SKÖTSEL- INSTRUKTION FÖR ETT CERTIFIERAT SKOGSBRUK. Ledningshandbok kapitel: 4. Medlemsdokument. Dokument: 402. Skötselinstruktion

Framtagen av: Martin Persson Ledningshandbok kapitel: 4. Medlemsdokument Godkänd av: Johan Roos Dokument: 402. Skötselinstruktion Version / releasedatum: 2017-02-17 SKÖTSEL- INSTRUKTION FÖR ETT CERTIFIERAT SKOGSBRUK

Innehåll Certifiering av ditt skogsinnehav Grönt Paraply AB... 3 Åtgärdsspecifik skötselinstruktion... 3 Avsättning för naturvård... 4 Forn- kulturlämningar och kulturmarker... 7 Lövträd och lövandel... 9 System för miljö- och naturvärdesbedömning... 11 Kant- o skyddszoner och sparade områden... 13 Skogar med höga bevarandevärden (HCVF)... 15 Allmän skötselplan för att bevara eller förbättra relevanta bevarandevärden i skogar med höga bevarandevärden.... 16 Rödlistade arter och fåglar... 22 Markberedning... 24 Plantering, självföryngring och sådd... 27 Röjning... 31 Gallring... 36 Föryngringsavverkning... 45 Beräkning av långsiktig avverkningsnivå enligt Skogsvårdslagen (Kriterium 5.1.3 )... 55 Uttag av skogsbränsle... 56 Dikning... 59 Gödsling och askåterföring... 63 Skogsskydd... 65 Vägar och vägbyggnation... 67 Erosion och körskador... 70 Rutin för att undvika betydande körskada... 71 Rutin för att åtgärda betydande körskada... 71 Maskiner... 72 Bränning... 75 Bilaga 6: Riktlinjer för bränning... 75 Kemikalieanvändning och genmodifierat material... 78 Exempel på rutin för egen kemikalihantering... 79 Virkeshantering, skogsprodukter, försäljning och spårbarhet... 82 1

Samråd... 84 Omvandla skogsmark till annan markanvändning... 87 Certifierad areal och policy för exkludering av areal... 89 Ursprungsfolkens rättigheter... 94 Entreprenörer... 100 Anställda... 106 Mallexempel anställdas kompetensutvecklingsplaner:... 107 Jakt och vilt... 113 Vatten och vattenfrågor... 115 Naturvård... 118 Uppföljning och kontroll... 130 Främmande trädslag... 140 Plantageskogsbruk... 143 Dokumentation, skötselplan och information enligt bilaga 3A och 3B... 146 FSC Bilaga 3A och 3B Plandokumentation... 146 Instruktion för uppdatering av skogsbruksplan... 157 Lag och rätt... 161 Anmälnings- och tillståndspliktiga åtgärder:... 161 Varumärke och märkning... 166 Omgivning, ortsbefolkning, lokal näringsverksamhet mm.... 167 Arbetslag och anställda uppdragstagare inom samma kommun men annan förvaltning/enhet... 173 Intyg att uppdragstagare uppfyller FSC:s krav 4.1.6SA-4.1.10S; 4.2.1-4.2.5S, 4.3.1-4.3.3S... 174 Dubbelcertifierad FSC och PEFC... 181 Lista över identifierade indikator där PEFC har en mer detaljerad standard:... 182 Traktdirektiv och uppföljningsblankett... 189 2

Certifiering av ditt skogsinnehav Grönt Paraply AB Grönt Paraply i Sverige AB är en renodlad paraplyorganisation för gruppcertifiering av skogsbruk. Grönt Paraply kan idag erbjuda privata och offentliga skogsägare en enkel och kostnadseffektiv certifiering enligt den svenska FSC-standarden. Grönt Paraply tar ansvar för att skogsägaren blir certifierad, men skogsägaren fortsätter att ansvara för förvaltning och försäljning av virke. Alla dokument för medlemmar och entreprenörer finns lagrade digitalt på www.grontparaply.se Åtgärdsspecifik skötselinstruktion Instruktioner för åtgärder på alla naturtyper/avdelningar av det certifierade skogsinnehavet. Instruktionen baseras på de i Sverige två certifieringssystemen FSC och PEFC. Alla Grönt Paraplys medlemmar efterlever FSC:s regler och som tillval även PEFC:s regler. Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer. V2-1 050510 och SWE 002: Svensk PEFC Skogsstandard. Respektive standards indikatornummer finns utskrivet nedan. Oftast är FSC:s standard mer reglerad och därmed uppfylls oftast även PEFC. Därför har de PEFCindikatorerna som indirekt uppfyllts via FSC färgats med gråmarkerade text och enbart de PEFCspecifika indikatorerna i vanlig svart färg. FSC:s har olika indikatorer beroende på skogsmarksarealens storlek: Mindre skogsbrukare < 1000 hektar produktiv skogsmark (SLIMF) Skogsbrukare 1000-5000 hektar produktiv Större skogsbrukare >5000 hektar produktiv Indikator Gäller för 4.5.1 Skogsbrukare och Större skogsbrukare >1000 ha 4.5.1SA Mindre skogsbrukare <1000ha 5.1.7S Samtliga skogsbrukare 3

Avsättning för naturvård Minst 5% av produktiv skogsmarksareal avsätts för naturvårdsändamål. Åtgärder i de avsatta avdelningarna får endast ske för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald. Åtgärder för att främja friluftslivet kan göras under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas. Vid urval och avgränsning ska områden prioriteras efter deras betydelse för biologisk mångfald. Avsatta avdelningar hittar du i skogsbruksplanen genom en enkel selektering av skogsbruksplanens NS och NO avdelningar men det är viktigt att biotopskydd och inlösta nyckelbiotoper inte ingår. PEFC: Skogliga åtgärder och beslut om frivilliga avsättningar så långt det är möjligt genomförs i ett landskaps och avrinningsområdesperspektiv där även behov av att återskapa skogs och vattenmiljöer beaktas. FSC 6.4 Ett för landskapet representativt urval av befintliga ekosystem ska bevaras i sitt naturliga tillstånd och märkas ut på kartor. Detta ska ske i lämplig omfattning med hänsyn till skogsbrukets omfattning och intensitet samt särarten hos de påverkade tillgångarna. 6.4.1S 6.4.2S Skogsbrukare ska undanta minst 5 % av sin produktiva skogsmarksareal (enligt Bilaga 8) från andra åtgärder än skötsel påkallad för att bevara och främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald Skogsbrukare ska vid urval och avgränsning av områden i 6.4.1S prioritera områden efter deras betydelse för den biologiska mångfalden och representativitet i landskapet. 6.4.3S Inom områden definierade enligt 6.4.1-6.4.2S kan skogsbrukare utföra åtgärder för att främja friluftslivet under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas. 6.5.16 Skogbrukare ska beakta vattenmiljöer vid avsättning av skogsmark för naturvårdsändamål. 6.5.17 Skogsbrukare ska beakta våtmarks- och vattenmiljöer i ett avrinningsområdesperspektiv och inte enbart med beaktande av det egna innehavet. Särskild hänsyn ska tas till våtmarks- och vattenmiljöer med höga naturvärden. 6.5.17SA Skogsbrukare ska beakta vattenmiljöer i sitt skogsbruk och ta särskild hänsyn till våtmarks och vattenmiljöer med höga naturvärden, exempelvis vid avsättning av skogsmark för naturvårdsändamål. PEFC 4.2.1 (FSC 6.4) Minst 5 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas för naturvårdsändamål som NO eller NSbestånd (Naturvård Orört eller Naturvård Skötsel) markerade i en skogsbruksplan eller motsvarande för större skogsägare (se SWE 001 8.1). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha produktiv skogsmark där områden som har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. 4

4.2.2 (FSC 6.4) I den frivilliga avsättningen: - får områden med naturvårdsavtal ingå samt det certifierade fastighetsinnehavets del i naturvårdsavsättningar på gemensamhetsmark eller motsvarande. - Det får dock inte områden som före certifieringen avsatts som naturreservat eller biotopskyddsområden där full ekonomisk kompensation utgått. - Om staten efter certifieringen önskar göra reservat eller biotopskyddsområde av en frivillig avsättning som gjorts inom ramen för certifieringskravet på 5 %, är markägaren inte skyldig att avsätta motsvarande ny markareal för att nå upp till 5 %. - Minsta areal för avsättning är 0.3 hektar. För skogsägare med mer än 5000 hektar är minsta areal för avsättning 0.5 hektar. Vid urval och avgränsning ska områden prioriteras efter deras betydelse för biologisk mångfald. Nyckelbiotoper ska väljas ut i första hand, i andra hand ska andra områden med höga naturvärden och/eller utvecklingsbara naturvärden väljas. Skogsskötselåtgärder som återställer eller skapar förutsättningar för att skyddsvärda biotoper binds samman ska användas där så är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Exempel på andra skyddsvärda skogsområden än nyckelbiotoper är sådana som innehåller: - skyddade, sällsynta, känsliga eller representativa skogsekosystem som strandområden och våtmarksbiotoper; - områden som innehåller endemiska (förekommer endast inom ett specifikt område) arter och habitat med hotade arter, enligt Artdatabanken; - hotade eller skyddade in situ (på ursprunglig plats) artsammansättningar; dock under beaktande av - globalt, regionalt eller nationellt betydande stora landskapsområden med naturlig utbredning och rikedom av sådana arter. 4.2.3 När väsentligt mer än 5 % avsätts för naturvårdsändamål kan certifieraren godkänna lättnader i standardkraven avseende: o Andel produktionsintensiva metoder o Antal utvecklingsträd och högstubbar o Andel lövdominerade bestånd o Areal bränd skogsmark o Andel löv i barrdominerade bestånd o Andel äldre skog i balanserad åldersfördelning 4.2.4 (FSC 9.1) Avsättning inom ramen 5 % krävs inte för certifierade fastighetsinnehav eller del därav inom det område längs den skandinaviska fjällkedjan som ligger ovan Skogsstyrelsens gräns för fjällnära skog. Nyckelbiotoper ska dock alltid avsättas inom ramen för 5 % frivillig avsättning, eller skötas efter samråd med Skogsstyrelsen. 4.2.5 Åtgärder för att främja sociala värden får vidtas under förutsättning att biologisk mångfald inte skadas. 4.3 Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition ska avsättas med full ersättning av staten eller som NS eller NO inom ramen för minst 5 % frivilliga avsättningar. Skötsel som förstärker eller bevarar naturvärdena får utföras. Fastigheter med stor andel nyckelbiotoper och där staten inte prioriterar områdena för formellt skydd, kan efter samråd med PEFC:s styrelse och Skogsstyrelsen avverkas med förstärkt hänsyn. Nedanstående punkter måste uppfyllas till alla delar. 4.3.1 (FSC 6.2, 9.1) Skogsägaren ska avsätta nyckelbiotoper med högsta prioritet på minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen. Överstiger arealen nyckelbiotoper 5 % sparas alltid de nyckelbiotoper eller delar av nyckelbiotoper som har högst värden. 5

