Utbyggnad av Billingebacken, Skövde kn kulturhistoriskt underlag

Utbyggnad av Billingebacken, Skövde kn kulturhistoriskt underlag Kulturhistoriskt underlag Billingebacken, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland Maria Norrman Västergötlands museum Rapport 2017:11

Utbyggnad av Billingebacken, Skövde kn kulturhistoriskt underlag Kulturhistoriskt underlag Billingebacken Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland Maria Norrman

Författare/rapportansvarig: Maria Norrman Omslagsbild: Väg upp mot Strupen vid Billingebacken Västergötlands museum Box 253 532 23 Skara Tel 0511-260 00 www.vastergotlandsmuseum.se

Innehåll: Inledning och bakgrund...1 Genomförande och underlag...1 Landskapsbild...2 Kulturhistorisk bakgrund...3 Käpplunda gruva...5 Bergrummet Lärkan...7 Fornlämningar...8 Resultat...10 Inventering inom området...10 Värdering av påträffade lämningar...13 Antikvarisk bedömning och förslag till fortsatta åtgärder...14 Referenser...15 Bilaga

INLEDNING OCH BAKGRUND Inför Skövde kommuns planer på en utbyggnad av Billingebacken i Skövde kommun har Västeröglande museum som en del i projekteringen fått i uppdrag att ta fram ett kulturhistoriskt planeringsunderlag. Resultatet ska ingå som en del i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommunen avser att ta fram. Projekteringen inbegriper en ny nedfart norr om befintlig nedfart. Denna ska sträcka sig genom hela området från Billingehus ner till Käpplunda gärde. I den östligaste delen planeras för en dalstation för gondollift samt en parkering invid denna. I den västligaste delen en toppstation invid hotell Billingehus. Syftet med det kulturhistoriska planeringsunderlaget är att identifiera, beskriva, förklara och värdera de kulturvärden som finns inom området och som kan komma att beröras av utbyggnaden. Figur 1. Överblick över tänkt projektering. Bild från Skövde kommuns planeringsunderlag. Genomförande och underlag Inledningsvis har översiktliga arkiv- och kartstudier utförts för att få kunskap om områdets historiska markutnyttjande. Här har information hämtats från Lantmäteriets kartarkiv och FMIS - Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Dessutom har en genomgång av relevant litteratur gjorts. Besök har gjorts hos bostadsrättsföreningen Dalslänten som låtit Västergötlands museum ta del av ett omfattande material om den fd verksamheten i området kring Käpplunda gruva. Man har i sin föreningsverksamhet samlat 1

in och tagit fram en mängd material av olika typer som behandlar detta. Materialet har lämnat underlag till kunskap och förståelse för områdets historiska nyttjande. En fältinventering av hela området har utförts under juli och augusti. Resultatet har sammanställts i föreliggande rapport där en analys/värdering av påträffade kulturhistoriska lämningar har gjorts. Fornlämning. Fornlämningar skyddas av KML (Kulturmiljölagen). Till en fornlämning hör ett så kallat fornlämningsområde, vilket är ett område runt själva lämningen på land eller på botten som behövs för att ge ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningsområdets storlek varierar från fall till fall och bestäms av länsstyrelsen. Även fornlämningsområdet är skyddat enligt KML. Länsstyrelsen beslutar om ingrepp i en fornlämning. Övrig kulturhistorisk lämning Denna typ, till exempel stenmurar. röjningsrösen och yngre bebyggelselämningar tillkomna efter 1850, har också ett stort kulturhistoriskt värde. Övriga kulturhistoriska lämningar skyddas inte av KML, men kan rymmas inom andra lagrum, som exempelvis Skogsvårdslagen. Övriga kulturhistoriska lämningar registreras i många fall i FMIS. AU2-områden Detta är ett område (inte en lämning), som på grund av sin topografi och/eller fornlämningsmiljö kan förväntas innehålla tidigare inte kända fornlämningar belägna under mark. Åtgärden här föreslås bli arkeologisk utredning steg 2 om markingrepp ska ske i området. Syftet med denna är att till exempel genom sökschaktsgrävning eller provgropsgrävning för hand fastställa om lagskyddad fornlämning finns. Ej kulturhistorisk lämning Är sådana lämningar eller naturbildningar som är så lika en fornlämning att förväxling kan ske. Landskapsbild Berört område ligger på platåberget Billingens östra sida, i västra kanten av Skövde. Området är beläget i en brant östsluttning av berget. Nivåerna sträcker sig mellan 180-280 meter över havet. Längst i väster är en diabasbrant/stup med en höjd på ca 20-25 meter. I nederkant av detta är ett rasområde med klippblock. Nedanför denna är en relativt brant sluttning som på 2

