Dnr 44-2018:1250 Elma School AB Org.nr. 556653-1421 för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Elma School i Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159
2 (13) Skolinspektionens beslut Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Elma School AB att vid vite av 400 000 kronor senast den 5 november 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Om Elma School AB inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt, får bristen avhjälpas på annat sätt. Särskilt stöd Brist Skolinspektionen konstaterar att Elma School AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (2 kap. 8 och 3 kap. 8 skollagen) Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (2 kap. 8 och 3 kap. 8 12 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder - Se till att skolan utreder elevers behov av särskilt stöd skyndsamt om det visar sig att: o det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller, o det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller, o om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. - Se till att samråd sker med elevhälsan vid utredning av elevers behov av särskilt stöd, om det inte är uppenbart obehövligt.
3 (13) - Se till att skolan ger eleven särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. - Se till att stödåtgärder dokumenteras i ett åtgärdsprogram och av åtgärdsprogrammen ska följande framgå: o vilka behov av särskilt stöd eleven har, o hur elevens behov av särskilt stöd ska tillgodoses, - Se till att det finns tydliga rutiner för att arbetet med särskilt stöd på skolan och att dessa är implementerade. - Huvudmannen ska ge rektorn resurser och förutsättningar att vidta ovanstående åtgärder för att avhjälpa bristerna i särskilt stöd. Studiero Brist Skolinspektionen konstaterar att Elma School AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder - Se till att alla elever vid Elma School tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. I detta ingår att: o följa upp skolans arbete med studiero, o analysera det som framkommer i uppföljningen av studieron, o utifrån analysen identifiera och vidta nödvändiga åtgärder för att avhjälpa bristerna i studieron, o följa upp och analysera att de vidtagna åtgärderna har gett resultat, samt o utifrån den analysen identifiera och sätta in nya åtgärder för det fall tidigare åtgärder för att avhjälpa brister i studieron inte gett resultat, alternativt intensifiera redan insatta åtgärder. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen har genomfört en riktad tillsyn av Elma School, eftersom Skolinspektionen tagit emot uppgifter om att det finns brister i verksamheten. Elma School är en fristående grundskola i Stockholms kommun. Skolan har cirka 260 elever inskrivna i förskoleklass och årskurserna 1-9. Härutöver
4 (13) bedrivs fritidshemsverksamhet vid skolenheten. Huvudman för skolan är Elma School AB. Skolinspektionen bedömer att det finns allvarliga brister i skolans arbete med särskilt stöd. Av Skolinspektionens tillsyn framgår att skolan brister i att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna ansvarar själva för att genomföra de pedagogiska utredningarna men tillsynen visar att det finns flera lärare som inte genomför några pedagogiska utredningar. Cirka en fjärdedel av de 46 eleverna som har åtgärdsprogram saknar en utredning av sitt behov av särskilt stöd. Dessutom är det sällan som det sker något samråd med elevhälsan vid utredning av elevers behov av särskilt stöd. Det anges inte att anledningen till detta är att det bedömts vara uppenbart obehövligt utan i intervjuer hänvisas till resursbrist hos elevhälsan. Skolinspektionen bedömer därför att samråd med elevhälsan sannolikt inte alltid sker i enlighet med författningarnas krav. Av Skolinspektionens tillsyn framgår vidare att det finns rutiner för arbetet med särskilt stöd men att dessa inte tillämpas av all personal. Av Skolinspektionens tillsyn framgår vidare att skolan brister i att ge eleverna det särskilda stöd som eleverna är i behov av. Som ovan framgått gör inte alla lärare pedagogiska utredningar och det finns elever vars behov av särskilt stöd inte har utretts trots att de har åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer därför att det är sannolikt att det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd som de är i behov av eftersom deras behov av särskilt stöd inte utretts. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn att de stödåtgärder som har utarbetats i åtgärdsprogram inte alltid genomförs samt att det särskilda stöd som ges inte är tillräckligt utifrån elevernas behov. Härutöver brister dokumentationen i åtgärdsprogrammen. Åtgärdsprogrammen saknar ofta dokumentation av vilka behov av särskilt stöd eleverna har och hur dessa behov ska tillgodoses. Skolinspektionen bedömer vidare att det finns allvarliga brister i skolans arbete med att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Skolinspektionens tillsyn visar att det ofta är bristande studiero under skolans lektioner. Det som stör studieron är att elever ofta kommer för sent till lektionen, lämnar lektionen i förtid, skriker samt använder sina mobiltelefoner. Skolinspektionens tillsyn visar visserligen att skolan har strategier för att förbättra studieron men dessa åtgärder har inte gett tillräckligt resultat.
