Bilaga 2 Nulägesbeskrivning I denna bilaga kmmer en nulägesbeskrivning av Valdemarsviks kmmun att presenteras ch kmmunens nuvarande avfallshantering samt avfallsmängder kmmer beskrivas närmare. 1 Valdemarsviks kmmun Valdemarsvik mnämns för första gången 1383 i Brkhults arkiv, då under namnet Wagmare. Idag är Valdemarsvik en kmmun sm präglas av skärgårdsmiljö med en nära 700 km lång strandlinje. På smmaren förvandlas rten till ett ppulärt turistmål. I detta avsnitt presenteras uppdaterad infrmatin m gegrafi, beflkning samt näringsliv i Valdemarsvik. 1.1 Gegrafi Valdemarsvik är en kmmun i Östergötlands län ch gränsar till Västerviks kmmun i söder, Åtvidabergs kmmun i väster ch Söderköpings kmmun i nrr. I öster har Valdemarsvik kust mt Östersjön ch en str del av kmmunen utgörs av skärgård. I kmmunen finns tätrterna Valdemarsviks stad, Gusum ch Ringarum. Eurpaväg 22 passerar igenm kmmunen ch sammanbinder Valdemarsvik med Nrrköping, Västervik ch Kalmar. Gegrafisk placering i Sverige visas i Figur 1. Figur 1. I kartan över Sverige finns Valdemarsviks kmmun markerad med röd ring. Lantmäteriet Medgivande R50103251_160002. Sida 1 (17)
1.2 Beflkning Flkmängden i Valdemarsviks kmmun har under periden mellan år 2009-2015 varit relativt knstant, vilket kan utläsas i Tabell 1 nedan. Inte heller medelåldern för invånarna i kmmunen har fluktuerat betydande under periden. År 2015 var flkmängden i Valdemarsvik 7 747 persner. Tabell 1. I tabellen redvisas flkmängden i Valdemarsviks kmmun under periden 2009 ch 2015. Den redvisade flkmängden är från den 31 december respektive år (SCB, 2016). År Flkmängd (st) Medelålder (år) 2015 7 747 47,6 2014 7 657 47,8 2013 7 585 47,6 2012 7 597 47,4 2011 7 662 47,1 2010 7 760 46,7 2009 7 811 46,2 I Tabell 2 nedan presenteras fördelningen av bendetyper inm Valdemarsvik kmmun, fördelat på en- ch tvåfamiljshus, flerbstadshus samt fritidshus. Tabell 2. Bende fördelat på bendetyp i Valdemarsviks kmmun för 2014 ch 2015 (Avfall webb, 2016). år Hushåll i en- ch tvåfamiljshus (st) Hushåll i flerbstadshus (st) Fritidshus (st) 2014 2582 1284 2296 2015 2595 1439 2294 Åldersfördelningen i Valdemarsviks kmmun år 2011 skildras i Figur 2 nedan ch jämförs med åldersfördelningen i övriga Östergötland samt Sverige. Figur 2. Åldersfördelning för Valdemarsvik år 2011 i jämförelse med övriga Östergötland samt Sverige (Valdemarsvik, 2012). Sida 2 (17)
1.3 Näringsliv Inm kmmunen finns knappt 600 aktiva företag. Den största arbetsgivaren i Valdemarsvik är Valdemarsviks kmmun men även tillverkningsindustrierna Nrdic Brass Gusum AB, R-K Teknik i Gusum ch CMW i Valdemarsvik (Trysberg, 2016). År 2014 var 77,5 % av beflkningen förvärvsarbetande i åldrarna 16 till 64 år (SCB, 2016). I Valdemarsvik driver 12 % av beflkningen i åldern 20-64 ett eget företag, vilket är det ninde högsta i Sverige (Eknmifakta, 2014) Sida 3 (17)
2 Nulägesbeskrivning inm avfallsmrådet I detta avsnitt presenteras ansvarsfördelningen, kmmunikatinen samt finansieringen av avfallshanteringen i Valdemarsvik. 2.1 Ansvarsfördelning inm avfall Kmmunerna. Kmmunfullmäktige ansvarar över att fastställa renhållningsrdningen för kmmunen. Kmmunen ansvarar för insamling ch mhändertagande av hushållsavfall, med undantag av avfall sm mfattas av prducentansvar. Prducenterna är ansvariga för avfall från till förpackningar, tidningar, bilar, däck ch elektrniska prdukter. Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall sm verksamheten ger upphv till tas m hand enligt gällande regler ch lagar. Tillsynsmyndigheterna (miljöförvaltning ch länsstyrelse) har ansvar att pröva ch utöva tillsyn av verksamheter samt besluta enligt kmmunens renhållningsföreskrifter ch övrig avfallslagstiftning. Fastighetsägarna ansvarar över att infrmera de sm br eller är verksamma inm fastigheten m gällande regler för avfallshantering. De ansvarar även för att tillhandahålla utrymmen för avfallsinsamling. Alla sm ger upphv till avfall ansvarar för att se till att det hanteras enligt gällande regler. Detta gäller för privatpersner så väl sm för verksamhetsutövare. 2.1.1 Kmmunens ansvar Varje kmmun har enligt Miljöbalken (15 kap) ansvar för att upprätta en renhållningsrdning vilken innefattar en kmmunal avfallsplan samt renhållningsföreskrifter. Kmmunen har även ett renhållningsansvar vilket mfattar hushållsavfall ch därmed jämförligt avfall. Kmmunen ansvarar ckså för att avfallet transprteras till gdkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan återvinnas ch mhändertas krrekt. 2.1.2 Prducenternas ansvar För vissa typer av avfall gäller ett prducentansvar. Det innebär att tillverkare ch imprtörer har ett ansvar för att en viss del av de varr sm prduceras samlas in, tas m hand ch återvinns eller återanvänds. År 1994 började förrdningen m prducentansvar för förpackningar tillverkade av papper, glas, plast ch metall att gälla. Samtidigt antgs även förrdningen m prducentansvar för tidningspapper. Senare utvidgades prducentansvaret för att även gälla däck, batterier, elektriska- ch elektrniska prdukter, bilar, däck, läkemedel, glödlampr ch belysningsarmatur samt radiaktiva prdukter ch herrelösa strålkällr. Ett antal rganisatiner har bildats för att samrdna insamling för av avfall sm mfattas av prducentansvar. Ett sådant exempel är FTI (förpacknings- ch tidningsinsamlingen). FTI arbetar på uppdrag av prducenterna ch drivs utan vinstsyfte ch bedriver insamling ch återvinning av dessa prdukter. Sida 4 (17)
2.1.3 Verksamhetsutövarnas ansvar Alla verksamheter ansvarar för att ta hand m det avfall sm de ger upphv till på ett gdkänt sätt. Företaget ska ha kunskap m avfallet ch dess effekter på miljön. Företaget ska även hålla sig uppdaterat vad gäller förändringar inm avfallslagstiftningen. Verksamhetsutövarna ansvaras även att avfallet transprteras brt av en gdkänd transprtör till gdkänd behandlings- eller mttagningsanläggning. 2.1.4 Tillsynsmyndighetens ansvar Tillsynsmyndigheten kan utgöras av miljöförvaltningen på kmmunen eller av länsstyrelsen berende på vilken typ av verksamhet sm avses. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att utöva tillsyn på företag sm bedriver verksamhet. 2.1.5 Fastighetsägarnas ansvar Fastighetsägarna har sm ansvar att infrmera de sm br eller har verksamhet på fastigheten m gällande regler för avfallshanteringen på fastigheten. De ansvarar även för tillhandahållande av avfallsutrymmen på fastigheten. 2.1.6 Alla sm ger upphv till avfall Alla sm ger upphv till avfall (privatpersner så väl sm företag) är skyldiga att srtera ut ch lämna sitt avfall i de lika insamlingssystem sm finns. Alla har ckså skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kmmunen. 2.2 Infrmatin ch samverkan Nedan presenteras lkala, reginala ch natinella infrmatinsflöden ch samarbeten kring avfall sm Valdemarsvik är del av. 2.2.1 Lkalt Lkalt i kmmunen förmedlas infrmatin m renhållning genm utskick från kmmunen eller via kmmunens hemsida. Invånarna kan även få ytterligare infrmatin m de vänder sig till kmmunens kundtjänst för vatten ch renhållning. 