sina ställen bryts av mer plana platåer/avsatser. Här består jordarten av en sandig morän. I områdets östligaste del ligger kalkstens- och alunskifferlagren ytligt. Här är terrängen starkt påverkad av den under lång tid pågående verksamheten kopplad till kalkframställning. Här är ett större stenbrott fullt synligt i sydöst. Medan delar av detta i nordväst fyllts igen och idag upplevs som ett tippområde. I områdets sydvästra del är Billingebacken, en slalombacke. Upp till befintlig liftstation leder en bilväg med en grusad parkeringsyta. Från denna går en äldre grusväg upp genom området. Idag nyttjad som promenad- och cykelväg. Vegetationen utgörs idag till största delen av skogsmark i form av lövskog. I väst ligger hotell Billingehus med befintlig bebyggelse etc. I övrigt är området idag obebyggt men gränsar i sin östra del till bostadsområden. Figur 2. Diabasbranten nedanför Billingehus skymtar mellan lövträden. Kulturhistorisk bakgrund Berört område ligger på mark som hört till Käpplunda by. Käpplunda finns omnämnt i skriftliga källor från tidigt 1400-tal. På de äldsta studerade kartorna, storskifteskartor över byns inägomark, åker- och ängsmark, från 1785 respektive 1787 utgörs hela det berörda området av ängsmark till Käpplunda by. Denna gränsar i sin tur till i väster och norr till utmarksområdet kronoparken Billingen. Denna tar i väster vid ovanför diabasbranten där bl a Billingehus idag är beläget. Vid tidpunkten för laga skifte år 1839 upprättas en ny karta. Inte heller på denna finns något kalkbrott markerat. Möjligen ligger delar av det äldsta brottet utanför och norr om dessa kartors område. 3

Figur 3. Del av storskifteskartor över Käpplunda by från 1785 och 1787. Dessa har rektifierats mot dagens fastighetskarta och sammanfogats. Dagens bebyggelse, vägar och i FMIS registrerade fornlämningar är markerade samt område för föreslagen utbyggnad av Billingebacken. Inget stenbrott finns markerat. Äldsta studerade kartan med ett brottområde markerat är en karta över Käpplunda by från 1881. Här finns även en mängd röjningsrösen markerade i en åkeryta. Figur 4. Del av karta över Käpplunda by från 1881. Denna har rektifierats mot dagens fastighetskarta. Dagens bebyggelse, vägar och i FMIS registrerade fornlämningar är markerade samt område för föreslagen utbyggnad av Billingebacken. Skövde kommuns arkiv. 4

Käpplunda gruva Brytning och kalkbränning vid Käpplunda gruva pågick mellan åren 1827-1953, uppgift från Dalslänten Brf. År 1860 anläggs ett stenhuggeri med tillhörande sliperi för bearbetande av kalksten. År 1884 såldes samtliga maskiner för detta och driften lades helt om till kalkbränning. Kalken som framställdes användes som jordförbättringsmedel. Från 1920-talet var E. Lorentzon ägare. Före dess finns en ägare med namn Stångberg, Skövdeindustri AB. Som mest arbetade 30-35 arbetare med verksamheten. Huvuddelen av dessa bodde på Käpplunda gård som hade samma ägare som gruvan. Gården var belägen knappt 600 m sydöst om stenbrotten. Vissa arbetare fick möjlighet att bygga och bruka 2 tunnland mark vid Gröne mad uppe på Billingen längs vägen mot Lerdala. Här avstyckades mark till ett 10-tal torp från kronoparken Billingen. Bebyggelsen här finns kvar än idag. Strax norr om norr om brottet i dess västra del fanns smedjan. Här byggde även ägare Lorentzon ett bostadshus. Detta finns kvar än idag. Öster om Lerdalavägen fanns arbetarbostäder hörande till verksamheten vid Käpplunda gruva, affär och även ett område där rödfyren tippades efter bränning. Området är idag bebyggt med bostadshus. Figur 5. Arbetare vid Käpplunda gruva år 1925. Till höger i bild är ägaren Lorentzon. Dalslänten Brf. 5

