Fakta om Västra Götaland 2009

Fakta om Västra Götaland 2009

Fakta om Västra Götaland 2009

Med det goda livet som grund Det här faktahäftet är framtaget för att beskriva nuläget och de senaste årens utveckling i Västra Götaland. Här presenteras ett urval fakta och statistik om de tre dimensionerna och fem fokusområdena som finns i Vision Västra Götaland. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Geografi och befolkning 5 Ekonomiska dimensionen 15 Sociala dimensionen 21 Miljödimensionen 35 Näringsliv 45 Utbildning och forskning 61 Infrastruktur och kommunikationer 71 Kultur 83 Hälsa 91 Index 100 Vision Västra Götaland Det goda livet antogs av regionfullmäktige 2005 och är framtagen genom ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i länet. Visionen är grunden i allt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som är baserad på tre dimensioner; den ekonomiska, sociala och miljödimensionen. Visionen innehåller fem fokusområden näringsliv, utbildning och kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Faktahäftet är uppdelat i kapitel utifrån dessa dimensioner och områden. Vår förhoppning är att det här faktahäftet ska bidra till ökade kunskaper om och ett ökat intresse för Västra Götaland. Göteborg, mars 2009 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Mer statistik om Västra Götaland finns på vår hemsida www.vgregion.se/statistik. Mer information om visionen finns på www.vgregion.se/regionutveckling. 2 3

Geografi och befolkning 4 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 5

Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr storstad och landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen växlar från kustlandskap till storskog med slättland och hagmarker däremellan. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige med en landareal på 23 941 km 2 som utgör sex procent av Sveriges landsyta. Det är cirka 24 mil i såväl nordsydlig som i västöstlig riktning. Det finns 29 611 öar i Västra Götaland av vilka 153 är bebodda och 542 bebyggda. Det finns 49 kommuner i Västra Götaland. Den till ytan största kommunen är Falköping på 1 057 km 2 och den minsta är Öckerö kommun på 26 km 2. År 2001 bildades i Västra Götaland fyra regionala kommunalförbund: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisationer för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad i de fyra delregionerna 1. Folkmängd i Västra Götalands kommuner 31 dec 2008 Ale 27 323 Kungälv 40 268 Alingsås 37 247 Lerum 38 085 Bengtsfors 9 897 Lidköping 37 922 Bollebygd 8 232 Lilla Edet 12 831 Borås 101 487 Lysekil 14 659 Dals-Ed 4 788 Mariestad 23 825 Essunga 5 625 Mark 33 807 Falköping 31 349 Mellerud 9 442 Färgelanda 6 744 Munkedal 10 245 Grästorp 5 851 Mölndal 59 812 Gullspång 5 371 Orust 15 327 Göteborg 500 197 Partille 33 802 Götene 13 085 Skara 18 518 Herrljunga 9 280 Skövde 50 610 Hjo 8 809 Sotenäs 9 170 Härryda 33 580 Stenungsund 23 657 Karlsborg 6 790 Strömstad 11 607 Svenljunga 10 313 Tanum 12 271 Tibro 10 662 Tidaholm 12 693 Tjörn 14 963 Tranemo 11 721 Trollhättan 54 487 Töreboda 9 256 Uddevalla 51 186 Ulricehamn 22 706 Vara 15 868 Vårgårda 10 976 Vänersborg 36 991 Åmål 12 545 Öckerö 12 250 Källa: SCB De fyra delregionerna/kommunalförbunden och kommunerna i Västra Götaland Strömstad Sotenäs Lysekil Tanum Trollhättan Munkedal Bengtsfors Åmål Dals-Ed Uddevalla Orust Färgelanda Mellerud Götene Lidköping Vara Härryda Mölndal Vänersborg Essunga Mark Tidaholm Töreboda Grästorp Sten- Lilla ung- sund Vår- Edet Tjörn Ale gårda Kungälv Alingsås Lerum Öckerö Göteborbygd Partille Bolle- Borås Herrljunga Svenljunga Skara Falköping Ulricehamn Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tibro Kungsbacka Hjo Karlsborg Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg 1 Kungsbacka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund men inte i Västra Götalands län. 6 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 7

Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med nästan 1,6 miljoner invånare. Flest människor bor i storstadskommunen Göteborg med en halv miljon invånare och minst människor i Dals-Ed kommun med knappt 5 000 invånare. Västra Götalands befolkning är ojämnt fördelad över regionens yta. Förutom Göteborgsregionen är befolkningen koncentrerad till områdena kring Borås, Trollhättan och Skövde. Befolkningstätheten i regionen är 65 invånare per km 2. Bland kommunerna ligger Göteborg högst med drygt 1 000 invånare/km 2 och Dals-Ed lägst med knappt sju invånare per km 2. Sveriges genomsnitt ligger på 23 invånare per km 2, Stockholms läns på 304 invånare per km 2 och Skåne läns på 110 invånare per km 2. Befolkningstäthet per kommun 2008 (antal invånare per km 2 ) FOLKMÄNGDEN ÖKAR Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick folkmängden i Västra Götaland till 1 558 130 personer vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under 2008 ökade befolkningen med nästan 11 000 invånare vilket var 1 800 fler än året innan. Liksom tidigare år var det Göteborgsregionen som ökade mest i Västra Götaland. Drygt 90 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skedde i Göteborgsregionen, som innehåller drygt hälften av befolkningen. Folkmängd 1970 1990 2005 2008 Västra Götaland 1 366 708 1 441 293 1 528 455 1 558 130 Göteborgsregionen 712 174 777 432 879 298 906 691 Fyrbodal 238 764 257 106 258 081 259 359 Skaraborg 248 805 259 957 255 312 256 234 Sjuhärad 195 972 201 018 205 581 208 522 Källa: SCB Befolkningsutveckling 1970 2008 140 6,6 24,9 25,0 49,9 50,0 99,9 100,0 999,9 1000,0 1109,8 Index 100 = år 1970 130 120 110 100 90 1970 1972 Västra Götaland Stockholms län 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 Riket Skåne län 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: SCB Källa: SCB 8 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 9

Befolkningsförändring från 1980 till 2008, procent Befolkningsförändringen 2000 2008 80 000 70 000 60 000 Flyttnetto Födelsenetto 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 19,7 10,0 9,9 0,0 0,1 9,9 10,0 24,9 25,0 47,0 Källa: SCB Medan befolkningstillväxten i Göteborgsregionen beror på både det ökade antalet inflyttade och det fortsatt stora födelseöverskottet, har folkökningen i andra delar av regionen skett endast till följd av det positiva flyttnettot. 0 10 000 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Källa: SCB Totalt flyttade nästan 40 000 personer till Västra Götaland år 2008 vilket är 1400 personer fler än föregående år. Av dem var 16 000 immigranter var av den största gruppen var hemvändande svenskar. Den andra stora invandrargruppen var från Irak. I gränskommunerna Strömstad och Bengtsfors är det invandringen från Norge som dominerar. Bland inrikes flyttare kom de största strömmarna från Stockholms, Skåne och Hallands län. Medan Göteborgs - regionen har stark dragningskraft på ungdomar/studerande och invånare från andra delar av Sverige och omvärlden, går nettoflyttströmmarna inom länet också från Göteborgsregionen under senare år främst till Sju härad. 10 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 11