2.2.2 Reginalt Valdemarsviks kmmun är en av medlemskmmunerna i det reginala avfallsnätverket def.waste. Nätverket är öppet för kmmunerna inm Jönköpings län, Kalmar län, Södermanlands län ch Östergötlands län. Syftet med def.waste är bland annat att samrdna gemensamma frågr inm avfallsmrådet, samrdna infrmatinsinsatser samt att driva ch utveckla avfallsarbetet inm medlemskmmunerna. Inm nätverket har man till exempel tagit fram gemensamma infrmatinsbrschyrer m elektriskt, elektrniskt ch farlig avfall. Man har även genmfört ett antal utbildningar för medlemmarna. 2.2.2.1.1 Natinellt Avfall Sverige är en natinell branschrganisatin inm avfallshantering ch avfallsåtervinning ch är kmmunernas expertrgan inm avfall ch återvinning. Avfall Sverige har Sveriges kmmuner, eller deras kmmunala blag, sm medlemmar. 2.3 Finansiering 2.3.1 Renhållningstaxa Kstnaden för kmmunens avfallshantering finansieras genm renhållningstaxan. Renhållningstaxan ska täcka kstnaderna för insamling, transprt, behandling ch Sida 5 (17)
återvinning av avfall. Renhållningstaxan betalas av fastighetsägare ch andra sm ger upphv till hushållsavfall. För benden i flerfamiljshus är avgiften nästan alltid en del av hyran. Det är kmmunfullmäktige sm beslutar m renhållningstaxan i kmmunen. År 2016 var renhållningstaxan 2 158 (190 liters kärl) kr per år. I renhållningstaxan ingår fastighetsnära hämtning av avfallsfraktinen brännbart en gång var 14:e dag. I taxan ingår även hämtning av grvavfall 4 gånger per år från villr, ett tillfälle per år från fritidshus ch flerfamiljshus. För benden i skärgården finns det möjlighet att lämna grvavfall vid Breviksnäs ch Fyrudden vid sammanlagt tre tillfällen per år. Grvavfall kan även lämnas kstnadsfritt på kmmunens återvinningscentral m avfallsvlymen understiger 3 m 3 per tillfälle. Om vlymen överstiger 3 m 3 får avfallslämnaren betala via ett kupngsystem. Ett par gånger per år sker fastighetsnära insamling av farligt avfall med miljöbil vid sex ställen i kmmunen. Tjänster sm inte ingår i avfallstaxan men sm går att köpas till är hämtning av grvavfall samt mindre mängder trädgårdsavfall. Tjänster sm inte heller ingår i renhållningstaxan är hämtning av latrin ch tömning av slamavskiljare. 2.3.2 Intäkter kpplade till prducentansvar Prducentansvaret har lett till bildandet av samarbetsföretag, eller så kallade materialblag, för att rganisera finansiering ch administratin av insamling ch återvinning. En del av finansieringen för insamling ch återvinning av de prdukter sm mfattas av prducentansvar sker genm det insamlade materialets värde, men det täcker inte hela kstnaden. På förpackningarna finns en förpackningsavgift sm prducenterna betalar. Sida 6 (17)
3 Avfallshantering I detta avsnitt beskrivs hur avfall sm uppkmmer i Valdemarsviks kmmun samlas in ch hanteras. 3.1 Insamling Kmmunen erbjuder dels fastighetsnära insamling ch dels avlämning av avfall på åtta stycken avfallsstatiner samt en återvinningscentral. Figur 3. Bild över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.1 Fastighetsnära insamling Insamlingen av avfall sker av de av avfallsentreprenören SUEZ (tidigare SITA). Systemet för insamling av avfall i Valdemarsviks kmmun består av en kmbinatin av hämtning vid fastighet ch avlämning vid återvinningscentral. Förpackningar ch returpapper avlämnas på återvinningsstatiner sm drivs av prducenternas materialblag FTI (Förpacknings- ch tidningsinsamlingen). För slamtömning är Renall insamlingsentreprenör ch de sköter därmed all tömning av slamavskiljare ch tankar i Valdemarsviks kmmun. 