8. Städning och underhåll



Relevanta dokument
8. Städning och underhåll

SKÖTSEL- ANVISNINGAR FÖR VÄGGBEKLÄDNADER OCH GOLVBELÄGGNINGAR AV KERAMISKA PLATTOR

2. Keramik och byggkeramik

STÄDNING OCH UNDERHÅLL

Kakelbranschen informerar. av kakel och klinker

STÄDANVISNINGAR HEMMILJÖ för CC Höganäs kakel och klinker.

Materialvalsrekommendationer. för kakel och klinker. Byggkeramik Rådet. Vad, var och hur? Gruppering av keramiska plattor.

Glaserade klinker - golv Installationsstädning och daglig rengöring

10. Keramisk ordlista

3. Materialvalsrekommendationer för kakel, klinker och mosaik

Kakel och klinker är produkter av naturens eget material. miras produkter för professionellt underhåll

Centro Skötselanvisning

BEHANDLINGSSYSTEM FÖR BYGGKERAMIK

HSB BRF SKÄRSÄTRA. Instruktion för lägenheter

2Ogl.1. Torrpressade, oglaserade serie 500 och serie Technica Våtpressade, oglaserade serie 1010, 1050, 1850

OBS!!! DESSA PRODUKTER INNEHÅLLER lösningsmedel och är giftiga. De får inte konsumeras, hällas ut i avloppet eller på ett annat sätt förtäras.

S² Skötselanvisningar

Kakel i bad på rätt sätt!

1. Om Byggkeramikhandboken

Handgjorda cementplattor. Plattor med klassiska mönster som passar i både historisk och modern inredning.

AFFÄRSOMRÅDE UTGÅVA Klinkergolv. Klinkergolv. Plattor i bruk och plattor i fix. ON A SOLID GROUND Kunskap om golv sedan 1929

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr S Mar SfB (4-) Sq 4 Sida 1

BRAVISSIMO.SE NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m.

Golvplattor KMAB

Hur du sköter. vad är

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

VÄGGAR OCH TAK. Skötselråd för väggar och tak målade med Scotte 3,5, 7 och 20 Beckerplast 3, 7 och 20 Scotte GT 20 Elegant Väggfärg Matt och Halvblank

1. Välj fästmassa utifrån platta och underlag

Balkonger och terrasser utomhus. Tät- och sättsystem nr Arbetsanvisning

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisning LINOLEUM

GOLV MATERIALVAL OCH YTBEARBETNING

Skötsel och handhavandeinstruktioner för badrumsmodul Racks.

Inledning. Generellt. Kakelplattan AB Tel +4 -(0) E-post akelplattan.se

Stenskivor Sverige AB.

Rengöring och underhåll av Dekton Grip+ Halkfritt golv

Vattentätning och plattläggning på balkonger och terrasser

Tjocklek 2 3mm Vätskegenomsläpplighet ingen. Vikt ca7kg/m2 Inverkan av termochock ingen. Tryckhållfasthet 42N/mm2 Kemikalieresistens se sep info

Stekpannor MATERIAL SKÖTSEL

Vattentätning och plattläggning på balkonger och terrasser

Vad gör Activa golvvårdsprodukter unika?

MÅNGSIDIGA ARBETSYTOR AV KVARTS

Skötsel och rengöringsanvisning

ULTRATUNN NATURSTEN FÖR VÄGG OCH ANDRA YTOR. Äkta sten men lätt, flexibel och milimetertunn

Skötsel av Kährs lackerade trägolv i bostadsmiljö

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Skydd och underhåll. kakel, klinker, natursten mm.

Denna information gäller Flotex i offentlig miljö

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

Allmänna Skötselråd. Rengöring av Envisa Fläckar. Regelbunden rengöring och Underhåll. Fettfläckar. Kalkavlagring. Silikon- eller Spackelfläckar

Handledning för dig som gör det själv

ARDEX FOGAR TÅL ATT FINGRANSKAS ARDEX FOGMASSOR

Plattsättning riktlinjer för färdigt utförande

Skötselanvisning PLAST

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus

GRANITKERAMIK. båda golv och vägg, ute som inne. Alla bruna. Karlstad Kakel, Magasin 2, Löfbergskajen, Karlstad,

HÄRDPLASTBELÄGGNING FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN

PUTSARBETSBESKRIVNING

Dekorationer. 1. Pelare horisontell 2. Dubbel pelare horisontell. 1. Bård vertikal 2. Dubbelbård vertikal

LÄGGNINGSANVISNING. LÄGGNINGSTEMPERATUR Den idealiska läggningstemperaturen är 20 men den kan variera mellan 15 och 28 C.

nora tillbehör - Installations rekommendationer

Håll ditt hus rent och fräscht. med rengöringsprodukter ur Alcros Delfinserie.

Handledning. Innehållsförteckning

Källa : Byggkeramikhandboken

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD

3 år med Kakelcenter

SKÖTSELMANUAL NATURSTEN

norament trappbeläggning - Installations rekommendation

Stegljudsdämpning betongbjälklag

Stora format.

Golvspackling Råd och tips

UNDERHÅLLSHANDBOK BOSTÄDER OCH KOMMERSIELLA LOKALER. AB Gustaf Kähr Box Nybro Tel Fax

SKÖTSELMANUAL NATURSTEN

Stenskivor Sverige AB.

Förbesiktiga ytorna före det är dags för läggning med avseende på:

Limma trä och parkett

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA VÅTRUM ARBETSRÅD INOMHUS

Golvvård och golvunderhåll

Skötselinstruktion allmänt För skötsel av produkter levererade från Weland AB. Dok. Nr. LU 27 Utg. 1

Att foga och täta. Handledning för dig som gör det själv

Specialstäd i Stockholm AB

Miljöklassat. Träskyddssystem

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA

BerryAlloc Kitchen Wall

Manuell Produkter Painting The Past

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

Rengöringsanvisningar

5. Produkter för montering

Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer

50 mm UV beständig polykarbonat med plastprofilsystem X 2

M A D E I N I T A L Y

VIKTIGT! FÖRVARA GOLVPLANKORNA I OÖPPNAD FÖRPACKNING I RUMSTEMPERATUR I MINST 48 TIMMAR FÖRE LÄGGNING.