In i brottet ledde ett stickspår från stambanan. Detta anlades 1918 och bekostades av SJ. Detta finns med på 1960-talets ekonomiska karta. I brytningens sista fas fanns sju ugnar. I den yngsta delen av området, längst i S, bröts endast alunskiffer. Figur 6. Fri skiss över Käpplunda gruva som ligger till grund för en modell. Ej skalenlig. Dalslänten Brf. 1953 avslutades brytningen helt. Därefter har ingen brytning ägt rum i brottet. Varifrån namnet gruva kommer ifrån är oklart. Z-betong hade verksamhet i området mellan 1958-1988. De hade ingen brytning av sten i brottet utan hanterade endast material. Sand och ärtsingel tippades från parkeringen/grusplanen ovanför brottet ner i tippfickor och blandades. Därefter har den äldsta delen av brottet i norr fyllts igen. Enligt uppgift från Dalslänten Brf ägde den äldsta brytningen i området rum vid gården Anneberg som låg vid Lerdalavägen, ca 650 m nordnordväst om Käpplunda gruva. Uppgiften har inte kontrollerats på plats. 6

Figur 7. Kalkugn i Käpplunda under tömning. Dalslänten Brf. Bergrummet Lärkan I mitten av 1950-talet fick SJ ett intresse i den södra delen av brottet. Eftersom det redan gick en tågräls in i området såg SJ möjligheten att nyttja detta. Man sprängde in ett bergrum för att kunna förvara två ånglok. I början av 1960 talet sprängdes ytterligare ett bergrum in, Lärkan, för att användas av det statliga civilförsvaret under kalla kriget och åren därefter. När Försvarsmakten avvecklade denna typ av verksamhet fick Skövde kommun ta över ansvaret för bergrummen. Fram till slutet av 1980-talet användes anläggningen regelbundet till civilförsvarsövningar. Det lades ner 1995. Ingången till bergrummet är nu igensatt. 7

Figur 8. Den numera igensatta ingången till bergrummet Lärkan. Ovanför syns väggen i stenbrottet. Fornlämningar Inom området finns två sedan tidigare i FMIS (Fornminnesregistret) registrerade objekt utgörande av en fornlämningslikande bildning och ett par kalkugnar. Strax söder om området finns en hällkista, RAÄ Skövde 56:1. I liknande topografiska läge och på ungefär samma nivåer längs bergssluttningen finns fyndplatser för olika typer av stenredskap och förhistoriska 8

gravar. Uppgifter i äldre litteratur beskriver att det inom området för kalkbrottet skulle funnits rösen som togs bort i samband med att man röjde inför brytningen. I samma källa beskrivs att det i hasselbackarna och lövskogen på bergssluttningarna upp mot diabasbranten ovanför Käpplunda kalkbrott finns nästan överallt samlingar av små 5-7 m vida rösen av kal kullersten som tydligen äro gamla odlingsrösen. På kartan (figur 4) från 1881över Käpplunda by finns sådan rösen markerade i området för den nedre delen av dagens slalombacke och ner mot grusplanen ovan brottkanten. RAÄ-nummer Antikvarisk bedömning Lämningstyp Beskrivning Skövde 57:1 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande bildning Högliknande bildning, ca 20 m.diam. och 1,2 m.h. Bildningen utgör krönparti av en moränkulle, ca 45 m.diam. och ca 4 m,h, Kullen är avskuren i NNÖ delen av en parkeringsplats. Tvärs över kullen(nv- SÖ) har en elkabel grävts ner. Skövde 83:1-2 Fornlämning Kalkugn 1) Kalkugnsruin, 20 x 10 m. (VNV- ÖSÖ) och 2 m h., byggd av kallmurade kalkstenar. Väggarna är 2 m br. Öppning mot VNV, 3 m.br. På den SSV muren är en 3 m br väg (VNV-ÖSÖ). Omedelbart NNÖ om nr 1 är nr : 2) Kalkugnsruin, 20 x 10 m.(vnv-ösö) och 2 m.h., byggd av kallmurade kalkstenar. Öppning mot VNV. Båda ugnarna är starkt raserade och fyllda med rödfyr. Troligen har fler kalkugnar funnits i området. Figur 9. Förkortade beskrivningar av fornlämningar i området. Ur FMIS. Figur 10. Del av raserad kalkugn, RAÄ Skövde 83:1-2. 9

