yrkesbåtar samt Bredbandsutvecklingen diskutera några av de mest aktuella frågorna som bränslebeskattning, förmånsvärden och strandskydd. Det är intressant att se hur bra det faktiskt blir när lokalen är fylld av de verkliga experterna, de som bor och verkar i kust och skärgård, konstaterar Sune Fogelström. Oavsett politisk inriktning inser ju alla att här gäller det att vara konkret och att verkligen försöka svara på frågorna. Representantskapsmötet är ett möte öppet för alla och vi hade en del tillresta deltagare som kommit just för att få ställa sina frågor direkt till politikerna och så gjordes också. Bränslebeskattning, förmånsvärden och strandskydd är alla svåra frågor där det inte finns några lätta åtgärder som löser problemen men desto viktigare att vi kan få peka på problemen direkt till riksdagsledamöterna, säger SRF:s ordförande. Ett konkret resultat blev det, berättar Sune nöjt. Per Åsling lovade att ordna ett studiebesök för att visa hur illa bränslebeskattning och förmånsvärden kan slå för en skärgårdsföretagare. När detta skrivs vet vi att mötet blir av den 22 januari. vill passa på att tacka Åsa, Per och Harry som ställde upp på vårt möte! Foto: Inger Abrahamsson Politiker på väg till Möja Per Åsling (C), Åsa Westlund (S) och Harry Bouveng (M) 4 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Mötesplats Möja oktober 2017 Från Kymmendö kom det här gänget för att höra vad politikerna hade att säga. Mattias Eschricht, Gun-Britt Eschricht, Mona Wahlström, Per Hellberg och Anders Wahlström var nöjda efter dagen och hade knutit flera värdefulla kontakter. Företagarföreningen Lördagens program fortsatte med en presentation om företagande på Möja. Det var Monica Pettersson, som är den femte ordförande under företagarföreningens tjugo år, som berättade att föreningen organiserar 61 företagare i Möjaskärgården. Det handlar om hantverkare, båtvarv, konsulter, båttaxi, övernattning, kurser, data, redovisning, terrängkörkort och bevakning. En levande skärgård året runt förutsätter att människor bor, verkar och bedriver näringslivsverksamhet i skärgården, poängterar Monica. Föreningen engagerar sig i många olika samhällsfrågor. Man har bland annat gjort en inventering av bostäder för att kunna erbjuda uthyrning för de som vill prova på att bo på ön. ICA blir COOP En ovanlig och spännande affärsövergång blev det när ICA-affären på Ingmarsö blev en filial till COOP- Möja. Erik Pettersson, ordförande i den hundraåriga konsumtionsföreningen på Möja berättade om hur det hela gick till. När ICA-handlaren på Ingmarsö skulle sluta gick förfrågan till butiken på grannön Möja och det var ett lyckokast. Befolkningen på Ingmarsö är mycket nöjda med att ha fått en COOP-affär och för Möja-butiken är det bara positivt med en samordning då man kan ta hem större mängder varor till sina affärer. Vintertid är det två butiker och sommartid tre butiker då Möja även har en sommarbutik på norra delen av Möja. Bredband och telefoni Att det råder en stor oro på många håll i Sveriges skärgårdar när kopparnätet försvinner och den mobila täckningen är mycket dålig stod helt klart. Tillgång till fiber är väldigt olika för landets skärgårdsbor och många väntar på lösningar. Från Länsstyrelsen i Stockholm deltog Claes Palmgren, regional bredbandskoordinator. Varje län har en bredbandskoordinator som ansvarar för sitt län och kan informera vilka bredbandsstöd som finns att söka. Grupparbete Efter att ha lyssnat till alla talare blev det en bensträckare och mingelstund innan det var dags för verkstad för mötesdeltagarna. I grupper diskuterades innehållet i ett Skärgårdspolitiskt handlingsprogram för Skärgårdarnas Riksförbund. Styrelsen fick nu ett underlag för att utarbeta ett förslag till årsstämman i mars 2018. Arbete kring verksamhetsplan och budget ingick också i eftermiddagens arbetspass. Presentationer på mötet Företagande på Möja ICA-Ingmarsö blir Coop-Möja, Möja konsumtionsförening köper ICA-butiken på Ingmarsö. Bredbandsutvecklingen Middag i Möjahallen Dagen avslutades med en middag i Möjahallen där ungdomar från ön var med och serverade. Mätta och nöjda fick mötesdeltagarna till sist lyssna på Ulf Sörenssons föredrag En vägvisare till Stockholms skärgård. Efter ett fullspäckat lördagsprogram var det sedan dags för vila inför den avslutande dagen då föreningarna och arbetsgruppernas fick presentera sin verksamhet under 2017. Vänthus vid Möjaström som Företagarföreningen har låtit bygga och sommarbutiken i Långvik på Möja. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 5
Mötesplats Möja oktober 2017 Aktiva arbetsgrupper Färjegruppen pratar färjor. Det är så roligt att sammanstråla med andra mötesdeltagare på väg till höstens Representantskapsdagar, berättar en deltagare som startade sin resa på torsdag förmiddag. Först träffades vi två vid tågstationen och efter en stund kom det på en till på samma tåg. Vid Centralen utökades gruppen som promenerade ner till kajen där ett helt gäng norrifrån redan stod och väntade på Waxholmsbåten. Vid nästa stopp kom ännu en ombord och så här växte skaran med förväntansfulla skärgårdsbor på väg till möte på Möja. Att åka med Waxholmsbåten ända från Strömkajen ut till Möja tar sin tid men är en avstressande och vacker tur där de olika samtalen med andra skärgårdsbor är mycket givande. Skärgårdsbryggans bryggvakter i samråd. De första gästerna kom således redan på torsdag kväll för att under fredagen ha en heldag med respektive arbetsgrupp inom förbundet. Förutom ren arbetstid, planering inför 2018 ingick olika studiebesök på ön. Skolgruppen från Nätverket för skärgårdsskolor besökte under förmiddagen så klart skolan på Möja och övriga grupper togs emot av andra möjabor. Dagen avslutades med ett besök på Möja Bio där vi fick se tre filmer inspelade i den närliggande skärgården. Extra roligt var det att få se Viggen Viggo som jag minns från min barndom. Eva Widlund Miljöfrågorna är alltid aktuella. En busstur ordnades till Roland Svensson-museet. Samvaro på Waxholmsbåten. Skolgruppen besöker förskolan på Möja. Den gamla dansbanan inrymmer nu en modern biosalong. 