Designfog flex minuter; bruk som börjat härda får inte blandas upp igen, varken med vatten eller färskt bruk

Forbo Flooring AS Hagaløkkveien Asker Tlf.: Fax: info.norway@forbo.com

U nderhå llstips för utomhustyger. Vill du skydda och återfå lystern i dina utomhustyger?

efc 800 Betongfix aren

Byggvägledning. Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan Mölndal Tel Fax

1. Viktigt till att börja med din spis.

FORMICA MAGNETIC LAMINATE

Transkript:

8. Städning och underhåll Golv och väggar med plattor av keramik är extremt tåliga. Erfarenheter från olika typer av miljöer med hårda påfrestningar under lång tid är goda. Förutom mekaniskt slitage tål keramiken vatten och kemisk påverkan av både sura och alkaliska rengöringsmedel. Normalt behöver man dock inte ta till starka medel för rengöring och det krävs oftast ingen ytbehandling. På klinkerplattor som har en viss vattenabsorption (till exempel oglaserade rustika klinkerplattor) ger en svag såplösning ett bra resultat och en ytfilm på plattorna som skyddar mot fläckar av fett och annat. På tätsintrade plattor, typ granitkeramik och/eller glaserade plattor ska man däremot inte använda såpa eller andra feta rengöringsmedel, vanligt vatten räcker, då och då med tillsats av svagt alkaliskt rengöringsmedel främst för att bryta ytspänningen. Ett flertal omfattande jämförelser av städkostnader mellan olika golvmaterial har visat att keramiken har den lägsta kostnaden bland vanliga material. september 2008, 8: 1 (7)

8.1 Rengöring och efterbehandling i byggskedet 8.1.1 Rengöring i samband med fogning Efter avtvättning av beklädnaden/beläggningen ska inga fogrester finnas kvar på plattornas yta. En tunn cementfilm kan dock ibland bli kvar. På oglaserade eller mattglaserade plattor är det viktigt att denna avlägsnas så att inte smuts fastnar i ytan och skötseln försvåras. Detta gäller även tätsintrade plattor, det vill säga plattor med låg vattenabsorption, under cirka 0,5%. Genom tvättning med sura rengöringsmedel kan normalt cementfilmen tas bort. Använd produkter av typ Klinkerrent eller likvärdig, sur produkt. Fogarna ska vattenmättas före rengöringen och sköljas med rent vatten efteråt. Så kallade Terracottaplattor kräver speciell hantering vid fogning. För att undvika att fogmassan tränger in i plattornas yta är det lämpligt att vattenmätta dem före fogningen. 8.1.2 Efterbehandling av golvbeläggningar Beläggningar med oglaserade, ej tätsintrade keramiska plattor i torra utrymmen kan efter noggrann rengöring efterbehandlas med klinkerolja. Oljan ger ett visst skydd mot att vatten och smuts tränger in i ytan, vilket underlättar städning och rengöring senare i bruksskedet. I handeln finns också speciella polishprodukter som är avsedda för oglaserade keramiska plattor med viss vattenabsorption. Behandlingen medför att plattorna får en djupare lyster och en något mörkare färgton. Tätsintrade plattor, det vill säga plattor med låg vattenabsorption, under cirka 0,5%, eller glaserade plattor ska inte efterbehandlas. Polerade granitkeramikplattor, speciellt ljusa färger kan dock behöva en ytbehandling efter fogning. Det finns speciella impregneringsprodukter för detta ändamål hos branschens specialistföretag. Terracottaplattor ska i regel efterbehandlas. Följ tillverkarens anvisningar som ofta innebär impregnering och därefter behandling med flytande vaxprodukt. Plattor som har vattenmättats inför fogningen behöver torka 2 3 veckor innan efterbehandlingen kan göras. Bonvaxer eller andra produkter som inte är avsedda för keramiska plattor ska inte i något skede användas vid behandling av keramiska golv. september 2008, 8: 2 (7)

8.1.3 Efterbehandling av väggbeklädnader Tätsintrade plattor, det vill säga plattor med låg vattenabsorption, under cirka 0,5 %, eller glaserade plattor ska inte efterbehandlas. Oglaserade plattor på utsatta väggytor i till exempel kök kan efterbehandlas med klinkerolja som ger ett visst skydd mot fläckar av fett och liknande. september 2008, 8: 3 (7)

8.2 Rengöring av keramiska väggbeklädnader Beklädnader med kakelplattor eller glaserade klinkerplattor rengörs i första hand med vatten, eventuellt med neutralt eller svagt alkaliskt rengöringsmedel typ diskmedel eller Allrengöring. Vid kraftig nedsmutsning används i första hand mekanisk bearbetning med skursvamp eller skurborste komplettterat med alkaliskt rengöringsmedel Allrengöring. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt fogarna som smutsas lättast beroende på porositeten. Cementbundna fogar kan i våtutrymmen ibland få en beläggning som oftast är någon form av mögelpåväxt. Den beror på att organiskt material i form av tvål- och schamporester, hud och håravfall samlats i ytan och bildat grogrund för mögelsvampar. Cementen i fogmassan är alkalisk vilket skyddar mot mögeltillväxt men om organiska föroreningar blir kvar i fogen finns dock viss risk. Problemet kan undvikas genom noggrann och regelbunden rengöring med alkaliskt rengöringsmedel. Viktigt är också att ventilationen är god i utrymmet. I vanliga bostadsbadrum kan mögelpåväxt i fogar undvikas genom ökad luftväxling genom att dörren lämnas öppen under perioder av dygnet när utrymmet inte används. Om mögelpåväxt har uppstått kan denna avlägsnas genom noggrann rengöring med starkt alkaliskt rengöringsmedel typ Klorin i kombination med kraftig borstning. Vissa sura rengöringsmedel avsedda för fogrengöring finns hos branschens specialistföretag. De ska användas med försiktighet, fogar ska blötas med vatten före rengöring och noggrant sköljas efteråt. Eventuella mjukfogar bör ofta torkas rena så att smuts inte fastnar i fogmaterialet vilket också kan leda till mögelpåväxt. september 2008, 8: 4 (7)