4.3.2 Skogsbruksplan ska finnas som säkerställer att nyckelbiotopernas kvarvarande areal efter avverkning uppgår till minst 5 % av fastighetens produktiva skogsmarksareal. 4.4.1 (FSC 6.2, 6.4, 9.1, 9.3) 8.1.1 (FSC 7.1) Skogar med höga naturvärden, som inte prioriterats för avsättning, ska brukas med en hög naturvårdsambition. I skogsbruksplanen angivna riktlinjer för hänsyn till befintliga värden ska följas. Varje avdelning ska tilldelas en målklass som anger det fortsatta skötselmålet för avdelningen. Av skogsbruksplanen inklusive karta med målklasser ska fastighetens naturoch/eller kulturvårdsavsättningar framgå, dvs. de bestånd/avdelningar som har avsatts inom ramen för kravet på avsättning av minst 5 % av skogsmarksarealen för naturvårdsändamål. - Skogsbruksplanering ska syfta till att upprätthålla och öka skogsekosystemens hälsa och vitalitet och att rehabilitera degraderade skogsekosystem genom skogsskötselåtgärder när så är möjligt. Skogsbruksplaner ska beskriva tillvägagångssätt och åtgärder för att minimera risken för skador på skogsekosystemen. Skogsbruksplanering ska beakta de forskningsrön som finns för att stödja dessa åtgärder. - Skogsbruksplanering ska syfta till att uppnå god lönsamhet och beakta tillgängliga marknadsstudier och möjligheter till nya marknader och affärsverksamheter i samband med alla relevanta produkter och tjänster från skogen. - Skogsbruksplaner ska beakta olika användningsområden för, eller funktioner hos, det brukade skogsområdet. Skogsbruksplanering ska beakta samhällets mål och intentioner för att stödja produktionen av kommersiella och icke kommersiella skogliga produkter och tjänster. - Områden som uppfyller av samhället erkända skyddande funktioner ska registreras och kartläggas och skogsbruksplaner eller deras motsvarigheter ska ta hänsyn till dessa områden. 8.1.7 Målklasserna är följande: - PG: Produktion med generell hänsyn I avdelningar med låga eller ordinära naturvärden där produktionsmålet styr skötseln. Generell naturhänsyn tas genom att hänsynsytor, trädgrupper, evighetsträd och buskar m.m. lämnas. Generell naturhänsyn motsvarar högst ca 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. - K/PF : Kombinerat mål/produktionsmål med Förstärkt naturhänsyn I avdelningar med ordinära/vissa naturvärden där produktionsmålet förenas med en förstärkt naturhänsyn. Produktionsmålet styr huvudinriktningen av skötseln, medan naturvårdsmålet dominerar i vissa delar av avdelningen. Förhållandet mellan målen anges som procentsatser av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Förstärkt naturhänsyn innebär att mer än 10% av avdelningens produktiva skogsmarksareal utgörs av naturhänsyn. - NS: Naturvårdsmål Skötsel I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr den naturvårdande skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. - NO: Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas till fri utveckling. 6

Forn- kulturlämningar och kulturmarker Tillse att dokumentation finns om kända fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök är tillgänglig för alla och Mina sidor på Skogsstyrelsen har liknande information. Planera, genomför och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. Vid avverkning avgränsas dessa med fördel i terrängen i form av kulturstubbar. Använd branschgemensamma riktlinjer Hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogsbruket som Skogforsk tagit fram i samarbete med skogsbranschen! FSC 4.4.9 Skogsbrukare ska dokumentera och sammanställa information om fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.9SA Skogsbrukare ska tillse att dokumentation finns om kända fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 6.2.7 Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar, b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). 6.2.7SA 6.2.10S Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar. b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). Skogsbrukare ska eftersträva att bevara den hävdbetingade biologiska mångfalden vid hanterande av ohävdade ängs- eller hagmarker med särskilda naturvärden där artsammansättningen ännu bär prägel av tidigare hävd. Naturvärden knutna till tidigare friväxande grova träd samt kulturlandskapets träd- och buskarter ska gynnas. PEFC 4.2.6 (FSC 6.3) 4.13 Kulturmiljö 4.13.1 (FSC 6.2, 6.3, 7.1) Traditionella skötselsystem som har skapat värdefulla ekosystem, som exempelvis fäbodbruk eller skogsbete ska stödjas på lämpliga platser när det är ekonomiskt möjligt och i linje med Skogsstyrelsens bestämmelser Skogliga åtgärder ska utföras så att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturmiljövärden minimeras. 7

4.13.2 (FSC 3.3, 4.4) 4.13.3 (FSC 6.2, 6.3) 8.1.5 (FSC 7.1) I samband med skogsbruksplanläggning och traktplanering ska kända fornlämningar markeras i skogsbruksplanen. Kända forn och kulturmiljölämningar ska markeras i traktdirektivet. Vid avverkning avgränsas dessa med fördel i terrängen i form av kulturstubbar. Särskilda naturvärden som finns i kulturpräglade områden, t ex. kulturlandskapets träd och buskarter eller där artsammansättningen bär prägel av tidigare hävd, ska beaktas och gynnas i lämplig omfattning. Kulturvärden kan utgöra motiv för val av områden som avsätts enligt 4.2. Krav på allmänna uppgifter i skogsbruksplanen - Uppgifter om vilka fastigheter som ingår i brukningsenheten - Tidpunkt för inventeringstillfället - Fastighetskommentarer (allmän beskrivning, förekomst av naturvärden m.m.) - Areal (total areal, produktiv skogsmark och impediment) - Åldersfördelning - Trädslagsfördelning - Avdelningsbeskrivning - Sammanställning av målklasser - Temakarta över åtgärdsförslag - Temakarta över målklasser - Information om årlig uthållig avverkningsnivå i enlighet med skogsvårdslagen - Uppgifter om eventuella fornminnen och kulturmiljöer 8

Lövträd och lövandel FSC o Undvik avverkning i lövbestånd under fåglarnas häckningsperiod (6.2.6) o Gynna löv runt kulturmarker (6.2.11) o Bruka skogen så att minst 10% (5% i norra Sverige) av volymen vid föryngringsavverkning är löv (6.3.8) o Bruka skogen så att minst 5% av arealen frisk och fuktig mark utgörs av lövdominerade avdelningar (6.3.9) o Max 50% gran i sydligaste Sverige (6.3.10) o Större skogsbrukare ska möjliggöra för beteskänsliga trädslag att utvecklas (6.3.11) o Värna alla naturvärdesträd (6.3.18) o Bruka skogen så att ett betydande antal lövträd kan utvecklas till naturvärdesträd (6.3.19) 6.2.6S Skogsbrukare ska undvika avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. 6.2.11S Skogsbrukare ska sköta, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden. 6.3.8 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. 6.3.8SA 6.3.9S Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, prioriteras som generell naturhänsyn vid röjning, gallring och slutavverkning. Syftet ska vara att den generella hänsynen tillsammans med de lövträd som sköts för virkesproduktion ska uppgå till 10 % av volymen i slutavverkningsbestånden söder om Limes Norrlandicus (5 % i norr). Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. Om någon av följande förutsättningar föreligger ska lägre lövträdsinslag kunna tillämpas på beståndsnivå: På markinnehav där minst 10 % av skogsmarksarealen (5 % i norr) har lövträdsdominerade naturvårdsavsättningar enligt 6.4.1S På markinnehav där lövdominerade bestånd eller bestånd med lövdominans som skötselmål inom nära framtid utgör minst 20 % av skogsmarksarealen (10 % i norr) Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. 6.3.10S Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). 9

6.3.11 Större skogsbrukare ska genomföra påvisbara åtgärder för att möjliggöra för att beteskänsliga trädslag naturligt ska kunna utvecklas till trädformiga individer. 6.3.18S 6.3.19S Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd: a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. Skogsbrukare ska planera och bruka sitt markinnehav så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. PEFC 4.10 Lövträd Lövträd i skogsbestånden är viktigt både för biologisk mångfald och för kulturmiljön. 4.10.1 Där naturliga föryngrings och tillväxtbetingelser finns för löv, ska skogsbruket bedrivas så att (FSC 6.3) minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark på markinnehavet utgörs av bestånd som 4.10.2 (FSC 6.3) 4.10.3 (FSC 6.5) 4.10.4 (FSC 6.3, 6.5) domineras av lövträd efter röjning och gallring. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, ska lövträd värnas vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka ska beaktas. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker ska skogsbruk bedrivas med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. Skogar dominerade av ädellöv och lövbestånd på fuktig mark ska normalt föryngras genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning. 10

System för miljö- och naturvärdesbedömning o Naturvärdesbedömning ska genomföras på beståndsnivå före större skoglig åtgärd. o Dokumentera resultatet samt planera och genomföra skogsbruket för att minimera negativa effekter o Grönt Paraplys medlemmar har alla tillgång till Skogsbiologernas/Drakenbergs system för miljö- och naturvärdesbedömning. Välj först inom vilket område din skog finns och sedan finns blanketter och beskrivning av systemet på hemsidan, dokument 405 Miljö- och naturvärdesbedömning. FSC indikator 6.1.7 och bilaga 4 beskriver detta i detalj: 6.1.7 Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumentera resultatet samt planera och genomföra skogsbruket för att minimera negativa effekter.. 6.1.7SA. Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumenterar resultatet i de fall naturvärdesbedömning inte har skett i samband med skogsbruksplanläggning. FSC Bilaga 4. Certifierade markägare ska genomföra utvärderingar av effekter innan mera omfattande åtgärder genomförs i enlighet med kriterium 6.1. 11

Sådana utvärderingar kan utgöras av planeringsrutiner på landskaps- eller fastighetsnivå eller utföras på beståndsnivå innan genomförandet av åtgärderna. Syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen är att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Bedömningen uppfyller dubbla syften dels genom att utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. Vidare som underlag för planering på beståndsnivå för att minimera negativa effekter av åtgärder och förstärka positiva effekter. En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organ-ismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. En sådan bedömning måste vara tillräckligt omfattande för att med hänsyn till olika organismgruppers krav på livsmiljöer belysa: - topografi och markförhållanden - hydrologi - beståndsklimat - trädskiktets sammansättning och karaktär - träd med speciella egenskaper - olika former av död ved - växttäcke/bördighet - naturlig störningsdynamik - historiskt nyttjande För att åstadkomma god samstämmighet och ett tillförlitligt resultat, måste metodiken vara väl strukturerad och utprovad. Det måste finnas ändamålsenliga tillämpningsinstruktioner. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Denne ska också förvissa sig om att metodiken används på ett tillförlitligt sätt. En utförlig metodbeskrivning ska finnas tillgänglig och visas vid förfrågan. 12

Kant- o skyddszoner och sparade områden FSC o Undanta från brukande skiktade naturskogar, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1) o Bevara eller skapa brynmiljöer, gärna hävdade, i samband med annan beståndåtgärd (6.2.8) o Bruka för att undvika beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och småbiotoper (6.2.9) o Lämna alltid äldre död ved på hänsynsytor och impediment (6.3.5) o Bruka för att skapa beskogade övergångzoner i anslutning till våtmarker och impediment (6.3.15) o Undvik större kala ytor genom att lämna hänsynsytor, kantzoner eller trädgrupper samt naturvärdesträd (6.3.17) o Bruka skogen runt vattendrag och öppna vattenytor för att främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner (6.5.14) 6.2.1S 6.2.8S 6.2.9S 6.3.5S 6.3.15S Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). Skogsbrukare ska bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. Skogsbrukare ska planera sitt skogsbruk så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks. Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som har varit döda kortare tid än 1 år: a) från naturvärdesträd (6.3.18) och andra träd som tidigare lämnats som naturhänsyn b) i områden avsatta för naturvård inklusive hänsynsytor c) på impediment Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark. 6.3.17S 6.5.10S Skogsbrukare ska lämna hänsynsytor, kantzoner eller trädgrupper samt naturvärdesträd (6.3.18S) på sådant sätt att större kala ytor undviks. Skogsbrukare ska säkerställa att diken och vägdiken inte mynnar ut i vattendrag, sjöar och värdefulla våtmarker. Undantag kan göras på grund av ogynnsam topografi eller andra speciella förhållanden. 13

6.5.14 Skogsbrukare ska ha rutiner som medför att åtgärder längs vattendrag och öppna vattenytor främjar kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. PEFC 4.7.1 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.7.2 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) Skyddszonen ska vara funktionell och dess bredd ska anpassas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på platsen. Vid skogliga åtgärder planeras för en framtida skiktad kantzon. I kantzoner/bryn och vid sjöar och vattendrag där vanlig produktionsskog går ända fram till kanten ska främst barrträd avverkas. Lövträd och buskar ska gynnas för att skapa en skiktad, olikåldrig kantzon. 14