6 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Verksamhet arbetsgrupper och nätverk 2013 2017 Skärgårdsskolor Skärgårdsskolor Ett nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan HEM / ARBETSGRUPPER / SKÄRGÅRDSSKOLOR s nätverk för skärgårdsskolor bildades i september 2011 inspirerade av det danska ö-skolenätverket. En arbetsgrupp på fyra personer leder arbetet och skolor från Seskarö i norr utmed hela Sveriges kust till Koster i väst finns med i nätverket. Vi vill synliggöra skärgårdsskolornas viktiga roll för en levande skärgård. Bidra till en möjlighet för skärgårdsskolornas personal och elever att nätverka. Bidra till att ge barnen en skärgårdsidentitet och öka deras kunskap om skärgården. Vi anser att det är viktigt att fjärrundervisning blir tillåtet att vid behov användas i alla ämnen. Genom åren har vi haft en eller två nätverksträffar per år förlagda på små kust- och ö-skolor. Vi har jobbat med begreppet skärgårdskunskap och hur det kan genomsyra undervisningen i de flesta ämnen och att man därmed förankrar skolarbetet i barnens hembygd med syftet att ge barnen en skärgårdsidentitet. Elevaktiviteter som att fotografera vårtecken och skicka inom nätverket gav eleverna en kunskap om geografin i Sverige. Vid en träff på sagornas ö Visingsö startades sagostafetter där en skola skrev ett kapitel på en vecka för att sedan skicka vidare till nästa skola. Denna aktivitet resulterade i en tryckt sagobok. Under 2017 har sammanlagt sjutton skolor presenterat sina öar och skolor i en geografibok som trycks upp för att finnas i alla skärgårdsskolor. Här medverkar även ö-skolor från Danmark, Finland och Åland. Skärgårdsbarnens GEOGRAFIBOK Barnens berättelser om öarna, skärgården och sin skola. Sedda ur barnens ögon. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND I mars 2018 blir det stora boksläppet av Skärgårdsbarnens Geografibok tillsammans med barnboksförfattarbesök. Det blir något vi får berätta mer om i ett kommande nummer av tidningen. Eva, Birgitta, Annika och Maud Skolgruppen för Skolnätverket Boendegruppen Befolkningsutveckling och strandskydd HEM / ARBETSGRUPPER / BOENDEGRUPPEN Arbetsgruppen Skärgårdsboende har varit en mycket aktiv grupp under perioden 2013 2017. Verksamheten har drivits framåt genom att vi haft flera fysiska möten, telefonmöten och en intensiv mailkorrespondens. Medlemmar i gruppen har varierat under perioden men under senaste åren har en sammansvetsad grupp på fyra personer samarbetat. Målet för gruppen är att komma ut med en Vitbok som redogör för de ämnen som gruppen arbetat med. Vi har haft en delredovisning i tidningen Vi Skärgårdsbor nr 2 2016. De viktigaste områdena som gruppen arbetar med är befolkningsstatistik och frågan om strandskydd. Jan-Eric Ericsson Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 7
Miljö & Energi Miljö & Energigruppen För en hållbar utveckling i Skärgården HEM / ARBETSGRUPPER / MILJÖ & ENERGI Vårt nätverk bildades redan 2008 då flera problem med avloppsrening på öar uppdagades. Snart kom även miljöfrågorna med. I Miljö & Energigruppen har vi informerat om en hållbar utveckling på de öar och i de skärgårdar som är anslutna till SRF. Under tidsperioden 2013 2017 har vi berört följande områden: Vatten & Avlopp (VA) Vi har besökt olika anläggningar som kan passa i Skärgården. Målsättningen är att hitta en anläggning som kan klara de högsta kraven på rening och inte behöver slamtömmas. Vi följer just nu en installation i Sundsvall som motsvarar detta krav. Vi har under 2017 tagit fram ett informationspaket till våra föreningar, en PowerPoint och ett informationsblad om olika VA-lösningar. Artiklar finns i Vi Skärgårdsbor nr 1 2015, nr 3 2016 och nr 2 2017 Organiskt avfall För att uppnå en Hållbar utveckling bör allt organiskt avfall tas omhand på öarna och antingen komposteras eller rötas i en Biogasanläggning. Nu har det varit svårt att hitta en mindre biogasanläggning som ekonomiskt skulle vara försvarbar. Isotimberstockarna är 2,35 långa och mycket lätthanterliga. Ett försök i Söderhamn med en containerlösning visade sig inte fungera som man tänkt sig. Vi har besökt två gårdslösningar, en i Färila i Hälsingland och en i Kougsta i Jämtland som fungerar, och där är kogödsel drivmedlet. Alternativet till biogasanläggningar är vanlig kompostering, som antingen sker i privat regi eller genom en anläggning för hela ön eller byn. Detta har skett på Holmön och är ett exempel att lyfta fram. Artikel i Vi skärgårdsbor nr 1 2014 Bygga i Skärgården Som en hållbar lösning på att bygga nytt i skärgården har vi följt företaget Isotimbers koncept. Stommen består av bara trä, ingen plast eller isolering. Trästommen består av en massa luftkanaler som isolerar. Byggs i block eller lätthanterbara stockar. Ett hus har byggts i extrem fjällmiljö som typhus för framtida fjällstugor, på uppdrag av Svenska Turistföreningen. Isotimbers byggsystem skulle passa utmärkt i Skärgårdsmiljö. Artikel i Vi Skärgårdsbor nr 4 2013 och nr 1 2015. Olle Nygren demonstrerar komposteringsanläggningen på Holmöns återvinningsgård. Energi Målet för en ö-bo är att vara självförsörjande på energi. Idag finns det lösningar på detta genom sol och vindenergi + ett batteripaket. Tyvärr är elen så billig idag att det fortfarande är svårt att göra investeringarna lönsamma inom rimlig tid. Vi har många öbor och skärgårdsbor som kompletterat med solceller och solfångare, men ingen vad vi vet är helt självförsörjande. Artiklar om energi finns i Vi Skärgårdsbor nr 2 2014, nr 4 2016 och nr 1 2017. Framtidsvision Detta var några tillbakablickar på vad vi sysslat med de senaste fem åren. Vi borde kanske också titta lite framåt. Vår förhoppning är att våra skärgårdar och dess invånare ska leva och bo i en vacker miljö och fungera i ett naturligt kretslopp. Tänk dig att du bor permanent eller kommer som en gäst i några veckor eller en helg. När du sedan lämnar ön ska dina fotspår precis som sanden när vågen rullat in, suddas ut och helt försvinna. Kanske du till och med har bidraget till ett naturligt kretslopp genom din förbrukning och ditt avfall. Vilken känsla! Lennart Andersson 8 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Bredbandsgruppen Bredbandsgruppen Bredband och telefoni HEM / ARBETSGRUPPER / BREDBANDSGRUPPEN Jag har inte jobbat i SRF eller i Bredbandsgruppen så länge. Under min tid har det ändå rört på sig lite. Vi gjorde en enkätundersökning Hur ser det ut hos dig? 2016 som sammanställdes