8.3 Golv i torra utrymmen Rengöringen av keramiska golv anpassas till ytornas smutsbelastning i varje enskilt fall. Den dagliga rengöringen kan normalt bestå av torrmoppning som avlägsnar damm och andra partiklar. 8.3.1 Oglaserade, ej tätsintrade plattor För att få bort smuts som fastnat i beläggningens yta görs våtrengöring med vatten och återfettande rengöringsmedel/såplösning, normalt en gång per vecka. Behandling med såplösning ger på sikt effekt som liknar den man uppnår genom efterbehandling med klinkerolja eller impregneringsmedel avsett för oglaserade plattor. Efter längre tids användning av golvet utan städning, eller efter särskilt kraftig nedsmutsning, görs våtrengöring med vatten och alkaliskt rengöringsmedel Allrengöring / Grovrengöring. Skölj med rent vatten efteråt. 8.3.2 Glaserade plattor, mosaik och tätsintrade plattor, granitkeramik För att få bort smuts som fastnat i beläggningens yta görs en våtrengöring med vatten och svagt alkaliskt rengöringsmedel Allrengöring. Såplösning ska inte användas. Den ger en tunn beläggning på plattornas täta yta där smutsen lätt får fäste. Efter längre tids användning av golvet utan städning, eller efter särskilt kraftig nedsmutsning görs våtrengöring med vatten och alkaliskt rengöringsmedel Allrengöring / Grovrengöring. Skölj med rent vatten efteråt. Denna typ av plattor ska inte behandlas med klinkerolja eller impregneringsmedel. Undantag är polerad granitkeramik i ljusa färger som kan behandlas med speciell impregneringsprodukt. september 2008, 8: 5 (7)

8.4 Golv i våta utrymmen (Badanläggningar, storkök, livsmedelsindustrier etc.) Samtliga nämnda plattyper för golv i torra utrymmen kan också förekomma i våta miljöer. Plattor avsedda för våta golv har ofta en strukturerad yta som ger ett visst halkskydd med samtidigt kan göra ytan svårare att hålla ren. Ett effektivt sätt att rengöra sådana plattor är behandling med högtrycksspruta. Trycket i sprutan bör inte överstiga 5 MPa (50 bar). Vid högre tryck finns risk att fogarna skadas genom erosion. Munstycket ska vinklas cirka 45 grader och hållas ungefär 20 cm från golvytan. Om alkaliskt rengöringsmedel används bör detta spridas ut på golvet i torrt tillstånd. Sura rengöringsmedel måste däremot spridas på redan fuktiga ytor, annars finns det risk att cementbunden fogmassa skadas. Cementbundna fogar har en viss porositet och kan ibland, på fuktiga golvytor, vara grogrund för mögeltillväxt. Cementen i fogmassan är alkalisk vilket skyddar mot mögeltillväxt. Om organiska föroreningar blir kvar i fogen finns dock viss risk. Denna motverkas bäst genom återkommande rengöring med alkaliskt rengöringsmedel och god ventilation av utrymmet. I vanliga bostadsbadrum kan mögelpåväxt i fogar undvikas genom ökad luftväxling genom att dörren lämnas öppen under perioder av dygnet när utrymmet inte används. Om mögelpåväxt har uppstått kan denna avlägsnas genom noggrann rengöring med rengöringsmedel typ klorin i kombination med kraftig borstning. september 2008, 8: 6 (7)

8.5 Fläckborttagning Spill och läckage ska alltid torkas upp med trasa eller mjuk svamp så snart som möjligt. Vid rengöring med starka kemikalier är det lämpligt att alltid börja med väl utspädd lösning och vid behov succesivt öka koncentrationen. Prova rengöringseffekten på en liten och helst undanskymd yta. Kontrollera att rengöringsmetoden inte skadar den keramiska beläggningen/beklädnaden. Här följer några vanligen förekommande föroreningar och förslag på lämplig typ av rengöringsmedel. FLÄCKBORTTAGNING Livsmedelsfett, öl, vin, glass, hudfett, oljefilm, smörjfet, metallskrap av aluminium Alkaliskt rengöringsmedel Allrengöring eller Grovrengöring, soda eller kaustiksodalösningar. Observera att alkaliska rengöringsmedel är avfettande och därmed uttorkande för huden. Skydda ögon, slemhinnor och hud. Kalkutfällningar, cement och bruk, rostfläckar, metallskrap av stål Sura rengöringsmedel Klinkerrent, ättiksyra/ättiksprit, Murtvätt. Färgspill av oljefärg/alkydfärg, motorolja, asfaltfläckar Lösningsmedel lacknafta, T-grön Gummi, stearin, paraffin Lösningsmedel aceton, sprit, T-röd, rengöringsbensin Färgspill, akrylatfärg som inte torkat Vatten utspädning av färgen med mycket vatten och upptorkning Färgfläckar som torkat Mekanisk rengöring skrapning med rakblad Färgborttagningsmedel Kraftigt färgande vätskor, t.ex. rödvin och rödbetsspad Alkaliskt och blekande rengöringsmedel Klorin i spädning efter tillverkarens rekommendation för fläckborttagning Metallskrap på oglaserade eller mattglaserade plattor Rengöring med Klinkerrent och Scotchbrite september 2008, 8: 7 (7)

2. Keramik och byggkeramik Lerbrott i Skåne. Foto: Clas-Håkan Odelhög. Vad är keramik? Bränd lera svarar väl mycket riktigt de flesta, men vad är lera? Lera är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan förutom vatten och består av mikroskopiska fragment av mineral bergarter som granit, gnejs, fältspat Det ursprungliga råmaterialet härstammar från en vulkanisk bergart av granittyp som har täckt största delarna av kontinenternas yta. Den har brutits ner av jordens heta gaser och blivit en mjukare form av bergart som innehåller fältspat. Naturens krafter har bearbetat fältspatsmineraler som vittrat sönder under hundratals miljoner år och bildat så kallade primärleror. De är vita leror utan föroreningar, till exempel kaolinleror som bland annat är råvara till porslinsprodukter och består av rent aluminiumsilikat. september 2008, 2: 1 (22)

