MI 38 SM 0701 Tätorter 2005 Befolkning och bebyggelsestruktur Localities 2005: Population and buildings I korta drag Befolkningen i tätort 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005 och 84 av befolkningen bodde i tätort. I genomsnitt för rikets tätorter var 24 av befolkningen yngre än 20 år och 17 65 år eller äldre. Av de stora tätorterna (fler än 10 000 invånare) hade Ekerö högst andel unga, nästan en tredjedel av invånarna var yngre än 20 år, lägst var andelen i Kalmar, 18. Högst andel äldre hade Nyköping, där en fjärdedel av invånarna var 65 år eller äldre. Lägst andel äldre hade Boo i Nacka kommun, drygt 10. Bland de minsta tätorterna (färre än 1 000 invånare) hade Kuttainen i Kiruna kommun högst andel personer yngre än 20 år, 48. Lägst är andelen i Hedenäset i Övertorneå kommun, där färre än var tionde invånare var yngre än 20 år. Sammanräknat för tätortsbefolkningen per län var andelen unga, 0-19 år, högst i Hallands län, 25. Lägst var den i Västernorrlands län, 23. Högst andel personer över 65 år eller äldre år fanns i Västernorrlands län, 21. Lägsta andelen, 14, hade Stockholms län, som även hade högst andel personer i åldern 20-64 år, 62. Befolkningsförändringar i och utanför tätort 2000-2005 De län som har minskat sin unga tätortsbefolkning mest är Norrbottens och Gotlands län. Tätortsbefolkningen i Norrbottens län minskade totalt med 2, andelen unga minskade med 5 medan andelen äldre ökade med 6. Även i Gotlands län ökade andel äldre, nära 4. I Stockholms län ökade tätortsbefolkningen totalt med 4, andelen unga har dock ökat med 6. Den äldre befolkningen i tätort har ökat mest i länen Halland och Uppsala. I Hallands län ökade tätortsbefolkningen med 5, medan andelen äldre ökade med 10. Marianne Eriksson, SCB, tfn 08-506 947 36, fornamn.efternamn@scb.se Jörgen Fagerlund, SCB, tfn 08-506 943 91, fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI Miljövård. Utkom den 25 januari 2008 URN:NBN:SE:SCB-2007-MI38SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
SCB 2 MI 38 SM 0701 Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende I genomsnitt för rikets tätorter bodde 50 i flerbostadshus och 50 i småhus. I stora tätorter (fler än 10 000 invånare) hade Malmö den högsta andelen med 79 av befolkningen boende i flerbostadshus. Lägst är andelen i Onsala i Kungsbacka kommun, endast 3. I tätorterna med färre än 1 000 invånare bodde merparten av befolkningen i småhus. Sammanräknat för tätortsbefolkningen per län har tätorter i Stockholms och Uppsala län högst andel boende i flerbostadshus, lägst är andelarna i Hallands och Dalarnas län. Byggnader i tätort 2005 I riket är åtta av tio byggnader i tätort av typen småhus. Högst andel har Blekinge och Hallands län. Lägst är den i Jämtlands län.
SCB 3 MI 38 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Befolkningen i tätort 2005 4 Befolkningsförändringar i och utanför tätort 2000-2005 10 Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende 13 Byggnader i tätort 2005 15 Boytor och lokalytor i tätort 2005 16 Tabeller 17 Teckenförklaring 17 1. Befolkningen 2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort 17 2. Befolkningen 2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 17 3. Befolkningen 2005 i tätort per län fördelat på åldersklasser och kön 18 4. Befolkningen 2005 i tätort per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 18 5. Befolkningens förändring 2000-2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort 19 6. Befolkningens förändring 2000-2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 19 7. Tätortsbefolkningens förändring 2000-2005 per län fördelat på åldersklasser och kön 20 8. Tätortsbefolkningens förändring 2000-2005 per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 20 9. Tätortsbefolkningen 2005 per län fördelat på typ av bostad 21 10. Tätortsbefolkningen 2005 per kommungrupp fördelat på typ av bostad 21 11. Antal byggnader 2005 i tätort per län fördelade på typ av byggnad 22 12. Bo- och lokalytor 2005 inom tätort per län fördelat på typ av byggnad, 1000-tals m 2 22 Fakta om statistiken 23 Detta omfattar statistiken 23 Definitioner och förklaringar 23 Så görs statistiken 24 Statistikens tillförlitlighet 24 Bra att veta 25 Kommungruppsindelning enligt Sveriges kommuner och landsting 25 Annan statistik 25 In English 26 Summary 26 List of tables 26 List of terms 27
SCB 4 MI 38 SM 0701 Statistiken med kommentarer Befolkningen i tätort 2005 År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 av hela befolkningen. När befolkningen redovisas i åldersgrupper syns skillnader mellan länen. Tabell A: Tätortsbefolkningen 2005 i åldersklasser per län, andelar Länskod Län 0-19 år 20-64 år 65- år Summa 01 Stockholms län 24,2 61,7 14,1 100 03 Uppsala län 24,0 61,2 14,8 100 04 Södermanlands län 23,9 56,4 19,6 100 05 Östergötlands län 23,4 58,2 18,4 100 06 Jönköpings län 24,8 56,4 18,8 100 07 Kronobergs län 23,5 57,8 18,7 100 08 Kalmar län 22,9 56,5 20,6 100 09 Gotlands län 22,7 58,2 19,0 100 10 Blekinge län 22,6 56,9 20,5 100 12 Skåne län 23,2 58,9 17,9 100 13 Hallands län 25,2 56,9 17,9 100 14 Västra Götalands län 23,5 59,3 17,2 100 17 Värmlands län 22,6 57,0 20,4 100 18 Örebro län 23,4 57,6 19,0 100 19 Västmanlands län 23,6 57,3 19,1 100 20 Dalarnas län 23,7 56,5 19,9 100 21 Gävleborgs län 22,6 56,9 20,5 100 22 Västernorrlands län 22,5 56,8 20,7 100 23 Jämtlands län 22,6 58,0 19,4 100 24 Västerbottens län 23,3 59,8 17,0 100 25 Norrbottens län 23,5 58,2 18,4 100 Samtliga tätorter 23,6 59,0 17,4 100 Högst andel personer under 20 år som bor i tätort 2005 har Hallands län, 25,2, medan andelen är lägst i Västernorrlands län, 22,5. Västmanlands län har samma andel som genomsnittet för riket, 25,6. Högst andel personer över 64 år finns i Västernorrlands län, 20,7. Lägsta andelen, 14,1, har Stockholms län. Närmast riksgenomsnittet hittar vi Västra Götalands län. Högst andel personer i åldern 20-64 år har Stockholms län, 61,7, medan den är lägst i Jönköpings och Södermanlands län, 56,4. Skåne län ligger närmast andelen för riket. Ett annat sätt att se skillnader i tätortsbefolkningens ålder är att redovisa statistiken på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungrupper. För en lista över vilka kommuner som ingår i de olika kommungrupperna och hur indelningen av kommungrupperna gjorts, se www.scb.se/rg0104. Tabell B: Tätortsbefolkningen 2005 i åldersklasser per kommungrupp, andelar Kod Kommungrupp 0-19 år 20-64 år 65- år Summa 1 Storstäder 22,3 62,9 14,8 100 2 Förortskommuner 28,4 57,7 13,9 100 3 Större städer 23,1 60,0 17,0 100 4 Pendlingskommuner 26,1 56,4 17,5 100 5 Glesbygdskommuner 23,0 54,0 23,0 100 6 Varuproducerande kommuner 24,2 55,0 20,7 100 7 över 25 000 inv. 23,4 56,3 20,4 100 8 12 500-25 000 inv. 23,1 54,9 22,0 100 9 mindre än 12 500 inv. 22,9 53,9 23,2 100 Samtliga tätorter 23,6 59,0 17,4 100 Lägst andel under 20 år finns i gruppen Storstäder, 22,3, medan andelen är högst i gruppen Förortskommuner, 28,4. Högst andel över 64 år finns i Övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare, 23,2. Lägst är andelen i Förortskommunerna, 13,9.