RESULTAT Inventering inom området Nedan följer en redovisning av befintliga och nypåträffade kulturhistoriska lämningar inom det berörda området. Beskrivningarna följer delvis den form som används i FMIS. Ett område för en eventuell arkeologisk utredning steg 2 har valts ut och beskrivs. Käpplunda gruva Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Kalkbruksområde, ca 260x240 m st (Ö-V) bestående av 1 kalk/alun/skifferbrott, 2 kalkugnsruiner och 1 väg. Kalk/alun/skifferbrottet i områdets V del, är ca 240x115 m st (N-S) och 10-intill 20 m dj, den djupaste delen belägen i brottets SV del. Den N delen av brottet är helt igenfyllt med i sen tid påförda schakt- och tippningsmassor, nu täckt med vegetation. Brottkanten kan dock ses i dess övre del. I brottets SV del är en, nu igensatt, ingång till ett bergrum, civilförsvarsanläggningen Lärkan. Detta var i bruk från början av 1960-talet till 1995. Kalkugnsruinerna (RAÄ Skövde 83:1-2), belägna i områdets SV del, direkt S om väg in i brottet, är 20 x 10 m (VNV-ÖSÖ) och ca 3 m h byggd av kallmurade kalkstenar, 0,2 m h och 0,3-1,0 m l. Väggarna är ca 2m br. Öppning mot VNV, ca 3 m br. På den SSV muren är en ca 3 m br väg (VNV-ÖSÖ). Ugnarnas bakkant ligger mot fast berg. Vägen, belägen i områdets S del, är ca 200 m l (Ö-V) och 2,5-3 m br. Idag grusad. Har ursprungligen utgjort en järnvägsbank, stickspår från stambanan in i brottområdet. Inga synliga spår av järnvägen idag. På båda sidor om vägen är rödfyrshögar och skrotstensansamlingar intill 5 m h. N om denna är ytterligare en väg, ca 2 m br. På båda sidor av denna är oregelbundna förhöjningar, tippmassor. Här finns med största sannolikhet raserade och överfyllda kalkugnar. Spår av dessa dock ej synliga. Antikvarisk kommentar. S om markerat område är ett tippområde för skrotsten, 5-10 m h, den största höjden i områdets Ö del. Över detta går idag en väg (Ö-V). Ö om Lerdalavägen har tidigare legat ett större tippområde för rödfyr, nu helt bortschaktat och bebyggt med bostäder. Hela området är kraftigt påverkat av igenfyllnad och bortschaktning av ursprungligen ingående delar. Bäst bevarat är den i SV liggande delen av området med intakta brottväggar och två ugnar. Markering i FMIS av kalkugnarna är idag felaktig. Geometrin för dessa ska förflyttas ca 12 m åt NNÖ. 10

Figur 11. Brottyta i den södra delen av Käpplunda gruva. Område med röjningsrösen Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröseområde, ca 230x95 m (NV-SÖ) bestående av ca 30-tal röjningsrösen och en stenmur. Röjningsrösena är vanligen runda, 2-5 m diam och 0,15-0,3 m h av vanligen 0,15-0,5 m st stenar, delvis övermossade. Belägna på avsatser och i Ö- sluttningen. Centralt i området ligger dessa något tätare. Möjligen är här röjt för mer permanent odling medan övriga delar röjts för tillfällig odling eller slåtter/bete. Stenmuren, i områdets N del, är ca 70 m l (VNV-ÖSÖ), ca 1 m br och 0,2-0,3 m h av vanligen 0,2-0,7 m st stenar och block. Antikvarisk kommentar. Gles lövskog med inslag av hasselbuskar, enstaka grövre äldre träd. Samma typ av lämningar har funnits i området för befintlig slalombackes nedre del. Inget synlig av dessa idag. Figur 12. Ett litet röjningsröse omgivet av hasselbuskar. 11