De mikroskopiska kornen av primärleror har under miljontals år förts bort av vattendrag, glaciärer och stormvindar. På vägen har de blandats med föroreningar som järn, kalk och andra mineral men också organiska material som förmultnade växtdelar. De har blivit färgade och mer plastiska än primärleran och kallas sekundärleror eller sedimentära leror. Föroreningarna ger leran och de färdiga keramikprodukterna deras färg; järnoxider ger röda färger medan kalk ger gulaktiga. För keramiktillverkning grävs leran upp ur marken, tidigare i gruvor, numera nästan alltid i dagbrott, och prepareras till formbara lermassor som blir plattor för golv och väggar. Lermassorna kan blandas med kvartssand för bättre stabilitet och andra tillsatsmedel som ger olika egenskaper. Olika lertyper passar till vissa sorters produkter. Den vita kaolinleran blir porslin för koppar och fat men ingår också i massan för keramiska plattor av den allra högsta kvalitén. Tätsintrade produkter med låg vattenabsorption som finns i frostbeständiga kvaliteter är oftast baserade på kaolinleror. Det gäller även plattor som vi i Sverige kallar granitkeramik, plattor av porslinkvalitet med mycket tätt gods. Bränning av leror till keramik sker vid olika temperaturer beroende på lertyper. Lågbränt gods brukar kallas lergods och bränns mellan 700 och 1200 grader C. Exempel på lergodsprodukter bland byggkeramiken är vanliga kakelplattor som har relativt poröst gods. Leror för tätare gods, så kallat stengods, bränns vid 1200 1400 grader. Klinkerplattor är av stengods, den tätaste kvalitén är porslinsplattor, så kallad granitkeramik. september 2008, 2: 2 (22)

2.1 Det började för 8 000 9 000 år sedan Keramik i olika former har man kunnat göra på olika platser i världen sedan många tusentals år. Hur det gick till och exakt när keramiken uppfanns vet vi inte. Det skedde på olika ställen i världen under lång tid, kanske först i Kina för 8 000 9 000 år sedan. Till att börja med var det primitiva föremål, krukor och liknande, som fick torka i solen och användes för förvaring av livsmedel som spannmål, olja etc. Så småningom började man bränna föremålen över öppen eld eller i primitiva ugnar sedan man upptäckt att materialet fick nya egenskaper med helt annan hållfasthet efter bränning. De första exemplen på keramik i form av plattor för golv och väggar är bland annat från Egypten. 2.1.1 Egypten och Babylon På 3000-talet f. Kr. kom egyptierna på att man kunde förbättra och försköna keramiken med glasyr, en glasmassa som smälter ut över ytan på ett redan bränt föremål och bildar en tät, blank eller matt och ofta färgad yta. Färg fick man till exempel genom att blanda in finmalda halvädelstenar i massan. Glasyren gjorde kärl täta och lätta att hålla rena. I Egypten uppstod också de första kända, glaserade keramiska plattorna. I faraogravar har man hittat glaserade plattor med inskriptioner. Exempel finns bland annat på British Museum i London. Kring ingången till Sakkarapyramiden utanför Kairo, finns en fris av glaserade keramikplattor, tillverkade för omkring 5000 år sedan. Med hjälp av kopparsalter har glasyren fått vackra, skimrande turkosblå färgtoner. Under det Mesopotamiska rikets blomstringstid 1200 500 f. Kr. gjordes de berömda relieferna av glaserade plattor som utsmyckade Ihstarporten och Processionsgatan i kung Nebukadnessars II palats i Babylon. Porten, med sina båda torn var klädda med blågröna, glaserade plattor med reliefbilder av tjurar och drakar. Den 24 meter breda Processionsgatan kantades på ömse sidor av 180 meter långa murar med omkring 60 stycken, över två meter långa lejonreliefer på varje sida. Lejonen var uppbyggda av glaserade keramikplattor i lysande färger. Babylon låg ungefär där Bagdad ligger idag och är sedan länge jämnat med marken. Vid utgrävningar för 100 år sedan hittades skärvorna av både lejon, tjurar och drakar. Fynden har sammanställts som ett jättelikt pussel och finns på olika museer i världen, den mest omfattande utställningen är på Pergamonmuseet i Berlin. Där finns delar av Ihstarporten och en lång sträcka av Processionsgatan uppbyggda i full skala. Ett lejon finns på Carlsbergs Glyptotek i Köpenhamn och en drake på Röhska Museet i Göteborg. september 2008, 2: 3 (22)

2.1.2 Nordafrika och islam Tillverkning av kakelplattor kom igång i stor skala sedan islam etablerats som religion inom stora områden i mellanöstern och Nordafrika på 600-talet e. Kr. Tekniken hade utvecklats, mönster och dekorer kunde göras i mängder av färger. Men enligt islam fick man inte avbilda naturen, varken människor, djur eller växter. Därför uppstod de slingrande arabesker och geometriska former som fortfarande är vanliga dekorer inom kakeltillverkningen i dessa trakter. 2.1.3 Till Europa 700 1200 e. Kr. Utvecklingen gick vidare i länder som Syrien, Persien, Egypten, Marocko och senare till Turkiet. På 700-talet e. Kr. spred sig konsten att tillverka kakel till Spanien via Gibraltar. Och när de nordafrikanska morerna i stora skaror flyttade till Spanien på 1100 1200-talen hade de med sig sitt kakelkunnande och tillverkning startade, främst kring de platser där de bosatte sig som Sevilla och Granada. Här finns utmärkta exempel på vacker byggkeramik att studera som de fantastiskt dekorerade palatsen Alcazar i Sevilla och den moriska kungaborgen Alhambra i Granada. Under 1300-talet och framåt spred sig kakeltillverkningen vidare till Italien, Portugal och så småningom till Holland från Spanien via Flandern. Staden Delft blev ett centrum för kakeltillverkning på 1600-talet och känd för sina blåvita plattor i små format som 10 10 cm. De känns igen på sina centralt placerade dekormotiv och ornament i alla fyra hörnen. Till Norden kom byggkeramiken på 1600-talet, till att börja med i form av grovhuggna, tegelliknande golvplattor. september 2008, 2: 4 (22)

2.2 Byggkeramik Byggkeramik är keramiska plattor, kakelplattor, klinkerplattor och mosaik. De används på golv och väggar och deras egenskaper innebär att de uppfyller en mängd olika krav. De tekniska kvaliteterna gör att keramiken sedan länge varit det självskrivna valet på väggar och framför allt på golv i utrymmen där verksamhet av skilda slag ställer funktionella krav på motståndsförmåga mot mekaniska och kemiska påverkningar. Exemplen är många; industrilokaler, brandstationer, storkök, badanläggningar, köpcenter, mängder av offentliga och andra lokaler. Här har valet av keramik ofta skett med utgångspunkt från krav som huvudsakligen är praktiska och tekniska krav på böjhållfasthet, slaghållfasthet, kemikalieresistens, rengörbarhet, hygien, halksäkerhet, färgbeständighet etc. Men keramiken har nog framför allt valts för att den är ett material där flera eller alla dessa och andra egenskaper kombineras. Mycket ofta har säkert också utseendemässiga krav varit avgörande för materialvalet. Här är urvalet så gott som obegränsat när det gäller format, färg och ytstruktur. Under de senast decennierna har byggkeramiken genomgått en utveckling som är enastående bland byggmaterial. Nya tillverkningsmetoder, råvaror och ny design gör att kakel och klinker idag finns i nya kvaliteter med exceptionella egenskaper och i ny utformning. Egenskaper som gjort att keramik idag väljs inom områden där andra material länge dominerat. Den kraftigt ökande användningen gör att tillverkningen i de stora keramikländerna ökat och sker september 2008, 2: 5 (22)

