Dendrokronologisk analys av förkolnat trä från arkeologisk utgrävning vid Grannäs i Södra Hälsingland

Relevanta dokument
Ombyggd & flyttad enkelstuga från Östnor Mora

Kringbyggd gård hos Liljas i Torrberg

Sjönsgården & Gästgivargården i Djura

Dendrokronologisk undersökning av fasta fiskeanläggningar i sjön Fjällgrycken, Bjursås Dalarna

Dendrokronologisk undersökning av stolpbod i Rältlindor, Dalarna

Prästhyttan 3-3, Torsåker

Arkeologisk rapport 2013:6. Arkeologisk schaktövervakning i FALUGATAN

Rapport om besiktning och provtagning för dendrokronologisk datering av vrak beläget i Ryamadviken, Sturkö, Karlskrona kommun, Blekinge län.

Dendrokronologisk undersökning av timmerbyggnader i Bingsjö hösten 2006

Dendrokronologisk undersökning av Eldhuset, Zorns gammelgård, Mora. Av Torbjörn Axelson och Bertil Israels, hösten 2008

Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport. Gunnar Nordanskog

Arkeologisk rapport 2014:10. Arkeologisk förundersökning vid FRÖTJÄRNEN

Loftbod i Sälbuo, tidigare på Ippis gård (Israels) i Forsgärdet Dendrokronologisk undersökning av Torbjörn Axelson, augusti 2010

Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön


Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN

Sockenmagasinet Kronoboden Lånemagasinet

Telemast Siretorp 3:33 RAÄ 57

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Bergaholm i kanten av en boplats i Barva

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Hamnen Sigtuna, Uppland

Stadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM

Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Umeå. Instruktion lådans övningar

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland

Rapportsammanställning

Svenska träslag Ask Avenbok

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Rester efter en soptipp på Tivoliängen i Skänninge

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Arkeologi och Bibeln

Västerhaninge kyrkas bogårdsmur

Statistiska samband: regression och korrelation

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Kontinuerlig uppföljning av felinläggning och dimensionssortering

Redovisning och kvalitetssäkring av dendrokronologiska resultat Axelson, Torbjörn Fornvännen 2007 (102):3, s : ill.

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Ny gatubelysning i centrala Skänninge

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Kvadratisk stensättning i Källarp

Ölmevalla 180, boplats

Hardemo kyrka, Strängnäs stift

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Påtorp 2:1. Ronneby socken, Ronneby kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2007:9 Mikael Henriksson

Tebacken. Småland Kalmar län KALMAR LÄNS MUSEUM. Tjärdal, Raä 349:1 Madesjö socken, Nybro kommun. Arwo Pajusi

Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941

Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Två vindkraftverk vid Runnestad

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

Makrofossilanalys av 70 prover från lokaler inom Riksvei 3/25 projektet. Teknisk rapport

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

. M Uppdragsarkeologi AB B

Ett schakt i Brunnsgatan

Människor kring Gnistahögen

Arbeta med normalfördelningar

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Arkeologisk förundersökning av Raä 70 i Tuna socken.

Boplatsanläggningar inom Ekhagen 2:1

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Crugska gården i Arboga

Forskningsmetodik 2006 Lektion 3

Äldre portgång. Delar av en vitglaserad kakelugn, förmodligen från 1800-talet, hittad i Stadshuset. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Angående restaurering av treudd inom fastigheten Mösa 6:1, Raä Lillkyrka 33:1 (lst dnr ).

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Transkript:

Dendrokronologisk analys av förkolnat trä från arkeologisk utgrävning vid Grannäs i Södra Hälsingland Maud Wedin håller upp det nyuppgrävda fyndet M94C för Gunvor Gustafsson. (bild Kjell Söderlund) Analys och rapport är utförd av Bertil Israels Boda Svärdsjö. Uppdragsgivare: Syfte: Professor Stig Welinder, Mittuniversitetet, Härnösand. Med dendrokronologisk metod datera ett förkolnat trädstycke. Analys utförd: Maj 2008. Analysmetod: Ytbehandling av sågade tvärsnitt, digital avbildning med skanner, uppmätning och statistisk korrelations-beräkning i dator med programvara från Cybis Elektronik & Data AB. Referenser: Master chronology för Dalarna SE007, Lunds universitet, 931-1888 Swed305, Björbo, Dalarna, Torbjörn Axelsson, 1450-2002, Swed023w, Jämtland, Schweingruber, 1107-1291, 1316-1827, Egna lokala referenser från nordöstra Dalarna och södra Hälsingland.