Skogar med höga bevarandevärden (HCVF) Skogar med höga bevarandevärden är skogar i större sammanhängande områden, d.v.s. landskapsperspektiv snarare än bestånd. Ett annat exempel är ett skogsområde som hyser många nyckelbiotoper, då blir hela skogsområdet att betrakta som skog med höga bevarandevärden. Exempel på skogar med höga bevarandevärden är NO och NS-bestånd (nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt), skogar av riksintresse, Natura 2000, naturreservat och skog inom skyddsområde för vattentäkt. För att kunna sköta dessa skogar måste de först identifieras och klassificeras. FSC-standarden anger kategorierna a-d men där enbart kategori a och d är relevant för Grönt Paraplys medlemmar: o o Skogsområde av riksintresse, med en koncentration av nyckelbiotoper i närheten och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper. Skog inom skyddsområde för vattentäkt Märk gärna upp dessa avdelningar i skogsbruksplanen så att HCVF blir sökbart i pcskog! En viktig del i skötseln av skogar med höga bevarandevärden är den konsultativa processen, d.v.s. att inhämta kunskap och synpunkter från relevanta intressenter och experter för att på så sätt bibehålla eller öka värdena. Exempel på relevanta intressenter är lokal skogsgrupp, kommunbiolog, kommunekolog och Skogsstyrelsen. Skötselplanen och dess genomförande ska omfatta särskilda åtgärder som, i ljuset av ett förhållningssätt präglat av försiktighet, säkerställer upprätthållande och/eller förbättring av relevanta bevarandevärden. Dessa åtgärder ska uttryckligen beskrivas i den sammanfattning av planen som är tillgänglig för allmänheten. Skötselplanerna rörande t.ex. naturreservat, är externt upprättade och då hänvisar du till den. Du behöver således inte göra nya. Förteckning över vilka skötselplaner som finns sammanställer du i tex en Excelfil eller i ditt skogsbruksplaneprogram. Uppföljningar ska göras för att utvärdera effektiviteten av utförda åtgärder som vidtagits för att bevara eller förbättra bevarandevärden. Sammanställ de åtgärder som gjorts utifrån en sökning i skogsbruksplanen. Skriftligt nedtecknas vad som lyckats och vad som gått mindre bra. Om åtgärden gjort så att värdena bevarats eller ökats. Om åtgärden kan förändras eller förbättras osv. Om specifika skötselplaner saknas använder du nedanstående generella som din mall: 15

Allmän skötselplan för att bevara eller förbättra relevanta bevarandevärden i skogar med höga bevarandevärden. Om specifika skötselplaner saknas använder du nedanstående generella som din mall. 9.1 Identifiera områdena 9.2 Inhämta kunskap och synpunkter från relevanta intressenter 9.3 Skötselplan upprättas och genomförs 9.4 Uppföljning för att utvärdera effektiviteten hos åtgärder Skogarna har uppdelats i olika huvudgrupper och tilldelats var sin skötselplan: Riksintresse naturvård utan annat områdesskydd Identifiering: Riksintresse naturvård, omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Uppföljning: Vilka kontakter har tagits med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, andra experter och relevanta intressenter för att få kunskap och synpunkter på hur värdena kan bibehållas eller ökas? Se till att motivet för varför området är ett riksintresse finns tillgängligt. Skogliga åtgärder ska bevara eller höja relevanta bevarandevärde, se till att skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Inför åtgärd ska det i traktdirektivet framgå att området är riksintresse Alt. Inga åtgärder ska utföras utan området ska lämnas för fri utveckling Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts! Riksintresse naturvård med annat områdesskydd som naturreservat, biotopskydd natura2000, naturvårdsavtal mm Identifiering: Riksintresse naturvård, Naturreservat, Biotopskydd finns, Natura2000, Naturvårdsavtal, Annat, omr./avd. omr./avd. omr./avd. omr./avd. omr./avd. omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Vilka kontakter har tagits med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, andra experter och relevanta intressenter för att få kunskap och synpunkter på hur värdena kan bibehållas eller ökas? Se till att motivet för varför området är ett riksintresse finns tillgängligt. Gällande externa skötselplan ska följas Skogliga åtgärder ska bevara eller höja relevanta bevarandevärde, se till att 16

skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Alt. Inga egna skogliga åtgärder ska utföras utan all skötsel sker via annan myndighet t.ex. Länsstyrelse eller kommunens reservatsförvaltare. Uppföljning: Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts! Skogsområde med en koncentration av nyckelbiotoper i närheten och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper. Identifiering: Skogsområde med en koncentration av nyckelbiotoper, Lokal för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper, omr./avd. omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Uppföljning: Vilka kontakter har tagits med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, andra experter och relevanta intressenter för att få kunskap och synpunkter på hur värdena kan bibehållas eller ökas? Skogliga åtgärder ska bevara eller höja relevanta bevarandevärde, se till att skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Inför åtgärd ska det i traktdirektivet framgå att området är inom ett område som klassats som höga bevarandevärden! Alt. Inga åtgärder ska utföras utan området ska lämnas för fri utveckling Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts! Riksintresse friluftsliv/rörligt friluftsliv Identifiering: Riksintresse friluftsliv, Riksintresse rörligt friluftsliv, omr./avd. omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Vilka kontakter har tagits med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, andra experter och relevanta intressenter för att få kunskap och synpunkter på hur värdena kan bibehållas eller ökas? Se till att motivet för varför området är ett riksintresse finns tillgängligt. Påverkar/inskränker riksintresset skogsskötseln? Skogliga åtgärder ska bevara eller höja relevanta bevarandevärde, se till att skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Inför åtgärd ska det i traktdirektivet framgå att området är riksintresse Alt. Inga åtgärder ska utföras utan området ska lämnas för fri utveckling 17

Uppföljning: Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts! Riksintresse kulturmiljövård och övriga riksintressen Identifiering: Riksintresse kulturmiljövård, Riksintresse annat, omr./avd. omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Uppföljning: Vilka kontakter har tagits med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, andra experter och relevanta intressenter för att få kunskap och synpunkter på hur värdena kan bibehållas eller ökas? Se till att motivet för varför området är ett riksintresse finns tillgängligt. Skogliga åtgärder ska bevara eller höja relevanta bevarandevärde, se till att skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts! Vattenskyddsområde Identifiering: Vattenskyddsområde, omr./avd. Kunskap: Skötselplan: Uppföljning: Normalt inrättas ett brunnsområde, där endast vattenverksamhet får förekomma, samt en primär skyddszon och en sekundär skyddszon och vanligen också en tertiär skyddszon. Olika zoner har olika stränga regler. Se till att föreskrifterna finns tillgängliga. Anvisningar om vattenskyddsområde ges av Naturvårdsverket. Se till att föreskrifterna finns tillgängliga. Föreskrifterna ska följas Se till att skogsbruksplanen har relevanta åtgärdsförslag! Alt. Innan åtgärd ska samråd ske med kommunens V/A-avdelning Dokumentera åtgärden i skogsbruksplanen! Det ska framgå om denna skötselplan följts och hur den skogliga åtgärder bidragit till att bevarandevärdena bevarats eller höjts 18

FSC 9 Princip 9: Underhåll av skogar med höga bevarandevärden Skogsbruksåtgärder i skogar med höga bevarandevärden ska bevara eller förbättra de egenskaper som utmärker sådana skogar. Beslut rörande skogar med höga bevarandevärden ska alltid övervägas i ljuset av ett förhållningssätt präglat av försiktighet. 9.1 En analys av förekomsten av sådana egenskaper som kännetecknar skogar med höga bevarandevärden genomförs med hänsyn tagen till skogsbrukets omfattning och intensitet. 9.1.1 Skogsbrukare ska identifiera följande kategorier som relevanta Skogar med höga bevarandevärden : a) Skogsområden av riksintresse och/eller etablerat nationellt intresse, med en koncentration av nyckelbiotoper och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper (HCVF 1, HCVF 3). b) Fjällnära skog som är belägen ovanför naturvårdsgränsen 42 (HCVF2). c) Skyddsskog enligt 15 skogsvårdslagen (HCVF 4). d) Skog inom skyddsområden för vattentäkter (HCVF 4). 9.1.1SA 9.1.2S Skogsbrukare ska vid skogsbruksplanläggning införskaffa information om markinnehavet berörs av följande kategorier: a) Skogsområden av riksintresse och/eller etablerat nationellt intresse, med en koncentration av nyckelbiotoper och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper (HCVF 1, HCVF 3). b) Fjällnära skog som är belägen ovanför naturvårdsgränsen 42 (HCVF2). c) Skyddsskog enligt 15 Skogsvårdslagen (HCVF 4). d) Skog inom skyddsområden för vattentäkter (HCVF 4). Skogsbrukare ska dokumentera förekomsten och klassificera kategorierna enligt 9.1.1 inom den brukade delen av markinnehavet. I kategori fjällnära skog belägen ovan naturvårdsgränsen avses de skogar som uppfyller definitionen 1 och 2 i Bilaga 10. 9.2 Certifieringsprocessens konsultativa del måste lägga tonvikten på de bevarandevärden som identifierats och på de valmöjligheter som finns för att bevara dessa värden. 9.2.1 Skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska inhämta kunskap och synpunkter från relevanta intressenter och/eller experter om hur identifierande bevarandevärden kan bibehållas eller ökas 9.2.1SA Skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska vara öppen för kunskap och synpunkter från relevanta intressenter och/eller experter om hur identifierande bevarandevärden kan bibehållas eller ökas. Dessa ska införlivas i plandokumentationen. 9.2.2 Skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska redovisa den konsultativa processen för certifieraren vid certifiering/revision. 19

9.3 Skötselplanen och dess genomförande ska omfatta särskilda åtgärder som, i ljuset av ett förhållningssätt präglat av försiktighet, säkerställer upprätthållande och/eller förbättring av relevanta bevarandevärden. Dessa åtgärder ska uttryckligen beskrivas i den sammanfattning av planen som är tillgänglig för allmänheten. 9.3.1S Skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska tillämpa ett försiktigt förhållningssätt genom att de upprättar och genomför skötselplaner för att bevara eller förbättra relevanta bevarandevärden. 9.3.2 Skogsbrukare med markinnehav ovan naturvårdsgränsen (9.1.1b) ska tillse att Bilaga 10 följs. 9.3.2SA Skogsbrukare med markinnehav ovan naturvårdsgränsen (9.1.1SA b) ska tillse att Bilaga 10 följs. 9.3.3 Skogsbrukare med skyddsskog (9.1.1c) ska tillse att denna nyttjas i enlighet med Skogsvårdslagens 15 och 16 och/eller föreskrifter/allmänna råd. 9.3.3SA Skogsbrukare med skyddsskog (9.1.1SA c) ska tillse att denna nyttjas i enlighet med Skogsvårdslagens 15 och 16 och/eller föreskrifter/allmänna råd. 9.3.4 Skogsbrukare med markinnehav inom skyddsområden för vattentäkt (9.1.1 d) ska tillse att gällande föreskrifter följs. 9.3.4SA Skogsbrukare med markinnehav inom skyddsområden för vattentäkt (9.1.1SA d) ska tillse att gällande föreskrifter följs. 9.3.5 Större skogsbrukare med markinnehav som innehåller skogar med höga bevarandevärden ska göra en offentligt tillgänglig sammanfattande beskrivning av de åtgärder som gjorts för att bevara och/eller förbättra identifierade bevarandevärden. 9.3.6 Övriga skogsbrukare ska dokumentera vidtagna bevarandeåtgärder vid ajourhållning och revision av skogsbrukplanen och gör denna information tillgänglig vid förfrågan. 9.3.6SA Skogsbrukare ska dokumentera vidtagna bevarandeåtgärder vid uppdatering och revision av plandokumentationen. Denna information ska göras tillgänglig vid förfrågan. 9.4 Årliga uppföljningar ska genomföras för att utvärdera effektiviteten hos de åtgärder som vidtagits för att bevara eller förbättra relevanta bevarandevärden. 9.4.1 Större skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden, ska årligen följa upp vidtagna åtgärder och med relevanta tidsintervall utvärdera effektiviteten hos dessa åtgärder. 9.4.2 Övriga skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska följa upp vidtagna åtgärder och utvärdera effektiviteten av dessa åtgärder i samband med revision och/eller ajourhållning av skogsbruksplan. 9.4.2SA Skogsbrukare med markinnehav som innehåller områden med höga bevarandevärden ska följa upp vidtagna åtgärder i samband med revision och uppdatering av plandokumentation. 20

PEFC 8.1.1 (FSC 7.1) Varje avdelning ska tilldelas en målklass som anger det fortsatta skötselmålet för avdelningen. Av skogsbruksplanen inklusive karta med målklasser ska fastighetens naturoch/eller kulturvårdsavsättningar framgå, dvs. de bestånd/avdelningar som har avsatts inom ramen för kravet på avsättning av minst 5 % av skogsmarksarealen för naturvårdsändamål. - Skogsbruksplanering ska syfta till att upprätthålla och öka skogsekosystemens hälsa och vitalitet och att rehabilitera degraderade skogsekosystem genom skogsskötselåtgärder när så är möjligt. Skogsbruksplaner ska beskriva tillvägagångssätt och åtgärder för att minimera risken för skador på skogsekosystemen. Skogsbruksplanering ska beakta de forskningsrön som finns för att stödja dessa åtgärder. - Skogsbruksplanering ska syfta till att uppnå god lönsamhet och beakta tillgängliga marknadsstudier och möjligheter till nya marknader och affärsverksamheter i samband med alla relevanta produkter och tjänster från skogen. - Skogsbruksplaner ska beakta olika användningsområden för, eller funktioner hos, det brukade skogsområdet. Skogsbruksplanering ska beakta samhällets mål och intentioner för att stödja produktionen av kommersiella och icke kommersiella skogliga produkter och tjänster. - Områden som uppfyller av samhället erkända skyddande funktioner ska registreras och kartläggas och skogsbruksplaner eller deras motsvarigheter ska ta hänsyn till dessa områden. 21