rationellt och ekonomiskt, vilket bidrar till att kostnaden för de keramiska plattorna kan hållas på en måttlig nivå. Om man ser till totalkostnad för material, montering och underhåll/skötsel över ett längre tidsperspektiv kan få, om ens något, material mäta sig med keramiken. Keramikens livslängd överstiger våra byggnaders livslängd med bred marginal. Det finns exempel på många hundra år gamla och välbehållna ytor av keramik runt om i världen. Keramiska plattor finns under en rad benämningar, namn och beteckningar som härrör från tillverkningsmetod, råvaror och egenskaper. Handelsnamnen ger inte alltid entydig information om vilken grupp den aktuella plattan tillhör och därmed vilka användningsområden den passar för. I professionella sammanhang finns tydligare indelning som är baserad på internationell standard, i Sverige tillämpad som Svensk Standard. För att kunna klassificera en platta enligt gällande standard måste man känna till dess vattenabsorption och formningsmetod. Vattenabsorptionen är ett mått på godsets öppna porositet, uttryckt i procentuell viktökning mellan torrt och vattenmättat tillstånd. Vid val av keramiska plattor är det vissa parametrar som är viktiga att känna till. Att enbart utifrån de olika produktgruppernas namn eller plattornas utseende göra ett materialval kan vara vanskligt och leda till misslyckanden. För att välja plattor för ett specifikt användningsområde bör man bland annat ta ställning till parametrar enligt nedanstående. Viktiga parametrar för val av keramiska plattor Plattkvalitet. Avgörs av formningsmetod och vattenabsorption. Det finns i huvudsak två formningsmetoder, torrpressning och strängpressning (extrudering, kallas även våtpressning). Låg vattenabsorption betyder höga hållfasthetsvärden. Vattenabsorptionen påverkar även frostbeständigheten. Färg, format och tjocklek. Val av färg och format kan ofta vara ett resultat av estetiska värderingar. Tjocklek kan väljas med hänsyn till mekaniska påverkningar vid användningen. Glaserad eller oglaserad. Glaserade plattor väljs många gånger med hänsyn till rengörbarhet, hygien och möjlighet att få olika färger. Oglaserade plattor har ofta ett mer rustikt utseende och färgvalet är i princip begränsat till det keramiska godsets färg. Ytstruktur. Speciellt för golvbeläggningar är plattornas ytstruktur en viktig parameter vid materialval. Gångtrafik, särskilt i våta lokaler, kräver olika grad av halkdämpande egenskaper hos plattorna. Även för väggbeklädnader har ytstrukturen betydelse, mest ur estetisk synpunkt men kan för vissa områden, t.ex. fasadbeklädnader och biltunnlar, också påverka ljusreflektionen. september 2008, 2: 6 (22)

2.2.1 Formningsmetoder Formningsmetod kan vara strängpressning eller torrpressning. Den i särklass vanligaste metoden, världen över är torrpressning. Strängpressning (extrudering, kallas även våtpressning) Strängpressning innebär att plastisk lermassa, med vattenhalt omkring 15%, pressas genom munstycken till en lersträng och kapas till ämnen, vanligen i form av dubbla plattor, sammanhängande med baksidorna mot varandra. Efter torkning och bränning delas ämnena till enstaka plattor. Man kan lätt avgöra om en platta är strängpressad genom att titta på baksidan som i så fall har längsgående rillor och spår av brottytor från de delar som förbundit den med en annan platta. Strängpressning ger produkter som ofta har ett rustikt utseende. Plattornas ytstruktur blir grövre än vid torrpressning genom att massan oftast innehåller korn av bränd och krossad lera (chamotte). Den grövre ytan ger en viss halkdämpning när våtpressade, oglaserade plattor används på golv. Kanter och hörn hos strängpressade plattor är svagt avrundade. Lermassans relativt höga vattenhalt ger större krympning under torkning och bränning än vid torrpressning. Tillåtna måtttoleranser enligt gällande produktstandard är större än för torrpressade plattor, vilket innebär att fogarna på golv och väggar med strängpressade plattor i regel bör utföras relativt breda. Efter torkning och eventuell glasering bränns plattorna i 1200 1300ºC. Flödesschema för strängpressning av keramiska plattor. september 2008, 2: 7 (22)

Torrpressning Torrpressning sker genom att en relativt torr lermassa i pulverform pressas i stålformar under högt tryck. Lermassan kan ha en vattenhalt på 2 5%, vilket innebär måttlig krympning under tillverkningen. Gränserna för tillåtna måttavikelser enligt gällande produktstandarder är bland annat av den orsaken snävare än för våtpressade plattor. Torrpressade plattor kan därför monteras med smalare fogar än strängpressade. Exempel på produkter är kakelplattor, men en mängd andra kvaliteter, glaserade eller oglaserade för golv och för väggar är torrpressade. Bränning av torrpressade plattor sker i temperaturer mellan 800 och 1300 C beroende på typ av lera. Både lergods och stengods förekommer som torrpressade plattor. En torrpressad platta känns lätt igen genom att man tittar på baksidan. Den har ett regelbundet mönster av förhöjningar eller fördjupningar, oftast i form av ett rutnät. Flödesschema för torrpressning av keramiska plattor. september 2008, 2: 8 (22)

En torrpressad plattas baksida kan lätt kännas igen genom dess typiska rutmönster, som kan bestå av fördjupningar eller förhöjningar av olika form. En strängpressad (våtpressad) plattas baksida kännetecknas av längsgående rillor och spår av brottytor från delar som förbundit den med en annan platta under torkning och bränning september 2008, 2: 9 (22)