Flyttningar till och från Västra Götaland 30 000 25 000 Invandrare 20 000 Utvandrare 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Källa: SCB År 2008 fanns i Västra Götaland 219000 invånare som var födda utomlands och ytterligare 65000 som var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund. Andelen utrikesfödda invånare är mycket ojämn i Västra Götalands delregioner och kommuner. Två tredjedelar av de utrikes födda bor i Göteborgsregionen. Lägst andel har Öckerö kommun med fyra procent och högst andel har Göteborgs kommun med 21 procent. Ungefär 130 nationaliteter finns representerade i regionen. Utrikes födda som andel av befolkningen 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Göteborgsregionen Fyrbodal 1990 2000 2008 Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket Källa: SCB 12 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 13

Ekonomiska dimensionen

HÖG EKONOMISK TILLVÄXT Västra Götaland har i likhet med de flesta övriga delar av Sverige haft en hög ekonomisk tillväxt under de senaste åren. Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. De tre storstadsregionerna har under perioden 1998 och 2006 haft en betydligt bättre utveckling av nominell BRP än övriga riket. Under 2005 och 2006 började den långsiktiga tillväxten ge utslag på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökade med 33 000 under perioden 2005 2007. Den procentuella sysselsättningsökningen har emellertid varit lägre i Västra Götaland än riks genomsnittet och de två övriga storstadslänen. Delvis beror detta på att de nya jobben skapas inom tjänstesektorn och inte inom den för Västra Götaland så viktiga tillverknings industrin. Bruttoregionprodukt, löpande priser Index 100 = år 1998 160 150 140 130 120 110 100 0 Stockholms län Skåne län Västra Götaland Övriga riket 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB/Regionalräkenskaper Som en följd av den konjunkturnedgång som inleddes år 2008 bromsades tillväxten upp med lägre sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Västra Götalands beroende av den krisdrabbade fordonsindustrin medför av allt att döma att situationen på arbetsmarknaden försämras mer i Västra Götaland än i övriga riket under lågkonjunkturen. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig med en BRP per invånare på 440 000 kronor. Efter Stockholms län kommer Västra Götaland med en BRP per invånare på 317 000 kronor. Bruttoregionprodukt per capita (tusentals kronor) år 2006 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Stockholms län Västra Götalands län Norrbottens län Västernorrlands län Dalarnas län Blekinges län Skånes län Jönköpings län Kronobergs län Jämtlands län Örebros län Västerbottens län Uppsala län Västmanlands län Östergötlands län Gävleborgs län Kalmar län Hallands län Värmlands län Södermanlands län Gotlands län Källa: SCB 16 EKONOMISKA DIMENSIONEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 17

För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma ett lämpligare mått än BRP. I Göteborgsregionen är lönesumman per invånare nästan 140 000 kronor. Detta är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan 109 000 och 112 000 kronor per invånare. Under perioden 2002 2007 har tillväxten i lönesumman varit starkast i Göteborg och svagast i Fyrbodal. Västsverige (Västra Götaland och Halland) har under senare åren haft en betydligt högre ekonomisk tillväxt än genomsnittet i EU:s regioner. En jämförelse med EU:s övriga regioner visar även att levnadsstandarden är förhållandevis hög. Av kartan nedan framgår att Västsverige tillhör den femtedel av regioner med högst BRP per capita. Lönesumma per capita, år 2007 och årlig genomsnittlig lönesummetillväxt, 2002 2007 Lönesumma per capita 140 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 4.50% 4.00% 3.50% 3.00% 2.50% 2.00% 1.50% 1.00% Tillväxt i lönesumma Bruttoregionprodukt per capita i procent av EU-genomsnittet år 2005, köpkrafts - korrigerat Uppgift saknas 24,2 66,1 66,1 88,7 88,7 104,7 104,7 117,7 117,7 302,7 20 000 0.50% 0 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland 0.00% Lönesumma per capita 2007 Årlig genomsnittlig tillväxt i lönesumma 2002 2007 Källa: SCB/rAps Källa: Eurostat 18 EKONOMISKA DIMENSIONEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 19

Sociala dimensionen

DELAKTIGHET I SAMHÄLLSLIVET Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är de grundläggande förutsättningarna för människans välbefinnande. Enligt den nationella folkhälsoenkäten år 2007 uppgav nio av tio invånare i Västra Götaland att de var delaktiga i samhällslivet. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor men däremot mellan olika åldersgrupper. Bland personer äldre än 65 år angav åtta av tio att de är delaktiga i samhällslivet medan nästan alla i den yngre åldersgruppen upplevde delaktighet. ARBETE GER GEMENSKAP Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Det är också en viktig källa för människors inkomster och försörjning. Under det fjärde kvartalet år 2008 var antalet sysselsatta i Västra Götaland 767 600 personer, en minskning med 4 500 personer jämfört med fjärde kvartalet år 2007. Under 2000-talet har antalet sysselsatta vuxit med 80 000 personer. Sysselsättningsgraden har ökat sedan 1994 men ligger fortfarande långt under 1990 års nivå. Till viss del förklaras detta av att allt fler unga väljer att studera istället för att jobba. Däremot har antalet sysselsatta det senaste året kommit upp till samma nivå som i början av 1990-talet. Trots den positiva utvecklingen de senaste åren finns det fort farande stora inomregionala skillnader på Västra Götalands arbetsmarknad. Sysselsättningsgraden varierar även mellan olika befolkningsgrupper. Bland svenskfödda personer går sysselsättningsgraden upp till 80 procent medan bland personer som är födda utanför Norden är det endast varannan som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden (andel sysselsatta av befolkningen 16 64 år), år 2008 100% 80% 60% 40% 20% 0% Gotlands län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Kronobergs län Västra Götalands län Kalmar län Jämtlands län Riket Blekinges län Södermanlands län Dalarnas län Uppsala län Skånes län Västerbottens län Västmanlands län Örebros län Värmlands län Sysselsättningsgrad för olika befolkningsgrupper (20 64 år) i Västra Götaland, år 2007 Gävleborgs län Västernorrlands län Östergötlands län Norrbottens län Källa: SCB/AKU 100% 80% 81% 76% 83% 65% 60% 56% 40% 20% 0% Män Kvinnor Födda i Sverige Födda i Norden utom Sverige Födda utanför Norden Källa: SCB/RAMS 22 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 23

ARBETSLÖSHETEN ÖKAR Arbetsmarknaden försvagades snabbt under hösten 2008. Som följd av många varsel och minskad efterfrågan på arbetskraft har arbetslösheten börjat öka igen efter att ha varit på låga nivåer under mitten av 2000-talet. I januari 2009 var arbetslösheten i Västra Götaland fem procent av befolkningen (16 64 år). Totalt handlade det om 36 000 öppet arbetslösa och 14 000 personer i åtgärder. Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen (16 64 år), januari 2009 I Åmål, Trollhättan, Bengtsfors, Tibro, Töreboda och Mariestad var mer än sju procent av befolkningen (16 64 år) öppet arbetslösa eller arbets - sökande med aktivitetsstöd i januari 2009. Ungdomsarbetslösheten är fortfaran de hög. Cirka 12 000 personer i åldrar na 18 24 år var arbetslösa (motsvarar 8,7 procent av befolkningen) i januari 2009. Detta är en ökning med 2300 personer jämfört med januari 2008. Antal arbetslösa i Västra Götaland (16 64 år), årsmedeltal 120 000 100 000 Sökande i program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa 80 000 60 000 2,4 3,9 4,0 4,9 5,0 5,9 6,0 6,9 7,0 8,3 40 000 2 0000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: AMS Källa: AMS 24 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 25