RAÄ Skövde 57:1, Fornlämningsliknande bildning Antikvarisk bedömning: Ej kulturhistorisk lämning Högliknande bildning, ca 20 m.diam. och 1,2 m.h. Bildningen utgör del av krönparti av en moränkulle, ca 45 m diam och ca 4 m,h, Kullen är avskuren i NNÖ delen av en parkeringsplats. Består av material ansamlat vid byggnation av det underliggande bergrummet, Lärkan. På platsen mynnar ventilationsrör etc. till detta. Väg mot Strupen Genom området löper den välanvända gång- och cykelväg som leder upp mot Strupen. Denna har en delvis ålderdomlig karaktär och sträckning upp längs bergssidan och genom en klyfta upp på Billingen. Vägen har inte återfunnits på äldre kartmaterial än den ekonomiska kartan från omkring 1960. Men troligen är passagen gammal och kan med stor sannolikhet bl.a. ha använts för att driva boskap till beten på utmarken, belägen uppe på berget. Vägen har i den del som sträcker sig från slalombackens norra begränsning och söder ut en moderna karaktär. Arkeologisk utredning steg 2 Förslag till område för arkeologisk utredning steg 2, ca 150x125 m (N- S). Beläget intill och Ö om diabasbranten och utgörs av små avsatser nedan denna. Längre ner i sluttningen är en flack bredare avsats där spridda röjningsrösen finns. Antikvarisk kommentar. Möjligt läge för stenåldersboplatser (mesolitikum nedan diabasbranten), yngre boplatser längre ner i sluttningen. Området ligger i gles lövskog med inslag av hasselbuskar och enstaka grövre äldre träd. Figur 13. Glest lövträdsbeväxt avsats nedan diabasbranten. Ett fint läge för en stenåldersboplats? 12

VÄRDERING AV PÅTRÄFFADE LÄMNINGAR Objekt Betydelse Kulturhistoriskt värde/antikvarisk bedömning Åtgärder Käpplunda gruva Viktig del av Skövdes tidiga industrihistoria med utgångspunkt i platåbergen och dess geologi. Jordbrukshistoria. Övrig kulturhistorisk lämning. Måttligt kulturhistoriskt värde då flera delar i den verksamhet som ägt rum i området har utraderats. Detta gör att upplevelsevärde och pedagogiskt värde minskat betydligt. Röjning Skydd Information Röjningsröseområde Visar på äldre småskaligt agrart nyttjande av landskapet i området. Jordbrukshistoria. Övrig kulturhistorisk lämning. Bedömd som yngre än 1850. Måttligt kulturhistoriskt värde. Visst upplevelsevärde och pedagogiskt värde. Liknande områden finns på flera håll längs berget. Eventuell kartering RAÄ Skövde 57:1 Ventilation till underliggande bergrum. Ej kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder Väg mot Strupen Kommunikationsstråk med förmodat lång kontinuitet. Måttligt kulturhistoriskt värde då kontinuitet och sträckning inte kunnat kontrolleras. Delvis ålderdomlig karaktär och sträckning. Undvik ingrepp 13

