SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR,

Relevanta dokument
SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID.

VAD PÅVERKAR DET SVENSKA OPINIONSKLIMATET?

ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID.

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Statsvetenskapliga institutionen

OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR

SOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU.

Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

SOM-SEMINARIET

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

D on t worry, be happy sjöng Bobbie McFerrin i det tidiga 1990-talet1. Och

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Novus Rapport Svenskars oro för omvärlden

VI MÅSTE TA MÄNNISKORS ORO PÅ ALLVAR

Global oro ur ett svenskt perspektiv. Göteborgs universitet

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap.

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Utvecklingen av partisympatier : Kristdemokraterna

Novus Group International AB Sid 1/5

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Statsvetenskapliga institutionen

Västsvenska SOM-seminariet 2016

SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016

Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG.

Utvecklingen av partisympatier : Centerpartiet

Evenemangskonsumtion. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:13]

Utvecklingen av partisympatier : Folkpartiet

Utvecklingen av partisympatier : Moderaterna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Åsikter om energi och kärnkraft

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Utvecklingen av partisympatier : Vänsterpartiet

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

Utvecklingen av partisympatier : Socialdemokraterna

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Per Oleskog Tryggvason Henrik Oscarsson

Vetenskapen i Samhället under ett decennium en analys av SOM-undersökningarna

Åsikter om energi och kärnkraft

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

RESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Rubrikerna.

Svensk alkoholopinion 2014

Svensk alkolholopinion

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

FUTURION 28 AUGUSTI 2018

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Värdegrund på Alfa-kassan

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

Rapport: Synen på politiken sedan 2014

Många uppfattar oro som något djupt personligt, som en känsla man som individ

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften.

Får man säga vad man vill på nätet?

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Välkommen till framtiden

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Valdeltagande i Sverige

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Att leva, bo och verka i Skåne

Novus Opinion. Vilka är Sverigedemokraternas sympatisörer?

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Transkript:

SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR, MARIA.SOLEVID@POL.GU.SE

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Dagens presentation 1. Vad innebär samhällsoro? 2. Vilka samhällsområden oroar vi oss för [inför framtiden] år 2017? 3. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera på kort sikt? 4. Vilka skillnader finns det i orosbedömningar mellan olika grupper? 5. Varför är samhällsoro en politiskt relevant känsla? 6. Vilka är samhällsorons politiska konsekvenser?

1. Vad innebär samhällsoro? STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Oro som känsla Enligt teorin om affektiv intelligens bevakar hjärnas neurologiska övervakningssystem vår omgivning för att upptäcka avvikelser. Ökad oro förlitar oss mindre på invanda rutiner hjärnan blir mer informationssökande och vi blir mer uppmärksamma. Oro är en mer latent känsla jämfört med ex. ilska Amerikansk forskning visar att oroliga väljare förlitar sig mindre på sin partiidentifikation och blir mer sakfrågefokuserade samt att de både söker och kommer ihåg mer politisk information

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Samhällsoro som känsla Oro som personlig egenskap vs oro som ett mer tillfälligt tillstånd. Samhällsoro handlar om uppfattningar om risk och hot på den samhälleliga nivån vilket är skilt ifrån oro som rör en själv. Samhällsoro är en respons på ett uppfattat externt hot över vilket man har liten kontroll över. Responsen är ökad vaksamhet och lyhördhet. Vad vi oroar oss för varierar därför över tid beroende på vad som händer i vår omvärld och vår egen uppfattning av de externa hoten. Samhällsoro i SOM-undersökningen handlar om oro inför framtiden.

Enkätfrågan om samhällsoro i den nationella SOMundersökningen 2017, formulär 4: www.som.gu.se

Enkätfrågan om samhällsoro i den nationella SOMundersökningen 2017, formulär 6: www.som.gu.se

2. Vilka samhällsområden oroar vi oss för [inför framtiden] år 2017? STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Oro inför framtiden 2017 (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN 3. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera på kort sikt?

Oro inför framtiden, 2016-2017 (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Oro inför framtiden, 2015-2017 (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN 4. Vilka skillnader finns det i orosbedömningar mellan olika grupper?