KÖNSSEGREGERAD ARBETSMARKNAD Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig välfärdsfråga. SCB:s jämställdhetsindex 1 är ett mått som visar hur jämställda kvinnor och män i ett län/kommun är jämfört med andra län/kommuner. Enligt den senaste sammanställningen hamnar Västra Götaland på femte plats i riket när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkesval. Bland de tio mest vanliga yrkena finns någorlunda jämn könsfördelning endast bland säljare/inköpare och inom detaljhandel. SÅ MÅNGA FÅR BISTÅND År 2007 fanns det 65 000 personer i Västra Götaland, motsvarande fyra procent av befolkningen, som någon gång under året fick ekonomiskt bi - stånd (tidigare kallat socialbidrag). Störst andel biståndstagare finns i Göteborgs kommun. Biståndstagare i Västra Götaland år 2007 (andel av den totala befolkningen) Andel kvinnor och män i de tio vanligaste yrkena i Västra Götaland, år 2006 (anställda 16 64 år) Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Övrig kontorspersonal Montörer Fordonsförare Byggnadshantverkare Grundskolelärare Civilingenjörer, arkiteker m.fl. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Kvinnor Män Källa: SCB 1,0 1,9 2,0 2,9 3,0 3,9 4,0 7,0 1 Ett sammanvägd index av 13 olika variabler från olika områden. Källa: Socialstyrelsen 26 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 27

Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 2003 finns det fort farande alldeles för många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom eller andra orsaker. Västra Götaland ligger något högre än genomsnittet i riket. Kvinnors ohälsotal (44) ligger betydligt högre än männens (30). Det finns dessutom stora inomregionala skillnader. Ohälsotal i Västra Götaland år 2008 (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64) Utveckling av ohälsotal (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år) 45 40 35 29,3 39,9 40,0 49,9 50,0 53,9 30 Källa: Försäkringskassan 25 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Riket Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Källa: Försäkringskassan 28 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 29

VI BEHÖVER TRYGGHET Trygghet är en viktig förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen. Nivån på det totala antalet anmälda brott per invånare har legat relativt stabilt under det senaste decenniet. Det är dock oroväckande att antalet anmälda misshandel mot barn och våldtäkter har ökat markant under den senaste tiden. En stor del av ökningen beror emellertid på en ökad benägenhet att anmäla brott. VARA MED OCH PÅVERKA Den kanske mest grundläggande möjligheten att deltaga och påverka samhällsutvecklingen är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 1980-talet till och med 2002 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, lands tingsoch riksdagsval. I de allmänna valen 2006 ökade dock valdeltagandet. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. Antal anmälda brott per 1000 invånare 200 190 180 170 160 150 140 130 Valdeltagande vid kommunalval (andel av röstberättigade) 95 90 85 80 75 120 110 70 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Riket Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Riket Västra Götalands län Källa: www.regionfakta.com Källa: BRÅ 30 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 31

MÅNGA ÄR NÖJDA MED LIVET Även om det finns stora inomregionala skillnader när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet visar SOM-undersökningen att en stor del av befolkningen i Västra Götaland känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv oavsett var de bor. Nöjd med livet? Andel av svarande, år 2007 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland Stockholms län Sverige 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-institutet 32 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 33

Miljö - dimensionen

KLIMATFRÅGAN I FOKUS Växthuseffekten, som ger ett varmare klimat, är i hög grad en följd av koldioxidutsläppen. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med cirka fem procent mellan åren 1990 och 2006. År 2006 var det totala utsläppet av växthusgaser i Västra Götaland totalt 12,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar 7,9 ton per invånare. Motsvarande siffra för hela riket var 7,2 ton per invånare. Minskningen av totala koldioxidutsläppen har skett framförallt tack vare minskat beroende av fossila bränslen. Många värmeverk har gått över från uppvärmning med olja till biobränsle samt har andelen fjärrvärme ökat under senare åren. Samtidigt har utsläppen från vägtrafiken och industriprocesser ökat under samma tidsperiod. Klimatpåverkande utsläpp (koldioxidekvivalenter) i Västra Götaland Tusentals ton 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Den slutliga energianvändningen per invånare har dock ökat under det senaste decenniet. Ökningen av energianvändningen har främst skett inom industrisektorn. Samtidigt har hushållens energianvändning minskat med drygt 30 procent sedan år 1990. I Västra Götaland förbrukas årligen närmare 45 000 kwh per invånare, hushållen står för cirka 15 procent av den totala användningen. Mellan 35 och 40 procent av energin kommer från fossila bränslen. Användningen av fossil energi i Västra Götaland domineras av transporter följt av industriprocesser. Energianvändningen i Västra Götaland kwh per invånare 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Hushåll Service Transporter Industri 0 1990 2000 2005 2006 Energiförsörjning* Industriprocesser Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall * I energiförsörjningen ingår även industrins energianvändning Källa: www.miljomal.nu 5 000 0 2000 2002 2004 2006 Källa: SCB 36 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 37

1992 VÄRNA OM BIOLOGISK MÅNGFALD Bevarandet av den biologiska mångfalden är väldigt viktigt. I naturen är alla arter beroende av varandra. Om en art försvinner kan det innebära undergången för flera andra arter. Torsk är ett klassiskt exempel på de marina arter som är i farozonen. Landningarna har sjunkit stadigt i både Skagerrak och Kattegatt. Mängden som leker är långt under det kritiska läget. Lekbiomassan måste befinna sig över den s k säkra biologiska gränsen för att arten ska kunna fortleva. Därför rekommenderar ICES, Internationella havsforskningsrådet, ingen fångst i Skagerrak och Kattegatt. Lekbiomassa Mängden lekbar torsk i Kattegatt Tusen ton 35 30 25 20 15 10 5 0 Biologisk gräns för artens fortbestånd 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1995 1998 2001 2004 Källa: Fiskeriverket/ICES Lekbiomassa Mängden lekbar torsk i Nordsjön och Skagerrak 250 200 Tusen ton 150 100 Biologisk gräns för artens fortbestånd 50 0 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 Källa: Fiskeriverket/ICES 38 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 39

LUFTEN PÅVERKAR OSS ALLA Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator för utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. Från ett miljöperspektiv är kvävedioxid en av de största luftföroreningarna i den industrialiserade världen av två anledningar: den verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna samt är en nyckel faktor för bildning av marknära ozon. Kvävedioxidhalterna i luft i svenska tätorter minskade fram till början av 2000-talet, framförallt genom bilarnas bättre avgasrening. Under senare år har dock ingen ytterligare nedgång skett för tätortsluften. FLEST NATURRESERVAT I VÄSTRA GÖTALAND År 2006 var 90 000 hektar, motsvarande nästan fyra procent av Västra Götalands landsareal, skyddad i form av nationalparker, naturvårdsområden, naturreservat samt djur- och växtskyddsområden. Under det senaste decenniet har framförallt andelen naturreservat ökat, men ökningen har varit något mindre än den i riket. Västra Götaland har betydligt fler naturskyddade områden än övriga län. Även tre av Sveriges nationalparker ligger helt eller delvis inom Västra Götaland Tresticklan i Dals-Eds kommun, Djurö i Mariestad och Tiveden i Karlsborgs kommun. År 2009 ska dessutom Kosterhavet utanför Strömstad bli landets första marina nationalpark. Kvävedioxidhalten i luften Mikrogram per kubikmeter 30 25 20 15 10 5 Västra Götaland Riket Miljömål 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Källa: www.miljomal.nu Antal naturskyddade områden, år 2006 600 500 400 300 200 100 0 Västra Götalands län Kalmar län Stockholms län Södermanlands län Skåne län Norrbottens län Blekinge län Östergötlands län Dalarnas län Västerbottens län Hallands län Örebro län Gävleborgs län Nationalpark Naturvårdsområde Djur- och växtskyddsområde Naturreservat Västernorrlands län Uppsala län Värmlands län Jönköpings län Gotlands län Västmanlands län Kronobergs län Jämtlands län Källa: www.regionfakta.com 40 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 41