ANTIKVARISK BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER Anläggandet av en parkeringsplats i brottet bör vara möjlig sett till de kulturhistoriska värdena. Vid anläggande av en eventuell parkeringsplats i brottet bör man röja fram de två kalkugnsrester som finns här samt stenbrottets sidor så att dessa blir väl synliga. Kalkugnarna och dess närområde kan lämpligen skyddas med ett enkelt staket så att dessa inte skadas av biltrafik men är tillgängliga för besökare till fots. Informationsskyltar kring brottets historia samt kalkbruket Käpplunda och de kvarvarande lämningarna (läs ugnar och brott) sätts upp på lämpliga platser. Att även ställa upp en modell eller en rekonstruktion av en kalkugn kan vara ett bra sätt att informera om och tydliggöra områdets historiska bakgrund för boende i Skövde och besökarna till friluftsområdet/skidområdet. Brytningen av kalksten och alunskiffer för framställning av jordbrukskalk är en viktig del i Skövdes tidiga industrihistoria. Vägen till/från Strupen skyddas från ingrepp. Karaktär och sträckning bör inte förändras då den har stor betydelse för att kunna röra sig i terrängen till och från berget. Västergötlands museum föreslår att arkeologisk utredning steg 2 utförs inom delar av berört område. Detta gäller det område som ligger mellan bergsbranten och GC-vägen från den nuvarande liftstationen och vidare mot NV. Här finns topografiska förutsättningar för att påträffa varierande typer av boplatser från olika förhistoriska perioder på de större och mindre avsatser som finns i Ö-sluttningen nedan bergsbranten. Eventuellt utförs kartering av röjningsrösena i samband med denna. Skara i september 2017 Maria Norrman Bilagor Bilaga 1, Kartbilaga 14

Referenser Otryckta källor Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, FMIS Digital fastighetskarta, Geodatasamverkan Sveriges geologiska undersökning, SGU, Jordartskarta Dalslänten Brf, Skövde, forskningsmaterial Karta över alla ägorna till St Mossagården, Lilla Mossagården, Lagläsaregården, Kjepplunda uti Sköfde socken, Kåkinds härad och Skaraborgs län, upprättad efter karta år 1881. Akt 137. Skövde kommuns arkiv Lantmäteriverket, Lantmäterimyndighetens arkiv Laga skifte, Käpplunda by, upprättad 1839. Akt 16-SLF-69 Lantmäteriverket, Lantmäteristyrelsens arkiv Storskifte, Käpplunda bys åker, upprättad 1785. Akt P188-1:31 Storskifte, Käpplunda bys äng, upprättad 1787. Akt P188-1:32 Lantmäteriverket, Rikets allmänna kartverks arkiv Häradsekonomiska kartan 1877-82, bladet Skövde J112-43-4 Ekonomiska kartan, 1960, bladet Våmb J133-8d5g61 Tryckta källor Brodow, F., 1941. Billingen-Falbygdens kalkindustri, En ekonomisk-geografisk studie. Geograpfica Nr 10. Uppsala Sahlström, K.E., 1928. Kåkinds härads fornminnen. Skövdeortens Hembygds- och Fornminnesförenings skriftserie Nr 2. Skövde Sahlström, K.E., 1954. Skövde stads fornminnen. Skövdeortens Hembygdsoch Fornminnesförenings skriftserie Nr 7. Skövde 15

431300,000000 431400,000000 431500,000000 431600,000000 431700,000000 431800,000000 431900,000000 Utbyggnadsområde Väg till /från Strupen 6474500,000000 431200,000000 Bilaga 1 Ny kulturhistorisk yta Ny kulturhistorisk linje % Ny kulturhistorisk punkt Arkeologisk utredning steg 2 % % % FMIS Skövde_punkt % Röjningsröseområde % % 6474200,000000 %% %% % % % % %% % % 6474200,000000 Arkeologisk utredning steg 2 % % % 6474300,000000 % FMIS Skövde_yta 6474400,000000 ± 431100,000000 6474300,000000 6474400,000000 6474500,000000 Utbyggnad av Billingebacken, Skövde kommun Kulturhistoriskt underlag Käpplunda gruva 6474100,000000 6474100,000000 Billingehus % Skövde 57:1 0 25 50 1:2 500 431100,000000 100 150 200 Kalkugnar 250 Skövde 56:1 Meter 431200,000000 431300,000000 6474000,000000 6474000,000000 % Skövde 83:2 Skövde 83:1 431400,000000 431500,000000 431600,000000 431700,000000 431800,000000 431900,000000