5 (13) Huvudmannen måste ta sitt ansvar för att se till att bristerna i verksamheten åtgärdas omgående. Att brister i verksamheten avseende särskilt stöd återkommit vid varje tillsyn sedan 2013 gör att Skolinspektionen bedömer att huvudmannen brister i att ta sitt ansvar att följa bestämmelserna för utbildningen och se till att rektorn och skolans personal följer dessa bestämmelser. Skolinspektionen ser så allvarligt på bristerna i verksamheten att Skolinspektionen valt att förena föreläggandena med viten. Motivering till föreläggande vid vite Det finns stora brister i arbetet med särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att det finns allvarliga brister i skolans arbete med särskilt stöd, vilka preciseras ytterligare nedan. Dessa brister får till följd att elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen allvarligt försvåras. Av skollagen framgår att huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Trots detta har brister avseende särskilt stöd på Elma School kunnat konstateras i Skolinspektionens beslut den 3 juli 2013 (dnr 44 2012:4417), 20 februari 2014 (dnr 44-2012:4417), den 4 maj 2016 (dnr 44-2015:9757) samt i efterföljande uppföljningsbeslut den 15 februari 2017. I beslut den 4 april 2017 (dnr 44-2015:9757) bedömde Skolinspektionen visserligen att huvudmannen avhjälpt bristerna. Men i denna tillsyn kan brister i arbetet med särskilt stöd återigen konstateras. Att brister i verksamheten avseende särskilt stöd återkommit vid varje tillsyn sedan 2013 gör att Skolinspektionen bedömer att huvudmannen brister i att ta sitt ansvar att följa bestämmelserna för utbildningen och se till att rektorn och skolans personal följer dessa bestämmelser. Det är en grundförutsättning i skolans styrsystem att huvudmannen tar sitt ansvar för att likvärdigheten i grundskolan i Sverige ska kunna upprätthållas. I detta avseende har huvudmannen för Elma School under en längre tid återkommande bedrivit en verksamhet i strid mot skollagens bestämmelser om särskilt stöd vilket Skolinspektionen ser mycket allvarligt på. Alla elevers behov av särskilt stöd utreds inte skyndsamt och samråd sker inte alltid med elevhälsan i enlighet med författningarnas krav Skolinspektionen bedömer att skolan brister i att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna ansvarar själva för att genomföra de pedagogiska utredningarna men tillsynen visar att det finns flera lärare som inte genomför några pedagogiska utredningar. Cirka en fjärdedel av de 46 eleverna som har åtgärdsprogram saknar en utredning av sitt behov av särskilt stöd. Dessutom framgår av utredningen att det sällan sker ett samråd med elev-
6 (13) hälsan vid utredning av elevers behov av särskilt stöd. Det anges inte att anledningen till detta är att det bedömts vara uppenbart obehövligt utan i intervjuer hänvisas till resursbrist hos elevhälsan. Skolinspektionen bedömer därför att samråd med elevhälsan sannolikt inte alltid sker i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionens tillsyn visar även att det finns rutiner för arbetet med särskilt stöd men att dessa inte tillämpas av all personal. I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Vidare framgår av skollagen att vid utredningen ska samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Av förarbetena till skollagen framgår, att bestämmelserna om särskilt stöd ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Vidare anges i förarbetena att det är naturligt att den lärare som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal, medverkar i utredningen. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen (prop. 2009/10:165 s. 290-291). I förarbetena till skollagen anges vidare att det endast i undantagsfall bör kunna anses vara uppenbart obehövligt att i en utredning om särskilt stöd samråda med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens (prop. 2013/14:160 s. 25). Omfattningen av en utredning av särskilt stöd beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå och där eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en pedagogisk bedömning, utifrån den kartläggning som har genomförts, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Det är viktigt att de lärare och övrig skolpersonal som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens eventuella behov av särskilt stöd (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2014:40, s. 27-33).