ANTALET MILJÖFORDON ÖKAR Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel samt snålare fordon tillsammans med ett mer sparsamt körsätt, är några viktiga steg mot lägre koldioxidutsläpp. Både antalet och andelen miljöfordon har ökat snabbt under senare år, men i förhållande till hela fordonsbeståndet är andelen fortfarande låg. År 2007 var 13 procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland miljöbilar (12 procent för hela riket). Intresset för miljöbilar varierar mellan olika regiondelar. Trollhättan var den kommun som hade högst andel av nyregistrerade miljöbilar (36 procent). Andelen miljöbilar i trafik är betydligt lägre. Vid årsskiftet 2007/2008 utgjorde miljöbilar enbart 2,4 procent av det totala fordonsbeståndet i Västra Götaland. Denna andel är större än för riket totalt men bara hälften av miljöbilarnas andel i Stockholms län. Andel i procent nyregistrerade miljöbilar av alla nyregistrerade bilar, år 2007 Miljöbilarnas andel av alla nyregistrerade bilar, år 2004 2007 18 % Stockholms län 16 % Västra Götalands län Riket 14 % Skåne län 12 % 10 % 8 % 3,7 5,9 6,0 7,9 8,0 9,9 10,0 36,2 6 % 4 % 2 % Källa: SCB 0 % 2004 2005 2006 2007 Källa: www.regionfakta.com 42 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 43

Näringsliv

ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Det finns cirka 163 000 arbetsställen i Västra Götaland i både traditionella och i mer nytillkomna branscher. Cirka två tredjedelar av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De stora och medelstora företagen (50 eller fler anställda) svarar för drygt hälften av alla anställda i regionen. De allra största arbetsplatserna finns inom offentlig verksamhet (vård, omsorg, utbildning) och fordons industri. Andel anställda efter företagsstorlek år 2007 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Västra Götaland Riket De största privata företagen i Västra Götaland år 2007 Antal anställda Volvo Personvagnar AB 15 775 Saab Automobile AB 5 025 Volvo Powertrain AB 3 825 Volvo Lastvagnar AB 3 375 Ericsson AB 3 125 Manpower AB 2 975 Volvo Information Technology AB 2 725 Astrazeneca AB 2 425 Volvo Aero AB 2 325 International Automotive Components Group Sweden AB 2 025 SKF Sverige AB 1 825 Teliasonera Sverige AB 1 625 Källa: SCB/Företagsdatabas Näringslivsstrukturen i Västra Götaland överensstämmer ganska väl med den i riket men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i Västra Götaland än genomsnittet i riket. Så är det framförallt i Fyrbodal och Skaraborg. 0% 1 9 10 49 50 249 250+ Källa: SCB/rAps 46 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 47

Sysselsatta per bransch år 2007 Antal i Andel i Andel i Västra Västra riket Bransch Götaland Götaland Jordbruk, skogsbruk, fiske 10 721 1 % 2 % Tillverkning och utvinning 145 819 19 % 17 % Antal sysselsatta i Västra Götaland 350 000 Industri (inkl. jordbruk, bygg, energi) Privata tjänstenäringar Offentliga tjänstenäringar 300 000 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 6 257 1 % 1 % Byggverksamhet 44 310 6 % 6 % Handel och kommunikation 142 995 19 % 18 % Finansiell verksamhet och företagstjänster 99 017 14 % 15 % 250 000 Utbildning och FoU 77 715 10 % 11 % Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 120 537 16 % 16 % Personliga och kulturella tjänster 49 441 7 % 7 % 200 000 Civila myndigheter, försvar; internationella organisationer 38 153 5 % 6 % Ej specifierad verksamhet 8 934 1 % 1 % Totalt 743 899 100 % 100 % Källa: SCB/rAps 150 000 1990 1991 1992 1993 * Tidsseriebrott, ny metod 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005* 2006 2007 Källa: SCB/AKU Inom tillverkningsindustrin dominerar den kunskapsintensiva fordonsindustrin. Livsmedelsindustrin är en annan betydande näringsgren i Västra Götaland. Regionen står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. I Västra Götaland hittar vi även Sveriges petrokemiska centrum som ligger i Stenungsund, Sveriges möbelcentrum i Tibro samt hela Skandinaviens postorder- och textilcentrum i Borås. Västra Götaland har, i likhet med hela västvärlden, erfarit en kraftig omflyttning av sysselsättningen från den varuproducerande till tjänstesektorn. År 1990 var ungefär lika stor andel sysselsatta i den varuproducerande sektorn som i den privata tjänstesektorn. År 2007 var drygt 40 procent verksamma i den privata tjänstesektorn jämfört med 25 procent i den varuproducerande sektorn. 48 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 49

INTERNATIONELLA KONTAKTER Öppenhet och internationalisering är andra karakteristiska drag inom Västra Götalands näringsliv. En betydande del av Sveriges utrikeshandel samt stora delar av den norska och finländska trafiken med omvärlden passerar genom Göteborgs hamn eller någon av de övriga västkusthamnarna. Näringslivet är till stor del inriktad på export och de västsvenska företagen har omfattande internationella kontakter. År 2007 arbetade 117 000 personer, eller 26 procent av den totala näringslivssysselsättningen, i utlandsägda företag. Av de utlandsägda företagen i Västra Götaland var år 2007 35 procent ägda av företag från nordiska länder. 40 procent ägdes av företag från övriga EU och 25 procent ägdes av företag från övriga länder. FÖRETAG OCH FÖRETAGARE Företagarfrekvensen i Västra Götaland är något lägre än i riket totalt. Närmare nio procent av den totala sysselsättningen utgörs av egna företagare och företagare i eget AB. Av de nästan 65000 företagarna i Västra Götaland var nästan två tredjedelar egna företagare. Företagare i procent som andel av sysselsatt dagbefolkning år 2007 Anställda i utlandsägda företag år 2007 (andel av totala näringslivet) 35% 30% 25% 20% 4,7 9,9 10,0 14,9 15,0 21,1 15% 10% 5% Källa: www.regionfakta.com/scb 0% Blekinge län Västmanlands län Stockholms län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Skåne län Östergötlands län Riket Västernorrlands län Kronobergs län Dalarnas län Södermanlands län Kalmar län Jönköpings län Uppsala län Hallands län Västerbottens län Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Källa: ITPS Nyföretagandet har ökat stadigt de senaste åren. Nyföretagarfrekvensen i Västra Götaland är emellertid lägre än i de två andra storstadslänen Stockholm och Skåne. Under 2007 startades cirka 9 500 nya företag varav cirka 2 800 startades av kvinnor. Ungefär var femte företag startas inom industri. Inom tjänstesektorn startas flest företag finansiell verksamhet och företagstjänster. 50 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 51

Antal nya företag per 1000 invånare år 2007 (16 64 år) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 14 12 10 8 6 Stockholms län Jämtlands län Gotlands län Skåne län Uppsala län Riket Hallands län Södermanlands län Västra Götalands län Antal nya företag per 1000 invånare i respektive grupp i Västra Götaland (16 64 år) Kalmar län Norrbottens län Dalarnas län Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Jönköpings län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands län Blekinge län Källa: ITPS 2004 2007 INVESTERINGAR Industrins investeringar i Västra Götaland uppgår över tid till cir - ka en fjärdedel av Sveriges tota - la industriinvesteringar. Nästan hälf ten av industriinvesteringarna i Västra Götaland görs inom fordonsindustrin. Industrins investeringar i Västra Götaland 18000 16 000 14 000 12000 10000 8000 6000 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 4 2 0 Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Kvinnor Män Samtliga Källa: ITPS 4 000 2 000 0 Miljoner kronor Andel av riket 5 % 0 % 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Planer 2008 Källa: www.regionfakta.com 52 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 53