SCB 5 MI 38 SM 0701 Om antalet personer över 64 år sätts i relation till personer i åldern 20-64 år fås detta resultat. Diagram 1: Antal personer 2005 i åldern 20-64 år per person över 64 år Antal 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över 25000 inv. Samtliga tätoter 12500-25000 inv. mindre än 12500 inv. Kommungrupp (SKL) Genomsnittet för alla tätorter är 3,4 vilket innebär att på varje person över 64 år går det nästan tre och en halv personer i åldern 20-64 år. Lägst antal 20-64- åringar per person äldre än 64 år finns i kommungrupperna Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare, där det på varje person över 64 år går mindre an två och en halv personer i åldern 20-64 år. I grupperna Storstäder och Förortskommuner finns det mer än fyra 20-64-åringar per person över 64 år. I nedanstående två tabeller (C och D) har ett index skapats som visar relationen mellan antal kvinnor och antal män i de olika åldersgrupperna. Index 100 betyder att det finns lika många kvinnor som det finns män. Index över 100 betyder att kvinnorna är fler än männen. Tabell C: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och län 2005 Kvinnor/Män Länskod Län 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 01 Stockholms län 95,2 100,4 143,3 104,2 03 Uppsala län 95,1 102,8 138,1 105,4 04 Södermanlands län 94,7 98,2 136,8 103,9 05 Östergötlands län 94,4 95,9 139,0 102,2 06 Jönköpings län 95,5 96,6 140,8 103,3 07 Kronobergs län 94,0 96,8 136,6 102,4 08 Kalmar län 95,2 97,5 137,7 104,1 09 Gotlands län 96,2 103,8 154,7 110,0 10 Blekinge län 92,9 94,7 135,0 101,3 12 Skåne län 95,1 99,8 139,6 104,7 13 Hallands län 94,4 100,1 133,4 103,8 14 Västra Götalands län 94,3 98,2 139,0 103,2 17 Värmlands län 95,3 97,7 142,8 104,9 18 Örebro län 95,7 99,8 139,3 105,2 19 Västmanlands län 95,2 96,2 133,7 102,2 20 Dalarnas län 94,6 95,9 137,0 102,6 21 Gävleborgs län 94,6 97,2 139,0 103,9 22 Västernorrlands län 95,2 97,1 138,6 104,0 23 Jämtlands län 95,8 99,1 145,9 105,9 24 Västerbottens län 95,3 97,5 142,7 103,4 25 Norrbottens län 94,0 94,2 134,4 100,4 Samtliga tätorter 94,9 98,7 139,5 103,8 Hela riket 94,9 97,1 130,7 101,7
SCB 6 MI 38 SM 0701 I samtliga län finns det fler män än kvinnor under 20 år, i genomsnitt finns det 5 färre unga kvinnor i riket. När det gäller de som är äldre än 64 år är förhållandet det omvända, kvinnorna är fler i alla län. Sett till summan av alla tätorter finns det nästan 40 fler äldre kvinnor. För åldersgruppen 20-64 år är det endast i fyra län där det finns fler kvinnor än män: Stockholms, Uppsala, Gotlands och Hallands län. Sett till hela befolkningen i riket finns det fler män än kvinnor 2005. Tabell D: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och kommungrupp 2005 Kvinnor/Män Kod Kommungrupp 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 1 Storstäder 95,3 99,5 148,7 104,5 2 Förortskommuner 93,9 102,0 122,9 102,2 3 Större städer 95,5 98,8 141,9 104,2 4 Pendlingskommuner 94,1 98,7 129,4 102,2 5 Glesbygdskommuner 94,7 94,7 140,1 103,6 6 Varuproducerande kommuner 94,0 94,5 134,4 101,5 7 över 25 000 inv. 94,8 98,0 139,7 104,5 8 12 500-25 000 inv. 94,2 96,2 135,1 103,1 9 mindre än 12 500 inv. 95,0 96,0 137,0 103,9 Samtliga tätorter 94,9 98,7 139,5 103,8 Hela riket 94,9 97,1 130,7 101,7 Även när redovisningen sker på kommungrupp är männen fler än kvinnorna i åldersgruppen under 20 år. Bland 20-64-åringarna är kvinnorna fler än männen endast i Förortskommunerna. Kvinnor över 64 år är betydligt fler än männen i samma ålder, det gäller särskilt i tätorter i kommungruppen Storstäder. Minst är skillnaden i Förortskommunerna. Diagram 2: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och kommungrupp 2005 Index 105 100 95 Samtliga tätorter 90 85 80 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över 25000 inv. 12500-25000 inv. mindre än 12500 inv. Kommungrupp (SKL) I tätorter i Glesbygdskommuner och i Varuproducerande kommuner är underskottet av kvinnor tydligast, endast i tätorter i Förortskommuner är index större än 100, dvs. att kvinnorna är fler än männen i åldersgruppen 20-64 år.
SCB 7 MI 38 SM 0701 Tabell E: Högst andel 0-19-åringar i tätorter med fler än 10 000 invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0150 Ekerö Ekerö 32,2 4054 Onsala Kungsbacka 31,1 4520 Mölnlycke Härryda 30,5 0388 Vallentuna Vallentuna 30,5 4488 Lindome Mölndal 30,2 0104 Boo Nacka 30,2 4524 Torslanda Göteborg 30,1 0520 Bålsta Håbo 29,6 0372 Tumba Botkyrka 29,1 0408 Åkersberga Österåker 29,0 Den tätort med fler än 10 000 invånare som har högst andel unga är Ekerö, där nästan en tredjedel av invånarna är yngre än 20 år. Genomsnittet för alla tätorter är 23,6 medan siffran för hela riket är 23,9. Utanför tätort är andelen yngre 25,1. Tabell F: Lägst andel 0-19-åringar i tätorter med fler än 10 000 invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 2280 Kalmar Kalmar 18,4 3808 Ystad Ystad 19,5 0812 Nyköping Nyköping 19,5 5704 Karlstad Karlstad 19,8 3584 Lund Lund 19,8 8372 Umeå Umeå 20,1 7688 Sundsvall Sundsvall 20,1 0656 Uppsala Uppsala 20,3 1152 Linköping Linköping 20,4 3452 Helsingborg Helsingborg 20,5 Lägst andel yngre än 20 år bland tätorterna med fler än 10 000 invånare har Kalmar med 18,4, följt av Ystad och Nyköping på 19,5. Tabell G: Högst andel 65-åringar och äldre i tätorter med fler än 10 000 invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0812 Nyköping Nyköping 24,9 3808 Ystad Ystad 24,7 7316 Söderhamn Söderhamn 24,1 6624 Ludvika Ludvika 23,8 1700 Tranås Tranås 23,5 2352 Nybro Nybro 23,1 6212 Fagersta Fagersta 23,0 5604 Arvika Arvika 22,9 0252 Norrtälje Norrtälje 22,9 1056 Finspång Finspång 22,8 Den tätort med fler än 10 000 invånare som har högst andel äldre är Nyköping, där en fjärdedel av invånarna är 65 år eller äldre. Genomsnittet för alla tätorter är 17,4 medan siffran för hela riket är 17,3. Utanför tätort är andelen äldre 17,0.