7 (13) Av Skolinspektionens utredning framkommer att skolan brister i att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd. Av Skolinspektionens intervjuer med rektorn samt av den dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av framkommer att cirka en fjärdedel av de 46 eleverna som har åtgärdsprogram saknar en utredning av sitt behov av särskilt stöd. Av Skolinspektionens intervjuer med lärare och rektorn framkommer att det är lärarnas ansvar att genomföra de pedagogiska utredningarna. Vidare framkommer att det finns flera lärare som inte genomför några pedagogiska utredningar. Några lärare uppger vid Skolinspektionens intervjuer att det beror på läraren om den pedagogiska utredningen görs eller inte. Några andra lärare uppger att deras elever, som är i behov av särskilt stöd, enbart har åtgärdsprogram och inga pedagogiska utredningar. Av Skolinspektionens utredning framkommer att det sällan sker något samråd med elevhälsan vid utredning av elevers behov av särskilt stöd. Flertalet av lärarna uppger i Skolinspektionens intervjuer att de inte samråder med elevhälsan när de genomför den pedagogiska utredningen. Vidare uppger några lärare att det inte är säkert att de har kunskap att tolka informationen i de pedagogiska kartläggningarna. Lärare uppger att orsaken till att samråd med elevhälsan inte sker är att elevhälsan har för lite tid. Det beror även på hur tätt den enskilda lärarens samarbete är med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens. Representanter för elevhälsan uppger i Skolinspektionens intervju att de inte har varit delaktiga i flertalet av de pedagogiska utredningarna. Vidare uppger representanter för elevhälsan att det beror på att alla lärare inte ber om hjälp utan själva genomför den pedagogiska utredningen och sedan skickar den till rektorn som bedömer om eleven är i behov av särskilt stöd. Rektorn uppger vid Skolinspektionens intervju att det är hon som tar del av den pedagogiska utredningen men att det egentligen är specialpedagogen som ska göra det. Enligt rektorn är det dock en resursfråga och lärarna får därför klara sig själva. Rektorn uppger vidare att hon prioriterar att elevhälsan är ute i klassrummen för att till exempel observera elever och göra handlingsplaner till lärarna där åtgärder för enskilda elever tas fram. Rektorn uppger att elevhälsan i viss mån är delaktiga i utredningar av elevers behov av särskilt stöd genom sina observationer men att elevhälsan inte samråder kring samtliga pedagogiska utredningar. Av Skolinspektionens utredning framkommer att skolan har rutiner för arbetet med särskilt stöd men att dessa inte tillämpas av all personal. Av huvudmannen inkommen dokumentation och av Skolinspektionens intervjuer med lärare och rektorn framkommer att det finns en rutin för hur lärarna ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Enligt lärare är det inte många lärare på skolan som vet om att de ska göra en pedagogisk utredning vilket beror på stor personalomsättning. Även rektorn framhåller personalomsättningen som orsak till
8 (13) att rutinen för arbetet med särskilt stöd inte har fungerat. Vidare uppger lärare att rutinen är otydlig. Till exempel uppger en lärare att hen dokumenterar alla utvärderingar av åtgärdsprogram i sin egen dator. Detta bekräftas av rektorn som uppger att dokumentet som ska användas för uppföljningar, inte alltid används. Representanter för elevhälsan uppger vid Skolinspektionens intervju att orsaken till bristerna i arbetet med det särskilda stödet bland annat beror på brister i lärarnas rutiner med att dokumentera elevernas särskilda stöd i åtgärdsprogram och att lärarna inte har tid med det arbetet. Alla elever som är i behov av särskilt stöd ges inte sådant stöd Skolinspektionen bedömer vidare att skolan brister i att ge eleverna det särskilda stöd som utredningen av elevernas behov av särskilt stöd visar att eleverna är i behov av. Som ovan framgått gör inte alla lärare pedagogiska utredningar och det finns elever vars behov av särskilt stöd inte har utretts trots att de har åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer därför att det är sannolikt att det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd som de är i behov av eftersom deras behov av särskilt stöd inte utretts. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn att de stödåtgärder som har utarbetats i åtgärdsprogram inte alltid genomförs samt att det särskilda stöd som ges inte alltid är tillräckligt utifrån elevernas behov. I skollagen anges att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare anges att för en elev i grundskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Av Skolinspektionens utredning framkommer att de stödåtgärder som utarbetats i åtgärdsprogrammen inte alltid genomförs. Några lärare uppger vid Skolinspektionens intervju att eftersom de inte samråder med elevhälsan vid utarbetandet av åtgärdsprogram så skriver lärarna de åtgärder som de tror att eleverna behöver. Enligt några lärare är åtgärdsprogrammen utformade som en önskelista, där det till exempel står i flera åtgärdsprogram att eleven ska få studiehandledning på sitt modersmål, vilket eleven sedan inte får. Av Skolinspektionens intervju med elevhälsan framkommer att elevhälsan inte har kännedom om det särskilt stödet för eleverna genomförs eftersom elevhälsan inte har varit med och utarbetat åtgärdsprogrammen. Av Skolinspektionens utredning framkommer att det särskilda stödet som ges elever i behov av särskilt stöd inte alltid är tillräckligt utifrån elevernas behov. Av Skolinspektionens intervjuer med lärare och representanter för elevhälsan framkommer att alla elever inte får det särskilda stöd som de är i behov av på grund av brist på resurser. Till exempel framkommer vid intervjun med lärare
9 (13) och elevhälsan, att det finns elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd flera gånger i veckan men där eleverna endast får stödet en gång i veckan. Vidare uppger lärare att det åligger lärarna att veta hur de ska hjälpa eleverna. Enligt lärarna fungerar det särskilda stödet för elever när lärarna kan göra något själva, men inte annars. Några lärare uppger att alla elever får det särskilda stöd som de är i behov av, men samtidigt uppger lärarna att det behövs mer specialpedagogiska resurser. Även rektorn uppger vid Skolinspektionens intervju att det särskilda stödet på skolan inte täcker alla elevers behov av särskilt stöd, då det till exempel behövs studiehandledning på modersmålet för en elev och mer specialpedagogiska insatser i form av undervisning som sker i mindre elevgrupper och tekniska hjälpmedel. Åtgärdsprogrammen saknar ofta en dokumentation av vilka behov av särskilt stöd eleverna har och hur dessa behov ska tillgodoses Skolinspektionen bedömer att dokumentationen i åtgärdsprogrammen brister, då åtgärdsprogrammen ofta saknar dokumentation av vilka behov av särskilt stöd som eleverna har och hur dessa behov ska tillgodoses. I skollagen anges att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd framgå och hur detta behov ska tillgodoses. Det ska även framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljning respektive utvärdering. Av Skolinspektionens utredning framkommer att dokumentationen i flertalet åtgärdsprogram brister. Skolinspektionen har tagit del av samtliga 46 åtgärdsprogram på skolan. Av dessa kan Skolinspektionen, i flertalet fall, inte utläsa vilket behov av särskilt stöd som eleven har och hur dessa behov ska tillgodoses. Representanter för elevhälsan uppger vid Skolinspektionens intervju att flera av skolans åtgärdsprogram har brister i dokumentationen. Och detta beror, bland annat, på att alla lärare inte ber elevhälsan om hjälp när de ska utarbeta åtgärdsprogram, till exempel är det ingen lärare på högstadiet som ber om hjälp, utan lärarna utarbetar åtgärdsprogrammen själva och skickar åtgärdsprogrammen direkt till rektorn för beslut. Även rektorn uppger vid Skolinspektionens intervju att något åtgärdsprogram skulle kunna förtydligas avseende hur elevens behov ska tillgodoses. Studieron måste förbättras Skolinspektionens bedömning är att det finns allvarliga brister i skolans arbete med att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Skolinspektionens tillsyn visar att det ofta är bristande studiero på skolans lektioner. Det som stör studieron är att elever ofta kommer för sent till lektionen, lämnar lektionen i förtid, skriker och använder sina