STOR MILJÖSEKTOR I VÄSTSVERIGE 1 Västra Götaland är en ledande region inom miljödriven affärsutveckling. Miljö - teknikområdet är en snabbt växande bransch och cirka en femtedel av landets miljöteknikföretag finns i Västra Götaland. Antal sysselsatta inom miljösektorn 2006 Mellersta Norrland 1 767 Övre Norrland 2 344 Norra mellansverige 3 686 Sydsverige 5 283 Västsverige 9 644 Omsättning, export och sysselsättning inom miljötekniksektorn i Västsverige 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 Omsättning, milj kr Export, milj kr Sysselsättning Småland med öarna 7 410 Stockholm 7 916 Östra mellansverige 8 050 Källa: SWENTEC 0 2003 2004 2005 2006 Källa: SWENTEC SKANDINAVIENS MEST BESÖKTA LÄN Turismen är en av de snabbast växande näringarna och en viktig tillväxt motor för sysselsättningen i Västra Götaland. Enligt Västsvenska Turistrådet har turistomsättningen vuxit med nästan 60 procent under 2000-talet och antalet sysselsatta inom turism med nästan 50 procent. Västra Götaland är Skandinaviens mest besökta län i förhållande till folkmängden. Totala antalet gästnätter år 2007 utgjorde cirka 16 procent av all gästövernattning i landet, endast ett par procentenheter lägre än i Stockholms län. 1 Redovisningen i detta avsnitt är på riksområdesnivå vilket innebär att i Västsverige ingår förutom Västra Götalands län även Hallands län. 54 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 55

2007 Invånare Antal Gästnätter gästnätter, per capita Storstadsregion tusental Västra Götalands län 1 547 298 7 875 5.1 Stockholms län 1 949 516 9 327 4.8 Oslo Åkershus 1 057 794 4 928 4.7 Skåne län 1 199 357 4 659 3.9 Köpenhamn, Region Hovedstaden 2 140 048 7 251 3.4 Källa: Västsvenska Turistrådet/SCB, Danmarks statistik, Eurostat Antalet kommersiella gästnätter har haft en stabil tillväxt under hela 2000-talet. Nästan hälften av övernattningarna görs i Göteborgsområdet, drygt 30 procent i Fyrbodal och resten i Skaraborg och Sjuhärad. De i särklass flitigaste utländska besökarna är i tur och ordning norrmännen, tyskarna, danskarna och britterna. Antal gästnätter 140 135 Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad 130 125 Skaraborg Västra Götaland 120 115 110 105 100 95 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Västsvenska Turistrådet/NUTEK Index = 100 = år 2000 I Västra Götaland finns ett stort antal turist- och besöksmål. Det finns en koppling mellan hög besöksfrekvens och närheten till Göteborg. Liseberg, som är Sveriges främsta turistmål, har stor betydelse för Göteborgs starka ställning som turiststad. Göteborg har även en stark position som evenemangs- och konferensstad. Varje år anordnas många välbesökta och internationella evenemang. Ett urval besöksmål år 2007 Antal besökare Liseberg 3 139 000 Svenska Mässan 650 000 Botaniska trädgården, Göteborg 548 000 Universeum 530 000 Rörstrand, Lidköping 460 000 Läckö slott 350 000 Bohusläns museum 292 000 Skara Sommarland 280 000 Borås Djurpark 252 000 Göteborgsoperan 246 000 Källa: Västsvenska Turistrådet 56 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 57

LEDANDE I FORSKNING OCH UTVECKLING Västsverige har under flera år placerat sig högt internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling (FoU). Enligt den senaste europeiska sammanställningen från 2005 satsade Västsverige (Västra Götaland och Halland) näst mest av samtliga EU:s regioner på FoU i förhållande till BRP (bruttoregionprodukt). Västsveriges höga placering står sig än starkare då man enbart ser till näringslivets FoU-utgifter. Näringslivets FoU-utgifter som andel av BRP EU:s topp tio år 2005 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Stuttgart (DE) Västsverige Braunschweig (DE) Oberbayern (DE) Pohjois-Suomi (FI) Essex (UK) Sydsverige Tübingen (DE) Stockholm East Anglia (UK) Källa: Eurostat Sett i det nationella perspektivet ligger Västra Götaland över såväl riksgenomsnittet som de andra storstadsregionerna då man relaterar näringslivets FoU-utgifter till invånarantal. Näringslivets FoU, kronor per capita, år 2007 16 000 Kronor per capita 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Västra Götalands län Stockholms län Östergötlands län Skåne län Riket Blekinge län Uppsala län Örebro län Jönköpings län Gävleborgs län Värmlands län Norrbottens län Kronobergs län Södermanlands län Västmanlands län Västernorrlands län Dalarnas län Västerbottens län Gotlands län FoU-verksamheten i det västsvenska näringslivet är till stor del koncentrerad till storföretagen. Företag med minst 250 anställda stod år 2005 för drygt 90 procent av näringslivets FoU-utgifter i Västra Götaland. Samtidigt har de små och medelstora företagen i Västra Götaland en förhållandevis låg FoU-intensitet, framförallt i jämförelse med Stockholm. Kalmar län Hallands län Jämtlands län Källa: SCB 58 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 59

Utbildning och forskning

ALLT FLER HÖGUTBILDADE Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga. Idag har 21procent av Västra Götalands befolkning i åldrarna 25 64 minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Nivån är densamma som i riket. För bara två decennier sedan var motsvarande siffra 11 procent. Andel i procent av befolkningen (25 64 år) med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2007 Befolkningens (25 64 år) utbildningsnivå i Västra Götaland år 1990 och 2007 2007 45% 19% 14% 21% 1990 67% 11% 11% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 9,0 9,9 10,0 15,9 16,0 19,9 20,0 30,0 Kortare än 3-årig gymnasial 3-årig gymnasial Kortare än 3-årig eftergymnasial Minst 3-årig eftergymnasial Källa: SCB/rAps Källa: SCB/rAps Skillnaderna inom regionen är stora och speglar de senaste decenniernas utveckling med en ökad attraktivitet för storstaden. Ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning har varit nästan dubbelt så hög i Göteborgsregionen som i resten av regionen. Kvinnor har generellt sett en högre utbildning än män. Andelen kvinnor med högskoleutbildning har nästan fördubblats sedan 1990 medan motsvarande andel för män har ökat med dryga 50 procent. 62 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 63

Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har höjts dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels har andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Andelen studenter som påbörjar högskola inom tre år efter att har tagit studenten har under de fem senaste åren ökat med sex procentenheter till 47 procent för kvinnor och med fyra procentenheter till 37 procent för män. Övergång till universitet och högskolor till och med 25 års ålder 2006/2007, andel i procent Andel av befolkningen (25 64 år) med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2007 35 % 30 % Män Kvinnor 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 21,3 34,9 35,0 39,9 40,0 44,9 45,0 50,4 0 % Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket Stockholms län Källa: SCB/rAps Källa: Högskoleverket 64 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 65