SCB 8 MI 38 SM 0701 Tabell H: Lägst andel 65-åringar och äldre i tätorter med fler än 10 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0104 Boo Nacka 10,2 0520 Bålsta Håbo 10,6 0388 Vallentuna Vallentuna 11,4 0240 Märsta Sigtuna 11,9 0372 Tumba Botkyrka 11,9 4054 Onsala Kungsbacka 12,1 4488 Lindome Mölndal 12,2 8372 Umeå Umeå 12,5 0384 Upplands Väsby Upplands Väsby 12,7 3584 Lund Lund 12,8 Boo, Bålsta, Lindome, Onsala, Tumba och Vallentuna ligger på tio-i-topp-listan både över tätorter med lägst andel invånare över 64 år och på listan med högst andel invånare yngre än 20 år. Tabell I: Högst andel 0-19-åringar i tätorter med färre än 1 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8704 Kuttainen Kiruna 47,5 8354 Tomtebo Umeå 43,1 0418 Ängsvik Värmdö 42,7 0566 Håga Uppsala 42,6 0910 Västerljung Trosa 41,9 0222 Kullö Vaxholm 40,4 0358 Sylta Upplands-Bro 39,4 3524 Södra Klagshamn Malmö 39,4 0238 Muskö Haninge 39,0 0886 Tumbo Eskilstuna 38,6 Bland tätorter med färre än 1 000 invånare har Kuttainen i Kiruna kommun högst andel personer yngre än 20 år, 47,5. Genomsnittet för alla tätorter är 23,6 medan siffran för hela riket är 23,9. Utanför tätort är andelen 0-19-åringar 25,1. Tabell J: Lägst andel 0-19-åringar i tätorter med färre än 1 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8612 Hedenäset Övertorneå 9,1 3152 Vik Simrishamn 11,7 3616 Mölle Höganäs 13,5 2612 Drottningskär Karlskrona 14,3 5144 Åsensbruk Mellerud 14,5 2240 Gårdby Mörbylånga 15,3 3020 Nymölla Bromölla 15,3 5672 Glava Arvika 15,4 4414 Hälleviksstrand Orust 15,6 8548 Bodträskfors Boden 15,6 Lägst andel yngre bland tätorter med färre än 1 000 invånare har Hedenäset i Övertorneå kommun, där färre än var tionde invånare är yngre än 20 år.
SCB 9 MI 38 SM 0701 Tabell K: Högst andel 65-åringar och äldre i tätorter med färre än 1 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8612 Hedenäset Övertorneå 42,5 2156 Edsbruk Västervik 41,8 5672 Glava Arvika 39,3 7912 Myrviken Berg 39,3 7620 Näsåker Sollefteå 37,7 8176 Fredrika Åsele 37,4 8860 Svanstein Övertorneå 37,2 8396 Ånäset Robertsfors 36,8 3072 Skillinge Simrishamn 36,5 3152 Vik Simrishamn 36,4 Även när det gäller andelen invånare äldre än 64 år toppar Hedenäset listan med 42,5. Glava, i Arvika kommun, och Vik, i Simrishamns kommun, återfinns tillsammans med Hedenäset också på tio-i-topp-listan över tätorter med lägst andel yngre. Tabell L: Lägst andel 65-åringar och äldre i tätorter med färre än 1 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0222 Kullö Vaxholm 1,1 8354 Tomtebo Umeå 1,4 1818 Björnö Växjö 1,7 4595 Svartehallen Stenungsund 2,0 0358 Sylta Upplands-Bro 2,8 3524 Södra Klagshamn Malmö 2,8 2154 Dunö Kalmar 3,4 0302 Solberga Österåker 3,7 0566 Håga 1) Uppsala 4,1 0418 Ängsvik Värmdö 4,1 Lägst andel äldre bland tätorter med färre än 1 000 invånare har Kullö, i Vaxholms kommun, Tomtebo, i Umeå kommun, och Björnö, i Växjö kommun. I dessa tätorter är andelen äldre än 64 år mindre än två. Genomsnittet för alla tätorter är 17,4 medan siffran för hela riket är 17,3. Utanför tätort är andelen äldre 17,0.
SCB 10 MI 38 SM 0701 Befolkningsförändringar i och utanför tätort 2000-2005 Tätortsbefolkningen har på riksnivå ökat i alla åldrar medan befolkningen utanför tätort har minskat totalt sett och för åldersgrupperna yngre än 20 år och äldre än 64 år. 20-64-åringarna utanför tätort har blivit fler i riket mellan åren 2000 och 2005. Tabell M: Befolkningens förändring 2000-2005 i och utanför tätort per län, I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 01 Stockholms län 6,2 2,9 2,6 3,6 3,5 3,7 9,6 4,4 03 Uppsala län 1,3 3,7 6,8 3,6 2,6 3,7 1,2 3,1 04 Södermanlands län 2,6 2,4 4,6 2,9-5,5 0,2 6,9-0,4 05 Östergötlands län 0,7 1,3 1,9 1,3-3,6 2,6 1,5 0,8 06 Jönköpings län -0,7 1,0 2,2 0,8-2,4 2,9-4,7 0,1 07 Kronobergs län 1,2 2,3 5,0 2,5-7,6-0,6-7,0-3,6 08 Kalmar län -4,0-0,5 2,3-0,8-4,6 2,4-1,9-0,2 09 Gotlands län -4,6 1,2 3,7 0,3-6,9 2,2 5,7 0,4 10 Blekinge län 0,9-0,6 6,0 1,0-7,0-0,7-2,0-2,5 12 Skåne län 2,7 4,6 3,4 3,9-0,9 2,4-1,2 1,0 13 Hallands län 3,6 4,2 9,7 5,0-0,6 2,2-2,9 0,5 14 Västra Götalands län 1,4 3,4 1,5 2,6-3,4 2,3 1,1 0,5 17 Värmlands län -1,9-0,3 2,4-0,1-5,2 0,0-3,7-2,0 18 Örebro län -0,1 0,8-0,7 0,3-4,9 1,5 0,7-0,3 19 Västmanlands län 2,0 1,1 4,7 2,0-5,1 2,4 4,0 0,6 20 Dalarnas län -2,6 0,2 0,4-0,4-6,8-0,7-3,0-2,6 21 Gävleborgs län -1,4-1,5-0,4-1,2-4,6 0,4-0,2-0,9 22 Västernorrlands län 0,0-2,1 1,2-1,0-4,9-0,4-4,3-2,3 23 Jämtlands län -2,6-1,3 0,4-1,3-5,9-0,5-7,2-3,3 24 Västerbottens län -3,0 2,4 5,3 1,6-5,7 0,8-3,0-1,6 25 Norrbottens län -4,7-2,6 6,2-1,7-5,8-1,5-0,4-2,2 Samtliga tätorter 1,8 2,2 2,8 2,2-3,4 1,5-0,8-0,1 De län som har minskat sin unga (0-19 år) tätortsbefolkning mest är Norrbottens och Gotlands län, -4,7 respektive -4,6. Största ökningen i samma åldersgrupp står Stockholms län för, 6,2. Den äldre befolkningen i tätort har ökat mest i Hallands och Uppsala län, 9,7 respektive 6,8, medan den minskat något i endast två län: Örebro och Gävleborgs län. De enda län där den yngre befolkningen utanför tätort har ökat är i Stockholms och Uppsala län, 3,5 respektive 2,6. Störst i denna åldersgrupp har minskningen varit i Kronobergs och Blekinge län, -7,6 respektive -7,0. Den äldre befolkningen utanför tätort har ökat mest i Stockholms och Södermanlands län, 9,6 respektive 6,9, och har minskat mest i Jämtlands och Kronobergs län, -7,2 respektive -7,0.