10 (13) mobiltelefoner. Skolinspektionens tillsyn visar visserligen att skolan har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra studieron men dessa åtgärder har dock inte gett tillräckligt resultat. Skolinspektionen understryker att det är av stor vikt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. I förarbetena till bestämmelsen anges bland annat att en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är en stimulerande lärandemiljö (prop. 2009/10:165 s. 319). Av Skolinspektionens utredning framgår att det ofta är bristande studiero på skolans lektioner. Vid Skolinspektionens intervjuer med elever i årskurserna 3-9 uppger samtliga intervjuade elever att det finns flera ämnen där lektionerna är så stökiga att eleverna upplever det svårt att koncentrera sig. Till exempel uppger de intervjuade eleverna i årskurserna 7-9 att det är så stökigt att de bara kan koncentrera sig på de lektionerna som två av deras lärare har. Samtliga av de intervjuade eleverna i årskurserna 7-9, utom en elev, uppger att de endast lär sig något av två eller tre av lärarna på skolan. De av Skolinspektionen intervjuade eleverna i årskurserna 3 och 4 uppger att det finns flera ämnen där de inte kan koncentrera sig på ens hälften av alla lektionerna. Vidare framkommer vid Skolinspektionens elevintervju med eleverna i årskurs 5 och 6 att i ett ämne får elever som förstör studieron gå ut från klassrummet i fem minuter eller under hela lektionen och sitta och vänta i korridoren. Eleverna uppger att detta sker vid cirka hälften av alla lektioner i det ämnet och att det alltid är samma elever som får gå ut. Visserligen uppger några lärare att studieron är bra överlag men samtidigt uppger några lärare att det inte är studiero i alla klasser. Några lärare uppger i Skolinspektionens intervjuer att arbetet med studieron är en utmaning på skolan och att det beror på läraren hur studieron är på lektionen. Av Skolinspektionens intervju med rektorn och huvudmannen framkommer att de anser att studieron är sämre i vissa årskurser och i vissa ämnen. Av Skolinspektionens utredning framkommer att det som stör studieron är att elever ofta kommer för sent till lektionen, lämnar lektionen i förtid, skriker och använder sina mobiltelefoner. Av Skolinspektionens intervjuer med lärarna framkommer att det är ett stort problem att elever kommer för sent till lektionerna. Enligt lärare blir det oroligt i klassrummet när elever kommer 15 minuter för sent till lektionen och det sedan kommer ytterligare elever 20 minuter för sent. Av Skolinspektionens intervjuer med elever i årskurserna 3-9 framkommer att elever ofta kommer för sent till lektionerna. Eleverna uppger att elever kommer för sent till lektionerna för att elever skolkar, bussen är försenad eller att eleverna inte hör när klockan ringer in efter rast. Elever i årskurserna 7-9 uppger i Skolinspektionens intervju att i vissa ämnen springer elever ofta in
11 (13) och ut ur klassrummet. Eleverna uppger vidare att för två av deras lärare händer det på varje lektion att elever kommer för sent. Rektorn uppger vid Skolinspektionens intervju att det framförallt är i ett visst ämne samt vid en viss lärares lektioner som elever ofta kommer för sent. Vidare framkommer av Skolinspektionens intervjuer med elever i årskurserna 3-9 att samtliga intervjuade elever upplever att elever skriker på vissa lektioner och att läraren inte kan få eleverna att vara tysta. De intervjuade eleverna i årskurserna 3 och 4 uppger att en hjälpare till rektorn ibland kommer in i klassrummet och skriker på eleverna för att de inte lyssnar på lektionerna. De intervjuade eleverna i årskurserna 5 och 6 uppger att rektorn ibland hör in till sitt rum när deras klass är stökig och att rektorn då kommer till klassrummet för att stoppa stöket. Av Skolinspektionens intervjuer med elever i årskurserna 3 och 4 framkommer även att elever på vissa lektioner springer runt och kastar kuddar från soffan samt att elever använder sina mobiltelefoner på lektionstid. Att elever stör studieron genom att komma för sent till lektionerna, går ut och in från klassrummet, pratar och skriker under lärarnas genomgångar samt använder mobiltelefoner under lektionen iakttog Skolinspektionen vid de 24 lektionsobservationer som genomfördes i samband med tillsynen. Skolinspektionen genomförde lektionsobservationer i samtliga årskurser samt i förskoleklassen. Skolinspektionen bedömer att det var bristande studiero på hälften av de 24 lektionerna som Skolinspektionen observerade. Vidare bedömer Skolinspektionen att det förekom bristande studiero på de observerade lektionerna avseende åtta av tio årskurser. Till exempel är det vid en lektion med årskurs 4 enbart 2 av 17 elever på plats i klassrummet vid lektionens start och efter 15 minuter är det åtta elever i klassrummet, medan övriga elever i klassen aldrig kommer till lektionen. Att elever kommer in i klassrummet vid olika