POPULÄRA LÄROSÄTEN I VÄSTRA GÖTALAND År 2007 läste cirka 46 000 helårsstudenter vid de fem universitet/högskolor som finns i Västra Götaland 1. Mätt i antalet registrerade studenter höst - terminen 2007 är Göteborgs universitet landets största universitet. År 2007 Antal helårsstudenter Andel Lärosäte Göteborgs universitet 24 089 52% Chalmers tekniska högskola 8 385 18% Högskolan i Borås 5 497 12% Högskolan i Skövde 3 907 9% Högskolan Väst 4 083 9% Totalt i Västra Götaland 45 961 100% Källa: Högskoleverket Två tredjedelar av alla invånare i Västra Götaland som börjar läsa vid universitet/högskola väljer att studera vid något av Västra Götalands egna lärosäten. Det är endast Chalmers som rekryterar mer än hälften av sina nybörjare utanför regionen. Chalmers är mycket populär även bland utländska studerande. Även om det fortfarande är Göteborgs universitet som rekryterar högst antal utländska studerande i Västra Götaland så har Chalmers och de tre högskolorna i Västra Götaland relativt sett ökat mer i popularitet under 2000-talet. Antal utländska studenter och doktorander vid högskolor och universitet i Västra Götaland år 2007 och 2001 Göteborgs universitet År 2007 År 2001 Chalmers tekniska högskola År 2007 År 2001 Högskolan i Skövde År 2007 År 2001 Högskolan i Borås År 2007 År 2001 Grundutbildning Forskarutbildning Högskolan Väst År 2007 År 2001 0 200 400 600 800 10001200 140016001800 Källa: Högskoleverket 1 Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara ingår inte i denna sammanställning. Utöver 46 000 helårsstudenter i grundutbildningen finns i Västra Götaland även cirka 3 000 aktiva forskarstuderande. Det är 17 procent av alla aktiva forskarstuderande i landet. Antalet avlagda forskarexamina har nästan tredubblats den senaste 20-årsperioden. Nästan hälften av forskarexamina avläggs inom teknikvetenskap och en tredjedel inom medicin. 16 procent av hela landets FoU-årsverken utförs i Västra Götaland. 66 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 67

Antal forskarexamina vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola 350 300 250 CTH doktorsexamen CTH licentiatexamen GU doktorsexamen GU licentiatexamen 200 150 100 50 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: SCB I Västra Götaland finns dessutom 19 folkhögskolor och inom regionen bedrivs över 200 kvalificerade yrkesutbildningar 2. Så gott som varje kommun har ett eget lärcentra med utrustning för distansundervisning där man bland annat kan genomföra högskoleutbildning på distans. 2 Kvalificerad yrkesutbildning, även kallat KY, är en relativt ny utbildningsform som blev en del av det reguljära utbildningssystemet år 2002. 68 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 69

Infrastruktur och kommunikationer

LANDETS FRÄMSTA TRANSPORTREGION Traditionen av handel och sjöfart tillsammans med näringslivets tydliga inriktning mot tillverkningsindustri har satt sin prägel på Västra Götaland som rikets främsta transportregion. Även då de rena transittransporterna exkluderas vilket bland annat innebär att den stora mängden förbipasserande gods genom Göteborgs hamn inte tillskrivs Västra Götaland är länet kraftigt överrepresenterat både vad gäller ankommande sändningar från utlandet samt avgående inrikes- och utrikessändningar. Avgående sändningar till inrikes och utrikes ort andra halvåret 2004 och första halvåret 2005 län med största transportvolymer i tusentals ton 60 000 Ankommande sändningar från utrikes ort andra halvåret 2004 och första halvåret 2005 län med största transportvolymer i tusentals ton 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 50 000 40 000 0 Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Kalmar län Källa: Sika 30 000 20 000 10 000 0 Västra Götalands län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Källa: Sika 72 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 73

TILL HAVS OCH I LUFTEN Den fortgående globaliseringen understryker att Sverige måste ha en god internationell tillgänglighet för bibehållen konkurrenskraft. Av rikets samlade utrikeshandel går ungefär 85 procent av allt gods, mätt i ton, över hamnarna. I Västra Götaland finns rikets i särklass två största hamnar, Göteborg och Brofjorden. Hela 65 procent av den svenska containertrafiken går via Göteborgs hamn. Bland Västra Götalands övriga hamnar kan nämnas Uddevalla hamn, Wallhamn, Vänerhamn och Lysekils hamn. Göteborg-Landvetter flygplats är landets främsta flygplats för interkontinental flygfrakt i renodlade fraktflygplan och den näst största vad gäller passagerartrafik. För persontransporter uppvisar Göteborg City Airport en av de snabbaste ökningarna i Sverige. Trollhättan -Vänersborgs flygplats fyller en viktig funktion bland annat för snabba restider till/från Stockholm. Passagerare per flygplats år 2007 61 762 743 809 Göteborg- Landvetter De 10 största hamnarna i Sverige beräknat efter hanterad godsmängd (1 000-tal ton), år 2007 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 4 353 304 Göteborg City Trollhättan- Vänersborg Källa: Sika 20 000 15 000 10 000 5 000 - Göteborg Brofjorden Trelleborg Malmö Luleå Helsingborg Karlshamn Oxelösund Gävle Stockholm Källa: Sika 74 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 75

MER JÄRNVÄG PRIORITERAS Efterfrågan på såväl gods- som persontransporter på järnväg ökar kraftigt. Detta är i sig något väldigt positivt då det innebär möjligheter att ställa om transportsystemet i en mer hållbar riktning. Alla järnvägar till Göteborg är emellertid redan maximalt utnyttjade med störningar, förseningar och inställda tåg som följd. En utbyggnad av järnvägssystemet är därmed högt priori - terad. Kapacitetsutnyttjandet på järnvägssystemet över dygnet år 2003 VIKTIGA VÄGAR FÖR TRANSPORTER Den statligt tillsatta Godstransportdelegationen, med flera påföljande utredningar, har identifierat vilka nationella stråk som är viktigast för svensk industri och handel. Detta genom att de står för en övervägande del av landets godstran sporter. Bland Västra Götalands vägar ingår E6, E20, E45 och riksväg 40. Samtliga av dessa vägar anknyter Göteborg och som framgår av kartan är det här som de högsta totala trafikflödena för både gods- och persontransporter i Västra Götaland finns. Dygnsmedeltrafik på nationella vägar och övriga riksvägar i Västra Götaland år 2006 (antal fordon) Mariestad Mariestad Lidköping Uddevalla Vänersborg Trollhättan Lidköping Skara Skövde Uddevalla Vänersborg Trollhättan Skara Skövde Falköping Falköping Kungälv Göteborg Lindome Alingsås Lerum Mölnlycke Kinna Borås Stora problem Måttliga problem Små/inga problem Kungälv Göteborg Alingsås Lerum Mölnlycke Lindome Kinna Borås < 5 000 5 001 10 000 10 001 15 000 15 001 20 000 20 001 25 000 25 001 50 000 > 50 000 Källa: Banverket Källa: Vägverket 76 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 77

OLYCKSDRABBAT VÄGNÄT Åren 2000 2006 sjönk antalet dödade i vägtrafikolyckor i Västra Götaland med i genomsnitt fem procent per år medan antalet svårt skadade minskade betydligt långsammare. År 2007 ökade antalet dödsfall på vägnätet i Västra Götaland till 67 personer, vilket var sex fler än året innan. Ökningen, som märktes även på riksnivå, kan enligt Vägverket kopplas till de stigande trafiknivåerna som följt under mätperiodens högkonjunktur. ALLT FLER RESOR TILLSAMMANS Resandet med kollektivtrafiken har ökat kraftigt sedan kollektivtrafikbolaget Västtrafik bildades år 1999. Vid slutet av år 2007 beräknades det årliga resandet uppgå till drygt 210 miljoner resor, vilket ska jämföras med knappt 177 miljoner resor år 1999. Detta motsvarar en ökning med cirka 19 procent för Västtrafiks samtliga affärsområden. Västtrafiks regionala tågtrafik svarade enskilt för en ökning med nära 50 procent. Antal dödade i vägtrafikolyckor i Västra Götaland Resandeutveckling i procent 1999 2007 60 Nationell väg Regional väg Kommunal/enskild väg 60% 50% Regional tågtrafik Västtrafik totalt 50 40% 30% 20% 40 10% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 progn 2007 30 Källa: Västtrafik 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Vägverket Region Väst Ökat resande med kollektivtrafik är en avgörande faktor för att skapa en bättre närmiljö och minska klimatpåverkan. Kollektivtrafiken fyller också en nyckelroll när det handlar om att skapa god tillgänglighet för alla samhällsgrupper, vilket bland annat underlättar matchningen på arbetsmarknaden. Det pågår ett omfattande arbete under benämningen K2020 där målsättningen är en fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel inom Göteborgsregionen från dagens cirka 20 procent till 40 procent år 2025. 78 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 79