och redovisades i början av 2017. (Se Vi skärgårdsbor nr 1 2017) Några av de slutsatser som drogs i enkätundersökningen, speciellt när det gäller gällande täckning och reservkraft, har vi noterat att myndigheter nu börjat titta närmare på dessa frågor. PTS jobbar med att titta på om det varit några tillbud till följd av reservkraftsproblematiken, jag vet att Stockholms skärgård har fått förfrågan om det finns kända tillbud. Även när det gäller täckningsproblematiken jobbar de med noggrannare mätningar med hjälp av täckningskollen för att se hur mobiltäckningen är för de olika teleoperatörerna. Hur mycket av detta som enkäten bidragit till är svårt att säga men det visades stort intresse för enkäten från myndigheter när de fick veta om den. Hur ser framtiden ut för telefoni och bredband? Vad kommer hända under de kommande fem åren? Det är inte lätt att säga, det man vet med säkerhet är att förändringar kommer. Jobbar man inte aktivt med att bevaka våra medlemmars intressen så kommer troligen ingen annan heller att föra vår talan mot myndigheter och andra intressenter. Det är därför som vi inom Bredbandsgruppen jobbar med att ta fram en strategi hur vi vill se att utbyggnad av bredband och telefoni i kust- och skärgårdsmiljö ska hanteras. Tanken är att den ska vara klar innan SRF:s årsmöte i mars 2018. Anders Olsson SURF Skärgårdens Unga HEM / ARBETSGRUPPER / SURF Det har ju tyvärr inte hänt så mycket med SURF som förening på dessa år, men så är det ju också så att vi "unga" är just unga, inte riktigt vuxna än. Vi utbildar oss, vi bildar familjer, vi tar reda på var vårt hem ska bli. I stan, på landet, kanske på en ö! Med allt vad det innebär. Vissa problem funderar man inte på, förrän den dagen du till exempel ska köra barnen till skolan och färjan in till fastlandet inte kommer eller när man ska betala räkningen och bredbandet inte fungerar. Först då blir man engagerad om hur detta ska lösas. Och det är där vi är nu. Vi är de unga familjerna som bor i skärgården. SURF har börjat att i varje nummer av "Vi skärgårdsbor" ha med ett uppslag där vi intervjuar en skärgårdsfamilj om hur det är just i vardagen, och där kan även få en inblick i hur det fungerar på dom olika öarna. Både i positiva och negativa tankar som den lilla familjen ställs inför. I detta nummer besöker vi en familj på Vinön. Janni Olsson Unga familjer i skärgården presenteras i Vi skärgårdsbor vill visa på den framtidstro som finns i Sveriges skärgårdar genom att presentera unga familjer som har valt ett liv i någon skärgård. I varje nummer av vår tidning hoppas vi kunna hälsa på hos en ung familj. Vill du och din familj vara med i kommande nummer av tidningen? Hör då av dig till Janni på Skärgårdens Unga, SURF. SRF vill även bygga upp ett nätverk för unga vuxna som väljer att bosätta sig på öar i skärgården eller i de större insjöarna. Hur ser livet ut för dessa yngre skärgårdsbor? Vad är det som lockar dem att bo på en ö? Vad behövs i service med mera för att det ska fungera bra? För att komma i kontakt med nätverket, hör av er direkt till Janni i SRF:s styrelse eller till förbundets info-adress! janni@skargardarna.se info@skargardarna.se Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 9
Unga familjer i skärgården Elin och Jonas med sonen Elton på Vinön Lyckliga skärgårdsbor i Sveriges fjärde största sjö. Vi skärgårdsbor besöker en ung familj i varje nummer. Från första besöket på Skaftö i Bohuslän reste vi till Sörmland och Rågö, vidare till Västerbotten och Holmön. Nu beger vi oss till Närke och en familj som bor på Vinön, Hjälmarens största ö. Som tidigare unga familjer har de fått några frågor att svara på. Vilka ingår i familjen? Familjen består av pappa Jonas, mamma Elin och vår son Elton på 14 månader. Samt våra två hundar Tindra och Wilma och några höns och ankor som också ingår i vår lilla familj. Hur kom det sig att ni hamnade på Vinön? Jonas är född ute på Vinön och har alltid fiskat och av den anledning flyttade han aldrig här ifrån. Elin är en lantis och kommer från andra sidan stan (Örebro). Vi träffades på en 25-årsfest 2012. Vi bor ute på Vinön dels för Jonas jobb men även för lugnet, vi trivs på ön. mammaledig med Elton vissa dagar i veckan just nu. Vi har även ett litet hobbylantbruk med höns och odlar lite spannmål mest för att hålla markerna öppna och fina här på ön. Elton är med pappa i traktorn. Wilma är gärna med i båten. Var bor ni? Vi bor på Vinön i Örebro län, även kallad Hjälmarens pärla! Hit ut får man ta sig med den gula färjan som Trafikverket står för och den turen tar cirka 25 min. Hur ser er vardag ut? Vi är båda egenföretagare och småbarnsföräldrar så dagarna ser väldigt olika ut. Eftersom Jonas fiskar så måste vi anpassa oss efter väder och fiskesäsong. Kräftor fiskar Jonas från juli till och med september. Gösfisket är igång i stort sett året runt med nät höst, vinter, vår och bottengarn på sommaren. Kräftorna säljs levande till Smålandskräftan och fisken till Hjälmarfisk i Göteborg. Lastbilarna kommer och hämtar kräftorna och fisken ute på ön, vilket är bekvämt. Elin jobbar på en grisgård och extra på Hemtjänsten på ön, men är också 10 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Naturen lugnet friheten Det är vad årets unga familjer värdesätter med sina liv på öarna. Vill du och din familj vara med i kommande nummer av tidningen? Hör då av dig till Janni på Skärgårdens Unga, SURF eller direkt till tidningsredaktionen. janni@skargardarna.se redaktionen@skargardarna.se Vad är bra med att bo här? Lugnet och naturen. Och det finns alltid saker att göra på ön eller i sjön, på isen! Saknar ni något? Vi saknar inget just nu, det gäller mest att man får med sig allt hem när man är ute och åker! Hur ser ni på framtiden? Vi ser ljust på framtiden, hoppas på ett bra fortsatt fiske. Elin hoppas kunna jobba mer hemifrån eller närmare så hon slipper pendla så mycket! Sen är det väldigt roligt att det under ett år har fötts fyra barn här på ön och två av dessa familjer har flyttat ut till ön. Så vi hoppas för Eltons skull att dessa unga vinöbor kan ha riktigt roligt ihop, avslutar Elin och Jonas. Janni Olsson foto: Elin Gustavsson, Julia Andersson och Jonas Andersson Elin packar fisk Här är det en stor gös på 5 kg som Elin håller upp. När fisken har packats kommer Hjälmarfisk med en lastbil och hämtar fisken för att köra den till Göteborg. Jonas vittjar ryssjor En nytillverkad ryssja som ska fånga gös. Fisken fångas levande i ryssjan, vilket är ett skonsamt fiske. Gös som inte håller måttet 45 cm får simma vidare. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 11