SCB 11 MI 38 SM 0701 Tabell N: Befolkningens förändring 2000-2005 i och utanför tätort per kommungrupp, Kod Kommungrupp I tätort Utanför tätort 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 1 Storstäder 4,9 4,6-2,4 3,6-8,9-6,4 4,0-5,9 2 Förortskommuner 6,0 1,7 17,1 4,8 3,7 2,6 4,7 3,2 3 Större städer 1,9 3,1 3,8 3,0-2,2 0,7-0,9-0,3 4 Pendlingskommuner 2,2 2,1 7,8 3,1 1,6 6,5 4,8 4,9 5 Glesbygdskommuner -6,8-4,3-0,2-4,0-9,0-2,6-5,9-4,9 6 Varuproducerande kommuner -2,3-1,8 2,5-1,1-4,9 1,1-2,5-1,1 7 över 25 000 inv. -0,4 0,6 2,6 0,8-3,6 2,9 1,7 1,0 8 12 500-25 000 inv. -3,4-1,2 2,4-1,0-7,0 0,2-2,7-2,2 9 mindre än 12 500 inv. -6,0-2,7 1,4-2,6-6,6 0,4-3,1-2,0 Samtliga tätorter 1,8 2,2 2,8 2,2-3,4 1,5-0,8-0,1 De yngre än 20 år som bor i tätort har blivit färre i alla kommungrupper utom Storstäder, Förortskommuner, Större städer och Pendlingskommuner. Störst är minskningen i Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med färre än 12 500 invånare, -6,8 respektive -6,0. De över 64 år som bor i tätort har mellan åren 2000 och 2005 ökat i alla kommungrupper utom Storstäder och Glesbygdskommuner. Störst har förändringen varit i Förortskommuner med en ökning med drygt 17. Utanför tätort har befolkningen totalt sett ökat mest i Pendlings- och Förortskommuner medan den minskat mest i Storstäder och Glesbygdskommuner. Diagram 3: Tätortsbefolkningens förändring 2000-2005 per kommungrupp Procent 5 4 3 2 Samtliga tätorter 1 0-1 -2-3 -4 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över 25000 inv. 12500-25000 inv. mindre än 12500 inv. Kommungrupp (SKL) Befolkningen i tätort har ökat mest i grupperna Förortskommuner och Storstäder, 4,8 respektive 3,6. Störst är minskningen i Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med färre än 12 500 invånare, -4,0 respektive -2,6. Storstäder, Förortskommuner, Större städer och Pendlingskommuner ligger över genomsnittet för riket, 2,2, medan resten av kommungrupperna ligger under.
SCB 12 MI 38 SM 0701 Diagram 4: Befolkningen 0-19 år utanför tätort, förändring 2000-2005 per kommungrupp Procent 4 2 0-2 -4 Samtliga tätorter -6-8 -10 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över 25000 inv. 12500-25000 inv. mindre än 12500 inv. Kommungrupp (SKL) Bland de yngre utanför tätort har befolkningen ökat i endast två kommungrupper: Förortskommuner och Pendlingskommuner. Minskningen har varit störst, knappt 9, i Glesbygdskommuner och Storstäder. Genomsnittet för riket är en minskning med 3,4.
SCB 13 MI 38 SM 0701 Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende Nedan redovisas befolkning fördelad efter boendeform. Boendeform är uppdelad på småhus och flerbostadshus beroende på vilken typ av fastighet som man är folkbokförd på. Diagram 5: Tätortsbefolkningen per län och typ av boende 2005, andelar Län Stockholms län Uppsala län Östergötlands län Södermanlands län Västra Götalands län Västmanlands län Skåne län Örebro län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Värmlands län Gotlands län Norrbottens län Jönköpings län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Dalarnas län Hallands län Samtilga tätorter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Småhus Flerbostadshus Procent Typ av fastighet skiljer sig en hel del mellan länen. Högst andel boende i flerbostadshus har tätorter i Stockholms och Uppsala län. Lägst är andelarna i Hallands och Dalarnas län. Räknat på totalbefolkningen i hela riket ( både tätort och utanför tätort) bodde 42 i flerbostadshus och 57 i småhus.för samtliga tätorter låg genomsnittet på knappt femtio för småhus respektive flerbostadshus.
SCB 14 MI 38 SM 0701 Diagram 6: Tätortsbefolkningen per kommungrupp 2005 och typ av boende, andelar Kommungrupp (SKL) Storstäder Större städer över 25 000 inv. 12 500-25 000 inv. Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner mindre än 12 500 inv. Glesbygdskommuner Förortskommuner Samtilga tätorter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Småhus Flerbostadshus Procent När redovisning sker på tätorter per kommungrupp syns att Storstäder följt av Större städer har den högsta andelen av befolkningen boende i flerbostadshus. Lägst är andelen i Förorts- och Glesbygdskommuner. Tabell O: Högst andel boende i flerbostadshus i tätorter med fler än 10 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 3604 Malmö Malmö 78,8 0656 Uppsala Uppsala 77,2 3560 Landskrona Landskrona 73,4 0336 Stockholm Stockholm 72,6 0356 Södertälje Södertälje 72,2 2280 Kalmar Kalmar 71,7 4368 Göteborg Göteborg 71,5 1192 Norrköping Norrköping 71,4 1152 Linköping Linköping 70,5 3584 Lund Lund 70,0 Av tätorter med fler än 10 000 invånare har Malmö den högsta andelen med 79 av befolkningen boende i flerbostadshus. Tabell P: Lägst andel boende i flerbostadshus i tätorter med fler än 10 000 invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 4054 Onsala Kungsbacka 3,3 3496 Höllviken Vellinge 6,4 4488 Lindome Mölndal 11,6 4920 Lerum Lerum 17,0 0150 Ekerö Ekerö 19,2 4524 Torslanda Göteborg 21,2 0520 Bålsta Håbo 22,4 0408 Åkersberga Österåker 24,4 0388 Vallentuna Vallentuna 24,5 3696 Staffanstorp Staffanstorp 25,5 Av de stora tätorterna med fler än 10 000 invånare hade Onsala i Kungsbacka kommun den lägsta andelen av befolkningen som bodde i flerbostadshus, endast 3. Höllviken i Vellinge kommun och Lindome i Mölndals kommun är två andra tätorter med låg andel av befolkningen i flerbostadshus.