IT-INFRASTRUKTUREN I VÄSTRA GÖTALAND Genom bredband skapas möjligheter att upprätthålla bra kontakter trots att geografiska avstånd försvårar personliga möten. Bredband i hemmet kan antingen fås genom trådbunden fiber eller koppar (xdsl) eller trådlös anslutning. Nästan 100 procent av länets befolkning nås av någon form av bredband. Problemet är att det på många platser inte finns tillräcklig kapacitet. Utbyggnaden av fiber är låg i jämförelse med övriga län i Sverige medan xdsl-utbyggnaden ligger strax över riksgenomsnittet. Bredbandsutbyggnad i Västra Götaland respektive riket (andel av befolkningen som nås av respektive typ av bredband), år 2007 Västra Götaland Riket xdsl 98.,3% 97,8% FiberLAN 17,6% 29,0% Mobilt bredband 82,5% 79,8% NMT/CDMA 99,3% 99,7% Källa: PTS xdsl utbyggnad i Västra Götaland år 2007 Kommungräns xdsl xdsl saknas Källa: PTS 80 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 81

Kultur

LEDANDE PÅ KULTURSATSNINGAR Västra Götalandsregionen ligger högst i landet när det gäller regional satsning på kultur per invånare 582 kronor per person år 2008. En jämförelse mellan de tre största regionerna i landet visar att Västra Götaland har en ledande ställning med god marginal. Om man ser till kommunala satsningar på kultur ligger genomsnittet i riket år 2007 på 2,4 procent av kommunernas nettokostnader. I Västra Götaland ligger snittet på 2,2 procent. Vara kommun ligger högst i landet med en kultursatsning på fyra procent av kommunens nettokostnader. Regional satsning på kultur per capita 700 600 500 Västra Götalandsregionen Region Skåne Stockholms Läns Landsting KULTURVANOR I VÄSTRA GÖTALAND Bok- och medielån Totala antalet bok- och medielån i biblioteken i Västra Götaland är störst i landet även räknat i förhållande till befolkningen. I Västra Götalands län finns det störst antal bibliotek i landet 192 jämfört med 136 i Stockholms län och 167 i Skåne. Dessutom rullar det även flest bokbussar i landet på Västra Götalands vägar. Total utlåning i biblioteken (i 1000-tal), år 2007 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Kronor 400 300 2 000 0 Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 200 Audio-visuell media Böcker/Barnlitteratur Böcker/Facklitteratur Böcker/Skönlitteratur Källa: Kulturrådet 100 0 2005 2006 2007 2008 Källa: Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Stockholms läns landsting Studiecirklar Studiecirkeldeltagandet i olika bildnings- och kulturprogram är bland de högsta i landet. Även om antalet studiecirkeldeltagande har minskat under senaste decenniet står studiecirklarna och studieförbunden fortfarande för 84 KULTUR KULTUR 85

många och stora möjligheter till ett livslångt lärande i hela regionen. Under 2007 hade studiecirklar 344 600 deltagare i Västra Götaland. Motsvarande siffra för Stockholms och Skåne län var 314 300 respektive 234 500 del tagare. Utöver studiecirklar anordnas det även drygt 42 000 kulturprogram runt om i Västra Götaland. Tre fjärdedelar av dessa program är inriktade på hu- maniora och konst som hade 1,9 miljoner deltagare år 2007. Antalet kulturprogram i Stockholms län var drygt 36 000 och i Skåne län cirka 23 000. Det kulturella intresset skiljer sig mycket mellan olika befolkningsgrupper både vad gäller besök på olika slags kulturinstitutioner och evenemang och att själv utöva någon kulturell aktivitet. Generellt sett är det något fler kvinnor än män som ägnar sig åt olika kulturaktiviteter. Studiecirkeldeltagare per 1000 invånare, år 2007 85 149 150 199 200 249 250 444 Andel (%) av män och kvinnor i åldersgruppen 16 84 år i Göteborgs H-region 1 som på fritiden har ägnat sig åt följande aktiviteter minst 1 gång under de senaste 12 månaderna. År 2006. Aktivitet Män Kvinnor Besökt teater 35.3 41.7 Besökt konsert 59.9 53.2 Besökt konstmuseum eller konsutställning 40.7 44.3 Besökt bibliotek 54.9 60.1 Deltagit i studiecirklar eller kurser 11.9 28.1 Besökt bio 67 77.4 Deltagit i gudstjänst 33 44.4 Åskådat något idrottsevenemang 52.4 42.1 Läst bok 76.8 87.6 Spelat något instrument 16.6 10.7 Sjungit i kör eller annan sånggrupp 4.1 7.1 Målat, ritat eller tecknat 10.3 21.5 Källa: Kulturrådet Källa: www.regionfakta.com 1 H-regioner (där H står för Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad glesbygd. I Göteborgs H-region ingår 13 kommuner. 86 KULTUR KULTUR 87

KULTURINSTITUTIONER LOCKAR MÅNGA I Västra Götaland finns många kulturinstitutioner på såväl scenkonstområdet som natur- och kulturarvsområdet. Besökstalen för år 2007 ökade med nästan fyra procent jämfört med året innan till totalt 2,4 miljoner besökare. Besökssiffrorna kan jämföras med Lisebergs 3,1 miljoner besökare och de stora idrottsarenorna i Göteborg, Ullevi och Scandinavium, som tillsammans samlade cirka en miljon besökare år 2007. Dessutom besökte 380 000 personer musikevenemang på de två idrottsarenorna. Antal besökare i kulturinstitutionerna i Västra Götaland, år 2007 År 2007 Besökare totalt Varav barn och unga Västarvet 2 848 000 100 000 Göteborgs museer 3 497 000 118 000 Läckö slott 350 000 70 000 GöteborgsOperan 246 000 39 000 Akvarellmuseet, Tjörn 165 000 17 000 Göteborgs Symfoniker 115 000 25 000 Stadsteatern/Backa 92 000 20 000 Musik i Väst 85 000 19 000 Vara konserthus 84 000 14 000 Innovatum, Trollhättan 58 000 38 000 Folkteatern, Göteborg 32 000 9 000 Regionteater Väst 22 000 15 000 Kultur Ungdom 10 000 10 000 TOTALT 2 604 000 469 000 Källa: Västra Götalandsregionen Västra Götaland är även en framgångsrik filmregion. Film i Västs samproduktioner år 2007 nominerades till tolv guldbaggar och erövrade sex stycken år 2008. Totalt sågs bolagets samproducerade långfilmer av 1 600 000 svenskar år 2007. Den totala marknadsandelen var 50 procent och den mest framgångsrika filmen publikt var Arn-tempelriddaren. Under 2007 gjorde varje medborgare i Västra Götaland 1,1 biobesök, en minskning från 2006 med 0,5 besök. Genomsnittet i riket var 1,6 besök år 2007. POPULÄRA KULTUREVENEMANG I Västra Götaland arrangeras varje år ett stort antal kulturfestivaler. I Göteborg arrangeras bland annat Kulturkalaset i samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Med nära 600 000 besök år 2007 är detta en av Sveriges största stadsfestivaler. I Västra Götaland arrangeras varje år mellan 12 15 konstvandringar där 28 kommuner är delaktiga. Konstvandringarna samlar varje år cirka 100 000 besökare, vilket kan jäm föras med besöks antalet 200 000 för Göteborgs Konstmuseum. 2 Västarvet är Västra Götalandsregionens samlande kulturarvsinstitutioner där följande verksam heter ingår: Bohusläns museum, Forsviks industriminnen, Göteborgs naturhistoriska museum, Hemslöjdskonsulenterna, Regionmuseum Västra Götaland, Vitlycke museum, Vänersborgs museum, Kulturlagret, Lödöse museum, Studio västsvensk konservering och Byggnadsvård Nääs. 3 Göteborgs museer omfattar Stadmuseet, Sjöfartsmuseet, Konstmuseet, Konsthallen och Röhsska Museet. 88 KULTUR KULTUR 89