3.1.2 Återvinningsstatiner Återvinningsstatiner finns placerade på ett antal lika platser i kmmunen där hushållen kan lämna sina utsrterade tidningar ch förpackningar. Återvinningsstatinerna drivs av materialblaget FTI. På återvinningsstatinerna i Valdemarsviks kmmun kan förpackningar av papper, färgat glas, färgat glas, metall ch plast lämnas. Även tidningar ch trycksaker kan lämnas här. Återvinningsstatiner finns på följande platser i kmmunen: Gusum, bussplats centrum Sida 7 (17)
Gryt, busstrget Ringarum, affären Valdemarsvik, Klplan Valdemarsvik, Vammar köpcenter Valdemarsvik, återvinningscentralen Östra Ed, Kaggeb Breviksnäs, Gryt (endast insamling av tidningar/trycksaker samt färgat- ch färgat glas) 3.1.3 Valdemarsviks återvinningscentral Valdemarsvik har en återvinningscentral sm är placerad 2 km från centrala Valdemarsvik sm invigdes under 2014. På återvinningscentralen kan invånare i kmmunen kstnadsfritt lämna av srterat avfall, dck maximalt 3 m 3 per besök. Allt från förpackningar till grvavfall (se Figur 4) kan lämnas på återvinningscentralen. För verksamheter sm lämnar sitt avfall på återvinningscentralen ch för de hushåll sm ämnar att avlämna större vlymer än 3 m 3 per besök utgår en avgift. Figur 4. karta över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall Verksamheter kan antingen avlämna sitt avfall på återvinningscentralen mt en avgift, alternativt anlita en avfallsentreprenör sm sköter insamling av avfallet för verksamheten. 3.2 Hantering Det brännbara avfallet transprteras, efter mellanlagring på Valdemarsviks avfallsanläggning, till Västerviks förbränningsanläggning. Sida 8 (17)
4 Avfallsslag ch avfallsmängder I detta kapitel redvisas uppkmna avfallsmängder i kmmunen under år 2014. Mängderna redvisas uppdelat efter ansvar, det vill säga under kapitel 4.1 redvisas mängder avfall sm faller under kmmunalt ansvar, under kapitel 4.2 redvisas avfall sm faller under prducentansvar ch i kapitel 4.3 redvisas mängder avfall sm faller under verksamheternas ansvar. Avfallsstatistiken för det avfall sm faller under kmmunalt ansvar kmmer delvis från Avfvall Web ch direkt från Valdemarsviks egen statistik. 4.1 Hushållsavfall sm kmmunen ansvarar för Under 2014 insamlades cirka 4 000 tn hushållsavfall 1, sm ingår i kmmunens renhållningsansvar. Hushållen lämnar dessutm ifrån sig avfall sm ingår i prducentansvaret, se kapitel 4.2 för redvisning av insamlade mängder avfall sm faller under prducentansvar. Ttalt uppgick mängden hushållsavfall 2 till cirka 4800 621,64 kg avfall per invånare under 2014 (Avfall web 2016 & Valdemarsviks kmmun 2016). Mtsvarande mängd avfall sm uppkmmer i Sverige sm helhet är 478 kg hushållsavfall per persn 3 (Avfall Sverige 2016). I Figur 5 skildras hur avfallet behandlades i Valdemarsvik under 2014 ch ur figuren kan man utläsa att den vanligaste behandlingsmetden är energiåtervinning då 77% av hushållet skickas till energiåtervinning. Mängderna avfall sm uppkm i Valdemarsviks kmmun 2014 redvisas i Tabell 3. Behandlingsmetder 16% 3% 4% Energiåtervinning Depnering Materialåtervinning Annan behandling 77% Figur 5. Fördelning av avfallsbehandling i Valdemarsvik 2014 i prcent (Avfall web, 2016). 1 Exklusive slam från enskilda anläggningar 2 Kärl- ch säckavfall, grvavfall, farligt avfall ch avfall sm mfattas av prducentansvar för förpackningar ch elektriska ch elektrniska prdukter. 3 Uppgiften avser förhållanden under år 2014. Sida 9 (17)
Tabell 3. Avfallsmängder i Valdemarsvik under 2014 (källa: Valdemarsviks kmmun). Avfallstyp Tn Kärl- ch säckavfall (inklusive grännbart grvavfall) 2 392 Övrigt grvavfall 1398 Farligt avfall 118 Ttalt 3954 Tabell 4. Mängder grvavfall i kmmunen 2014 ch hur avfallet behandlades (källa: Valdemarsviks kmmun). Typ av grvavfall (exklusive brännbart grvavfall) Insamlat (tn) Behandlingsmetd Tryckt virke 94,74 Energiåtervinning Returträ 697 Energiåtervinning Ris 173 Energiåtervinning Skrt 257,8 Materialåtervinning Gips 6,58 Energiåtervinning Grvavfall från hushåll till depnering 168,15 Depnering Resårmöbler 47,44 Energiåtervinning Farligt avfall 117,9 Annan behandling Ttalt 3954,45 4.1.1 Kärl- ch säckavfall Kärl ch säckavfall avser hushållsavfall sm nrmalt placeras i kärl eller säck, exklusive material sm mfattas av prducentansvar, matavfall, grvavfall eller farligt avfall. Fraktinen avser avfall sm samlas in via cntainer, spsug, underjrdiska behållare samt övriga insamlingsbehållare. I Valdemarsvik kan en- ch tvåfamiljshus välja kärlstrlek mellan 120 liter, 190 liter, 240 liter eller 370 liter. Hämtning sker minst en gång varannan vecka. Flerbstadshus kan välja mellan ett antal kärlstrlekar mellan 160 liter ch 600 liter ch hämtning sker varje eller varannan vecka. De invånare sm br på öar ansvarar själva för transprt av hushållsavfallet till anvisad plats. Säck- ch kärlavfallet i kmmunen samlas in av renhållningsentreprenören SUEZ ch transprteras till mellanlagring ch mlastning innan det transprteras vidare för förbränning. Sida 10 (17)
4.1.2 Grvavfall Grvavfalll avser hushållsavfall sm är tungt eller skrymmande eller annars lämpligt att samla in via kärl eller säckar. Exempel på grvavfall är cyklar, möbler ch trädgårdsredskap. Permanentbende har möjlighet att få grvavfallet hämtat 4 gånger per år ch fritidsbenden 1 gång per år. Grvavfallet kan även lämnas på kmmunens återvinningscentral. Efter insamling srteras grvavfallet i lika fraktiner för vidare transprt till förbränning alternativt materialåtervinning. 4.1.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall utgörs av rganiskt material sm samlas in från hushållens trädgårdar ch grönmråden. 4.1.4 Matavfall Av hushållsavfallet står matavfallet för nästan halva vikten. Att srtera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall ch möjliggör återvinning av avfallet. I Valdemarsviks kmmun srteras i nuläget inte matavfallet ut sm en separat fraktin utan ingår i kärl- ch säckavfallet. 4.1.5 Farligt avfall Farligt avfall är avfall sm innehåller farliga ämnen eller sm på annat sätt har egenskaper sm gör det farligt för miljön eller människrs hälsa. För att kunna skilja på lika typer av avfall finns det i Bilaga 4 till Avfallsförrdningen (2001:1063) en förteckning av avfallstyper. Avfallskatalgen kan användas för att skilja ut vad sm är farligt avfall. Farligt avfall är i bilagan markerade med en asterisk (*). Farligt avfall från hushåll är till exempel rester av färg- ch lösningsmedel, spilllja ch batterier. Kasserade kylskåp, frysar, vitvarr ch andra elektriska ch elektrniska prdukter klassas ckså sm farligt avfall men mfattas av prducentansvar. Även batterier ch glödlampr ch lysrör mfattas av prducentansvar men klassas sm farligt avfall. Insamlade mängder farligt avfall sm mfattas av prducentansvar redvisas i tabell 8. Hushållens farliga avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger m året, hämtningsschema finns på kmmunens hemsida. Övriga tidpunkter på året kan farligt avfall lämnas på Valdemarsviks återvinningscentral. Batterier kan lämnas in vid batterihlkar sm är placerade vid 23 platser i kmmunen. 