tider, efter lektionens start, gör att studieron påverkas negativt, till exempel börjar en elev att spela på pianot när hen kommer in i klassrummet och en annan elev säger rakt ut att klasskompisarna inte vill komma till lektionen. Vid en annan lektion med årskurs 8 är 10 av 17 elever i klassrummet vid lektionens start. Under lektionen lämnar sedan en efter en av eleverna klassrummet för att vid lektionens slut enbart vara tre elever kvar. Under en lektion skriker eleverna på varandra, jagar varandra och brottas i klassrummet. Efter lektionen uppger läraren att lektionen var kaotisk och att Skolinspektionens besök kan ha bidragit till detta. Av Skolinspektionens utredning framgår visserligen att skolan har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra studieron men dessa åtgärder har inte gett tillräckligt resultat. Vid Skolinspektionens intervjuer med lärare framkommer att lärarna har diskuterat olika strategier för att förbättra studieron. Till exempel framkommer att eleverna ska ha bestämda platser i klassrummet och att det ska vara tydligt för eleverna vad de ska lära sig och vad de ska göra på
12 (13) lektionen. Några lärare uppger att de önskar mer stöttning av elevhälsan. Vidare uppger både lärare och elever att lärarna pratar med de elever som kommer för sent och stör studieron. Mentorerna ringer även till elevernas föräldrar och meddelar dem om situationen. Elever uppger vidare att vissa lärare bara säger till en gång om elever använder sina mobiltelefoner, och att de flesta lärare knappt gör någonting. Vidare framkommer att eleverna i vissa årskurser har pratat med såväl rektorn som sina mentorer om att eleverna upplever vissa lektioner som stökiga. Eleverna upplever dock inte att det har blivit någon förbättring avseende studieron. Både rektorn och huvudmannen uppger vid Skolinspektionens intervju att studieron är lärarberoende. Rektorn uppger vidare att de insatser hon har gjort för att förbättra studieron är att hon ger handledning till de lärare som rektorn har identifierat är i behov av det. Även psykologen har gett fortbildning i ledarskap i klassrummet. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 första stycket skollagen förenas med vite. Ett föreläggande ska, enligt 26 kap. 27 andra stycket samma lag, förenas med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Elma School AB uppfyller inte de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten vid Elma School. Elma School AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen har vid tillsynen av Elma School konstaterat allvarliga brister i verksamheten. Skolinspektionen bedömer att föreläggandet ska förenas med vite eftersom bristerna i arbetet med särskilt stöd och bristerna i studieron är sådana att de allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Skolinspektionen ser allvarligt på att alla elevers behov av särskilt stöd inte utreds skyndsamt, att samråd med elevhälsan inte alltid sker i enlighet med författningarnas krav och att det finns elever i behov av särskilt stöd som inte ges sådant stöd. Skolinspektionen ser även allvarligt på att bristerna i arbetet med särskilt stöd påverkar många av skolans elever. Även i Skolinspektionens beslut den 3 juli 2013, 20 februari 2014, den 4 maj 2016 och i
13 (13) efterföljande uppföljningsbeslut den 15 februari 2017 förelades Elma School AB att rätta till brister avseende särskilt stöd. I beslut den 4 april 2017 bedömde Skolinspektionen att huvudmannen avhjälpt bristerna. Att brister i arbetet med särskilt stöd än en gång kan konstateras gör dock att Skolinspektionen bedömer att bristerna inte är av tillfällig art. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen brister i att ta sitt ansvar att följa bestämmelserna för utbildningen och se till att rektorn och skolans personal följer dessa bestämmelser vilket Skolinspektionen ser allvarligt på. Vidare ser Skolinspektionen allvarligt på att många elever inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Att det är studiero på lektionerna är centralt för att eleverna ska ges så bra förutsättningar som möjligt att nå målen för utbildningen. På Skolinspektionens vägnar X Tommy Lagergren X Sara Carlsson sfattare Signerat av: Tommy Lagergren Föredragande Signerat av: Sara Carlsson Bilaga 1: Överklagandehänvisning
Bilaga 1 Dnr 44-2018:1250 Överklagandehänvisning Skolinspektionens beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 +46 8 586 080 00 www.skolinspektionen.se