Rödlistade arter och fåglar o Man ska ta hänsyn till kända rödlistade arter som finns utanför nyckelbiotoper. Artdatabankens lista får anses som kända. Den listan med fyndplatser är numera sökbar via Skogsstyrelsens karttjänst: https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ eller direkt på Artdatabankens Artportal https://www.artportalen.se/ o Genomföra påvisbara åtgärder för att säkra förekomster av rödlistade arter o Om det är en koncentration av rödlistade arter utanför nyckelbiotoper kan området klassas som Skog med högt bevarandevärde 9.1.1 o Ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa. o Undvika avverkning i lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. FSC 6.2.3 Skogsbrukare ska utvärdera information om samt dokumenterar förekomst och hänsyn gällande rödlistade arter (se Bilaga 5) utanför avgränsade nyckelbiotoper. 6.2.4 Skogsbrukare ska genomföra påvisbara åtgärder för att säkra förekomster av rödlistade arter (enligt 6.2.3.) utanför avgränsande nyckelbiotoper. Sådana åtgärder kan vara generella, och innefatta detaljhänsyn eller hänsynsytor vid avverkning, alternativt specifika genom punktinsatser eller avsättningar av skog för naturvårdsändamål. 6.2.4SA Skogsbrukare ska ta hänsyn till förekomster av kända rödlistade arter (bilaga 5) utanför avgränsande nyckelbiotoper och genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa. Hänsynsåtgärderna kan vara generella, och innefatta detaljhänsyn eller hänsynsytor vid avverkning, alternativt specifika genom punktinsatser eller avsättningar av skog för naturvårdsändamål. 6.2.5 Skogsbrukare ska dokumentera förekomst och hänsyn gällande kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomföra påvisbara åtgärder för att skydda dessa. 6.2.5SA Skogsbrukare ska ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa. 6.2.6S Skogsbrukare ska undvika avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. 9.1.1 Skogsbrukare ska identifiera följande kategorier som relevanta Skogar med höga bevarandevärden : a) Skogsområden av riksintresse och/eller etablerat nationellt intresse, med en koncentration av nyckelbiotoper och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper (HCVF 1, HCVF 3). b) Fjällnära skog som är belägen ovanför naturvårdsgränsen 42 (HCVF2). c) Skyddsskog enligt 15 skogsvårdslagen (HCVF 4). d) Skog inom skyddsområden för vattentäkter (HCVF 4). 22

9.1.1SA Skogsbrukare ska vid skogsbruksplanläggning införskaffa information om markinnehavet berörs av följande kategorier: a) Skogsområden av riksintresse och/eller etablerat nationellt intresse, med en koncentration av nyckelbiotoper och/eller lokaler för rödlistade arter utanför nyckelbiotoper (HCVF 1, HCVF 3). b) Fjällnära skog som är belägen ovanför naturvårdsgränsen 42 (HCVF2). c) Skyddsskog enligt 15 Skogsvårdslagen (HCVF 4). d) Skog inom skyddsområden för vattentäkter (HCVF 4). 23

Markberedning FSC o På avdelningar med fornminnen eller kulturminnen sker markberedning med försiktighet så att dessa inte skadas (4.4.10). o Ha kännedom om legala belastningar så de ej skadas (4.5.1). o Använd metoder som ger snabb och säker återbeskogning (5.1.7). o Om egna maskiner används ska skadliga utsläpp minimeras (5.3.3). o SLIMF-skogsbrukare ska följa plandokumentationen och avvikelser ska motiveras (5.6.2). o Undanta från alla skogsbruksåtgärder naturskog, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1). o Anlägg inte skog på öppna kulturmarker som är mindre än 0,5 hektar eller kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig, exempelvis torplägen och äldre odlingar (6.2.7). o Åtgärden ska ståndortsanpassas (6.3.1). o Innan åtgärden avgränsas hänsynsytor för småbiotoper med särskilda naturvärden och vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Avgränsningen görs i första hand på barmark (6.3.14). o Lämna och värna alla naturvärdesträd (6.3.18) o Begränsa markberedningen till ståndorter där åtgärden behövs för god föryngring och anpassa metod och intensitet till ståndortens förutsättningar (6.5.1). o Använd intermittenta markberedningsmetoder (fläck och högläggning) på fuktiga marker och marker med risk för erosion och markbered inte i kantzoner mot vatten och på blöta marker (6.5.2). o Undvik betydande körskador särskilt vid korsande av vattendrag (6.5.3). o Vid åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas (7.1f). 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 4.5.1 Skogsbrukare ska ha kännedom om legala belastningar gällande skogsbruket på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) och ska utnyttja denna i sin planering för att undvika förlust eller skada på lokalbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter, egendom, tillgångar eller utkomst. 4.5.1SA 5.1.7S Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att inte legala och hävdvunna belastningar som gäller på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) skadas. Skogsbrukare ska använda föryngrings-, röjnings- och gallringsåtgärder som ger säker och snabb återbeskogning samt välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 24

5.3.3 Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska ha dokumenterade rutiner för att minimera skadliga utsläpp från maskiner, för att följa upp utfallet och för att vid behov genomföra miljöförbättringar. 5.3.3SA 5.6.2SA 6.2.1S Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska tillse att skadliga utsläpp från maskiner minimeras. Samma som 5.1.1SA. (Skogsbrukare ska följa plandokumentationen vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Avvikelser ska motiveras.) Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla16: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier17 b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.2.7 Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar, b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). 6.2.7SA Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar. 18 b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). 6.3.1 Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna och dokumenterar dessa. 6.3.1SA 6.3.14S Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna. Skogsbrukare ska avgränsa, i första hand på barmark, som hänsynsytor: a) småbiotoper med särskilda naturvärden; b) vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. 6.3.18S Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd 28 : a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 25

6.5.1S Skogsbrukare ska begränsa markberedning till de ståndorter där åtgärden behövs för att uppnå god föryngring samt anpassar metod och intensitet till ståndortens förutsättningar. 6.5.2S Skogsbrukare ska använda intermittenta markberedningsmetoder på fuktiga marker och marker med risk för erosion samt ska inte utföra markberedning i kantzoner mot vatten och på blöta marker. 6.5.3 Skogsbrukare ska ha rutiner för att undvika att betydande körskador uppstår i samband med skogsbruksåtgärder. Rutinerna ska inbegripa nyttjandet av lämplig metodik och teknik för att undvika betydande skador vid drivning speciellt där transporter korsar vattendrag. 6.5.3SA 7.1.fS Skogsbrukare ska tillse att betydande körskador undviks i samband med skogsbruksåtgärder, speciellt där transporter korsar vattendrag. Vid skogliga åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas. PEFC 2.8.1 (FSC 3.2) 4.6.2 (FSC 6.5) 4.6.3 (FSC 6.5) 4.9.1 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.2 (FSC 6.2, 6.3) På lavrika marker (hög täckning av renlav i fältskiktet ska lätt markberedning användas utan omfattande omrörning och lavövertäckning - Lämplig metodik och teknik ska användas för att minimera körskador vid drivning, speciellt där transporter korsar vattendrag. - Allvarliga körskador på transportsvägar som innebär risk för slamtransport till vattendrag ska åtgärdas. För att minimera ytterligare omrörning och utlakning till grundvatten bör normalt inte andra typer än allvarliga skador åtgärdas, såvida inte särskilda skäl finns, t.ex. rekreationsvärden. - Med allvarliga körskador avses exempelvis skador som orsakar påtaglig erosion och slamföring till vattendrag, spårbildning som förändrar vattenflöden, djupa sammanhängande spår på torvmark eller i anslutning till vattendrag och sjöar, skador i områden med särskilda naturvärden, i fuktiga hänsynsytor och spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten av tätorter. Se den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark, www.skogforsk.se På marker med risk för erosion används intermittenta markberedningsmetoder. Markberedning ska normalt inte utföras i kantzoner mot vatten och på blöta marker. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, ska värnas vid skogliga åtgärder. Undantag från tillskapande och kvarlämnande av ny död ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dokumenterad risk för massförökning av skadeinsekter. Död ved av tidigare lämnad naturhänsyn ska alltid lämnas, såvida inte risk för skada på människor eller egendom genom vindfällning mm föreligger. Annan förekommande äldre död ved (> 1år) sparas under förutsättning att den inte försvårar avverkning eller återbeskogning, eller att det föreligger risk för skada på människor eller egendom. 26

Plantering, självföryngring och sådd o På avdelningar med fornminnen eller kulturminnen sker markberedning med försiktighet så att dessa inte skadas (4.4.10). o Ha kännedom om legala belastningar så de ej skadas (4.5.1). o Återbeskoga all skogsmark efter föryngringsavverkning om inte naturvårdsavtal eller myndighetsbeslut med annan innebörd finns (5.1.6). o Använd föryngringsmetoder som ger snabb och säker återbeskogning (5.1.7). o SLIMF-skogsbrukare ska följa plandokumentationen och avvikelser ska motiveras (5.6.2). o Undanta från alla skogsbruksåtgärder naturskog, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1). o Anlägg inte skog på öppna kulturmarker som är mindre än 0,5 hektar eller kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig, exempelvis torplägen och äldre odlingar (6.2.7). o Åtgärden ska ståndortsanpassas (6.3.1). o Använd metoder som fröträdsställning, skärm, luckhuggning, blädning, plockhuggning där de åstadkommer god föryngring med för ståndorten och skötselmålen lämpliga trädslag (6.3.3). o Lämna vid tillvaratagande av vindfällen på hyggen, i medeltal, minst två grövre nya vindfällen per hektar förutom sådant som avses i 6.3.4S och 6.3.5S (6.3.6). o Planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv (6.3.9). o Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag) (6.3.10). o Lämna och värna alla naturvärdesträd (6.3.18) o Vid eventuell användning av kemiska bekämpningsmedel och behandlade plantor ska skogsbrukare vidta de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som föreskrivs för att undvika skada eller olägenhet för människors hälsa och för miljön. Bästa möjliga teknik ska används 6.6.3). o Den som utför behandling eller plantering med behandlade plantor ska ha tillräcklig kompetens (6.6.5). o I samband med inköp av plantor ska krav ställas på att plantproducenten minimerar användning av bekämpningsmedel i plantskolor och oönskad påverkan av kemiska bekämpningsmedel (6.6.6). o Begränsa användningen av främmande trädslag till max 5% av arealen. Läs mer under rubriken Exoter (6.9.3) o Vid åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas (7.1f). o Återväxt ska kontrolleras (8.2b). 27

FSC 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 4.5.1 Skogsbrukare ska ha kännedom om legala belastningar gällande skogsbruket på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) och ska utnyttja denna i sin planering för att undvika förlust eller skada på lokalbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter, egendom, tillgångar eller utkomst. 4.5.1SA 5.1.6S 5.1.7S 5.6.2SA 6.2.1S Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att inte legala och hävdvunna belastningar som gäller på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) skadas. Skogsbrukare ska återbeskoga all skogsmark efter föryngringsavverkning om inte naturvårdsavtal eller myndighetsbeslut med annan innebörd finns. Skogsbrukare ska använda föryngrings-, röjnings- och gallringsåtgärder som ger säker och snabb återbeskogning samt välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. Samma som 5.1.1SA. (Skogsbrukare ska följa plandokumentationen vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Avvikelser ska motiveras.) Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla16: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier17 b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.2.7 Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar, b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). 6.2.7SA Skogsbrukare ska inte anlägga skog på: a) avgränsade öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet mindre än 0,5 hektar. 18 b) öppna och igenväxande kulturmarker med särskilda natur- och kulturvärden där den hävdbetingade artsammansättningen ännu är tydlig (torplägen, äldre odlingar). 6.3.1 Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna och dokumenterar dessa. 6.3.1SA 6.3.3S Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna. Skogsbrukare ska använda metoder såsom fröträdsställning, skärm, luckhuggning, blädning, plockhuggning där de åstadkommer god föryngring med för ståndorten och skötselmålen lämpliga trädslag. 28