Skärgårdsbönder Skärgårdsbönder Konsten att sköta lantbruk och betesmarker i våra skärgårdar HEM / ARBETSGRUPPER / SKÄRGÅRDSBÖNDER I början av denna femårsperiod, så handlade det mesta arbetet om att försöka påverka hur den nya programperioden inom EU skulle te sig för skärgårdsbönderna. SRF hade möjlighet att dels vara med i det svenska landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Framtida miljöersättningar och även i det europeiska landsbygdsnätverkets fokusgrupp Focus group on Environmental Services. Detta tillsammans med artiklar och skrivelser gav dels fler människor inblick i vad det betyder att vara skärgårdsbonde och dels lite kött på benen till myndigheter när de funderar på vad som krävs för att denna verksamhet ska kunna fortsätta. Vi ser att antalet skärgårdsbönder minskar och åldern på de som arbetar är på många platser relativt hög. Vi försöker hela tiden påminna om att ett lantbruk som drivs året runt på en ö dels ger arbetstillfällen på Får på bete i Sankt Anna skärgård. Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist ön men också ett helt annat liv både bland människor och för naturen. Det är enklare att bara köra ut djur för en kort betesperiod, men för ön fattigare. Vi behöver finna möjligheter att träffas och peppa varandra, jämföra hur det fungerar på olika platser, puffa på myndigheter, skapa kontakter med andra organisationer som också bedriver lantbruk och betesdrift i udda miljöer som samtidigt har höga naturvärden. Några sådana kontakter som tagits under denna period är till exempel med Fäbodbrukarna, Naturskyddsföreningen och den europeiska organisationen EFNCP som just arbetar med förutsättningarna för verksamhet och skötsel av betesmarker med höga naturvärden. Genom Nordiska Skärgårdssamarbetet pågår också en jämförelse mellan Sverige, Finland och Åland om hur man bedriver lantbruk och bete i våra olika skärgårdar, jämförelser angående ekonomiska förutsättningar, hur man bedömer marker, transporter med mera. Allt för att förbättra lönsamhet och långsiktigt brukande. Anna-Karin Utbult Almkvist Arbetsgruppen Skärgårdsbönder Fiskegruppen Nystart för Fiskegruppen Arbetsgruppen för fiskegruppen är en grupp som återskapats under 2017 med åtta medlemmar. Gruppen har aktiva yrkesfiskare från både ost- och västkusten som medlemmar samt ytterligare några medlemmar med allmänt fiskeintresse. Gruppen skall fokusera på frågor om det kustnära småskaliga fisket och dess villkor. Vi har redan hunnit med att delta i viktiga möten och konferenser. Men vi befinner oss i ett uppbyggnadsläge för att hitta lämpliga former för fortsatt arbete. Förslagen är många och intressanta så vi ser med tillförsikt fram mot 2018. Jan-Eric Ericsson HEM / ARBETSGRUPPER / FISKEGRUPPEN 12 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Färjegruppen Färjegruppen Samråd med Trafikverket kring de gula färjorna HEM / ARBETSGRUPPER / FÄRJEGRUPPEN Färjegruppen bildades under hösten 2011, efter önskemål från SRF:s medlemsföreningar, för att tillsammans hjälpas åt att utveckla kommunikationerna till och från öarna. Vi ville samla erfarenheter av varandra och på så sätt jobba för långsiktiga och stabila lösningar för att öka den bofasta befolkningen och utvecklingen av våra öar. Redan under våren 2012 tog Färjegruppen kontakt med Trafikverket och i september samma år träffades representanter från SRF:s Färjegrupp, Thorbjörn Lindberg från Holmön och Björn Sjöblom från Yxlan, Trafikverkets nationella färjesamordnare för ett första möte. Dåvarande samordnare Karl-Erik Hermansson välkomnade att få en samrådspartner i färjefrågor som ser övergripande på helheten för landets skärgårdsöar. Sedan dess har dessa möten hållits två gånger per år och det senaste var den 18 september 2017. Minnesanteckningar från dessa möten finns på s hemsida. De senaste träffarna har även rederichefen och den operativa chefen deltagit i. Det har medfört att vi kommit längre i våra diskussioner och kunnat komma närmare en förändring eftersom de ansvarar för lite olika områden. Mötena med Trafikverket och Färjerederiet har blivit viktiga mötesplatser för Färjegruppen. Samarbetet har förbättrat förhållandena på flera av våra 38 gula färjeleder och där vi som resenärer fått gehör för ett flertal förslag på förbättrad service. För att kunna underlätta kontakten med de olika färjelinjerna har Färjegruppen delat in dem i fem olika regioner som har sina egna kontaktpersoner. Färjegruppens Styrgrupp och kontaktpersoner Region Syd: Dan Svensson, Aspö dansve73@icloud.com Region Mitt: Per Andréasson, Vinön per.askas@gmail.com Region Väst: Lena Kjellman, Flatön lena.m.kjellman@gmail.com Region Öst: Björn Sjöblom, Yxlan bjorn.sjoblom@telia.com Region Norr: Lena Egnell, Holmön lena@skargardarna.se Lena Egnell Blåljusgruppen Önskemål om en Blåljusgrupp har framförts flera gånger och vid mötet på Hemsö i augusti 2015 startade denna grupp upp. Vi kom fram till att villkoren för blåljusfrågor ser väldigt olika ut för Sveriges skärgårdar. Under dessa år har vi påbörjat en inventering men har fortfarande de stora skärgårdsområdena Stockholm och Bohuslän kvar. Vi ser dock att i tätbefolkade skärgårdsområden fungerar blåljusfrågorna relativt bra eller bra och i glesa områden är det sämre. Utbytet av erfarenheter är mycket värdefullt. I början av 2018 har gruppen en återstart för att få fart på det omfattande inventeringsarbete som återstår för att få en översikt av hur det ser ut i de olika skärgårdsområdena i Sverige. Sammanställningen är tänkt att omfatta: Ambulans, brand, polis, till sjöss, utbildning av och tillgång till hjärtstartare samt akut hemsjukvård. RoseMarie Hellén Blåljusgruppen Timmertransport på Vinöleden Foto: Rikard Widlund HEM / ARBETSGRUPPER / BLÅLJUSGRUPPEN Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 13