4.1.6 Slam, latrin ch avfall från fettavskiljare Tömning av slambrunnar sker efter uppgjrt körschema. Slam från enskilda slamavskiljare ch slutna tankar hämtas minst en gång per år ch extra slamtömning kan beställas via kmmunens kundtjänst eller hemsida. Från ch med den 1 nvember 2013 är det Renall sm sköter tömningarna av slamavskiljare ch tankar i Valdemarsviks kmmun. I Tabell 5 redvisas antalet tömningar av slamavskiljare i kmmunen år 2015. Sida 11 (17)
Tabell 5. Redvisning av tömningar av slamavskiljare under 2015 (källa: Valdemarsviks kmmun). Slam från slamavskiljare Antal tömningar (st) 0-1,5 m3 167 1,51-3 m3 778 3,01-6 m3 101 över 6 m3 per m3 107 Slam från slutna tankar 0-1,5 m3 55 1,51-3 m3 333 3,01-8 m3 22 över 8 m3 per m3 0 Urin i enskilda tankar 0-1,5 m3 10 1,51-3 m3 20 3,01-8 m3 0 Insamling av latrinkärl sker främst för fritidshus sm inte är anslutna till det kmmunala avlppssystemet. Latrinkärl hämtas av kmmunen via entreprenören Renall. Efter insamling mellanlagras kärlen i väntan på en mbil slamtömningsmaskin, sm separerar latrinet från kärlen. Därefter tas latrinet m hand m på Sandviks avlppsreningsverk ch kärlen förs med det övriga brännbara avfallet till förbränning. För hushåll med urinsrtering kan urinet återföras till åkermark genm att leverantören tar kntakt med lkala jrdbrukare sm använder urinet sm gödselmedel. Vid små mängder urin alternativt str trädgård ska anmälan göras till myndighetsnämnden för egennyttjande av urinet i trädgården. Om van nämnda alternativ inte är möjliga ska kmmunens avdelning för VA/renhållning kntaktas för tömning. Fett ch fettavskiljarslam ska samlas in inm ramen för kmmunens avfallshantering. Fastigheter sm hanterar livsmedel i större mfattning måste ha separat hantering av fettavskiljare på utgående avlpp. I Valdemarsviks kmmun finns inga verksamheter sm har fettavskiljare. 4.1.7 Avfall från fartyg i hamn Enligt gällande lagstiftning ska hamnar vara utrustade med de anrdningar sm behövs för att kunna ta emt avfall från de båtar sm nrmalt lägger till i hamnen. Enligt kmmunens hamnrdning (Valdemarsvik, 2014) ska spr läggas på anvisad plats i gästhamnsmrådet ch avfall ska läggas i anvisade kärl. Vid miljöfarligt avfall, spilllja, batterier etc. ska hamnvärden kntaktas för depnering vid miljöstatinen. 4.2 Hushållsavfall sm mfattas av prducentansvar Sm tidigare nämnts mfattas vissa typer av avfall av prducentansvar. Det finns i nuläget prducentansvar för följande avfall: Sida 12 (17)
Förpackningar Returpapper (till exempel tidningar ch katalger) Batterier Glödlampr ch belysningsarmatur Elektriska ch elektrniska prdukter Bilar Däck Läkemedel Radiaktiva prdukter ch herrelösa strålkällr 4.2.1 Förpackningar ch tidningar Den branschrganisatin sm ansvarar för insamling ch återvinning av tidningar ch förpackningar är FTI. De förpackningar sm mfattas av prducentansvaret är förpackningar sm tillverkats av wellpapp ch pappersförpackningar, hårda ch mjuka plastförpackningar, metallförpackningar ch glasförpackningar. I Valdemarsviks kmmun finns åtta återvinningsstatiner där knsumenter själva får