Objektbeskrivning Objektet märkt M94C fanns inneslutet i förslutningsbar plastpåse. Inpackat i jord fanns ett trästycke 200 x 110 x 80 mm, till största del förkolnad. Samt ytterligare några mindre bitar av träkol. Det största stycket utgjorde ett kvarts tvärsnitt av en trädstam med resterna av en grov kvist centralt placerad. Ett litet parti av trästycket var inte helt genomkolat i den del som vette mot stammens utsida. Den innersta delen mot kärnan saknades, men antalet saknade ringar mot märgen kan beräknas till 7-8 st. En fintandad såg användes för att skapa plana tvärsnitt på tre av de lösa kolbitarna, samt två snitt på vardera sidan om kvisten på det större stycket. Eftersom kolet var helt genomfuktat tvättades snittytorna under rinnande vatten. Ingen ytterligare bearbetning behövdes, utan proven torkades därefter och avbildades i skanner. ovan: Två sågsnitt görs på ömse sidor om kvisten, som syns som ett kvisthål. tv: Lösa delarna efter renspolning från jord.

Sammanfattning av resultat & beskrivning av statistisk analysmetod Provet kan dateras till: efter år 1640. Den yttersta årsringen som ger tillfredställande mätnoggrannhet kan dateras till 1640. Ytterligare några ringar kan räknas i övervallningszonen intill kvisten. Alla mätta radier är med säkerhet från samma trädstam, utom möjligen radien märkt gnas01a, som tillhör en av de lösa kolstyckena. Längsta serien omfattar endast 51 årsringar och genom överlappning av alla serierna bildas en medelvärdesserie som omfattar 54 år. En så kort serie kräver en hög korrelation mot referenser för att anses säker. En blockkvalitékontroll mot orelaterade kurvor för 54 år ger ett minsta TTesttal > 6,0. Medelkurvan för här mätta serier i relation till en summakurva av angivna referenser (SE007, Swed305 & Swed023w) ger ett TTest-tal = 7,0. Den nordligare delen av referensmaterialet ger en bättre passning än den södra, vilket förstärker bilden. Dateringen av yttersta årsring kan därför anses säker. Det må vara ytterst vanskligt att bedöma antalet försvunna årsringar på kolnad trädstam. Det största kolstyckets form, ¼-del av en cirkelyta, kan vara ursprunglig. En beräkning utifrån bevarad del visar att 5-7 årsringar saknas in mot märgen. Dessa ringar bör således ha förkolnat. Resterna av kvisten och kvisthålet anger att stamdelen kan vara från kronan av trädet. Den del av provet, (se provet gnas05a), som ej var helt förkolnat finns i intervallet 1620-1630 och bör vid branden ha skyddats av något icke brännbart material eller legat an mot jorden. Vid datering användes en statistisk metod efter en s.k. normalisering, vilket innebär att man räknar ut hur stor andel av tillväxten under två på varandra följande år faller på det senaste året. Metoden att använda normalisering av ringbredderna ger en tydligare och säkrare bild. Några matematiska detaljer vid beräkning av korrelationskoefficienten: Definiera X och Y som parvisa kurvvärden. Det finns ett X och ett Y för varje år vid en viss (oftast dålig) passning. Definiera m1 och m2 som medelvärdena för vardera kurvan, m1 = E(X) och m2 = E(Y). Beräkna standardavvikelserna som s1 = Sqr( E (X-m1)² ) och s2 = Sqr( E (Y-m2)² ) (Standardavvikelsen är ett mått på ett "normalt" avstånd mellan en punkt på en kurva och kurvans medelvärde.) Beräkna korrelationskoefficienten r = E( (X-m1)*(Y-m2)) / (s1 * s2 ) TTest är ett mått som förutom korrelationskoefficienten ( r ) tar hänsyn till antalet överlappande år ( n ). En större överlappning ger ett högre värde, och beräknas enl.: TTest = r * Sqr ( n-2) / Sqr( 1-r²) En kontroll av blockkvalité mellan två orelaterade kurvor (här swed119w och mt112, USA) av 54 block och ovan nämnda normalisering ger nedanstående typiska värden, dvs. TTest > 6,0 krävs för en säker datering TTestVärde >= 12,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0-999,0 Bästa passning 0 0 0 0 0 0 3 6 40 102 284 382 Ackumulerat 0 0 0 0 0 0 3 9 49 151 435 817 0% 1% 6% 18% 53% 100%