Fem år för föreningarna i SRF Vi bad våra föreningar att skicka in en kort rapport om de senaste fem åren och vad som är aktuellt nu inom föreningen. Under fem år kan mycket hända och att sammanfatta det i korta ordalag är inte så lätt. Därför har vi gjort så att varje föreningsrapport läggs i sin helhet på hemsidan och här följer endast några axplock från varje förening. Kommunikationer är som vanligt en het fråga för många, bredband och telefoni är extra aktuellt när kopparnätet plockas ner under 2018 på många ställen. Läs mer om föreningarna på hemsidan. HEM / MEDLEMSFÖRENINGAR Luleå skärgård Luleå skärgårdsförening rapporterar om kollektivtrafiken, sälfrågan, om sjunkande medlemsantal och nysatsning i arbetssätt. Luleå skärgård med sina drygt 1300 öar är vårt lands nordligaste skärgård med fastboende, fördelade på tio öar. Antalet fastboende minskar medan många deltidsboende vistas i skärgården längre och längre tid. 2012 hade Luleå skärgårdsförening drygt 300 medlemmar, men så började medlemsantalet sjunka drastiskt för att vid slutet av 2016 vara nere på drygt ett hundra. En av anledningarna kan vara att skärgårdsbefolkningen gav upp när föreningens förtroendevalda stångade sina pannor blodiga när det gällde krav på myndigheter i frågor som lokaltrafik, strandskydd, fiskebegränsningar och annat. Ej att förglömma sälfrågan. Skärgårdens fjärdar vimlar av sälar, uppskattningsvis finns i vår skärgård 2000 till 3000 gråsälar och vikare. Jakt på några tiotal individer är en löjlig insats. Vid årsmötet 2016 vidtogs rejäla ändringar när det gällde personval. Dessutom valdes ett arbetsutskott som består av fem personer. Detta gör att styrelsen inte behöver kallas i tid och otid. Föreningens digitala medlemstidning Öktuellt har väckts upp från sin fleråriga slummer. Kommunikationer är som vanligt den helt överskuggande frågan. Under sommaren har vi en väl fungerande lokaltrafik men bara till några få öar. Båttrafik för turister Lokaltrafiken utförs med pendelbåten Gajecha II. Här i issörjan i Långöns hamn, nov. 2017. är prioriterad och fungerar väl under högsäsong. Under vår och höst finns så kallad förfallstrafik med svävare. En till två dagar i veckan. Med saftiga biljettpriser, vad sägs om 100 kr per person enkel resa. Med den nya styrelsen i spetsen andas föreningen optimism och ser fram mot nästa sommar då skärgårdsbefolkningen kan samlas och fira föreningens tjugoårsjubileum. Holmön Holmöns Utvecklingsforum HUF rapporterar om isproblem för färjetrafiken, renar på Holmön och ny färja. Varje år är det problem till och från för färjetrafiken under årets första månader med inställda turer, ovanligt lite under 2017. Våren 2015 byggdes hamnarna i Norrfjärden och Byviken på Holmön om för den nya färjan Capella som gick sin första tur den 18 maj 2015. I början av hösten 2014 byggde Telia ut och förbättrade 4G-nätet på Holmön för bättre mobilt internet. Umeå Energi har grävt ner ledningar i marken och plockat bort elstolpar. Förhoppningen är stabilare elleverans och färre strömavbrott. I januari 2016 kom de första renarna till Holmön för vinterbete. Totalt kom 13 lastbilslass med närmare 1000 renar. När de skulle samla ihop dem i slutet av april fick man bara ihop 6 lastbilslass. Det innebar att cirka hälften av renarna blev kvar efter 1 maj, då de enligt rennäringslagen ska vara uppe i fjällen ovanför odlingsgränsen. Renarna plus de kalvar som föddes under våren blev kvar hela sommaren I april 2017 kallade HUF till ett informationsmöte om vattenfrågan på Holmön. Situationen är den att kommunens vattenbolag vägrar att ansluta fler fastigheter till det kommunala nätet, med motivering att vattentillgången är för liten. Det innebär svårigheter med bygglov. Hemsön Hemsö Skärgårdsförening rapporterar om bekymmer kring telefonin. Aktuellt på Hemsön just nu är vårt stora bekymmer det faktum att från och med 3 april 2018 stänger Telia ner 14 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
kopparnätet på ön. Än så länge har ingen information gått ut till abonnenterna annat än att vi har hittat planeringen på en pdf-fil på Telias hemsida. Vårt problem är att det inte finns någon planerad fiberutbyggnad och på delar av ön har hushållen ingen eller mycket dålig mobiltäckning vilket gör att Internet och telefoni försvinner. Nästan den enda mobiltäckningen som finns är just via Telia. Post och Telestyrelsen kan hjälpa till om man efter nedläggningen kan konstatera att man inte har tillgång till telefon och Internet men det är så dags då. Frågan har ställts till kommunen om hemtjänstlarmen går via telefoni eller inte men inget svar ännu. Märkligast är ändå att Telia fortsätter att försöka sälja mer TV och större kapacitet på Internet via ADSL. Vad som kommer att hända är oklart, men försäljningen av paraboler lär öka eftersom marksänd TV inte heller fungerar på delar av ön. Söderhamns skärgård Guidning i Fiskarestan. Söderhamns Kust & Skärgårdsförening har under de senaste fem åren följt ett rullande aktivitetsschema, med årsmöten, aktiviteter i Fiskaremuséet, visning av Storjungfruns fyr, studiebesök i gamla fiskelägen, höstmöten med program kring aktuella frågor, samt utgivningen av medlemstidningen Bränningen. Det som har vuxit stort är aktiviteten kring Fiskaremuséet. Från att tidigare fram till 2011 haft muséet öppet en gång i veckan, har vi från och med 2012 endast öppet tre dagar i följd i mitten av juli. Dessa dagar har fyllts med musikuppträdande, konstutställning, guidning av Fiskarestan som de senaste tre åren kompletterats med teaterinslag under guideturens sträckning. Besöksantalet har ökat med över 400 %. Nu planeras en Skärgårdsbok sett ur en konstnärs öga. Gräsö skärgård Gräsö Skärgårdsråd har under de senaste fem åren fått tydligare mandat för att driva olika frågor. Detta kan både vara positivt och svårt. Hur militant skall vi agera i en speciell fråga eller är det viktigare att agera medlare för att nå resultat. De frågor som varit och fortfarande är prioriterade är ju förstås att få färjan, trafiksituationen och bussen att fungera. Vi har rönt framgång i flera frågor, men har fortfarande en hel del att arbeta med. Vi är en av Östhammars kommuns utvecklingsgrupper och får ett bidrag från dem, som innebär att vi har en budget för att driva olika frågor. Vi har även sökt extra bidrag för utsmyckning och information av ön. Våra arbetsgrupper, som även består av personer utanför skärgårdsrådets styrelse har arbetat