2.3 Produktgrupper Internationellt finns en mängd olika beteckningar och indelningar av keramiska plattor i produktgrupper med avseende på råvaror, egenskaper, tillverkningsmetod m m. I Sverige brukar vi förenkla sammanhangen genom att nöja oss med tre huvudsakliga produktgrupper i dagligt tal. PRODUKTGRUPPER Kakelplattor Klinkerplattor Mosaik Internationella och mer vetenskapliga och tillverkningsorienterade produktgrupper förekommer i olika länder. Här följer några sådana och deras karaktäristiska egenskaper. Fajans: Ursprungligen lergods med vit ogenomskinlig tennglasyr. Fajans är namnet på kakelplattor i vissa länder, bl.a. Norge. Ingår i gruppen kakelplattor. Namnet kommer från den italienska staden Faenza. Majolika: Beteckning på italiensk fajans. Ingår i gruppen kakelplattor. Ordet kommer från ön Mallorca som var en viktig mellanhamn vid skeppning av majolika från Spanien till Italien Monocottura: Italiensk benämning på vissa typer av torrpressade plattor som är engångsbrända, d.v.s. gods och glasyr är brända vid samma tillfälle. Plattorna har låg vattenabsorption och ingår i gruppen klinkerplattor. Monoporosa: Italiensk benämning på engångsbrända torrpressade plattor med grå-vitt eller gul-rött gods med vattenabsorption >10 %, d.v.s. kakelplattor. Bicottura: Italiensk benämning på torrpressade plattor som är tvågångsbrända, d.v.s. gods och glasyr är brända vid två olika tillfällen. Plattorna kan ha olika vattenabsorption och ingå i båda grupperna kakel- och klinkerplattor. Grès: Det franska ordet för stengods som avser plattor med låg vattenabsorption. Ingår i gruppen klinkerplattor. Gres porcellanato: Italiensk benämning på plattor av porslinskvalitet med mycket låg vattenabsorption. (engelska: porcelain stoneware). Kallas i Sverige granitkeramik men har ingenting med naturstensmaterialet granit att göra. De ingår i gruppen klinkerplattor. Cotto: Plattor av oglaserat lergods med rödgul till brun färg. Har ofta hög vattenabsorption och kallas i Sverige terracotta. Andra namn förekommer, i Italien cotto toscano, i Spanien gres catalan i Frankrike terre cuite. De brukar räknas till gruppen klinkerplattor även om vattenabsorptionen ibland är högre än normalt för denna grupp. september 2008, 2: 10 (22)

2.3.1 Kakelplattor I Sverige samlar vi, inom gruppen kakelplattor torrpressade, glaserade plattor med vattenabsorption mellan 10 och ca 20%. Kakel tillverkas vanligen av spraytorkade lermassor i pulverform, vattenhalt 4 5%, som pressas under högt tryck i stålformar och bränns i temperaturer kring 1000ºC. Bränning skedde traditionellt i gas- eller oljeeldade tunnelugnar där plattorna är lastade i kassetter på vagnar som rör sig långsamt genom ugnen. Numera är det vanligare att plattorna tillverkas i en kontinuerlig process med pressning, glasering och därefter bränning i rullugnar där plattorna vandrar fram på roterande rullar av eldfast material. Efter bränning sker sortering och ofta helt automatisk förpackning i paket och på pallar. Kakelplattor är glaserade, det vill säga på framsidan täckta av en glasmassa som har smält ut över ytan, antingen i samband med bränningen av själva godset, eller vid en ytterligare bränning. Glasyren ger en tät, blank eller matt yta som gör en kakelklädd vägg lätt att hålla ren. Den i sammanhanget låga bränntemperaturen tillåter relativt klara och starka färger. Dekorer förekommer ofta och kan appliceras på olika sätt. Den ursprungliga metoden är handmålning som fortfarande förekommer i begränsad omfattning. Vanligast är screentryck (seriegrafi) eller en form av offsettryck med hjälp av valsar. september 2008, 2: 11 (22)

Mer komplicerade bilder kan överföras till redan brända och oftast grundglaserade plattor genom dekalteknik (dekalkomani). Metoden innebär att ett mönster trycks med glasyrer på en dekal av organsikt material som försvinner i ugnen varvid dekorbilden hamnar på plattan och bränns fast. Kakelplattor har jämförelsevis poröst gods och används normalt på väggar, och endast inomhus i vårt klimat. Vissa typer av kakelplattor kan användas på golv i badrum och liknande, men då krävs tjocklek på min. 7 8 mm och en glasyr som tål måttlig gångtrafik och inte är slät/blank med tanke på halkrisken. Kakelplattor är på grund av den relativt höga porositeten inte lämpade för värmegolv. Användning av kakelplattor på golv bör endast förekomma efter rekommendation av tillverkare. För golv väljs normalt klinkerplattor. Lister och andra dekorelement tillverkas ofta genom third firing, som innebär att produkten bränns en tredje gång då speciella effekter adderas. I samband med konstnärliga utsmyckningar och liknande kan ännu fler bränningar förekomma. september 2008, 2: 12 (22)

2.3.2 Klinkerplattor Glaserade klinkerplattor. Oglaserade klinkerplattor. Klinkerplattor har tätsintrat gods med låg vattenabsorption. De tillverkas genom torrpressning eller strängpressning (extrudering). Torrpressning av klinkerplattor går till i princip på samma sätt som för kakel, enligt 3.1.1 ovan, med skillnaden att presstrycket kan vara högre och vattenhalten i lerpulvret lägre. september 2008, 2: 13 (22)

Strängpressning, eller extrudering, sker genom att en plastiskt formbar lermassa vattenhalt ca 15%, pressas genom munstycken som ger en lämplig profil, vanligen för två plattor sammanhängande med baksidorna mot varandra. Metoden kallas också våtpressning. Ursprungligen avsåg ordet klinker endast de strängpressade, glaserade eller oglaserade plattor som tillverkas dubbla. Så är det fortfarande i vissa länder. Numera har vi i vårt land samlat alla typer av strängpressade (våtpressade) eller torrpressade plattor med vattenabsorption under 10% eller vanligen mellan 0 och ca 7% inom gruppen klinkerplattor. Ordet klinker kommer från tyskans klingen och innebär att det relativt täta godset ger plattorna en viss klang om man slår på dem. Klinkerplattor bränns vid en i detta sammanhang hög temperatur, 1200 1400ºC, och förekommer både oglaserade och glaserade. De har högre mekanisk och kemisk resistens än kakelplattor och finns i frostbeständiga kvaliteter. Den huvudsakliga skillnaden mellan kakel- och klinkerplattor är att klinker med sitt tätare gods har bättre hållfasthetsegenskaper och större beständighet mot olika påverkningar såsom avnötning, frost, kemikalier etc. september 2008, 2: 14 (22)