6.3.6S 6.3.9S 6.3.10S Skogsbrukare ska lämna vid tillvaratagande av vindfällen på hyggen, i medeltal, minst två grövre nya vindfällen per hektar förutom sådant som avses i 6.3.4S och 6.3.5S. Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark 24 utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). 6.3.11 Större skogsbrukare ska genomföra påvisbara åtgärder 25 för att möjliggöra för att beteskänsliga trädslag naturligt ska kunna utvecklas till trädformiga individer. 6.3.18S Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd 28 : a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 6.9.3SA 6.6.3S Skogsbrukare ska begränsa eventuell användning av främmande trädslag så att den totala arealen nyanlagda bestånd med främmande trädslag från 2009 högst uppgår till 5 % av den produktiva skogsmarksarealen 38. Skogsbrukare med ett markinnehav på 50 hektar eller mindre begränsar eventuell nyanvändning av främmande trädslag till maximalt 2,5 hektar av den produktiva skogsmarken. Vid eventuell användning av kemiska bekämpningsmedel och behandlade plantor ska skogsbrukare vidta de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som föreskrivs för att undvika skada eller olägenhet för människors hälsa och för miljön. Bästa möjliga teknik ska används. 6.6.5 Skogsbrukare ska tillse att den som utför behandling eller plantering har tillräcklig kompetens 37. 6.6.5SA Den som utför behandling eller plantering ska ha tillräcklig information och kompetens37 6.6.6 I samband med inköp av plantor ska skogsbrukare ställa krav på att plantproducenten minimerar användning av bekämpningsmedel i plantskolor och oönskad påverkan av kemiska bekämpningsmedel. 6.9.4 Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns för anläggning och skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. 29

7.1.fS 8.2.b.2 8.2.b.2SA Vid skogliga åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas. Skogsbrukare ska ha rutiner som medför kontroll av skogstillståndet och större förändringar dokumenteras. Återväxt ska kontrolleras. Skogsbrukare ska kontrollera skogstillståndet och större förändringar dokumenteras. Återväxt kontrolleras. PEFC 2.1.2 (FSC 6.3, 7.1) För att skapa förutsättningar för en lönsam skogsproduktion ska säkra föryngringsmetoder prioriteras. - Nyttjat plant och frömaterial ska ha dokumenterad härkomst, anpassat till ståndorten. 2.3.2 (FSC 6.8) 2.3.3 (FSC 6.6) 2.3.4 (FSC 6.6) 2.4.3 (FSC 6.9) 4.10.3 (FSC 6.5) Föryngringsmaterial med artfrämmande arvsanlag (genmodifierat föryngringsmaterial) ska inte användas i avvaktan på miljökonsekvensbeskrivning och principbeslut av PEFC General Assembly. Användning av WHO Typ 1A och 1B pesticider är förbjuden. Vid eventuell användning av bekämpningsmedel gäller: - Användning av kemiska medel för bekämpning av skadegörare ska undvikas/minimeras. - Kemisk bekämpning ska endast användas när andra lämpliga metoder till rimlig kostnad inte finns att tillgå. - Vid användning av kemikalier ska rutiner finnas som säkerställer att dessa används i enlighet med lagar och förordningar samt tillverkarens instruktioner. Personal ska ha erforderlig utbildning och utrustning - Vid massförökning av skadeinsekter får kemiska och biologiska bekämpningsmedel användas enligt villkor meddelade av berörda myndigheter. Vid föryngringsavverkning av bestånd som ska ersättas med främmande trädslag ska hänsyn tas i enlighet med standarden. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker ska skogsbruk bedrivas med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. 30

Röjning o På avdelningar med fornminnen eller kulturminnen sker markberedning med försiktighet så att dessa inte skadas (4.4.10). o Ha kännedom om legala belastningar så de ej skadas (4.5.1). o Planera skogsbruket i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning (5.1.5). o Använd röjningsåtgärder som ger snabb och säker återbeskogning och välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter (5.1.7). o Tillämpa 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter för att begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador (5.1.8). o Samråd med jägare för att begränsa viltskador (5.1.9). o Planera och genomför skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar (5.5.5). o SLIMF-skogsbrukare ska följa plandokumentationen och avvikelser ska motiveras (5.6.2). o Undanta från alla skogsbruksåtgärder naturskog, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1). o Bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. (6.2.8). o Planera så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks (6.2.9). o Sköt, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden (6.2.11). o Åtgärden ska ståndortsanpassas (6.3.1). o Planera och genomför åtgärden så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet (6.3.8). o Planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv (6.3.9). o Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag) (6.3.10). o Innan åtgärden avgränsas hänsynsytor för småbiotoper med särskilda naturvärden och vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Avgränsningen görs i första hand på barmark (6.3.14). o I anslutning till våtmarker och impediment främjas kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark (6.3.15). o Lämna och värna alla naturvärdesträd (6.3.18) 31

o o o o Planera och bruka markinnehavet så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. (6.3.19). Tillse att rutiner finns för skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. (6.9.4) Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå) (6.9.7). Vid åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas (7.1f). FSC 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 4.5.1 Skogsbrukare ska ha kännedom om legala belastningar gällande skogsbruket på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) och ska utnyttja denna i sin planering för att undvika förlust eller skada på lokalbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter, egendom, tillgångar eller utkomst. 4.5.1SA Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att inte legala och hävdvunna belastningar som gäller på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) skadas. 5.1.5 Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets storlek och förutsättningar, i syfte att uppnå en balanserad åldersfördelning med beaktande av skogens tillväxtdynamik. 5.1.5SA Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets förutsättningar, i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning. 5.1.7S Skogsbrukare ska använda föryngrings-, röjnings- och gallringsåtgärder som ger säker och snabb återbeskogning samt välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.1.8S Skogsbrukare ska begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador genom tillämpning av 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.1.9 Skogsbrukare ska i samråd med jägare/jägarorganisationer ta fram ett program för att begränsa viltskador. Programmet ska beakta markinnehavets storlek och förutsättningar samt baseras på bästa tillgängliga kunskap. Exempel på åtgärder är anpassad avskjutning och ökad viltfoderproduktion. 5.5.5 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 5.5.5SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder genomförs så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 32

5.6.2SA 6.2.1S Samma som 5.1.1SA. (Skogsbrukare ska följa plandokumentationen vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Avvikelser ska motiveras.) Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla16: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier17 b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.2.8S Skogsbrukare ska bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. 6.2.9S Skogsbrukare ska planera sitt skogsbruk så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks. 6.2.11S Skogsbrukare ska sköta, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden. 6.3.1 Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna och dokumenterar dessa. 6.3.1SA Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna. 6.3.8 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen 23 (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. 6.3.8SA 6.3.9S 6.3.10S Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, prioriteras som generell naturhänsyn vid röjning, gallring och slutavverkning. Syftet ska vara att den generella hänsynen tillsammans med de lövträd som sköts för virkesproduktion ska uppgå till 10 % av volymen i slutavverkningsbestånden söder om Limes Norrlandicus (5 % i norr). Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. Om någon av följande förutsättningar föreligger ska lägre lövträdsinslag kunna tillämpas på beståndsnivå: På markinnehav där minst 10 % av skogsmarksarealen (5 % i norr) har lövträdsdominerade naturvårdsavsättningar enligt 6.4.1S På markinnehav där lövdominerade bestånd eller bestånd med lövdominans som skötselmål inom nära framtid utgör minst 20 % av skogsmarksarealen (10 % i norr) Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark 24 utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). 33

6.3.11 Större skogsbrukare ska genomföra påvisbara åtgärder 25 för att möjliggöra för att beteskänsliga trädslag naturligt ska kunna utvecklas till trädformiga individer. 6.3.14S 6.3.15S Skogsbrukare ska avgränsa, i första hand på barmark, som hänsynsytor: a) småbiotoper med särskilda naturvärden; b) vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark. 6.3.18S Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd 28 : a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 6.3.19S Skogsbrukare ska planera och bruka sitt markinnehav så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. 6.9.4 Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns för anläggning och skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. 6.9.7 Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå). 7.1.fS Vid skogliga åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas. PEFC 2.1.2 (FSC 6.3, 7.1) 4.7.1 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) - Röjning och gallring ska utföras så att vitala skogar skapas med höga produktions och naturvärden. Skyddszonen ska vara funktionell och dess bredd ska anpassas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på platsen. Vid skogliga åtgärder planeras för en framtida skiktad kantzon. 34

4.7.2 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.8.1 (FSC 6.3) 4.8.2 (FSC 6.3) 4.10.1 (FSC 6.3) 4.10.2 (FSC 6.3) 4.10.3 (FSC 6.5) I kantzoner/bryn och vid sjöar och vattendrag där vanlig produktionsskog går ända fram till kanten ska främst barrträd avverkas. Lövträd och buskar ska gynnas för att skapa en skiktad, olikåldrig kantzon. Vid såväl gallring som föryngringsavverkning ska naturvärdesträd lämnas för att leva, dö, brytas ner och multna. - Skogsägare med mindre än 5000 hektar produktiv skogsmark lämnar minst 10 naturvärdesträd per hektar. - Skogsägare med mer än 5000 hektar produktiv skogmark lämnar alla naturvärdesträd. Är antalet naturvärdesträd lägre än 10 per hektar i föryngringsavverkning kompletterar man med utvecklingsträd så att man når i snitt minst 10 lämnade träd per hektar. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Naturvärden knutna till kulturlandskapets träd och buskarter gynnas i lämplig omfattning. Exempel på naturvärdesträd: - avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig / platt krona - grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar - grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt, - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grov hassel i barrdominerade bestånd - enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet - grova enar - träd med påtagliga öppna brandlyror - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Som naturvärdesträd räknas inte: - Träd som ingår i det normala skötselprogrammet t.ex. fröträd, skärm och timmerställningar. - Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv som är skötta för virkesproduktion. Där naturliga föryngrings och tillväxtbetingelser finns för löv, ska skogsbruket bedrivas så att minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark på markinnehavet utgörs av bestånd som domineras av lövträd efter röjning och gallring. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, ska lövträd värnas vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka ska beaktas. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker ska skogsbruk bedrivas med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. 35

Gallring o På avdelningar med fornminnen eller kulturminnen sker åtgärder med försiktighet så att dessa inte skadas (4.4.10). o Ha kännedom om legala belastningar så de ej skadas (4.5.1). o Planera skogsbruket i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning (5.1.5). o Använd gallringsåtgärder som ger välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter (5.1.7). o Tillämpa 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter för att begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador (5.1.8). o Bedriv skogsbruket så att det genererar bästa möjliga produktion och användning av olika skogsprodukter. (5.2.1). o Använd avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark (5.3.1). o Se till att skadliga utsläpp från egna skogsmaskiner eller från anlitade entreprenörers maskiner minimeras (5.3.3). o Större skogsbrukare ska ha rutiner som säkerställer kvaliteten på arbetet inom det maskinmiljötekniska området. Rutiner ska vara anpassade till verksamhetens omfattning och inriktning (5.3.4). o Planera och genomföra skoglig verksamhet som berör rekreationsvärden med särskild omsorg (5.5.4). o Planera och genomför skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar (5.5.5). o SLIMF-skogsbrukare ska följa plandokumentationen och avvikelser ska motiveras (5.6.2). o Innan större skoglig åtgärd ska miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå göras (6.1.7). o Undanta från alla skogsbruksåtgärder naturskog, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1). o Utvärdera information om och dokumentera förekomst och hänsyn gällande rödlistade arter (se Bilaga 5 i skogsbruksstandarden) utanför avgränsade nyckelbiotoper (6.2.3). o Ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa (6.2.5). o Undvik avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod (6.2.6). o Bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. (6.2.8). o Planera så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks (6.2.9). o Sköt, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden (6.2.11). o Åtgärden ska ståndortsanpassas (6.3.1). o Skaffa kunskap om skogsbruksmetoder som i väsentliga avseenden efterliknar naturlig/hävdskapad dynamik och när dessa är att föredra (6.3.2). o Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda mer än 1 år om de inte utgör en säkerhetsrisk, blockerar stigar, är klenare avverkningsrester eller utgör yngelmaterial (6.3.4). 36

o Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda kortare tid än 1 år om de utgörs av naturvärdesträd eller lämnad naturhänsyn, finns inom områden för naturvård/hänsynsytor eller inom impediment (6.3.5). o I grövre gallringar ska minst 3 högstubbar eller ringbarkade träd i medeltal per hektar avverkad yta tillskapas. Sträva efter att fördela dessa i så lika antal som möjligt på grövre, icke naturvärdesträd av tall, gran, björk och asp (6.3.7). o Planera och genomför åtgärden så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet (6.3.8). o Planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv (6.3.9). o Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag) (6.3.10). o Innan åtgärden avgränsas hänsynsytor för småbiotoper med särskilda naturvärden och vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Avgränsningen görs i första hand på barmark (6.3.14). o I anslutning till våtmarker och impediment främjas kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark (6.3.15). o Lämna stormfasta träd av olika trädslag med goda förutsättningar att utvecklas till grova och gamla träd under nästa omloppstid i syfte att åstadkomma minst 10 sådana träd per hektar i kommande skogsgeneration,inklusive relevanta naturvärdesträd. Avser genomsnitt på produktiv mark inom behandlingsenheten inklusive övergångszoner och hänsynsytor (6.3.16). o Lämna och värna alla naturvärdesträd (6.3.18): a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd f) grova enar g) träd med påtagliga, öppna brandlyror h) hålträd och träd med risbon i) träd med tydliga äldre kulturspår j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet 37

o Planera och bruka markinnehavet så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. (6.3.19). o Undvik betydande körskador särskilt vid korsande av vattendrag (6.5.3). o Åtgärda betydande körskador (6.5.4). o Tillse att rutiner finns för skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. (6.9.4) o Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå) (6.9.7). o Vid åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas (7.1f). o Om virket säljs som FSC-virke krävs märkning vid avlägg. Därav ska kunna härledas avverkningstrakt och skogsbrukare (8.3.1). o Virkestravar vid väg ska vara märkta innan vidaretransport påbörjas (8.3.2). FSC 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 4.5.1 Skogsbrukare ska ha kännedom om legala belastningar gällande skogsbruket på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) och ska utnyttja denna i sin planering för att undvika förlust eller skada på lokalbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter, egendom, tillgångar eller utkomst. 4.5.1SA Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att inte legala och hävdvunna belastningar som gäller på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) skadas. 5.1.5 Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets storlek och förutsättningar, i syfte att uppnå en balanserad åldersfördelning med beaktande av skogens tillväxtdynamik. 5.1.5SA Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets förutsättningar, i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning. 5.1.7S Skogsbrukare ska använda föryngrings-, röjnings- och gallringsåtgärder som ger säker och snabb återbeskogning samt välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.1.8S Skogsbrukare ska begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador genom tillämpning av 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.2.1 Skogsbrukare ska sträva efter skogsskötsel- och skogsbruksmetoder som genererar bästa möjliga användning av olika skogsprodukter. 5.2.1SA Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att det genererar bästa möjliga produktion och användning av olika skogsprodukter. 38

5.3.1 Skogsbrukare ska använda sig av avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark samt följer löpande upp utfallet. 5.3.1SA Skogsbrukare ska använda sig av avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark. 5.3.3 Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska ha dokumenterade rutiner för att minimera skadliga utsläpp från maskiner, för att följa upp utfallet och för att vid behov genomföra miljöförbättringar. 5.3.3SA Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska tillse att skadliga utsläpp från maskiner minimeras. 5.3.4 Större skogsbrukare ska ha rutiner som säkerställer kvaliteten på arbetet inom det maskinmiljötekniska området. Rutiner ska vara anpassade till verksamhetens omfattning och inriktning. 5.5.4 Skogsbrukare ska planera och genomföra skoglig verksamhet som berör rekreationsvärden med särskild omsorg. 5.5.4SA Skogsbrukare ska tillse att genomföra skogsbruksåtgärder som berör rekreationsvärden med särskild omsorg. 5.5.5 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 5.5.5SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder genomförs så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 5.6.2SA Samma som 5.1.1SA. (Skogsbrukare ska följa plandokumentationen vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Avvikelser ska motiveras.) 6.1.7 Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumentera resultatet samt planera och genomföra skogsbruket för att minimera negativa effekter. 6.1.7SA Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumenterar resultatet i de fall naturvärdesbedömning inte har skett i samband med skogsbruksplanläggning. 6.2.1S Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.2.3 Skogsbrukare ska utvärdera information om samt dokumenterar förekomst och hänsyn gällande rödlistade arter (se Bilaga 5) utanför avgränsade nyckelbiotoper. 6.2.5 Skogsbrukare ska dokumentera förekomst och hänsyn gällande kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomföra påvisbara åtgärder för att skydda dessa. 6.2.5SA 6.2.6S Skogsbrukare ska ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa. Skogsbrukare ska undvika avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. 39

6.2.8S Skogsbrukare ska bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. 6.2.9S Skogsbrukare ska planera sitt skogsbruk så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks. 6.2.11S Skogsbrukare ska sköta, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden. 6.3.1 Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna och dokumenterar dessa. 6.3.1SA Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna. 6.3.2 Skogsbrukare ska ha kunskap om skogsbruksmetoder som i väsentliga avseenden efterliknar naturlig/hävdskapad dynamik och när dessa är att föredra. 6.3.4S Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än 1 år förutom då de: a) utgör en säkerhetsrisk för dem som arbetar i skogen eller för allmänheten inom rekreationsområden, b) blockerar frekvent nyttjade stigar och vägar, c) är klenare avverkningsrester, d) utgör yngelmaterial för skadeinsekter vid dokumenterad risk för massförökning. 6.3.5S 6.3.7S Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som har varit döda kortare tid än 1 år: a) från naturvärdesträd (6.3.18) och andra träd som tidigare lämnats som naturhänsyn b) i områden avsatta för naturvård inklusive hänsynsytor c) på impediment Skogsbrukare ska tillskapa minst tre högstubbar eller ringbarkade träd i medeltal per hektar avverkad yta vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Skogsbrukare ska sträva efter att fördela dessa i så lika antal som möjligt på grövre, icke naturvärdesträd av tall, gran, björk och asp. 6.3.8 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. 40

6.3.8SA Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, prioriteras som generell naturhänsyn vid röjning, gallring och slutavverkning. Syftet ska vara att den generella hänsynen tillsammans med de lövträd som sköts för virkesproduktion ska uppgå till 10 % av volymen i slutavverkningsbestånden söder om Limes Norrlandicus (5 % i norr). Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. Om någon av följande förutsättningar föreligger ska lägre lövträdsinslag kunna tillämpas på beståndsnivå: På markinnehav där minst 10 % av skogsmarksarealen (5 % i norr) har lövträdsdominerade naturvårdsavsättningar enligt 6.4.1S På markinnehav där lövdominerade bestånd eller bestånd med lövdominans som skötselmål inom nära framtid utgör minst 20 % av skogsmarksarealen (10 % i norr) 6.3.9S Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. 6.3.10S 6.3.14S 6.3.15S Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). Skogsbrukare ska avgränsa, i första hand på barmark, som hänsynsytor: a) småbiotoper med särskilda naturvärden; b) vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark. 6.3.16S Skogsbrukare ska lämna stormfasta träd av olika trädslag med goda förutsättningar att utvecklas till grova och gamla träd under nästa omloppstid i syfte att åstadkomma minst 10 sådana träd per hektar i kommande skogsgeneration (inklusive relevanta naturvärdesträd enligt 6.3.18S) Avser genomsnitt på produktiv mark inom behandlingsenheten inklusive övergångszoner och hänsynsytor. 41

6.3.18S Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd: a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 6.3.19S Skogsbrukare ska planera och bruka sitt markinnehav så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. 6.5.3 Skogsbrukare ska ha rutiner för att undvika att betydande körskador uppstår i samband med skogsbruksåtgärder. Rutinerna ska inbegripa nyttjandet av lämplig metodik och teknik för att undvika betydande skador vid drivning speciellt där transporter korsar vattendrag. 6.5.3SA 6.5.4SA Skogsbrukare ska tillse att betydande körskador undviks i samband med skogsbruksåtgärder, speciellt där transporter korsar vattendrag. Skogsbrukare ska åtgärda betydande körskador. 6.9.4 Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns för anläggning och skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. 6.9.7 Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå). 7.1.fS 7.1.g 7.1.gSA 8.3.1S 8.3.2S Vid skogliga åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas. Samma som 6.1.7. (genomföra miljö- och naturvärdesbedömning15 på beståndsnivå före större skogliga åtgärder) Samma som 6.1.7SA. (genomföra miljö- och naturvärdesbedömning15 på beståndsnivå före större skogliga åtgärder) Om virket säljs som FSC-virke krävs märkning vid avlägg. Därav ska kunna härledas avverkningstrakt och skogsbrukare. Virkestravar vid väg ska vara märkta innan vidaretransport påbörjas. PEFC 42

2.8.6 (FSC 3.2) 4.6.2 (FSC 6.5) 4.7.1 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.7.2 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.8.1 (FSC 6.3) 4.8.2 (FSC 6.3) 4.9.1 (FSC 6.2, 6.3) Särskild anpassad avverkning ska tillämpas i närheten av skiljeställen - Lämplig metodik och teknik ska användas för att minimera körskador vid drivning, speciellt där transporter korsar vattendrag. - Allvarliga körskador på transportsvägar som innebär risk för slamtransport till vattendrag ska åtgärdas. För att minimera ytterligare omrörning och utlakning till grundvatten bör normalt inte andra typer än allvarliga skador åtgärdas, såvida inte särskilda skäl finns, t.ex. rekreationsvärden. - Med allvarliga körskador avses exempelvis skador som orsakar påtaglig erosion och slamföring till vattendrag, spårbildning som förändrar vattenflöden, djupa sammanhängande spår på torvmark eller i anslutning till vattendrag och sjöar, skador i områden med särskilda naturvärden, i fuktiga hänsynsytor och spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten av tätorter. Se den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark, www.skogforsk.se Skyddszonen ska vara funktionell och dess bredd ska anpassas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på platsen. Vid skogliga åtgärder planeras för en framtida skiktad kantzon. I kantzoner/bryn och vid sjöar och vattendrag där vanlig produktionsskog går ända fram till kanten ska främst barrträd avverkas. Lövträd och buskar ska gynnas för att skapa en skiktad, olikåldrig kantzon. Vid såväl gallring som föryngringsavverkning ska naturvärdesträd lämnas för att leva, dö, brytas ner och multna. - Skogsägare med mindre än 5000 hektar produktiv skogsmark lämnar minst 10 naturvärdesträd per hektar. - Skogsägare med mer än 5000 hektar produktiv skogmark lämnar alla naturvärdesträd. Är antalet naturvärdesträd lägre än 10 per hektar i föryngringsavverkning kompletterar man med utvecklingsträd så att man når i snitt minst 10 lämnade träd per hektar. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Naturvärden knutna till kulturlandskapets träd och buskarter gynnas i lämplig omfattning. Exempel på naturvärdesträd: - avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig / platt krona - grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar - grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt, - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grov hassel i barrdominerade bestånd - enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet - grova enar - träd med påtagliga öppna brandlyror - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Som naturvärdesträd räknas inte: - Träd som ingår i det normala skötselprogrammet t.ex. fröträd, skärm och timmerställningar. - Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv som är skötta för virkesproduktion. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, ska värnas vid skogliga åtgärder. Undantag från tillskapande och kvarlämnande av ny död ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dokumenterad risk för massförökning av skadeinsekter. 43

4.9.2 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.3 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.4 (FSC 6.3) Död ved av tidigare lämnad naturhänsyn ska alltid lämnas, såvida inte risk för skada på människor eller egendom genom vindfällning mm föreligger. Annan förekommande äldre död ved (> 1år) sparas under förutsättning att den inte försvårar avverkning eller återbeskogning, eller att det föreligger risk för skada på människor eller egendom. Längs stigar/vandringsleder ska döda träd som riskerar vindfällning inte lämnas inom en trädlängds avstånd från stigen/vandringsleden. Där kan högstubbar istället vara ett lämpligt alternativ. Från andra gallring till och med slutavverkning (i annat än ek och bokbestånd) ska grov död ved av minst tre färska högstubbar, stockar, liggande eller ringbarkade träd skapas per hektar. Om det redan finns mer än 3 m3sk färsk död ved/ha behöver ny död ved inte tillskapas. Färsk död ved utöver detta (t.ex. i form av vindfällen) får tas ut innan beståndet avvecklas. 4.9.5 (FSC 6.3) Högstubbar ska tillskapas av grövre, icke naturvärdesträd, av olika trädslag. De ska kapas på högsta säkra höjd. Vid föryngringsavverkning i ek och bokbestånd ska död ved tillskapas, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. 4.10 Lövträd Lövträd i skogsbestånden är viktigt både för biologisk mångfald och för kulturmiljön. 4.10.1 Där naturliga föryngrings och tillväxtbetingelser finns för löv, ska skogsbruket bedrivas så att (FSC 6.3) minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark på markinnehavet utgörs av bestånd som 4.10.2 (FSC 6.3) 4.10.3 (FSC 6.5) domineras av lövträd efter röjning och gallring. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, ska lövträd värnas vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka ska beaktas. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker ska skogsbruk bedrivas med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. 44