med olika teman under två år. Exempel är boende och nybyggnation, samarbete och aktiviteter och skola. Fiberutbyggnaden är ju förstås också med i vårt arbete. Vi har även varit delaktiga i det demokratiska arbetet som sker i Öregrund då vi ju på olika sätt är beroende av att passera där för att komma hem. Vi får ju inte glömma vårt engagemang i SRF, som på olika sätt har hjälpt oss att höja blicken och även få träffa andra med liknande vardag. Mycket roligt har skett under de fem åren som vi blickar tillbaka på och det är därför som det känns meningsfullt att fortsätta med skärgårdsutveckling. Stockholms skärgård SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation har 13 medlemsföreningar från Arholma till Landsort. Vi företräder den bofasta befolkningen inför myndigheter samt politiska samhällsorgan och slår vakt om de bofastas intressen i fråga om markanvändning, näringsliv, kulturliv och samhällsfunktioner. SIKO har under de senaste fem åren: Förnyat stadgarna Utvecklat arbetsgrupper Utvecklat en levande hemsida Gjort flera studieresor SIKO har också Påverkat så att skärgården inte glöms bort i den långsiktiga regionplaneringen. Deltagit i många, många möten om den regionala utvecklingsplaneringen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Drivit bredbandsutbyggnaden i skärgården och därigenom skapat arbetstillfällen och möjliggjort distansarbete. Sett till att turlistorna för båtarna möjliggör pendling till arbete och skola. SIKO hade stor del i att en planerad upphandling av skärgårdstrafik avbröts och nu görs om. Bidragit med vår kunskap (om reseplanering, öppettider, aktiviteter, korrekt information) så att satsningar på besöksnäringen får förutsättningar att lyckas. Haft stort engagemang i att bevara de små skärgårdsskolorna. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 15
Har styrelserepresentation eller motsvarande i: Regionala Skärgårdsrådet Exekutivkommittén (samarbetsorgan med Landshövdingen, Länsstyrelsen och Landstinget) Skärgårdens Trafikantförening Sjötrafikens referensgrupp Skärgårdsstiftelsen Svealands Kustvattenvårdsförbund Leader Stockholmsbygd Ö för Ö, Länsstyrelsen Hela Sverige Ska Leva Och, kanske viktigast av allt inom SIKO finns arbetsglädje och engagemang för skärgårdens utveckling. Sörmlands skärgård Sörmlands Skärgårdsförening SSIF rapporterar om replipunkter, vikten av skärgårdsföreningar och planerad vindkraftspark. SSIF engagerar sig fortlöpande i frågor som berör förutsättningarna för primärt de fastboende jämte att bevaka vårt områdes natur- och kulturvärden. En ständig aktualitet utgör replipunkterna och kommunikationerna. Så har varit fallet bakåt i tiden, och så kommer gälla framgent. En nödvändig reflektion är ifall vår förening, liksom SRF, gör någon skillnad/ fyller en funktion. Svaret är lyckligtvis ett obetingat Ja (och att det varit ännu värre utan lokal och nationell föreningsrörelse)! När till exempel mosaikmarkerna för några år sedan räddades kvar i stödsystemet genom SRFs enträgna lobbyarbete var det av stor, rentav avgörande, betydelse för några av våra få skärgårdsbönder. Ett annat exempel är att SSIF på olika sätt måste värna accessen till våra replipunkter; eljest eroderas möjligheten att leva och verka på öarna. En alldeles särskild utmaning ligger i det pågående hotet att hela skärgårdens landskapsbild - från länsgränsen mot Stockholm till länsgränsen mot Östergötland - riskeras att radikalt förändras. Den vindkraftpark som för närvarande planeras, med upp till 250 stycken vardera 325 meter höga (det vill säga dubbla Kaknästornets höjd) vindkraftverk, och som kommer att kunna beskådas på över 6 landmils avstånd, utgör en domedag för vårt läns skärgård. SSIF avser bidra med en upplysande konsekvensanalys, och vår utgångspunkt är att man på kommunal nivå kommer avfärda detta landskapsfördärvande projekt. Östergötlands skärgård Östergötlands Skärgårdsförening rapporterar om gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad. Föreningens arbete har främst gällt att på olika vis påverka de förslag till åtgärder i skärgårdarna som presenterats. I skärgården finns dessutom tre aktiva lokala samhällsföreningar som aktivt bevakat de lokala frågorna i sina kommuners respektive skärgårdsdelar. Skärgårdsföreningen har varit representerad i styrelsen för det regionala utvecklingsprogrammet Leader Kustlandet. Därmed har vi kunnat underlätta för de initiativ som kommit från skärgården. Precis inför årets slut har Skärgårdsrådet med Region Östergötland i spetsen tagit fram ett Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030. Programmet innebär en markering att arbetet med skärgårdsfrågorna ska fortsätta att samordnas och utvecklas. Det enskilt största framsteget under de senaste fem åren är utvecklingen av en kollektivtrafik till sjöss. Det beslutet innebar att Östgötatrafiken upphandlade moderna båtar och erbjöd regelbunden trafik till öarna, för skärgårdsborna och för allmänheten. Man har även laddat för vintertrafik, men ännu så länge sluppit testa systemet en hårdare isvinter. Genom lokala krafter har en mobilisering skett för utbyggnad av fiber för bredband, både för fastlandsdelen och öarna och pengar finns nu beviljade för att en utbyggnad ska kunna ske. Trots flera olika positiva initiativ för utveckling i skärgården under de senaste fem åren kom ändå ett dråpslag. Hösten 2015 lade man ner skolan i Gryt, vilket på kort tid innebar att ett flertal barnfamiljer flyttade från området. Alla goda insatser som gjorts för skärgården kan alltså lätt grusas när man så tydligt från en kommun visar att man inte vill ta ansvar för basservicen även i perioder av svagare utveckling. Smålandskustens skärgård Smålandskustens Skärgårdsförening rapporterar om medlemsvärvning och blåljusarbete. Föreningen har jobbat med medlemsvärvning, blåljus, skyltar till räddningstjänsten för säkrare landning och för att befolkningen ska veta vilken brygga de skall larma till. 16 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