SCB 15 MI 38 SM 0701 Tabell Q: Andel boende i småhus i tätorter med färre än 1 000 invånare, 2005 Andel i småhus Antal Andel, 95% 465 37,8 94-90% 219 17,8 85-90% 193 15,7 80-85% 152 12,4 75-80 % 97 7,9 75-80% 53 4,3 <75% 51 4,1 1 230 100,0 I tätorterna med färre än 1 000 invånare bor merparten av befolkningen i småhus. Det finns totalt 1 230 tätorter med färre än 1 000 invånare. Av dessa hade 465 orter minst 95 av befolkningen boende i småhus. Endast i 4 av de mista tätorterna bodde mindre än 75 av befolkningen i småhus. Byggnader i tätort 2005 I tabell R redovisas fördelningen mellan olika byggnadstyper i tätort per län. Antalet byggnader baseras på uppgifter från Lantmäteriets fastighetsregister, byggnadsdelen. Vanligast typen är lantbruk och småhus. Tabell R: Byggnadstyper i tätort per län 2005, andel Småhus och lantbruk Flerbostads hus, bostäder Flerbostadshus, övrigt Industribyggnader Övriga byggnader inkl. okänd typkod Summa Länskod Län Specialenheter 01 Stockholms län 79,3 10,4 1,6 2,0 3,1 3,6 100 03 Uppsala län 77,0 11,1 1,5 3,4 3,8 3,3 100 04 Södermanlands län 80,1 10,0 1,6 3,1 3,5 1,7 100 05 Östergötlands län 76,4 10,7 1,9 3,8 4,5 2,5 100 06 Jönköpings län 78,5 8,9 1,5 5,4 4,2 1,4 100 07 Kronobergs län 80,2 7,9 1,8 4,7 3,5 1,9 100 08 Kalmar län 79,9 7,9 1,9 4,3 4,0 1,9 100 09 Gotlands län 74,2 10,1 3,5 3,5 5,4 3,3 100 10 Blekinge län 84,1 6,5 1,9 2,6 3,3 1,6 100 12 Skåne län 82,0 7,3 1,6 3,7 3,2 2,2 100 13 Hallands län 83,6 6,7 1,4 2,9 2,5 2,8 100 14 Västra Götalands län 79,8 8,4 1,7 3,9 3,6 2,6 100 17 Värmlands län 79,4 8,5 1,9 4,2 4,0 1,9 100 18 Örebro län 79,0 9,4 1,6 4,3 3,5 2,1 100 19 Västmanlands län 80,4 8,1 1,9 3,4 3,5 2,6 100 20 Dalarnas län 82,3 7,0 2,0 3,0 3,0 2,6 100 21 Gävleborgs län 78,2 9,0 2,1 3,9 3,9 2,9 100 22 Västernorrlands län 79,6 9,5 1,7 3,9 3,7 1,6 100 23 Jämtlands län 73,8 11,6 2,9 4,2 5,1 2,4 100 24 Västerbottens län 76,4 11,5 1,9 3,5 4,0 2,7 100 25 Norrbottens län 79,9 8,0 2,0 3,4 4,0 2,7 100 Samtliga tätorter 79,9 8,8 1,7 3,5 3,5 2,5 100 I riket är åtta av tio byggnader i tätort av typen lantbruk och småhus. Högst andel har Blekinge och Hallands län, 84,1 respektive 83,6. Lägst är andelen i Jämtlands län, 73,8.
SCB 16 MI 38 SM 0701 Boytor och lokalytor i tätort 2005 Tabell S: Bo- och lokalytor 2005 i tätort och i riket totalt, andel Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (övrigt) Summa Alla tätorter 33,6 30,5 15,3 20,6 100 Hela riket 39,8 26,3 13,8 20,2 100 Observera att lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen. Andelen boyta i småhus är lägre i tätort än vad den är i hela riket. Lokal- och boytor har högre andel i tätort än riket totalt. Övriga lokalytor har ungefär samma andel. Tabell T: Bo- och lokalytor 2005 i tätort per län, andel Länskod Län Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (övrigt) Summa 01 Stockholms län 26,2 41,5 22,4 9,9 100 03 Uppsala län 33,1 37,8 13,4 15,7 100 04 Södermanlands län 33,3 32,9 12,8 21,0 100 05 Östergötlands län 30,7 32,9 14,9 21,6 100 06 Jönköpings län 34,3 21,5 10,8 33,4 100 07 Kronobergs län 36,4 19,6 12,5 31,5 100 08 Kalmar län 39,8 22,5 11,5 26,2 100 09 Gotlands län 36,8 25,5 16,4 21,3 100 10 Blekinge län 41,5 23,5 12,3 22,7 100 12 Skåne län 36,9 28,6 12,5 22,0 100 13 Hallands län 46,4 19,4 10,9 23,3 100 14 Västra Götalands län 32,5 29,5 14,6 23,5 100 17 Värmlands län 36,6 25,4 12,6 25,4 100 18 Örebro län 33,3 28,7 13,2 24,8 100 19 Västmanlands län 33,5 30,3 15,1 21,1 100 20 Dalarnas län 41,0 21,8 14,0 23,2 100 21 Gävleborgs län 35,1 25,9 14,8 24,3 100 22 Västernorrlands län 32,9 25,2 14,0 28,0 100 23 Jämtlands län 34,5 31,7 17,2 16,6 100 24 Västerbottens län 35,8 30,8 14,1 19,4 100 25 Norrbottens län 40,1 27,2 14,8 17,9 100 Samtliga tätorter 33,6 30,5 15,3 20,6 100 Observera att lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen. Tätorter i Hallands län har högsta andelen boytor i småhus medan den är lägst i tätorter i Stockholms län. När det gäller boytor i hyreshus är förhållandet det motsatta, andelen är högst för tätorter i Stockholms län och lägst i tätorter i Hallands län. Tätorter i Stockholms län har största andelen lokalytor i hyreshus medan den är lägst i tätorter i Jönköpings län. För övriga lokalytor är läget det omvända.