Provförteckning mätta radier Prov-Id Trädslag Antal ringar Vankant Splintved År yttersta ring Anmärkning Gnas01a tall 34 nej Saknas? 1631 Gnas02a - - 51 - - - - 1639 delvis i förkolnad ved Gnas03a - - 43 - - - - 1640 Gnas04a - - 37 - - - - 1628 Gnas05a - - 42 - - - - 1627 delvis i förkolnad ved Gnas05a2 - - 50 - - - - 1635 delvis i förkolnad ved Uppmätta snittytor Gnas01a Gnas03a Gnas02a (ej kolad ved i vänsterkant) Gnas04a

Gnas05a (ej kolad ved i vänsterkant) Gnas05 (rekonstruerade 7 saknade ringar) Mätresultat Medelkurvan av 5 prover i jämförelse med 3 fristående referenser Antal ref. år Bästa Korr. Värde Näst bästa korr värde Korr. Överlapp Ref. Korr. Över- Ref. koeff. Ttest år koeff Ttest lapp år Medelkurva nedanst. 1075 0,70 7,0 54 1640 0,52 4,4 54 1845 Swed023w 721 0,53 4,5 54 1640 0,40 3,1 54 1825 SE007Dalarna 958 0,50 6,4 54 1640 0,51 4,3 54 1845 Swed305 644 0,47 5,9 126 1640 0,54 4,6 54 2003

Mätdata i Decadalformat Granna 1 Arkeologiskt fynd från utgrävning av finnbosättning,pisy Granna 2 Sweden 390 6111N1601E 1586 1640 Granna 3 B Israels Granna #### 5 st snittytor från förkolnad stock. 2 från ett större stycke 3 från lösa kolbitar Granna #### Proven Gnas02 - Gnas05 är med säkerhet från samma stam. Granna #### Prov Gnas01 kan vara av annat ursprung gnas01a 1598 161 154 gnas01a 1600 140 129 135 118 146 104 93 153 118 108 gnas01a 1610 103 149 126 87 108 68 85 89 98 83 gnas01a 1620 97 82 74 89 73 78 63 48 58 59 gnas01a 1630 65 47 999 gnas02a 1589 164 gnas02a 1590 162 136 133 116 127 135 162 169 146 164 gnas02a 1600 163 96 130 158 173 108 145 136 113 99 gnas02a 1610 121 114 130 108 105 76 106 141 122 115 gnas02a 1620 133 112 82 94 82 76 71 59 65 70 gnas02a 1630 63 62 71 59 59 65 63 75 66 53 gnas02a 1640 999 gnas02a #### snitt sågat från största biten sida 1 gnas03a 1598 117 120 gnas03a 1600 149 96 112 134 139 122 124 114 97 91 gnas03a 1610 92 108 118 105 118 76 90 139 118 96 gnas03a 1620 146 123 109 105 92 82 72 65 77 94 gnas03a 1630 61 80 77 58 75 63 52 77 70 66 gnas03a 1640 69 999 gnas04a 1592 110 87 112 114 135 137 128 144 gnas04a 1600 125 91 101 113 148 115 108 110 90 98 gnas04a 1610 103 118 122 104 104 77 100 122 112 107 gnas04a 1620 133 124 96 101 102 82 72 75 79 999 gnas05a 1586 217 229 166 193 gnas05a 1590 175 137 144 117 153 132 162 167 147 174 gnas05a 1600 160 108 115 146 144 137 133 119 100 100 gnas05a 1610 102 112 113 94 111 73 99 117 115 89 gnas05a 1620 113 91 87 85 76 66 63 62 999 gnas05a #### snitt sågat från största biten sida 2 gnas05a21586 200 182 143 199 gnas05a21590 174 149 142 116 127 126 161 168 153 153 gnas05a21600 161 103 125 142 155 131 121 119 101 87 gnas05a21610 98 81 103 95 104 64 84 118 90 85 gnas05a21620 117 100 94 133 105 95 78 78 85 109 gnas05a21630 91 98 87 84 94 74 999 gnas05a2#### snitt sågat från största biten sida 2