Skärgårdsföreningen har haft medlemsmöte med kollektivtrafiken som en programpunkt och bredband och telekommunikation som en annan. Landsbygdsutvecklare Lotti Jilsmo deltog och informerade om miljöåtgärder i skärgården. Föreningen har även deltagit i Skärgårdstinget och Skärgårdsrådet. Blekinge skärgård Blekinge kust- och skärgårdsförening rapporterar om sjuktransporter, bredband, färjeförbindelser och fisket. Landstinget anlitar fortfarande Sjöräddningen för sjuktransporter från öar som saknar broförbindelse. Det fungerar oftast bra men det kan ibland hända att de är upptagna av något sjöräddningsuppdrag. Helikopter kan användas undantagsvis vid brådskande transporter. På Aspö har det inrättats ett Sjukvärn som består av sjukvårdspersonal som är bosatta på ön. De kan ta hand om patienten fram till avtransporten från ön till lasarettet. Räddningstjänsten rycker ut tillsammans med Sjukvärnet för att bistå med bärhjälp och annat. Sjukvärnet har i hög grad ökat tryggheten vid inträffade olycks- och sjukdomsfall. Arbetet med att förse stor-öarna i Karlskrona skärgård med bredband via fiber har börjat. Det är många som väntar på fiberanslutningen eftersom det mobila bredbandet har dålig täckning på många platser och Telias kopparnät är på väg att avvecklas. Aspö är den enda ön i Blekinge som har en gul färja. Trafikutbudet har förbättrats genom en större färja och ytterligare en stor färja är på gång. Det finns önskemål om fler nattliga turer genom att man ska kunna kalla färjan vid önskemål om transport. Den inflyttning till skärgården som har skett kan sannolikt bero på förbättrade kommunikationer. Sturkö har fått åretrunttrafik till Karlskrona med skärgårdsbåt. Trafiken till andra öar i skärgården har förbättrats sommartid genom större båtar och utökad linjesträckning. Det småskaliga yrkesfisket och det traditionella husbehovsfisket riskerar att snart dö ut helt. Bland orsakerna kan nämnas krångliga regelverk som inte är anpassade till verkligheten och skador på fisk och redskap som förorsakas av säl och skarv. fiberanläggning som blev klar i december 2014 och där tre fjärdedelar av öns fastigheter har anslutit sig till. Bohusläns skärgård Bohusläns Skärgårdsråd BSR rapporterar om projekt, strandskydd, brygg- och sjöbodsarrenden samt aktivt deltagande i riksförbundet. BSR har haft en rullande verksamhet med möten som årliga Kuststämmor med deltagande av Riksdagsledamöter från Bohusbänken. Under de senaste fem åren har nedanstående punkter varit viktiga aktiviteter. BSR har genomfört ett Informationsprojekt, Regionala Maritima Projekt (IRMP). Syftet var att sprida information om det Maritima kluster som finns i Västsverige samt om Blå ÖP, en havsplanering som har genomförts i Norra Bohuslän. BSR har, sporrade av det tidigare projektet IRMP och projektet VKV inom SRF, ansökt om ett nytt Leaderprojekt. Det går ut på att stödja och entusiasmera lokala samhällsföreningar i området att söka och starta egna lokala utvecklingsprojekt genom att visa på andra lokalt genomförda framgångsrika projekt. BSR väntar nu på Jordbruksverkets beslut. BSR har drivit motstånd mot Länsstyrelsens förslag och beslut om utvidgat strandskydd och i sällskap med Bohusläns alla kommuner har man till regeringen överklagat Länsstyrelsens beslut. BSR har varit aktiva i frågan om kommunala bryggoch sjöbodsarrenden i Bohuslän som har stigit i höjden. Det gör att allt fler av de bofasta i kustsamhällen inte kan skaffa sig arrenden utan det blir deltidsboende med ekonomisk kapacitet som tar över. Detta urholkar den lokala bohuslänska kulturen på sikt vilket vi anser vara negativt. BSR har varit mycket aktiva inom vårt nationella förbund (SRF) där flera ledamöter finns med inom såväl styrelse som arbetsgrupper. Hven Hvens byalag rapporterar om det sämsta och det bästa från de senaste fem åren på Hven Den danska ön i Sverige. Sedan den nya färjan levererades och sattes i trafik sent 2012 har missnöjet angående färjetrafiken vuxit. Vilket har lett till en rättsprocess i Förvaltningsrätten som nu går in på sitt fjärde år. Positiva saker som har hänt på ön toppas nog av den Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 17
Vinön Vinöns kultur- och hembygdsförening rapporterar om vad som är aktuellt att jobba vidare med. Arbetet sker genom arbetsgrupper som har bildats de senaste åren. Satsning på information Ö-bladet, som har kommit varje månad sedan år 2000 har varit den främsta informationskanalen tillsammans med anslagstavlorna på ön. 2017 startade föreningen en öppen facebookgrupp Vinöns Kultur- och Hembygdsförening. Ny hemsida är på gång liksom skyltar på ön och nya anslagstavlor. Va-lösningar Flera stormöten har föreningen anordnat kring vatten och avlopp, senast i november då bland annat SRF:s Lennart Andersson informerade om olika lösningar. Fortsatt arbete kring vatten- och avlopp; enkät till öborna för att veta hur vi ska gå vidare. Det blir ingen kommunal lösning. Engagera fler Satsning på att engagera fler och särskilt yngre. Inbjudan till ett möte med alla under 50 år, visioner utifrån Ö-bladet. Övrigt VKHF ska arrangera bluesfestival sommaren 2018 i samarbete med Värdshuset. Fortsätta förvalta våra byggnader, skolhuset och missionshuset. Bredbandssatsning 2018 med ett stort intresse denna gång. De första som skaffade sig bredband på ön var redan 2005 då vi fick fiber till ön. Ny hamn i Hampetorp är på gång. Gäller i första hand för räddningstjänst och sjöräddningen. Blåljusfrågorna har varit på tapeten sedan färjan slutade att gå nattetid den 1 december 2013 efter att beredskapsfrågan inte kunde lösas. Visingsö Visingsörådet rapporterar om kommunikationer och andra samhällsfrågor som man jobbar med. Visingsörådets viktigaste fråga genom åren har varit färjetrafiken, Visingsöleden. Ska den vara kommunal eller statlig? Efter många turer kom beslutet att färjorna drivs och ägs av Trafikverket med Jönköpings kommun som huvudman. De flesta öbor är nöjda med detta. Vi får behålla bokningen av bilplats. Busslinjen på ön (Öasvängen) för serviceresor som skolbuss och i linjetrafik fungerar ok. Miljöfrågor som till exempel övningsskjutningar i Vättern intill Karlsborg samt projektering av gruva norr om Gränna (Norra Kärr) Hamnarna är i mycket dåligt skick. Visingsörådet tillsammans med berörda föreningar, Visingsö Båtklubb och fiskare-föreningen har uppvaktat Jönköpings kommun. Vägarna är i dåligt skick. Vi har uppvaktat Trafikverket att lägga en vägren. Det har bildats diken. Farligt för både bilar och cyklister när de möter större fordom som till exempel buss