SCB 17 MI 38 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure I rapporten redovisas endast aggregerad statistik per län. På http://www.scb.se/mi0810 finns Exceltabeller med uppgifter för enskilda tätorter. 1. Befolkningen 2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort 1. Population 2005 by county and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 01 Stockholms län 436 175 1 111 698 254 929 1 802 802 22 423 53 433 11 211 87 067 03 Uppsala län 58 751 149 807 36 358 244 916 16 363 35 282 8 091 59 736 04 Södermanlands län 51 219 120 716 41 972 213 907 11 923 28 292 7 077 47 292 05 Östergötlands län 81 480 202 785 63 970 348 235 17 913 40 376 9 779 68 068 06 Jönköpings län 67 442 153 350 51 262 272 054 15 597 33 060 9 468 58 125 07 Kronobergs län 32 223 79 209 25 605 137 037 10 134 23 287 7 985 41 406 08 Kalmar län 41 277 101 826 37 126 180 229 12 741 30 002 10 892 53 635 09 Gotlands län 7 465 19 114 6 245 32 824 6 172 14 052 4 440 24 664 10 Blekinge län 26 831 67 723 24 381 118 935 7 522 18 310 5 940 31 772 12 Skåne län 238 120 604 207 183 669 1 025 996 37 165 84 430 21 942 143 537 13 Hallands län 57 660 130 229 40 996 228 885 15 935 34 143 10 559 60 637 14 Västra Götalands län 298 687 752 910 218 126 1 269 723 65 797 147 347 41 934 255 078 17 Värmlands län 45 597 115 145 41 115 201 857 17 033 40 401 13 997 71 431 18 Örebro län 52 732 129 504 42 741 224 977 12 304 29 485 7 355 49 144 19 Västmanlands län 53 241 129 191 43 005 225 437 9 487 21 896 5 387 36 770 20 Dalarnas län 51 793 123 594 43 465 218 852 13 161 32 572 11 170 56 903 21 Gävleborgs län 48 357 121 834 43 885 214 076 14 809 35 917 10 863 61 589 22 Västernorrlands län 41 696 105 006 38 245 184 947 13 953 33 444 11 392 58 789 23 Jämtlands län 18 830 48 356 16 176 83 362 10 469 24 172 9 025 43 666 24 Västerbottens län 45 887 117 773 33 410 197 070 14 767 33 703 12 112 60 582 25 Norrbottens län 48 304 119 733 37 785 205 822 9 721 25 905 10 292 45 918 Riket 1 803 767 4 503 710 1 324 466 7 631 943 355 389 819 509 240 911 1 415 809 2. Befolkningen 2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 2. Population 2005 by types of municipalities and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Kod Kommungrupp 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 1 Storstäder 461 153 1 303 834 306 844 2 071 831 2 107 4 794 1 024 7 925 2 Förortskommuner 205 815 417 238 100 479 723 532 31 784 72 096 15 444 119 324 3 Större städer 503 453 1 308 723 370 377 2 182 553 79 866 178 652 45 377 303 895 4 Pendlingskommuner 112 765 243 950 75 835 432 550 38 885 88 840 22 855 150 580 5 Glesbygdskommuner 40 839 95 803 40 851 177 493 27 792 67 998 29 339 125 129 6 Varuproducerande kommuner 106 360 241 447 90 847 438 654 37 085 83 853 26 970 147 908 7 över 25 000 inv. 224 446 539 975 195 450 959 871 72 494 168 190 47 722 288 406 8 12 500-25 000 inv. 109 627 260 111 104 016 473 754 42 347 100 246 33 660 176 253 9 mindre än 12 500 inv. 39 309 92 629 39 767 171 705 23 029 54 840 18 520 96 389 Riket 1 803 767 4 503 710 1 324 466 7 631 943 355 389 819 509 240 911 1 415 809
SCB 18 MI 38 SM 0701 3. Befolkningen 2005 i tätort per län fördelat på åldersklasser och kön 3. Population 2005 in localities by age group and sex 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt Länskod Län Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 01 Stockholms län 212 702 223 473 557 045 554 653 150 153 104 776 919 900 882 902 03 Uppsala län 28 642 30 109 75 950 73 857 21 090 15 268 125 682 119 234 04 Södermanlands län 24 912 26 307 59 817 60 899 24 251 17 721 108 980 104 927 05 Östergötlands län 39 567 41 913 99 246 103 539 37 202 26 768 176 015 172 220 06 Jönköpings län 32 948 34 494 75 342 78 008 29 973 21 289 138 263 133 791 07 Kronobergs län 15 610 16 613 38 953 40 256 14 784 10 821 69 347 67 690 08 Kalmar län 20 136 21 141 50 268 51 558 21 504 15 622 91 908 88 321 09 Gotlands län 3 660 3 805 9 737 9 377 3 793 2 452 17 190 15 634 10 Blekinge län 12 923 13 908 32 938 34 785 14 004 10 377 59 865 59 070 12 Skåne län 116 039 122 081 301 837 302 370 107 022 76 647 524 898 501 098 13 Hallands län 27 993 29 667 65 135 65 094 23 431 17 565 116 559 112 326 14 Västra Götalands län 144 977 153 710 372 955 379 955 126 854 91 272 644 786 624 937 17 Värmlands län 22 246 23 351 56 904 58 241 24 183 16 932 103 333 98 524 18 Örebro län 25 789 26 943 64 693 64 811 24 883 17 858 115 365 109 612 19 Västmanlands län 25 970 27 271 63 348 65 843 24 602 18 403 113 920 111 517 20 Dalarnas län 25 183 26 610 60 497 63 097 25 125 18 340 110 805 108 047 21 Gävleborgs län 23 503 24 854 60 040 61 794 25 526 18 359 109 069 105 007 22 Västernorrlands län 20 332 21 364 51 720 53 286 22 213 16 032 94 265 90 682 23 Jämtlands län 9 215 9 615 24 069 24 287 9 599 6 577 42 883 40 479 24 Västerbottens län 22 387 23 500 58 152 59 621 19 646 13 764 100 185 96 885 25 Norrbottens län 23 399 24 905 58 065 61 668 21 664 16 121 103 128 102 694 Samtliga tätortert 878 133 925 634 2 236 711 2 266 999 771 502 552 964 3 886 346 3 745 597 4. Befolkningen 2005 i tätort per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 4. Population 2005 in localities by types of municipalities, age groups and sex 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt Kod Kommungrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1 Storstäder 225 037 236 116 650 256 653 578 183 475 123 369 1 058 768 1 013 063 2 Förortskommuner 99 654 106 161 210 643 206 595 55 402 45 077 365 699 357 833 3 Större städer 245 878 257 575 650 435 658 288 217 238 153 139 1 113 551 1 069 002 4 Pendlingskommuner 54 654 58 111 121 197 122 753 42 779 33 056 218 630 213 920 5 Glesbygdskommuner 19 859 20 980 46 606 49 197 23 836 17 015 90 301 87 192 6 Varuproducerande kommuner 51 532 54 828 117 325 124 122 52 082 38 765 220 939 217 715 7 över 25 000 inv. 109 207 115 239 267 328 272 647 113 924 81 526 490 459 469 412 8 12 500-25 000 inv. 53 165 56 462 127 540 132 571 59 779 44 237 240 484 233 270 9 mindre än 12 500 inv. 19 147 20 162 45 381 47 248 22 987 16 780 87 515 84 190 Samtliga tätorter 878 133 925 634 2 236 711 2 266 999 771 502 552 964 3 886 346 3 745 597