lämna förpackningar ch tidningar. I Tabell 6 redvisas statistik över mängden insamlade förpackningar i Valdemarsvik för 2015, enligt FTI:s statistik. I tabellen finns även Sveriges natinella genmsnitt redvisat. Tabell 6. Statistik över återvunnet förpacknings- ch tidningsavfall i Valdemarsviks kmmun under 2015. Redvisat finns även ett natinellt genmsnitt för 2015. Enheten sm redvisas i tabellen är kg/capita. (FTI, 2016) Typ av förpackning Valdemarsvik 2015 Sverige 2015 Glas 26,24 19,93 Papper 16,32 13,51 Plast 6,06 6,06 Metall 2,11 1,58 Tidningar 30,22 26,24 4.2.2 Batterier, glödlampr samt elektriskt ch elektrniska prdukter Batterier, glödlampr ch elektriskt ch elektrniskt avfall klassas sm farligt avfall men mfattas ckså av prducentansvaret. Denna typ av avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger per år. Övriga tider på året hänvisas till Valdemarsviks återvinningsstatin. För prducentansvaret för elektriska ch elektrniska prdukter finns materialblaget El-kretsen sm samrdnar insamling ch återvinning. I Tabell 7 presenteras statistik över insamlat avfall under 2015. Sida 13 (17)
Tabell 7. Avfallsmängd batterier ch diverse elektrniska prdukter i Valdemarsvik under 2015 jämfört med det natinella genmsnittet i Sverige 2015 (El-kretsen, 2016). Avfallsmängd Valdemarsvik (kg) Valdemarsvik kg/invånare Sverige kg/invånare Diverse elektrnik 68 940 8,91 7,51 Kylskåp & frysar 36 100 4,67 2,42 Vitvarr 46 522 6,01 3,49 Batterier 2 887 0,37 0,34 Gasurladdningslampr 1 011 0,13 0,20 Icke gasurladdningslampr 134 0,02 0,04 Ttalt 155 594 20,12 14,01 4.2.3 Bilar Bilar mfattas av prducentansvaret sedan 2007. Tillverkaren av bilen är ansvarig att återta ch se till att material ch delar från bilen återanvänds eller återvinns i så str utsträckning sm möjligt. Auktriserade bildemnterare tar emt bilar sm ska skrtas. Statistik över bilar sm skrtades i Östergötlands kmmuner under 2013 presenteras i Tabell 8. Statistiken är framtagen av den svenska branchrganisatinen för tillverkare ch imprtörer av persnbilar, lastbilar ch bussar, BilSweden. Tabell 8. Antal skrtade persnbilar ch lastbilar ch lastbilar/bussar med en ttalvikt på högst 3,5 tn. (BilSweden, 2014) Skrtade bilar 2013 (st) Östergötlands län 25 155 Sverige ttalt 189 179 4.2.4 Läkemedel Överblivet läkemedel ska lämnas in till aptek för mhändertagande. Vissa typer av läkemedel klassas dck sm farligt avfall ch ska lämnas in till återvinningscentralen eller till miljöbilen. Exempel på läkemedel sm klassas sm farligt avfall är cytstatika läkemedel. 4.2.5 Radiaktiva prdukter ch herrelösa strålkällr Från ch med 2007 gäller prducentansvar för vissa radiaktiva prdukter ch strålkällr. Till strålkällr hör till exempel brandvarnare, utrustning med mörkerseenden, sikten ch sjukutrustning. 4.3 Verksamhetsavfall ch övrigt avfall Verksamhetsavfall kan delas in i branschspecifikt avfall, det vill säga avfall sm uppkmmer sm en direkt följd av verksamheten sm tillexempel prcessavfall ch icke-branschspecifikt avfall sm uppkmmer indirekt sm exempelvis emballage ch förpackningar. Verksamhetsavfall ligger utanför kmmunens ansvarsmråde ch därför måste verksamheter själva se till att det avfall sm de ger upphv till hanteras Sida 14 (17)
på ett miljöriktigt sätt. Mindre mängder verksamhetsavfall kan tas emt på kmmunens återvinningscentral mt ersättning enligt renhållningstaxan. 4.3.1 Lantbruksplast ch landbruksskrt Insamling av lantbruksskrt sker av den ideella föreningen Håll Sverige Rent. Insamling av använd plast sker av Svenska Ensilageplast Retur (SvepRetur). Detta avfall kan ckså lämnas på Tverums avfallsanläggning av lantbrukare ch markägare själva. 4.3.2 Bygg- ch rivningsavfall Bygg- ch rivningsavfall tas emt på kmmunens återvinningscentral. Detta gäller i första hand för hushållens behv, vilket innebär att endast mindre mängder kan tas emt ifrån verksamheter. Rent trä flisas ch transprteras vidare för förbränning. Övrigt bygg- ch rivningsavfall återanvänds till viss del. 4.3.3 Avfall från kmmunalt avlppsvatten Valdemarsvik har fyra reningsverk: Sandviks, Snäckevarsp, Väster Tryserum ch Gusums reningsverk. Vid behandling av kmmunalt avlppsreningsvatten uppstår slam, rens ch sand. Slammet stabiliseras ch avvattnas av reningsverket ch långtidslagras därefter på Tverums avfallsanläggning. Efter lagringen används materialet sm gödsel på åkermark. 4.4 Pckanalyser 2013 ch 2016 Under 2013 ch 2016 utfördes plckanalyser av kärl- ch säckavfall från villr, flerfamiljshus samt från glesbygden i Valdemarsviks kmmun. Resultaten från plckanalyserna presenteras i tabell 9 ch 10 nedan. I tabell 10 kan man utläsa att de rganiska avfallet utgjrde störst andel av avfallet med 48,4 % 2016. Mtsvarande schablnvärde för tidigare utförda plckanalyser i Sverige är 37 % (Avfall Sverige 2014). Avseende mängden farligt avfall sm förekm i den brännbara fraktinen år 2016 var enligt plckanalysen 0,52 %. Enligt Avfall Sverige är riksgenmsnittet 0,23 %. Tabell 9. Resultatet från plckanalysen sm utfördes 2013 i Valdemarsviks kmmun. Avfallstyp Flerfamiljshus (kg) Villr (kg) Glesbygd (kg) Ttalt (kg) Ttalt (andel i prcent) Farligt avfall 0,59 1,17 0,53 2,29 0,40% Plast 23 23,68 28,76 75,44 13,2% Tidningar/skrivpapper 10,07 8,20 8,49 26,77 4,7% Pappersförpackningar 16,88 19,15 19,14 55,17 9,6% Metall 4,68 7,46 5,14 17,28 3,0% Glas 5,89 12,76 4,96 23,61 4,1% Brännbart 33,18 43,00 27,85 104,03 18,2% Icke brännbart 0,97 1,48 1,74 4,19 0,7 % Organiskt 93,09 72,46 98,31 263,86 46,1% Ttal plckad vikt (exklusive påsvikt) 188,35 189,36 194,92 572,63 100% Sida 15 (17)
Tabell 10. Resultatet från plckanalysen sm utfördes 2016 i Valdemarsviks kmmun. Avfallstyp Flerfamiljshus (kg) Villr (kg) Glesbygd (kg) Ttalt (kg) Ttalt (andel i prcent) Farligt avfall 0,46 1,91 0,35 2,72 0,52% Plast 19,75 19,11 21,86 60,72 11,54% Tidningar/skrivpapper 11,01 5,95 13,06 30,02 5,7% Pappersförpackningar 11,45 11,87 13,83 37,15 7,1% Metall 4,49 9,62 5,37 19,48 3,7% Glas 10,55 4,97 6,17 21,69 4,1% Brännbart 42,85 21,04 29,34 93,23 17,7% Icke brännbart 1,72 3,39 1,26 6,37 1,2% Organiskt 73,65 94,27 86,71 254,63 48,4% Ttal plckad vikt (exklusive påsvikt) 175,93 172,13 178,95 526,01 100% Sida 16 (17)
Referenser Avfall Sverige. 2015. Hushållsavfall i siffrr- Kmmun- ch länsstatistik, Rapprt U2014-16 Avfall Sverige. 2016. Svensk avfallshantering 2016. Avfall webb. 2016. BilSweden. 2014. Eknmifakta. 2014. Din kmmun i siffrr. http://www.eknmifakta.se/fakta/reginal-statistik/din-kmmun-isiffrr/?regin=0563 El-kretsen. 2016. FTI. 2016. http://ftiab.se/179.html SCB. 2016. Valdemarsvik. 2012. http://www.valdemarsvik.se/glbal/om%20kmmunen/statistik/2012_oversiktlig_pla nering_valdemarsvik_beflkning_ch_arbet.pdf Valdemarsvik. 2014. http://www.valdemarsvik.se/glbal/bende/hamnrdning%20f%c3%b6r%20valdema rsviks%20kmmun,%20rev%20kf%202014-05-26.pdf) Trysberg, Göran. 2016. Näringslivssamrdnare i Valdemarsviks kmmun, mailkntakt. Sida 17 (17)