eller lastbil. Vi har bildat en vattengrupp som arbetar för vattenkvaliteten. Vi vill att kommunen byter ut ledningssystemet (60 år gammalt) samt förlänger intaget till djupare vatten (cirka 60 meters djup). Vi har tillsammans med Jönköpings kommun fått ett helt nytt reningsverk. En Föreningsledargrupp har bildats, samtliga föreningars ordförande bjuds in för att diskutera gemensamma framtidsfrågor. Vi har tillsammans med ESIN gjort en energiplan för Visingsö. Läs hela rapporterna på hemsidan! Eva Widlund, SRF skärgårdsbryggan.se I slutet av 2014 stod det klart att den dåvarande Skärgårdsbryggan skulle läggas er. Decennier av ideellt arbete för att hålla webbsidan igång led nu mot sitt slut. Men då när vintermörkret låg som tätast över landet fattade ett viktigt beslut. Vi tar över Skärgårdsbryggan! Sedan 1 januari 2015 äger och driver Riksförbundet skärgårdsbryggan.se. Ett omfattande arbete med att förnya nyhetsplattformen påbörjades samtidigt som allt arkivmaterial togs omhand och fördes över till den nya sidan. Minst tre dagar i veckan läggs notiser ut av våra tre bryggvakter som alla arbetar ideellt med att få fram och få ut material på Skärgårdsbryggan. Vi blandar lokalt material med regionala, nationella och internationella notiser. Det finns plats för fler bryggvakter och framför allt för mer material som är skrivet av alla vi skärgårdsbor. Hör av er till Bryggan på e-postadress skargardsbryggan@skargardarna.se Anetté Larm Johansson 18 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017
ESIN nämns ofta inom och i denna tidning. För den som följer arbetet inom förbundet så är nog även den europeiska gemenskapen bland små öar bekant. Hur har då de senaste fem åren sett ut för arbetet inom ESIN? Vi ber Sveriges representant Bengt Almkvist berätta. Ordförande Camille Dressler på ön Eigg i Skottland. European Small Islands Federation bildades 2001, först som ett nätverk mellan ö-organisationer från sex länder. Syftet var tvådelat. Dels att stimulera utbytet mellan olika ö-områden, men också att informera och påverka EU:s institutioner så att villkoren för öborna i till exempel EU:s många olika program kunde förbättras. Ökad verksamhet Under åren har verksamheten utvecklats. Fler organisationer ville ansluta sig. De första tio årens arbete innehöll både projekt för att öka kontakterna mellan medlemmarna och samverkan med andra lobbyorganisationer för att bättre kunna påverka EU-systemens regelverk. Gradvis ökade kunskaperna om ESIN och allt oftare ville man från EU höra vilken uppfattning vi hade i olika frågor. Nya medlemmar De senaste fem åren, från 2012 till 2017 har ett par nya medlemmar kommit in och nu är vi elva medlemmar som representerar Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Skottland, Åland och Sverige. Efter några år i Frankrike tog Danmark över ansvaret för sekretariatet. Sverige fortsatte med ansvar för ekonomin genom Anetté Larm Johansson och undertecknad var fortfarande ordförande sedan organisationens start. Ny ordförande Vid årsmötet 2016, i Bryssel, var tiden mogen för en omorganisation. Skottland tog över stafettpinnen med Camille Dressler som ordförande och Åland tog över sekretariatet med Christian Pleijel. ESIN hade nu också flera projekt igång, främst kring energifrågor, där just små ö-samhällen kunde bilda utmärka områden att studera. Från hösten 2017 ansvarar Irland för sekretariatet. Fortfarande saknar ESIN tyvärr en egen ekonomisk styrka. Arbetet sker genom insatser från medlemsföreningarna. Bengt Almkvist Artiklar om ESIN finns i numren nr 3 2013 Årsmöte på Åland nr 4 2014 Årsmöte i Italien nr 3 2015 Årsmöte i Grekland, 15 år med Europas små öar nr 4 2016 Årsmöte i Bryssel nr 3 2017 Årsmöte i Skottland Läs mer på ESIN:s hemsida: www.europeansmallislands.com Året i våra skärgårdar presenterades för två år sedan av 14 medlemsföreningar i nr 4 2015. Varje förening skrev något typiskt för sitt område, se sidan 3 i detta nummer. Hur hörde det ihop? Här kommer facit! 1) Luleå skärgård - Sveriges nordligast belägna skärgårdsjordbruk med mjölkproduktion på en ö. 2) Holmön - Sveriges soligaste ö 3) Hemsön - Sveriges högst belägna ö med bilväg 4) Söderhamns skärgård - 500 öar att upptäcka 5) Gräsö skärgård - Sveriges nordligast belägna ö-skola 6) Sörmlands skärgård - Extrem glesbygd i Stockholms närhet 7) Smålandskusten - En kust med 3000 öar 8) Blekinge skärgård - Sveriges sydligaste skärgård 9) Hven i Öresund - Den danska ön i Sverige 10) Bohusläns skärgård - Sveriges mest befolkade skärgård 11) Vinön i Hjälmaren - En ö med en av Sveriges längsta färjeleder 12) Visingsö i Vättern - Sagornas ö 13) Stockholms skärgård - Över 30 000 öar, kobbar och skär 14) Östergötlands skärgård - Ett stycke orörd natur som ger besökaren stillheten, naturen och äventyret Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2017 19
Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Åren går Det finns nästan alltid något jubileum att fira. Förra numret av vår tidning var nummer 40 och vi kunde fira tio år som förbundstidning. Skärgårdarnas Riksförbund fyllde 35 år i höstas. Det uppmärksammades inte så mycket som när det var 30-års kalas. Oftast är vi så uppe i det som är aktuellt just nu, ofta är det de viktiga skärgårdsfrågor som vi skärgårdsbor tampas med för att kunna ha ett fungerande och bra skärgårdsliv som står i fokus så vi kanske tappar bort allt det goda som har åstadkommits genom åren. Ibland är det nog bra att titta tillbaka och se vad som har gjorts för att sedan kunna titta framåt och jobba vidare med det som känns mest angeläget nu. Det gör vi i på olika sätt. I denna tidning har vi blickat tillbaka en del både när det gäller förbundets verksamhet och arbetet som sker i medlemsföreningarna. Vilket engagemang! Vilken gemenskap! Vilket erfarenhetsutbyte! Vilka samarbeten! Det är härligt att få ta del av livet i Sveriges skärgårdar och det gör vi genom möten, tidningen, hemsidan och så klart på Skärgårdsbryggan. Från oss alla till er alla önskar vi ett riktigt Gott Nytt Skärgårds år 2018! Styrelsen och anställda Sune, Jan-Eric, Anders, Janni, Lena, Lennart, Sten-Åke, Anetté och Eva SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna Originalserie av Anders Persson /Copyright 2017...önskar ändå ett Gott Nytt År till alla!