SCB 19 MI 38 SM 0701 5. Befolkningens förändring 2000-2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort 5. Change in population 2000-2005 by county and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 01 Stockholms län 25 588 31 071 6 427 63 086 761 1 911 980 3 652 03 Uppsala län 748 5 346 2 316 8 410 408 1 274 94 1 776 04 Södermanlands län 1 301 2 838 1 828 5 967-699 50 459-190 05 Östergötlands län 606 2 632 1 202 4 440-670 1 040 148 518 06 Jönköpings län -444 1 591 1 127 2 274-386 924-462 76 07 Kronobergs län 372 1 778 1 216 3 366-830 -135-597 -1 562 08 Kalmar län -1 736-496 835-1 397-608 694-216 -130 09 Gotlands län -360 222 225 87-460 308 240 88 10 Blekinge län 252-440 1 374 1 186-569 -123-119 -811 12 Skåne län 6 239 26 360 6 065 38 664-355 2 000-260 1 385 13 Hallands län 1 992 5 209 3 625 10 826-101 734-312 321 14 Västra Götalands län 3 998 25 010 3 149 32 157-2 318 3 253 439 1 374 17 Värmlands län -873-328 956-245 -938 1-533 -1 470 18 Örebro län -63 1 005-297 645-634 441 54-139 19 Västmanlands län 1 046 1 406 1 917 4 369-509 510 206 207 20 Dalarnas län -1 409 274 173-962 -954-239 -349-1 542 21 Gävleborgs län -709-1 800-180 -2 689-716 148-18 -586 22 Västernorrlands län -11-2 247 461-1 797-717 -142-511 -1 370 23 Jämtlands län -511-615 64-1 062-654 -118-704 -1 476 24 Västerbottens län -1 401 2 731 1 682 3 012-890 261-371 -1 000 25 Norrbottens län -2 405-3 252 2 197-3 460-603 -395-40 -1 038 Riket 32 220 98 295 36 362 166 877-12 442 12 397-1 872-1 917 6. Befolkningens förändring 2000-2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 6. Change in population 2000-2005 by types of municipalities and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Kod Kommungrupp 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt 1 Storstäder 21 657 57 587-7 566 71 678-207 -326 39-494 2 Förortskommuner 11 661 6 900 14 680 33 241 1 122 1 826 697 3 645 3 Större städer 9 298 39 941 13 646 62 885-1 759 1 269-402 -892 4 Pendlingskommuner 2 466 5 091 5 455 13 012 596 5 395 1 046 7 037 5 Glesbygdskommuner -2 977-4 305-65 -7 347-2 736-1 815-1 840-6 391 6 Varuproducerande kommuner -2 552-4 381 2 241-4 692-1 913 910-681 -1 684 7 över 25 000 inv. -983 3 346 4 953 7 316-2 740 4 753 808 2 821 8 12 500-25 000 inv. -3 828-3 290 2 481-4 637-3 183 179-950 -3 954 9 mindre än 12 500 inv. -2 522-2 594 537-4 579-1 622 206-589 -2 005 Riket 32 220 98 295 36 362 166 877-12 442 12 397-1 872-1 917
SCB 20 MI 38 SM 0701 7. Tätortsbefolkningens förändring 2000-2005 per län fördelat på åldersklasser och kön 7. Change in population in localities 2000-2005 by county, age group and sex 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt Länskod Län Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 01 Stockholms län 12 377 13 211 15 474 15 597 184 6 243 28 035 35 051 03 Uppsala län 263 485 2 554 2 792 953 1 363 3 770 4 640 04 Södermanlands län 657 644 1 506 1 332 687 1 141 2 850 3 117 05 Östergötlands län 550 56 1 269 1 363 175 1 027 1 994 2 446 06 Jönköpings län -370-74 592 999 440 687 662 1 612 07 Kronobergs län 177 195 777 1 001 556 660 1 510 1 856 08 Kalmar län -811-925 -293-203 200 635-904 -493 09 Gotlands län -212-148 180 42 96 129 64 23 10 Blekinge län 59 193-400 -40 620 754 279 907 12 Skåne län 2 771 3 468 12 995 13 365 1 267 4 798 17 033 23 226 13 Hallands län 965 1 027 2 745 2 464 1 616 2 009 5 326 5 500 14 Västra Götalands län 1 972 2 026 11 670 13 340-9 3 158 13 633 18 524 17 Värmlands län -427-446 -308-20 259 697-476 231 18 Örebro län -24-39 648 357-581 284 43 602 19 Västmanlands län 475 571 910 496 590 1 327 1 975 2 394 20 Dalarnas län -544-865 -221 495-222 395-987 25 21 Gävleborgs län -443-266 -900-900 -514 334-1 857-832 22 Västernorrlands län 34-45 -1 059-1 188-19 480-1 044-753 23 Jämtlands län -127-384 -312-303 81-17 -358-704 24 Västerbottens län -672-729 931 1 800 803 879 1 062 1 950 25 Norrbottens län -1 189-1 216-1 888-1 364 1 217 980-1 860-1 600 Samtliga tätorter 15 481 16 739 46 870 51 425 8 399 27 963 70 750 97 722 8. Tätortsbefolkningens förändring 2000-2005 per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 8. Change in population in localities 2000-2005 types of municipalities, age group and sex 0-19 år 20-64 år 65- år Totalt Kod Kommungrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1 Storstäder 10 502 11 155 27 761 29 826-8 642 1 076 29 621 42 057 2 Förortskommuner 5 610 6 051 3 879 3 021 7 309 7 371 16 798 16 443 3 Större städer 4 319 4 979 19 129 20 812 4 687 8 959 28 135 34 750 4 Pendlingskommuner 960 1 506 2 996 2 095 2 251 3 204 6 207 8 400 5 Glesbygdskommuner -1 332-1 645-2 427-1 878-12 -53-3 771-3 576 6 Varuproducerande kommuner -1 298-1 254-2 240-2 141 698 1 543-2 840-1 852 7 över 25 000 inv. -428-555 910 2 436 1 412 3 541 1 894 5 422 8 12 500-25 000 inv. -1 877-1 951-1 873-1 417 635 1 846-3 115-1 522 9 mindre än 12 500 inv. -975-1 547-1 265-1 329 61 476-2 179-2 400 Samtliga tätorter 15 481 16 739 46 870 51 425 8 399 27 963 70 750 97 722
SCB 21 MI 38 SM 0701 9. Tätortsbefolkningen 2005 per län fördelat på typ av bostad 9. Population in localities 2005 by county and type of dwelling Länskod Län Småhus Flerbostadshus Övrigt Totalt 01 Stockholms län 638 429 1 142 101 22 275 1 802 805 03 Uppsala län 107 149 134 355 3 412 244 916 04 Södermanlands län 103 420 107 585 2 902 213 907 05 Östergötlands län 165 751 178 916 3 568 348 235 06 Jönköpings län 163 295 105 050 3 711 272 056 07 Kronobergs län 86 349 49 120 1 568 137 037 08 Kalmar län 111 555 66 395 2 279 180 229 09 Gotlands län 19 094 12 969 761 32 824 10 Blekinge län 73 169 44 070 1 696 118 935 12 Skåne län 530 643 483 864 11 489 1 025 996 13 Hallands län 149 916 76 415 2 554 228 885 14 Västra Götalands län 619 888 634 362 15 476 1 269 726 17 Värmlands län 116 990 81 982 2 885 201 857 18 Örebro län 116 302 105 541 3 134 224 977 19 Västmanlands län 115 117 108 248 2 072 225 437 20 Dalarnas län 140 406 76 184 2 262 218 852 21 Gävleborgs län 123 502 88 554 2 020 214 076 22 Västernorrlands län 103 792 78 700 2 455 184 947 23 Jämtlands län 44 323 37 978 1 061 83 362 24 Västerbottens län 103 992 90 800 2 278 197 070 25 Norrbottens län 122 785 81 261 1 777 205 823 Samtliga tätorter 3 755 867 3 784 450 91 635 7 631 952 10. Tätortsbefolkningen 2005 per kommungrupp fördelat på typ av bostad 10. Population in localities 2005 by types of municipalities and type of dwelling Kod Kommungrupp Småhus Flerbostadshus Övrigt Totalt 1 Storstäder 564 261 1 482 122 25 448 2 071 831 2 Förortskommuner 505 779 210 310 7 446 723 535 3 Större städer 995 166 1 163 894 23 494 2 182 554 4 Pendlingskommuner 298 096 129 070 5 387 432 553 5 Glesbygdskommuner 122 476 51 953 3 064 177 493 6 Varuproducerande kommuner 298 040 134 238 6 376 438 654 7 över 25 000 inv. 544 135 404 525 11 211 959 871 8 12 500-25 000 inv. 309 941 157 625 6 188 473 754 9 mindre än 12 500 inv. 117 973 50 713 3 021 171 707 Samtliga tätorter 3 755 867 3 784 450 91 635 7 631 952