2.3.3 Klinkerplattor, speciella kvaliteter Inom gruppen klinkerplattor finns några grupper som kräver speciell uppmärksamhet. Plattor i porslinskvalitet, granitkeramik Torrpressade plattor med mycket låg vattenabsorption, ofta nära 0,1%, och med mycket goda hållfasthetsegenskaper kallas i Sverige granitkeramik, men har inget med naturstenen granit att göra. I andra länder har de i regel namn som innehåller ordet porslin på respektive språk (exempel: engelska porcelain tiles ). Till granitkeramiken används speciella porslinsleror, främst vitbrännande kaolinleror. Dessa är mycket finmalda innan de pressas till plattor under mycket högt presstryck. Bränning sker i höga temperaturer. Porslinsplattorna kan tillverkas i mycket stora format. Kantmått på över en meter är inte ovanliga. Dessa stora plattor används till bänkskivor, fasadplattor i ventilerade system och på installationsgolv. Måttnoggrannheten för porslinsplattor är mycket god, vilket innebär att fogarna i ett golv kan göras relativt smala. Man kan oftast på beställning få plattor som är måttjusterade (engelska rectified ). Det innebär att kanterna har sågats så att plattorna får exakta mått och kan monteras med minimala fogar (1 1,5 mm). Att lägga eller sätta plattor helt utan fogar är i allmänhet inte att rekommendera med tanke på att skadliga spänningar orsakade av deformationer i underlaget kan fortplantas från platta till platta och förorsaka vidhäftningsbrott eller andra skador. september 2008, 2: 15 (22)

Porslinsplattor tillverkas glaserade och oglaserade. Oglaserade plattor kan även levereras polerade till blank yta. Den här plattypen tål kraftig nötning, till exempel på golv i offentliga sammanhang som köpcenter och flygterminaler. De kan läggas utomhus på ytor med kraftig gångtrafik. Glasyrerna kan förses med ytstrukturer som ger halkdämpande effekt. Plattornas låga vattenabsorption innebär att golvytor är mycket lättstädade. Porslinsplattor ( granitkeramik ) väljs därför ofta för golv i offentliga lokaler med intensiv gångtrafik och höga krav på hygien och trivsel. Plattornas egenskaper, nästan ingen sugförmåga och extremt hårt gods kräver vissa hänsyn vid läggning och hantering. Fästmassan ska normalt vara cementbunden, modifierad med polymerer för förbättrad vidhäftning och deformationsförmåga. Fogmassa ska också väljas med hänsyn till plattornas vattenabsorption. Borrning och sågning måste göras med vattenkyld diamantborr och vattenkyld såg med diamantklinga. september 2008, 2: 16 (22)

Cottoplattor ( Terracotta ) Så kallade terracottaplattor, (italienska cotto toscano, spanska gres catalan, franska terre cuite ) är normalt våtpressade av lokala leror som ger plattor med mycket rustikt utseende och skiftande egenskaper. Måttnoggrannhet för vissa typer kan vara låg. Godset kan ibland vara mycket poröst, vattenabsorption 3 15% eller i enskilda fall mer. Plattorna används på golv. De måste normalt blötläggas för total vattenmättnad innan fogning för att förhindra att cementbundna fogmassor tränger ner i det porösa godset. Sådana föroreningar är mycket svåra eller omöjliga att avlägsna. Golv med terracottaplattor måste normalt ytbehandlas innan de tas i bruk. Före ytbehandling av golvytor måste plattorna vara helt torra. Det kan ta upp till 2 3 veckor. Plattorna bör användas med försiktighet på golv i anslutning till entréer eller golv med stark belastning av gångtrafik. De bör undvikas på betongunderlag direkt på mark och i utrymmen som kan utsättas för fukt. Det är viktigt att noggrant ta reda på tillverkarens anvisningar för läggning, fogning och underhåll. Ofta finns speciella ytbehandlingsprodukter för aktuella plattor. Gjutna plattor Plattor för speciella ändamål, till exempel konstnärliga utsmyckningar tillverkas ibland genom gjutning med flytande lermassa i formar vanligen av gips. Samma metod används bland annat för tillverkning av sanitetsporslin. Gjutna plattor tillverkas inte industriellt som standardprodukter och omfattas inte av någon nationell eller internationell produktstandard. september 2008, 2: 17 (22)

2.3.4 Mosaik Mosaik är glaserade eller oglaserade klinkerplattor i små format, normalt mindre än 100 100 mm och ner till omkring 10 10 mm. Formen på de enskilda plattorna kan, förutom kvadratiska eller rektangulära, vara runda eller oregelbundna. De levereras, och sätts eller läggs på väggar eller golv, monterade på ark sammanhållna med nät på baksidan eller papper på framsidan. Nätet på baksidan är i allmänhet av nylon eller liknande, men ibland förekommer nät av papper. Mosaik med nät av papper på baksidan ska inte användas i våtutrymmen eller utomhus. Mosaik med papper på framsidan monteras med pappret kvarsittande, fram till före fogning då det avlägsnas genom vattentvättning. Det förekommer också mosaik av glas och av natursten. Dessa hanteras i princip på samma sätt som keramisk mosaik. 2.3.5 Övriga plattor, ej keramiska Som golv- och väggmaterial förekommer också en rad olika typer av naturstensplattor såsom marmor, kalksten, travertin, skiffer, granit. Så kallad sjösten är inte keramik, som ibland felaktigt uppges, utan plattor av marmor eller kalksten som behandlats för att få ett rustikt och slitet utseende. De har ofta relativt hög vattenabsorption. Plattor av cementmosaik, terazzoplattor används på golv i princip på samma sätt som keramiska plattor. I denna handbok behandlas keramiska produkter, alltså plattor av bränd lera. Information om naturstenprodukter finns bland annat i Stenhandboken utgiven av Sveriges Stenindustriförbund, hemsida www.sten.se september 2008, 2: 18 (22)