Föryngringsavverkning o På avdelningar med fornminnen eller kulturminnen sker åtgärder med försiktighet så att dessa inte skadas (4.4.10). o Ha kännedom om legala belastningar så de ej skadas (4.5.1). o Planera skogsbruket i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning (5.1.5). o Använd gallringsåtgärder som ger välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter (5.1.7). o Tillämpa 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter för att begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador (5.1.8). o Bedriv skogsbruket så att det genererar bästa möjliga produktion och användning av olika skogsprodukter. (5.2.1). o Använd avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark (5.3.1). o Se till att skadliga utsläpp från egna skogsmaskiner eller från anlitade entreprenörers maskiner minimeras (5.3.3). o Större skogsbrukare ska ha rutiner som säkerställer kvaliteten på arbetet inom det maskinmiljötekniska området. Rutiner ska vara anpassade till verksamhetens omfattning och inriktning (5.3.4). o Planera och genomföra skoglig verksamhet som berör rekreationsvärden med särskild omsorg (5.5.4). o Planera och genomför skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar (5.5.5). o Större skogsbrukare ska tillse att avverkning och annat nyttjande av skogen är långsiktigt hållbart. Dokumentation över långsiktigt hållbara avverkningsnivåer ska finnas (5.6.1). o SLIMF-skogsbrukare ska följa plandokumentationen och avvikelser ska motiveras (5.6.2). o Större skogsbrukare ska tillse att det finns rutiner för att säkerställa att avverkningsnivåer under en längre period inte överskrider de angivna långsiktigt hållbara nivåerna (5.6.3). o Innan större skoglig åtgärd ska miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå göras (6.1.7). o Undanta från alla skogsbruksåtgärder naturskog, nyckelbiotoper och impediment (6.2.1). o Utvärdera information om och dokumentera förekomst och hänsyn gällande rödlistade arter (se Bilaga 5 i skogsbruksstandarden) utanför avgränsade nyckelbiotoper (6.2.3). o Ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa (6.2.5). o Undvik avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod (6.2.6). o Bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. (6.2.8). o Planera så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks (6.2.9). o Sköt, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden (6.2.11). o Åtgärden ska ståndortsanpassas (6.3.1). 45

o Skaffa kunskap om skogsbruksmetoder som i väsentliga avseenden efterliknar naturlig/hävdskapad dynamik och när dessa är att föredra (6.3.2). o Använda metoder som fröträdsställning, skärm, luckhuggning, blädning, plockhuggning där de åstadkommer god föryngring med för ståndorten och skötselmålen lämpliga trädslag 6.3.3). o Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda mer än 1 år om de inte utgör en säkerhetsrisk, blockerar stigar, är klenare avverkningsrester eller utgör yngelmaterial (6.3.4). o Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda kortare tid än 1 år om de utgörs av naturvärdesträd eller lämnad naturhänsyn, finns inom områden för naturvård/hänsynsytor eller inom impediment (6.3.5). o När vindfällen tas tillvara på hyggen ska minst två grövre nya lämnas (6.3.6). o I grövre gallringar ska minst 3 högstubbar eller ringbarkade träd i medeltal per hektar avverkad yta tillskapas. Sträva efter att fördela dessa i så lika antal som möjligt på grövre, icke naturvärdesträd av tall, gran, björk och asp (6.3.7). o Planera och genomför åtgärden så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet (6.3.8). o Planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv (6.3.9). o Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag) (6.3.10). o Större skogsbrukare ska genomföra alla rimliga åtgärder för att bränna en areal motsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod. Avverkning och bränning ska planeras så att brandgynnade arter främjas och att näringsurlakning direkt ut i vattendrag minimeras (6.3.12). o Innan åtgärden avgränsas hänsynsytor för småbiotoper med särskilda naturvärden och vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Avgränsningen görs i första hand på barmark (6.3.14). o I anslutning till våtmarker och impediment främjas kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark (6.3.15). o Lämna stormfasta träd av olika trädslag med goda förutsättningar att utvecklas till grova och gamla träd under nästa omloppstid i syfte att åstadkomma minst 10 sådana träd per hektar i kommande skogsgeneration,inklusive relevanta naturvärdesträd. Avser genomsnitt på produktiv mark inom behandlingsenheten inklusive övergångszoner och hänsynsytor (6.3.16). o Lämna hänsynsytor, kantzoner eller trädgrupper samt naturvärdesträd på sådant sätt att större kala ytor undviks (6.3.17). o Lämna och värna alla naturvärdesträd (6.3.18): 46

k) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd l) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona m) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar n) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd o) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd p) grova enar q) träd med påtagliga, öppna brandlyror r) hålträd och träd med risbon s) träd med tydliga äldre kulturspår t) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet o Planera och bruka markinnehavet så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. (6.3.19). o Undvik betydande körskador särskilt vid korsande av vattendrag (6.5.3). o Åtgärda betydande körskador (6.5.4). o Tillse att rutiner finns för skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. (6.9.4) o Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå) (6.9.7). o Vid åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas (7.1f). o Om virket säljs som FSC-virke krävs märkning vid avlägg. Därav ska kunna härledas avverkningstrakt och skogsbrukare (8.3.1). o Virkestravar vid väg ska vara märkta innan vidaretransport påbörjas (8.3.2). o Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. FSC 4.4.10 Skogsbrukare ska planera, genomföra och övervaka skogsbruksåtgärder på sätt som bevarar fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer på markinnehavet. 4.4.10SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder utförs så att fornlämningar, fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer bevaras på markinnehavet 4.5.1 Skogsbrukare ska ha kännedom om legala belastningar gällande skogsbruket på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) och ska utnyttja denna i sin planering för att undvika förlust eller skada på lokalbefolkningens lagliga eller hävdvunna rättigheter, egendom, tillgångar eller utkomst. 47

4.5.1SA Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att inte legala och hävdvunna belastningar som gäller på markinnehavet (exempelvis nyttjanderätter, servitut, sedvanerätter) skadas. 5.1.5 Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets storlek och förutsättningar, i syfte att uppnå en balanserad åldersfördelning med beaktande av skogens tillväxtdynamik. 5.1.5SA Skogsbrukare ska planera skogsbruket, med hänsyn till markinnehavets förutsättningar, i syfte att uppnå balanserad åldersfördelning. 5.1.7S Skogsbrukare ska använda föryngrings-, röjnings- och gallringsåtgärder som ger säker och snabb återbeskogning samt välbestockade och produktiva bestånd enligt 10 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.1.8S Skogsbrukare ska begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador genom tillämpning av 29 skogsvårdslagen och dess föreskrifter. 5.2.1 Skogsbrukare ska sträva efter skogsskötsel- och skogsbruksmetoder som genererar bästa möjliga användning av olika skogsprodukter. 5.2.1SA Skogsbrukare ska bedriva sitt skogsbruk så att det genererar bästa möjliga produktion och användning av olika skogsprodukter. 5.3.1 Skogsbrukare ska använda sig av avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark samt följer löpande upp utfallet. 5.3.1SA Skogsbrukare ska använda sig av avverkningsmetoder som väl tillvaratar virkesvärdet och minimerar skador på kvarvarande skog och mark. 5.3.3 Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska ha dokumenterade rutiner för att minimera skadliga utsläpp från maskiner, för att följa upp utfallet och för att vid behov genomföra miljöförbättringar. 5.3.3SA Skogsbrukare med egna skogsmaskiner eller med anlitade entreprenörer ska tillse att skadliga utsläpp från maskiner minimeras. 5.3.4 Större skogsbrukare ska ha rutiner som säkerställer kvaliteten på arbetet inom det maskinmiljötekniska området. Rutiner ska vara anpassade till verksamhetens omfattning och inriktning. 5.5.4 Skogsbrukare ska planera och genomföra skoglig verksamhet som berör rekreationsvärden med särskild omsorg. 5.5.4SA Skogsbrukare ska tillse att genomföra skogsbruksåtgärder som berör rekreationsvärden med särskild omsorg. 5.5.5 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 5.5.5SA Skogsbrukare ska tillse att skogsbruksåtgärder genomförs så att framkomlighet bevaras och skador undviks på frekvent använda stigar. 5.6.1 Större skogsbrukare ska tillse att avverkning och annat nyttjande av skogen är långsiktigt hållbart. Dokumentation över långsiktigt hållbara avverkningsnivåer ska finnas. 5.6.2 Övriga skogsbrukare ska tillse att långsiktiga avverkningsnivåer hålls genom att tillämpa 10-11 skogsvårdslagen och fastighetens skogsbruksplan. 5.6.2SA Samma som 5.1.1SA. (Skogsbrukare ska följa plandokumentationen vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Avvikelser ska motiveras.) 5.6.3 Större skogsbrukare ska tillse att det finns rutiner för att säkerställa att avverkningsnivåer under en längre period inte överskrider de angivna långsiktigt hållbara nivåerna. 48

6.1.7 Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumentera resultatet samt planera och genomföra skogsbruket för att minimera negativa effekter. 6.1.7SA Skogsbrukare ska genomföra miljö- och naturvärdesbedömning på beståndsnivå före större skogliga åtgärder och dokumenterar resultatet i de fall naturvärdesbedömning inte har skett i samband med skogsbruksplanläggning. 6.2.1S Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.2.3 Skogsbrukare ska utvärdera information om samt dokumenterar förekomst och hänsyn gällande rödlistade arter (se Bilaga 5) utanför avgränsade nyckelbiotoper. 6.2.5 Skogsbrukare ska dokumentera förekomst och hänsyn gällande kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomföra påvisbara åtgärder för att skydda dessa. 6.2.5SA Skogsbrukare ska ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelplatser samt genomför påvisbara åtgärder för att skydda dessa. 6.2.6S Skogsbrukare ska undvika avverkning i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. 6.2.8S Skogsbrukare ska bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. 6.2.9S Skogsbrukare ska planera sitt skogsbruk så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks. 6.2.11S Skogsbrukare ska sköta, där förutsättningar finns, övriga beskogade tidigare öppna kulturmarker så att närområdet i anslutning till ännu öppen kulturmark domineras av lövträd under hela omloppstiden. 6.3.1 Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna och dokumenterar dessa. 6.3.1SA Skogsbrukare ska ståndortsanpassa skogsskötselåtgärderna. 6.3.2 Skogsbrukare ska ha kunskap om skogsbruksmetoder som i väsentliga avseenden efterliknar naturlig/hävdskapad dynamik och när dessa är att föredra. 6.3.3S Skogsbrukare ska använda metoder såsom fröträdsställning, skärm, luckhuggning, blädning, plockhuggning där de åstadkommer god föryngring med för ståndorten och skötselmålen lämpliga trädslag. 49

6.3.4S Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än 1 år förutom då de: a) utgör en säkerhetsrisk för dem som arbetar i skogen eller för allmänheten inom rekreationsområden, b) blockerar frekvent nyttjade stigar och vägar, c) är klenare avverkningsrester, d) utgör yngelmaterial för skadeinsekter vid dokumenterad risk för massförökning. 6.3.5S 6.3.6S 6.3.7S Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som har varit döda kortare tid än 1 år: a) från naturvärdesträd (6.3.18) och andra träd som tidigare lämnats som naturhänsyn b) i områden avsatta för naturvård inklusive hänsynsytor c) på impediment Skogsbrukare ska lämna vid tillvaratagande av vindfällen på hyggen, i medeltal, minst två grövre nya vindfällen per hektar förutom sådant som avses i 6.3.4S och 6.3.5S. Skogsbrukare ska tillskapa minst tre högstubbar eller ringbarkade träd i medeltal per hektar avverkad yta vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Skogsbrukare ska sträva efter att fördela dessa i så lika antal som möjligt på grövre, icke naturvärdesträd av tall, gran, björk och asp. 6.3.8 Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, utgör minst 10 % av volymen (5 % i området norr om Limes Norrlandicus) vid föryngringsavverkning, räknat i medeltal inklusive absoluta närområden. Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. 6.3.8SA Skogsbrukare ska planera och genomföra skogsbruksåtgärder så att lövträd, där naturliga förhållanden så medger, prioriteras som generell naturhänsyn vid röjning, gallring och slutavverkning. Syftet ska vara att den generella hänsynen tillsammans med de lövträd som sköts för virkesproduktion ska uppgå till 10 % av volymen i slutavverkningsbestånden söder om Limes Norrlandicus (5 % i norr). Naturligt förekommande lövträdslag ska normalt bibehållas i beståndet. Om någon av följande förutsättningar föreligger ska lägre lövträdsinslag kunna tillämpas på beståndsnivå: På markinnehav där minst 10 % av skogsmarksarealen (5 % i norr) har lövträdsdominerade naturvårdsavsättningar enligt 6.4.1S På markinnehav där lövdominerade bestånd eller bestånd med lövdominans som skötselmål inom nära framtid utgör minst 20 % av skogsmarksarealen (10 % i norr) 6.3.9S Skogsbrukare ska planera och bruka markinnehavet så att på sikt en areal motsvarande minst 5 % av arealen frisk och fuktig skogsmark utgörs av lövrika bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Bestånden ska skötas så att goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. 50

6.3.10S Skogsbrukare med markinnehav inom den nemorala zonen utanför granens naturliga utbredningsområde, ska planera och bruka innehavet så att på sikt mindre än 50 % av den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd dominerade av gran (tillsammans med eventuella bestånd dominerade av främmande trädslag). 6.3.12 Större skogsbrukare ska genomföra alla rimliga åtgärder för att bränna en areal motsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod. Avverkning och bränning ska planera så att brandgynnade arter främjas och att näringsurlakning direkt ut i vattendrag minimeras (se även bilaga 6 om bränning). 6.3.14S 6.3.15S Skogsbrukare ska avgränsa, i första hand på barmark, som hänsynsytor: a) småbiotoper med särskilda naturvärden; b) vid behov skyddszoner i anslutning till biotoper med särskilda naturvärden. Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark. 6.3.16S 6.3.17S 6.3.18S Skogsbrukare ska lämna stormfasta träd av olika trädslag med goda förutsättningar att utvecklas till grova och gamla träd under nästa omloppstid i syfte att åstadkomma minst 10 sådana träd per hektar i kommande skogsgeneration (inklusive relevanta naturvärdesträd enligt 6.3.18S) Avser genomsnitt på produktiv mark inom behandlingsenheten inklusive övergångszoner och hänsynsytor. Skogsbrukare ska lämna hänsynsytor, kantzoner eller trädgrupper samt naturvärdesträd (6.3.18S) på sådant sätt att större kala ytor undviks. Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd: a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 6.3.19S Skogsbrukare ska planera och bruka sitt markinnehav så att ett betydande antal lövträd och ett lämpligt antal övriga träd ges goda livsbetingelser för att därigenom kunna bilda naturvärdesträd. 51

6.5.3 Skogsbrukare ska ha rutiner för att undvika att betydande körskador uppstår i samband med skogsbruksåtgärder. Rutinerna ska inbegripa nyttjandet av lämplig metodik och teknik för att undvika betydande skador vid drivning speciellt där transporter korsar vattendrag. 6.5.3SA 6.5.4SA Skogsbrukare ska tillse att betydande körskador undviks i samband med skogsbruksåtgärder, speciellt där transporter korsar vattendrag. Skogsbrukare ska åtgärda betydande körskador. 6.9.4 Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns för anläggning och skötsel av bestånd med inslag av främmande trädslag om sådana finns. 6.9.7 Större skogsbrukare som nyanlägger och sköter bestånd med främmande trädslag ska planera användningen i ett landskapsperspektiv i syfte att undvika och minimera negativa ekologiska effekter som självspridning och påverkan på områden med höga naturvärden. Detta innefattar bland annat att nyetablering med främmande trädslag inte ska ske i majoriteten av landskapen med ingen eller låg andel främmande trädslag (<2 % trädslagsandel på landskapsnivå). 7.1.fS 7.1.g 7.1.gSA 8.3.1S 8.3.2S Vid skogliga åtgärder i eller i anslutning till områden med särskilt höga kultur- och naturvärden ska det finnas traktdirektiv/arbetsbeskrivning som redovisar dessa områden och hur de ska behandlas. Samma som 6.1.7. (genomföra miljö- och naturvärdesbedömning15 på beståndsnivå före större skogliga åtgärder) Samma som 6.1.7SA. (genomföra miljö- och naturvärdesbedömning15 på beståndsnivå före större skogliga åtgärder) Om virket säljs som FSC-virke krävs märkning vid avlägg. Därav ska kunna härledas avverkningstrakt och skogsbrukare. Virkestravar vid väg ska vara märkta innan vidaretransport påbörjas. PEFC 2.8.2 (FSC 3.2) 2.8.6 (FSC 3.2) 4.6.2 (FSC 6.5) I bestånd med viktig hänglavsförekomst ska ståndortsanpassad slutavverkning utföras med sparande av hänglavsrika kantzoner längs vattendrag och myrar samt trädgrupper med hänglav Särskild anpassad avverkning ska tillämpas i närheten av skiljeställen - Lämplig metodik och teknik ska användas för att minimera körskador vid drivning, speciellt där transporter korsar vattendrag. - Allvarliga körskador på transportsvägar som innebär risk för slamtransport till vattendrag ska åtgärdas. För att minimera ytterligare omrörning och utlakning till grundvatten bör normalt inte andra typer än allvarliga skador åtgärdas, såvida inte särskilda skäl finns, t.ex. rekreationsvärden. - Med allvarliga körskador avses exempelvis skador som orsakar påtaglig erosion och slamföring till vattendrag, spårbildning som förändrar vattenflöden, djupa sammanhängande spår på torvmark eller i anslutning till vattendrag och sjöar, skador i områden med särskilda naturvärden, i fuktiga hänsynsytor och spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten av tätorter. Se den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark, www.skogforsk.se 52

4.7.1 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.7.2 (FSC 6.2, 6.3, 6.5) 4.8.1 (FSC 6.3) 4.8.2 (FSC 6.3) 4.9.1 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.2 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.3 (FSC 6.2, 6.3) 4.9.4 (FSC 6.3) Skyddszonen ska vara funktionell och dess bredd ska anpassas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på platsen. Vid skogliga åtgärder planeras för en framtida skiktad kantzon. I kantzoner/bryn och vid sjöar och vattendrag där vanlig produktionsskog går ända fram till kanten ska främst barrträd avverkas. Lövträd och buskar ska gynnas för att skapa en skiktad, olikåldrig kantzon. Vid såväl gallring som föryngringsavverkning ska naturvärdesträd lämnas för att leva, dö, brytas ner och multna. - Skogsägare med mindre än 5000 hektar produktiv skogsmark lämnar minst 10 naturvärdesträd per hektar. - Skogsägare med mer än 5000 hektar produktiv skogmark lämnar alla naturvärdesträd. Är antalet naturvärdesträd lägre än 10 per hektar i föryngringsavverkning kompletterar man med utvecklingsträd så att man når i snitt minst 10 lämnade träd per hektar. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Naturvärden knutna till kulturlandskapets träd och buskarter gynnas i lämplig omfattning. Exempel på naturvärdesträd: - avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig / platt krona - grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar - grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt, - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grov hassel i barrdominerade bestånd - enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet - grova enar - träd med påtagliga öppna brandlyror - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Som naturvärdesträd räknas inte: - Träd som ingår i det normala skötselprogrammet t.ex. fröträd, skärm och timmerställningar. - Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv som är skötta för virkesproduktion. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, ska värnas vid skogliga åtgärder. Undantag från tillskapande och kvarlämnande av ny död ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dokumenterad risk för massförökning av skadeinsekter. Död ved av tidigare lämnad naturhänsyn ska alltid lämnas, såvida inte risk för skada på människor eller egendom genom vindfällning mm föreligger. Annan förekommande äldre död ved (> 1år) sparas under förutsättning att den inte försvårar avverkning eller återbeskogning, eller att det föreligger risk för skada på människor eller egendom. Längs stigar/vandringsleder ska döda träd som riskerar vindfällning inte lämnas inom en trädlängds avstånd från stigen/vandringsleden. Där kan högstubbar istället vara ett lämpligt alternativ. Från andra gallring till och med slutavverkning (i annat än ek och bokbestånd) ska grov död ved av minst tre färska högstubbar, stockar, liggande eller ringbarkade träd skapas per hektar. Om det redan finns mer än 3 m3sk färsk död ved/ha behöver ny död ved inte tillskapas. Färsk död ved utöver detta (t.ex. i form av vindfällen) får tas ut innan beståndet avvecklas. 53

4.9.5 (FSC 6.3) Högstubbar ska tillskapas av grövre, icke naturvärdesträd, av olika trädslag. De ska kapas på högsta säkra höjd. Vid föryngringsavverkning i ek och bokbestånd ska död ved tillskapas, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. 4.9.6 Större sammanhängande områden med död skog får åtgärdas för att möjliggöra anläggning av ny skog enligt kraven i skogsvårdslagen, men avsättning/skötsel som PF, NS eller NO bestånd bör alltid övervägas. 4.10 Lövträd Lövträd i skogsbestånden är viktigt både för biologisk mångfald och för kulturmiljön. 4.10.1 (FSC 6.3) 4.10.2 (FSC 6.3) 4.10.3 (FSC 6.5) 4.10.4 (FSC 6.3, 6.5) Där naturliga föryngrings och tillväxtbetingelser finns för löv, ska skogsbruket bedrivas så att minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark på markinnehavet utgörs av bestånd som domineras av lövträd efter röjning och gallring. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, ska lövträd värnas vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka ska beaktas. På fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker ska skogsbruk bedrivas med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. Skogar dominerade av ädellöv och lövbestånd på fuktig mark ska normalt föryngras genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning. 2.2.1 Anmälan om avverkning Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. Anmälan görs på en särskild blankett som finns hos Skogsstyrelsen. På framsidan anges vilken areal som ska avverkas och vilka åtgärder som planeras för att trygga återväxten. En kartskiss ritas på blanketten eller också bifogas en kopia av en skogskarta eller ekonomisk karta. På blankettens baksida görs en redovisning av vilken hänsyn som kommer att tas till naturen och kulturmiljön samt rennäringen vid avverkningen. Inlämnad avverkningsanmälan är en offentlig handling vilket möjliggör för externa intressen att inkomma med synpunkter inför en åtgärd. Om avverkning planeras för att mark ska användas till annat än virkesproduktion måste också anmälan göras. Detsamma gäller vid uttag av skogsbränsle, vid föryngring med främmande trädslag och vid skyddsdikning. 2.3.2 Consultation Den som har anmält en avverkning, uttag av skogsbränsle eller skyddsdikning enligt skogsvårdslagens regler har också uppfyllt eventuell samrådsskyldighet för åtgärden, enligt miljöbalken. Det är markägaren eller den som avser att utföra åtgärden som ska ta initiativ till samrådet. Detta sker genom att åtgärden anmäls till Skogsstyrelsen. Anmälan ska vara skriftlig med en karta samt en beskrivning av den planerade åtgärden. 54

Beräkning av långsiktig avverkningsnivå enligt Skogsvårdslagen (Kriterium 5.1.3 ) 12 På brukningsenheter större än 50 hektar skogsmark får föryngringsavverkning inte ske i sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens produktiva skogsmarksareal kommer att bestå av kalmark och skog yngre än 20 år. På brukningsenheter som är större än 1 000 hektar produktiv skogsmark gäller utöver den begränsning som anges i 12 skogsvårdsförordningen att den areal som föryngrings-avverkas under fem på varandra följande år sammanlagt inte får överstiga fem årsarealer. På brukningsenheter som är större än 5 000 hektar får vidare den areal som föryngrings-avverkas under ett enskilt år inte överstiga 1,5 årsareal. Årsarealen beräknas enligt följande: Årsareal = brukningsenhetens produktiva skogsmarksareal x arealfaktor x korrektionsfaktor. Arealfaktorn och korrektionsfaktorn bestäms enligt tabellerna 7 och 8 i bilaga 2: Uträkning: Produktiv skogsmarksareal, hektar: A = Areal skog under 20 år, hektar: Andel skog under 20 år är mindre än 50% Bonitet, m³sk/ha och år: Areal skog som är äldre än omloppstiden Arealfaktor enligt ovanstående tabell: B = Korrektionsfaktor enligt ovanstående tabell: C = Årsareal A*B*C= Ja / Nej: 55