Hälsa

DEN ALLMÄNNA HÄLSAN ALLT BÄTTRE Befolkningens allmänna hälsotillstånd har blivit allt bättre under de senaste decennierna. Under den senaste femårsperioden har medellivslängden ökat med nästan ett år för både män och kvinnor. Medellivslängden för kvinnor i Västra Götaland är 82,4 år och 78,1 år för män. Medellivslängden i Västra Götaland ligger nära riksgenomsnittet men varierar mellan olika kommuner. Medellivslängden påverkas starkt av dödsfall som inträffar i förtid, dvs innan 75 års ålder. Även den förtida dödligheten varierar kraftigt mellan regiondelar och stadsdelar i Göteborg. Men det finns även en stor variation mellan socioekonomiska grupper inom geografiska områden. Befolkningen med endast förgymnasial utbildning löper dubbelt så stor risk för att dö i förtid än befolkningsgruppen med universitetsutbildning. Antalet döda före 75 års ålder per 100 000 män i genomsnitt 1997 2003 per HSN (Hälso- och sjukvårdsnämndsområdena i Västra Götaland) Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Högst 2-årigt gymnasium 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 3-årigt gymnasium eller högst Minst 3-årig eftergymnasial 2 år eftergymnasial utbildning Antalet döda före 75 års ålder per 100 000 kvinnor i genomsnitt 1997 2003 per HSN (Hälso- och sjukvårdsnämndsområdena i Västra Götaland) Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Högst 2-årigt gymnasium 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 3-årigt gymnasium eller högst 2 år eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Källa: Socialstyrelsen 92 HÄLSA HÄLSA 93

Även andelen långtidssjukskrivna har minskat under de senaste åren och ligger under genomsnittet för riket. Till skillnad från antalet förtida döda är långtidssjukskrivningen högre bland kvinnor än män, framförallt när det gäller sjukfall som är längre än ett år. Antal pågående långa sjukfall per 1000 inskrivna försäkrade 50 DE FLESTA MÅR BRA Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2007 uppfattar de flesta invånare sin hälsa som god eller mycket god. Men även här finns en geografisk variation, dock inte lika slående som när det gäller antalet förtida döda. Störst andel av befolkningen som anser sin hälsa vara god eller mycket god återfinns i centrala och västra Göteborg, medan de med lägsta andelen bor i Dalsland. 45 40 Andel av svarande som angivit att de har bra eller mycket bra hälsa, år 2007 per HSN 35 % 30 25 90 80 Män Kvinnor 20 70 15 60 10 50 5 0 Västra Götaland Längre än 60 dagar Västra Götaland Längre än 365 dagar Riket Längre än 60 dagar Riket Längre än 365 dagar 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: www.regionfakta.com / Försäkringskassan 40 30 20 10 0 Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 94 HÄLSA HÄLSA 95

FETMA OCH ÖVERVIKT EN RISKFAKTOR Fetma och övervikt är betydande riskfaktorer för en lång rad olika hälsoproblem. Enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållandena i riket bedöms hälften av alla män och en tredjedel av kvinnorna i Sverige vara överviktiga (BMI >25) eller lida av fetma (BMI >30). Detta stämmer även på Västra Götaland. Som inom många andra områden finns det även här tydliga skillnader mellan kvinnor och män samt mellan olika regiondelar i Västra Götaland. Andel av befolkningen (16 84 år) med övervikt (inkl. fetma), år 2007 per HSN Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Kvinnor Män 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Källa: Västra Götalandsregionen STRESS ETT VANLIGT PROBLEM Psykisk ohälsa i form av bland annat stress, ängslan, oro eller ångest är ett annat allvarligt hot mot folkhälsan. Enligt nationella folkhälsoenkäten känner både män och kvinnor sig mer stressade i Västra Götaland än genomsnittet i landet 1. Kvinnor rapporterar stress i större utsträckning än män och inom Västra Götaland är det Göteborg som sticker ut med de allra högsta värdena. Andel av befolkningen (16 84 år) som känner sig stressad, år 2007 per HSN Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland 0 % 5 % 10 % Män Kvinnor 15 % 20 % 25 % Källa: Västra Götalandsregionen 1 Statens folkhälsoinstitut. 96 HÄLSA HÄLSA 97

OJÄMLIKHET I TANDHÄLSAN Tandvård är ett annat område där sambandet mellan hälsa och socio - ekonomi märks extra tydligt. Redan i unga åldrar är tandhälsan väldigt ojämnt fördelad mellan olika regiondelar. Andelen 12-åringar med kariesskadade tänder är dubbelt så stor i ekonomiskt utsatta områden som i välbärgade områden. Andel 12-åringar med kariesskadade tänder, år 2007 per HSN % 60 50 40 30 20 10 0 Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Källa: Västra Götalandsregionen 98 HÄLSA HÄLSA 99

INDEX A G M Ö Arbetslöshet 24 25 Geografi 6 Medellivslängd 92 Övergång till högskolestudier 65 B Gästnätter 56 Miljöbilar 42 43 Övervikt 96 Befolkningstäthet 8 H Miljöteknikföretag 54 55 Befolkningsutveckling 9 11 Hamnar 74 N Besöksmål 57,88 Hälsa 95 Naturskyddade områden 41 Biologisk mångfald 38 I Nyföretagande 51 52 Biståndstagare 27 Investeringar 53 O Bredband 80 81 J Ohälsotal 28 28 Bruttoregionprodukt 16 17, 19 Jämställdhetsindex 26 S Brott 30 K Stress 97 D Koldioxidutsläpp 36 Studiecirkeldeltagande 85 86 Delregioner 7 Kollektivtrafik 79 Sysselsättning 16, 22 23, 48 49 E Kommunalförbund 7 T Ekonomisk tillväxt 16 Konjunktur 16, 22 Tandhälsa 98 Energiförbrukning 37 Kulturevenemang 89 Trafikolyckor 78 F Kulturinstitutioner 88 Transporter 72 77 Flyttningar 11 12 Kulturvanor 85 Turism 55 Folkmängd 6, 9 L U Forskarexamina 67 68 Luftföroreningar 40 Utbildningsnivå 62 64 Forskning och utveckling 58 59 Långtidssjukskrivna 94 Utlandsägda företag 50 Fritid 87 Lärosäten 66 Utländska studerande 67 Företagare 51 Lönesumma 18 Utrikes födda 13 Företag 46 47 V Förtida död 93 Valdeltagande 31 100 101