Oro bland kvinnor och män (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Mängden oro bland kvinnor och män (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Oro bland V resp SD-sympatisörer (andel mycket orolig) STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN 4. På vilket sätt är samhällsoro en politiskt relevant känsla?

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Varför samhällsoro är en politiskt relevant känsla Bedömningar eller erfarenheter av den samhälleliga nivån (sociotropiska erfarenheter) påverkar mycket lättare politiskt beteende än personliga erfarenheter Omtvistade frågor i forskningen: Hur omedelbar behöver en förändring eller ett hot vara för att orsaka oro? Hur länge måste känslan sitta i? Hur extern eller objektiv måste oron vara för att vara politiskt relevant? Hur handskas människor med risker, hot och osäkerhet som har med politik att göra? 1. Ökad vaksamhet och lyhördhet. Människor intresse och informationssöknings sporras för att få utlopp för oron (oro som mobiliserande känsla högre politiskt intresse)

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Varför samhällsoro är en politiskt relevant känsla, forts Oro kan direkt påverka politiskt förtroende och systemstöd: om man inte tror att de som sitter vid makten kan hantera hotet minskar stödet. Reaktioner på hotande politiska händelser (ex krig/konflikter) har visat sig påverka politiskt förtroende negativt. Ytterligare forskning visar att i krissituationer brukar medborgare ofta skylla på makthavarna. I Sverige har vi höga förväntningar på att de styrande politikerna ska lösa krissituationer och när det inte sker blir resultatet istället lägre förtroende. 2. Människor reagerar på risk och osäkerhet med mer oro vilket leder till undvikande/tillbakadragande (oro som förlamande känsla lägre politiskt förtroende/stöd för demokratin)

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Att mäta den sammantagna nivån av samhällsoro 1=Inte alls orolig för samtliga områden, 4=Mycket orolig för samtliga områden 11 områden mäts i formulär 4, 12 områden i formulär 6 Medelvärde samhällsoro formulär 4: 2,92 Cronbach s alfa: 0,80 (0-1, 1=alla frågor mäter exakt samma underliggande dimension) Medelvärde samhällsoro formulär 6: 3,15 Cronbach s alfa: 0,80

5. Vilka är samhällsorons politiska konsekvenser? STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Samhällsoro och politiskt intresse STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. Kommentar: Bilden illustrerar resultat från en regressionsanalys och visar hur olika grad av samhällsoro ger upphov till olika högt politiskt intresse under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst och partisympati.

Samhällsoro och bedömning av den svenska demokratin STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. Kommentar: Bilden illustrerar resultat från en regressionsanalys och visar hur olika grad av samhällsoro ger upphov till olika bedömningar av den svenska demokratin under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst och partisympati.

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Sammanfattning av samhällsorons politiska konsekvenser Högre samhällsoro är förknippat med [något] högre politiskt intresse. Högre samhällsoro är förknippat med [något] mindre positiva bedömningar av den svenska demokratin Även om effekterna är blygsamma vet vi att de är konsekventa över tid.

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Slutsatser om svensk samhällsoro Samhällsområden vi oroar oss mest för 2017 handlar om miljö/klimat, terrorism och brottslighet. Områden med relativt sett hög andel oro 2016 har ökat ännu mer 2017, medan områden med relativt sett lägre oro 2016 ligger stabilt 2017. Systematiskt högre oro bland kvinnor. De mest oroliga partisympatisörerna V och SD oroar sig för helt olika samhällsområden. MEN, samhällsoro är också ett mer generellt fenomen: oroar man sig för en sak, oroar man sig också för andra saker Samhällsoro har både positiva och negativa politiska konsekvenser högre politiskt intresse men lägre nöjdhet med demokratin bland de mest samhällsoroliga

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! FÖLJ GÄRNA VÅR FORSKNING: Statsvetenskapliga institutionen, GU: www.pol.gu.se, Facebook: Department of Political Science, University of Gothenburg SOM-institutet: www.som.gu.se, Facebook: SOM-institutet, @SOMinstitutet Svenska valforskningsprogrammet: www.valforskning.pol.gu.se, Facebook: Valforskningsprogrammet, @Valforskning Politologerna: https://politologerna.wordpress.com/, Facebook: Politologerna, @politologerna