SCB 22 MI 38 SM 0701 11. Antal byggnader 2005 i tätort per län fördelade på typ av byggnad 11. Number of buildings in localities by county and type of building Länskod Län Småhus och lantbruk Specialenheter Totalt 01 Stockholms län 218 026 28 514 4 452 5 570 8 396 9 976 274 934 03 Uppsala län 37 644 5 423 719 1 644 1 847 1 618 48 895 04 Södermanlands län 38 037 4 738 781 1 458 1 664 828 47 506 05 Östergötlands län 57 609 8 103 1 448 2 888 3 425 1 906 75 379 06 Jönköpings län 58 313 6 630 1 142 4 040 3 130 1 055 74 310 07 Kronobergs län 32 081 3 169 739 1 871 1 408 751 40 019 08 Kalmar län 46 359 4 569 1 121 2 507 2 329 1 102 57 987 09 Gotlands län 6 823 925 320 326 496 304 9 194 10 Blekinge län 30 075 2 329 663 929 1 180 579 35 755 12 Skåne län 200 502 17 955 3 799 9 079 7 836 5 398 244 569 13 Hallands län 59 149 4 738 956 2 074 1 802 2 013 70 732 14 Västra Götalands län 227 978 23 950 4 970 11 065 10 191 7 398 285 552 17 Värmlands län 45 648 4 902 1 094 2 394 2 310 1 109 57 457 18 Örebro län 43 048 5 120 872 2 358 1 915 1 147 54 460 19 Västmanlands län 42 388 4 293 1 021 1 770 1 865 1 378 52 715 20 Dalarnas län 63 585 5 420 1 514 2 350 2 309 2 041 77 219 21 Gävleborgs län 46 054 5 301 1 250 2 307 2 275 1 701 58 888 22 Västernorrlands län 41 498 4 932 910 2 023 1 908 837 52 108 23 Jämtlands län 17 540 2 763 693 995 1 219 563 23 773 24 Västerbottens län 37 737 5 690 949 1 705 1 953 1 334 49 368 25 Norrbottens län 48 594 4 874 1 226 2 049 2 419 1 627 60 789 Samtliga tätorter 1 398 688 154 338 30 639 61 402 61 877 44 665 1 751 609 Flerbostadshus, bostäder Flerbostadshus, övrigt Industribyggnader Övriga byggnader inkl. okänd typkod 12. Bo- och lokalytor 2005 inom tätort per län fördelat på typ av byggnad, 1000-tals m 2 12. Residential and non-residential floor space in localities by type of building, 1000 m 2 Observera att Lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen Länskod Län Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (ej hyreshus) 01 Stockholms län 27 840 44 005 23 783 10 468 03 Uppsala län 4 732 5 410 1 910 2 242 04 Södermanlands län 4 734 4 678 1 827 2 991 05 Östergötlands län 7 381 7 928 3 581 5 190 06 Jönköpings län 7 609 4 761 2 396 7 394 07 Kronobergs län 4 254 2 295 1 461 3 683 08 Kalmar län 5 517 3 115 1 591 3 632 09 Gotlands län 842 582 375 486 10 Blekinge län 3 558 2 015 1 055 1 947 12 Skåne län 26 347 20 463 8 929 15 747 13 Hallands län 7 615 3 182 1 785 3 826 14 Västra Götalands län 28 358 25 738 12 738 20 500 17 Värmlands län 5 583 3 864 1 914 3 878 18 Örebro län 5 321 4 585 2 112 3 953 19 Västmanlands län 5 307 4 788 2 386 3 344 20 Dalarnas län 6 911 3 676 2 352 3 912 21 Gävleborgs län 5 684 4 199 2 399 3 934 22 Västernorrlands län 4 899 3 757 2 080 4 174 23 Jämtlands län 2 049 1 885 1 025 984 24 Västerbottens län 4 751 4 095 1 870 2 572 25 Norrbottens län 5 574 3 785 2 054 2 492 Samtliga tätorter 174 863 158 804 79 622 107 349
SCB 23 MI 38 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken I rapporten redovisas endast aggregerad statistik per län. På http://www.scb.se/mi0810 finns Excel-tabeller med uppgifter för enskilda tätorter. Definitioner och förklaringar Definition av tätort: Den gemensamma nordiska tätortsdefinitionen fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år 1960, men det är viktigt att påpeka att definitionen i stort sett varit giltig vid tidigare folkräkningar från och med 1920. Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. Å andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande till huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. I Sverige räknas ej ren sommarbebyggelse som tätort. Det krävs att minst hälften av husen har permanentboende. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort såvida anstaltens bofasta personal med familjer osv. men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttiga ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen. SCB har ingen egen definition av glesbygd eller landsbygd, i denna rapport redovisas befolkning i tätorter och utanför tätort. Typ av boende Uppgifter om befolkning har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). I registret finns bl.a. uppgift folkbokföringsfastighet, vilken bestäms av folkbokföringens huvudregel, att man skall vara folkbokförd på den fastighet där man regelmässigt vistas. Befolkningregistret har därefter samkörts med lantmäteriets fastightes register. Fastighetsregistret innehåller bl.a en mediankoordinat för fastigheten samt en typkod hämtad från fastighets taxeringen som anger typ av fastighet. Mer information om typkoder finns på http://www.scb.se/templates/standard 30295.asp. Information om typkod för fastigheten har använts för att fördela befolkningen på typ av boende.
SCB 24 MI 38 SM 0701 Boytor och lokalytor Uppgifter om boytor och lokalytor är hämtade från fastighetstaxeringen 2006-01-01. För mer information om fastighetstaxeringen se http://www.scb.se/bo0601 Endast uppgifter för skattepliktiga taxeringsenheter med uppgift om taxeringsvärde för byggnad redovisas. Bostads-, biutrymmes- och lokalarea rapporteras enligt svensk standard (SIS 021053). För vissa industrier avser uppgiften om area bruttoarea enligt SIS 021053. Lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ingår ej i redovisningen. Taxeringsenheten har kompletterats med koordinat för fastighetens läge. Antalet byggnader Uppgifter om antalet byggnader är hämtade från Lantmäteriets byggnadsdel som är en del av fastighetsregistret. Uppgifterna avser 2006-01-01. Varje byggnad har en s.k. typkod ( se definition ovan). I byggnadsregistret redovisas uppgifter om bostadsbyggnader som utnyttjas som helårs- eller fritidsbostäder, byggnader som används för industri, handel eller annan enskild verksamhet av någon betydelse samt byggnader som används för sociala eller kulturella ändamål eller för allmän förvaltning. I byggnadsregistret kan även redovisas uppgifter om ekonomibyggnader för lantbruk och komplementbyggnader (förråd, uthus, garage, friggebod, lekstuga etc.). Här finns ingen fullständig rapportering och hur mycket som har registrerats är ej känt. Registret innehåller uppgifter om byggnadens läge, d.v.s. koordinater. Kommunen är den myndighet som ansvarar för byggnadsregistreringen och för att uppgifterna är korrekta och ajourförda. Så görs statistiken Tätortsavgränsningar görs av SCB vart 5:te år. Avgränsningen sker med GISteknik och utnyttjande av registerinformation och flygbilder. Statistik om befolkning, byggnader och bo- och lokal- areor har kunnat kopplats till tätorter då registren innehåller koordinater. Alla beräkningar har skett med GIS-teknik. Statistikens tillförlitlighet Avgränsning omfattar Sveriges samtliga tätorter. Uppgifter om befolkning bygger på RTB, dvs. registret över totalbefolkningen. Tätortsgränserna är gjorda med en noggrannhet som uppfyller kraven för kartor i skala 1:10 000. Taxeringsregistret innehåller rikets samtliga taxeringsenheter och värderingsenheter.