2.4 Klassificering enligt Svensk Standard Sverige är medlem i den europeiska organisationen för standardisering, CEN, (franska: Comité Européen de Normalisation). Byggkeramikrådet har sedan verksamhetens början i slutet av 1980-talet deltagit aktivt i arbetet inom CEN. Bland annat har BKR haft svenska delegater i två arbetsgrupper; CEN TC67WG3 som arbetat fram standard för fästmassor samt CEN TC67 WG4 som arbetat med konstruktion och installation av keramiska plattor. WG4:s arbete har resulterat i en teknisk rapport: Ceramic tiling. Technical report on design and installation. CEN har genom samarbete med representanter för de 18 medlemsländerna i arbetsgrupper tidigare bland annat tagit fram produktstandarder för keramiska plattor. Från mitten av 1970-talet har en gemensam produktstandard utarbetad av CEN tillämpats i hela Europa och som Svensk Standard i Sverige. Huvudstandarden heter SS-EN 87 och hänvisar till åtta produktstandarder. SS-EN 87 med tillhörande produktstandarder har översatts till svenska av Byggkeramikrådet och gavs ut av SIS 1991. Numera gäller europeisk standard EN 14411:2007, implementerad som nationell standard i Sverige under namnet SS-EN 14411:2007. Tidigare provisorisk produktstandard ISO/EN 13006:1998 har omarbetats och ingår i den europeiska standarden EN 14411:2003. Den är implementerad i medlemsländerna som nationell standard och översatt till svenska språket genom Byggkeramikrådet. Den kommer att ges ut av SIS, Standardiseringskommissionen i Sverige. Standarden kan tills vidare beställas från SIS och kan levereras på engelska på papper eller digitalt. september 2008, 2: 19 (22)

2.4.1 Europeisk standard SS-EN 14411:2007. Keramiska golv- och väggplattor definitioner, klassificering, egenskaper och märkning. Med hänsyn till formingsmetod är plattorna indelade i tre klasser: A = Strängpressade (extruded, våtpressade) B = Torrpressade Med hänsyn till vattenabsorption och formningsmetod framgår vilken grupp och produktstandard som gäller den aktuella plattan enligt följande tabell. Klassificering av keramiska plattor med hänsyn till vattenabsorption och formningsmetod enligt SS EN 14411:2007. Formningsmetod Grupp I E 3% Grupp II a 3% < E 6% Grupp II b 6% < E 10% Grupp III E > 10% A Strängpressade Grupp AI a E 0,5% (Se bilaga M) Grupp AI b 0,5% < E 3% (Se bilaga A) Grupp AII a 1 a (Se bilaga B) Grupp AII a 2 a (Se bilaga C) Grupp AII b 1 a (Se bilaga D) Grupp AII b 2 a (Se bilaga E) Grupp AIII (Se bilaga F) B Torrpressade Grupp BI a E 0,5% (Se bilaga G) Grupp BI b 0,5% < E 3% (Se bilaga H) Grupp BII a (Se bilaga J) Grupp BII b (Se bilaga K) Grupp BIII b (Se bilaga L) a b Grupp AII a och AII b är indelade i två delar (Del 1 och 2) med olika produktspecifikationer. Grupp BIII innefattar endast glaserade plattor. Endast små mängder oglaserade torrpressade plattor tillverkas med en vattenabsorption större än 10%. Dessa innefattas inte i denna produktgrupp. Av standarden framgår vilka fysikaliska och kemiska krav som ställs på de olika produktgrupperna. september 2005, 2: 20 (22)

2.4.2 Tillämpliga produktstandarder TILLÄMPLIGA PRODUKTSTANDARDER För strängpressade plattor med vattenabsorption E 0,5%. SS EN 14411:2007 bilaga M. För strängpressade plattor med vattenabsorption E = 0,5 3%. SS EN 14411:2007 bilaga A. För strängpressade plattor med vattenabsorption E = 3 6%. SS EN 14411:2007 bilaga B och C. För strängpressade plattor med vattenabsorption E = 6 10%. SS EN 14411:2007 bilaga D och E. För strängpressade plattor med vattenabsorption E >10%. SS EN 14411:2007 bilaga F. För torrpressade plattor med vattenabsorption E = 0 0,5%. SS EN 14411:2007 bilaga G. För torrpressade plattor med vattenabsorption E = 0,5 3%. SS EN 14411:2007 bilaga H. För torrpressade plattor med vattenabsorption E = 3 6%. SS EN 14411:2007 bilaga J. För torrpressade plattor med vattenabsorption E = 6 10%. SS EN 14411:2007 bilaga K. För torrpressade plattor med vattenabsorption E >10%. SS EN 14411:2007 bilaga L. september 2008, 2: 21 (22)

2.5 Miljöaspekter Keramiska plattor, är liksom all annan keramik vi omger oss med i det dagliga livet, tillverkade av leror som bränns vid hög temperatur. Precis som våra tallrikar, kaffekoppar och vårt sanitetsporslin är materialet i plattorna oskadligt för vår miljö, vid tillverkning, användning och när vi någon gång i framtiden ska göra oss av med det. 2.5.1 Keramiska plattor och miljön Den höga temperaturen vid bränningen (800 1 400 grader C) gör att den färdiga plattan inte avger några organiska eller oorganiska ämnen. Vid kvittblivning kan materialet användas som fyllnadsmassor eller deponeras på avfallsanläggning som inert avfall. Med inert avfall menas avfall som inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte upp, brinner inte och bryts inte ner biologiskt. Exempel på andra material som kan utgör inert avfall är grus, sten, tegel och betong. Efter rensning från bruk och fogmassor kan hela plattor efter varsam rivning återanvändas. De höga bränntemperaturerna kräver naturligtvis åtgång av energi. Ugnarna eldas vanligast med naturgas eller lågsvavlig olja. Den mängd energi som går åt för att tillverka en kvadratmeter plattor bör dock ställas i relation till den långa livslängden. En plattas ekonomiska livslängd brukar anses vara cirka 50 år. Dess praktiska livslängd är ju avsevärt mycket längre och kan räknas i tusentals år! 2.5.2 Fästmassor, fogmassor och tätskikt Produkter för sättning, läggning och fogning av keramiska plattor består till allra största delen av naturmaterialen sand och cement. I mängder omkring några enstaka procent förekommer tillsatser av polymerer d.v.s. plaster. Dessa har ingen skadlig påverkan av miljön och finns i små mängder, inkapslade i sand och cement bakom plattorna. Cementbundna fäst- och fogmassor betraktas, liksom keramik, som inert ( inkapslat, okänsligt för kemiska reaktioner) avfall och kan vid kvittblivning användas som fyllnadsmassor eller deponeras i avfallsanläggning utan risk för skadlig miljöpåverkan. september 2008, 2: 22 (22)