Rapporter 2016 2016:1 Maria Norrman Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen - alternativ väst, Ryd. Starrkärr och Stora Lundby socknar, Ale och Lerums kommuner, Västergötland 2016:2 Maria Norrman Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen - arkeologisk utredning steg 2, Hjärtum, Romelanda och Starrkärr socknar, Ale, Kungälv och Lilla Edets kommuner, Västergötland 2016:3 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning Skövde Raä 73, kv. Rönnen, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:4 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Raä nr 76, Residenset i Mariestad, Leksbergs socken, Mariestads kommun, Västergötland 2016:5 Catharina Henriksson Arkeologisk undersökning, urnegravfält Raä nr 46, Timmersdala socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:6 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Varnhems klosterkyrka, Raä 94:1 Varnhem, Skara kommun, Västergötland 2016:7 Catharina Henriksson Fördjupat kunskapsunderlag, Raä nr 26:1, Tiarps socken, Falköpings kommun, Västergötland 2016:8 Maria Norrman Väg E20, Ribbingsberg - Vara, Kulturarvsanalys, Väg E20 delen Ribbings berg - Vara, Essunga och Vara kommuner, Västra Götalands län 2016:9 Maria Norrman Inför ombyggnad av väg E20 förbi Mariestad. Arkeologisk utredning steg 1. Berga, Hassle, Leksberg, Lyrestad och Mariestads socknar, Mariestads kommun, Västergötland 2016:10 Anders Berglund E20 Etapp Ribbingsberg - Eling. Arkeologisk utredning steg 1. Essunga och Vara kommuner, Västergötland 2016:11 Anders Berglund E20 Etapp Eling - Vara. Arkeologisk utredning steg 1. Vara kommun, Västergötland 2016:12 Anders Berglund Arkeologi i förbifarten E20 Ledsjö - Götene. Om de arkeologiska under sökningarna 2007 2016:13 Maria Norrman Inför ombyggnad av E20 - delen Vilan - Ledsjö, arkeologisk utredning steg 1. Ledsjö, Skara och Skånings-Åsaka socknar, Skara och Götene kommuner, Västergötland. 2016:14 Anders Berglund Arkeologisk förundersökning - schaktkontroll inom Kv Klockaren 1 & 2, fornlämning 40, Falköpings stad och kommun, Västergötland 2016:15 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg 1, E20 Etapp Vårgårda - Ribbingsberg, Vårgårda kommun, Västergötland 2016:16 Anders Berglund Arkeologisk utredning för Trädgårdsstaden 3, Skövde stad och kommun, Västergötland 2016:17 Maria Norrman Inför ombyggnad av E20 - delen Götene-Mariestad, arkeologisk utredning steg 1 2016:18 Anders Berglund Arkeologisk besiktning i samband med schaktningar vid f d Godsmagasinet, Skövde stad och kommun, Västergötland 2016:19 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför ny 33 kv-ledning, Härja, Velinga, Vättak socknar, Tidaholms kommun, Västergötland 2016:20 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Friggeråker Raä 106, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland 2016:21 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför byggnation av ny väg inom fastigheten Lövängen 1, KSS, Ryd socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:22 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning Vad 1:9 Tidan, Vad socken, Skövde kommun, Västergötland 2016:23 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning fastigheten 29:1, Vara socken, Vara kommun, Västergötland Rapporter 2017 2017:1 Maria Norrman Inför planering av nytt avloppsreningsverk, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg 1 2017:2 Maria Norrman Mindre utredning inför borttagande av jordkällare, RAÄ Norra Vånga 1:1, Norra Vånga socken, Vara kommun, Västergötland

2017:3 Anders Berglund I Biskopsgårdens hage - sommaruniversitetet gräver på Bissgårn Arkeologisk forskningsundersökning 2010. Fornlämning 18 Husaby socken, Götene kommun, Västergötland 2017:4 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför detaljplan för Skaraborgs sjukhus, Ryd socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:5 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ Skara 83:1, Hospitalsgården, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:6 Catharina Henriksson Inför nytt reningsverk i Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:7 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Venus 12, fornlämning Skara 68, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:8 Maria Norrman Arkeologisk utredning för djurstall vid Lunneberg 3:1, Sävare socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:9 Maria Norrman Arkeologisk utredning för ny lokalväg vid Skålltorp 2:4 med flera, Skärv socken, Skara kommun, Västergötland 2017:10 Anders Berglund Arkeologisk utredning för området Simmesgården i Varnhem, Klostret 22:1 i Skara kommun, Västergötland 2017:11 Maria Norrman Kulturhistoriskt underlag, Billingebacken, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland