Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Relevanta dokument
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2018 ref. 36 Ändrad praxis om fördelningen mellan säljare och köpare av resultatet i handelsbolag vid överlåtelse av andelar?

5 kap. 1 och 3, 6 kap. 7 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En familjestiftelse har rätt till allmänt avdrag för periodiskt understöd det beskattningsår som stiftelsen fullföljer sitt ändamål.

5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ).

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

REGERINGSRÄTTENS DOM

HFD 2016 Ref kap. 1 och 2 kap. 1 mervärdesskattelagen (1994:200)

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

19 kap. 2 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 juni 2019 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

DOM Meddelad i Göteborg

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2016 Ref kap. 1, 4 och 6 skattebetalningslagen (1997:483), 49 kap. 4, 5, 11 och 19 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo,

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fastighetsmäklarlagen och dess krav på god fastighetsmäklarsed

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

9 kap. 2 andra stycket och 16 kap. 1 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229)

41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ).

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

59 kap. 14 skatteförfarandelagen (2011:1244) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 september 2019 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

58 kap. 11 och 20 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om vem som ska bestämma om gravsättningen av en avliden person när denne inte gett uttryck för sin egen vilja i saken.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om tidpunkten för beskattning av inkomst från upplåtelse av rätt att avverka skog. 14 kap. 2 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 oktober 2016 följande dom (mål nr ).

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 46

57 kap. 4 första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 juni 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115

9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 24 februari 2017 följande dom (mål nr ).

En person som är registrerad på en universitetsutbildning har ansetts delta i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister.

HOGSTA FORVALTNINGSDONiS

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

HFD 2018 ref. 36 Ett avtal mellan säljare och köpare av ett kommanditbolag om att resultatet i bolaget ska tillfalla köparen har frångåtts vid beskattningen eftersom fördelningen av resultatet framstått som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl. 5 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2018 följande dom (mål nr 421-17). Bakgrund Handelsbolag och kommanditbolag är juridiska personer men inte skattesubjekt. Ett bolags resultat beskattas hos dem som är delägare i bolaget vid räkenskapsårets utgång. Detta gäller i regel också om andelar avyttras under räkenskapsåret. Den skattemässiga fördelningen ska i princip grundas på bolagsavtalet eller vad som annars avtalats delägarna emellan. Varje delägare ska beskatttas för ett belopp som motsvarar hans eller hennes andel av bolagets resultat, oavsett om beloppet tas ut ur bolaget eller inte. Skandinavkonsult i Stockholm AB (Skandinavkonsult) ägde 99,9 procent av andelarna i Esa Finans Kommanditbolag (Esa Finans). Kommanditbolagets verksamhet bestod av handel med onoterade andelar och bedrevs från den 1 juli 2011 och fram till den 17 december 2012 då Skandinavkonsult avyttrade andelarna till Cellpoint Connect AB (Cellpoint). Före avyttringen hade Skandinavkonsult tagit ut medel ur Esa Finans med sammanlagt nästan 68 miljoner kr. Det uttagna beloppet överensstämde i allt väsentligt med kommanditbolagets resultat för räkenskapsåret. Esa Finans avregistrerades i april 2013. Enligt överlåtelseavtalet avyttrades andelarna för en krona, vilket motsvarar vad som vid överlåtelsen fanns kvar i kommanditbolagets kassa. Vidare framgår att Skandinavkonsult och Cellpoint kommit överens om att resultatet i Esa Finans, såväl skattemässigt som civilrättsligt, skulle tillfalla Cellpoint. Till avtalet fogades en resultatrapport och en balansrapport som visar Esa Finans resultat och ställning vid avyttringstillfället. Av balansrapporten kan utläsas att utöver kassan på en krona hade kommanditbolaget tillgångar i form av en fordran på ca fyra miljoner kronor. Fordran avsåg medel som Skandinavkonsult betalat in för Esa Finans räkning på ett klientmedelskonto hos en juristfirma. 1

Cellpoint redovisade i sin deklaration för beskattningsåret 2013 kommanditbolagets resultat, knappt 68 miljoner kr. Detta överskott kunde emellertid kvittas mot underskott hos Cellpoint och föranledde därför inga beskattningskonsekvenser för bolaget. Skandinavkonsult redovisade i sin deklaration en kapitalvinst om knappt 64 miljoner kr avseende de avyttrade andelarna. Eftersom andelarna i Esa Finans hade varit näringsbetingade hos Skandinavkonsult var dock kapitalvinsten skattefri. Sammanfattningsvis kom de upparbetade vinsterna i Esa Finans att helt undgå beskattning. Skatteverket beslutade att beskatta Skandinavkonsult för Esa Finans överskott och anförde att det av omständigheterna framgick att Skandinavkonsult och Cellpoint varit överens om att Skandinavkonsult genom uttag skulle tillgodogöra sig överskottet. Med hänsyn härtill och till att Cellpoint inte förvärvat några tillgångar eller andra förutsättningar för att bedriva verksamheten vidare skulle Skandinavkonsult beskattas för kommanditbolagets resultat vid överlåtelsetillfället. Skandinavkonsult överklagade hos förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten ansåg att beskattning skulle ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd. Att överlåtelseavtalet till sin ordalydelse föreskriver att resultatet ska tillfalla och tas upp av köparen saknade därför betydelse. Vidare hade ett bokslut upprättats som visade Esa Finans resultat för tiden fram till försäljningstillfället. De förutsättningar som har ställts upp i praxis för att hänföra resultatet fram till tidpunkten för försäljningen till säljaren var därmed uppfyllda. Skandinavkonsult fullföljde sin talan men även kammarrätten avslog överklagandet. Kammarrätten konstaterade att den verkliga ekonomiska innebörden av transaktionerna var att bolaget tillgodogjorts resultatet och att underinstanserna därför hade haft fog för att vid inkomstbeskattningen frångå överlåtelseavtalet och beskatta Skandinavkonsult för resultatet. Yrkanden m.m. Skandinavkonsult yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen upphäver Skatteverkets beslut och anför att den omständigheten att Skandinavkonsult tillgodogjort sig en del av Esa Finans resultat genom uttag har haft inverkan på prissättningen på andelarna, men ska inte påverka skattskyldigheten för kommanditbolagets resultat. Skatteverket bestrider bifall till överklagandet. 2

Skälen för avgörandet Frågan i målet Frågan i målet är om köparen eller säljaren är skattskyldig för resultatet i ett handelsbolag när andelarna i bolaget avyttrats under beskattningsåret och resultatet enligt överlåtelseavtalet ska tillfalla köparen men säljaren före avyttringen tillgodogjort sig bolagets samtliga inkomster. Rättslig reglering m.m. Av 5 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att ett svenskt handelsbolag inte är skattskyldigt för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Varje delägare ska enligt 3 första stycket beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur bolaget eller inte. I lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag regleras bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter. Av 2 kap. 1 framgår att bolagsmännen har rätt att träffa avtal beträffande vad som rör deras inbördes förhållanden. Bolagsmännen kan träffa avtal om hur bolagets inkomst ska fördelas mellan dem samt om vid vilken tidpunkt som en delägare har rätt att få ut sin andel av bolagets resultat. Skulle något sådant avtal inte ha träffats gäller enligt 8 att resultatet ska fördelas lika mellan delägarna och enligt 9 att en delägare har rätt att få ut sin andel av bolagets resultat först sedan årsredovisning och årsbokslut upprättats. Vid beskattningen godtas normalt den civilrättsliga fördelning som delägarna kommit överens om. Den kan dock frångås vid beskattningen om den beslutade fördelningen innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl (RÅ 2002 ref. 115 och där anmärkta rättsfall). Högsta förvaltningsdomstolens bedömning Av överlåtelseavtalet mellan Skandinavkonsult och Cellpoint framgår att parterna kommit överens om att räkenskapsårets resultat i Esa Finans såväl skattemässigt som civilrättsligt ska tillfalla köparen. Enligt 5 kap. 3 inkomstskattelagen är en delägare skattskyldig för bolagets resultat med så stort belopp som motsvarar delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Av lagen framgår inte hur skattskyldigheten för ett handelsbolags inkomst ska fördelas om andelar överlåts under beskattningsåret. Utgångspunkten är enligt praxis att beskattningsårets resultat ska fördelas mellan dem som 3

är delägare vid räkenskapsårets utgång, men det finns ett visst utrymme för säljare och köpare att med skatterättslig verkan träffa en överenskommelse som innebär att bolagets resultat fram till tidpunkten för försäljningen helt eller delvis hänförs till säljaren (RÅ 1994 ref. 52 II och där anmärkta rättsfall samt RÅ 1995 ref. 33). Skandinavkonsult har genom sin enda anställda person utövat verksamheten i kommanditbolaget och har därmed stått för såväl arbetsinsatserna som risktagandet i kommanditbolaget. Esa Finans har inte haft några egna anställda eller någon egen verksamhetslokal. Den verksamhet som Skandinavkonsult bedrivit i Esa Finans har inte ingått i överlåtelsen. Skandinavkonsult har i stället bedrivit verksamheten vidare i ett annat bolag. Under året har Skandinavkonsult löpande tillgodogjort sig tillgångarna i kommanditbolaget genom uttag. Av utredningen i målet framgår att en reversskuld om sammanlagt 36 680 000 kr har omklassificerats till delägaruttag före andelsförsäljningen. Bolaget har även före försäljningen tagit ut 1 000 000 kr avseende en kundfordran, 29 822 657 kr avseende kontanter efter avslutat bankkonto, 999 kr avseende gjord kapitalinsats samt 196 619 kr avseende upplupen ränta på reverserna. Sammanlagt uppgick uttagen till 67 700 275 kr. Skandinavkonsult har gjort insättningar till Esa Finans med sammanlagt 4 069 375 kr varav 4 062 000 kr utgjordes av en insättning, samma dag som andelarna överläts, för Esa Finans räkning på ett klientmedelskonto hos en juristfirma. Skillnaden mellan uttagen och insättningarna har bokförts som delägaruttag med 63 630 900 kr. Efter överlåtelsen bestod tillgångarna i kommanditbolaget endast av kassan som innehöll en krona. Därtill fanns en fordran avseende medlen som Skandinavkonsult betalat in till klientmedelskontot. Överlåtelseavtalet innebär således att Skandinavkonsult överlåtit andelarna i bolaget, vars verksamhet inte ingått i överlåtelsen och vars tillgångar bestod av en kassa om en krona jämte en fordran om drygt 4 miljoner kr, för en krona. Mot den angivna bakgrunden kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening överlåtelseavtalet inte anses medföra annat än att Skandinavkonsult överlåtit endast skattskyldigheten för årets resultat om 67 691 902 kr till Cellpoint eftersom Skandinavkonsult före avyttringen tillgodogjort sig hela resultatet i kommanditbolaget genom uttag. Allmänt gäller att skattskyldigheten för inkomster bara kan överföras om det finns stöd för en sådan överlåtelse i inkomstskattelagen. Vad som sägs i det aktuella avtalet om att årets resultat skattemässigt ska tillfalla köparen ska därför inte tillmätas någon betydelse. Med hänsyn härtill och eftersom den avtalade fördelningen av resultatet framstår som orimlig och uteslutande betingad 4

av skatteskäl (jfr RÅ 2002 ref. 115) ska Skandinavkonsult beskatttas för det överskott som uppkommit i Esa Finans fram till överlåtelsetillfället. Överklagandet ska därmed avslås. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet. I avgörandet deltog justitieråden Melin, Saldén Enérus, Classon, Svahn Starrsjö och Rosén Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Stina Pettersson. Förvaltningsrätten i Stockholm (2015-06-12, ordförande Ståhlberg): Omständigheterna i målet visar enligt förvaltningsrättens bedömning att säljaren Skandinavkonsult och köparen överenskommit att ESA Finans resultat fram till tidpunkten för försäljningen helt ska tilldelas säljaren. Beskattning ska ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd. Att det formella överlåtelseavtal som Skandinavkonsult åberopar till sin ordalydelse föreskriver att resultatet ska tillfalla och tas upp av köparen saknar därför betydelse. Vidare har ett bokslut upprättats som visar ESA Finans resultat för tiden fram till försäljningstillfället. De förutsättningar som har ställts upp i praxis för att hänföra resultatet fram till tidpunkten för försäljningen till säljaren är därmed uppfyllda. Vad Skandinavkonsult har anfört att det aktuella bokslutet inte är något delårsbokslut i den mening som avses i praxis och att bokslutet har föranletts av reglerna om skalbolag i inkomstskattelagen föranleder inte någon annan bedömning. Förvaltningsrätten finner således att det överklagade beslutet är riktigt. Överklagandet ska därför avslås. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Kammarrätten i Stockholm (2016-12-13, Norling, Tunudd och Brege Svensson): Det får anses ostridigt att bolaget sålt ESA Finans till Cellpoint (köparen) för 1 kr, att bolaget och köparen kommit överens om att resultatet i ESA Finans skulle tillfalla köparen, att köparen också redovisade hela överskottet i sin deklaration och samtidigt kunde kvitta det vid taxeringen mot sitt eget underskott samt att bolaget löpande under räkenskapsåret tillgodogjorde sig hela resultatet. Att parterna ingått ett avtal om överlåtelse är inte ifrågasatt, inte heller vad som framgår av överlåtelseavtalet. Frågan i målet är om Skatteverket haft fog för att frångå detta avtal, såsom det redovisats av såväl bolaget som köparen i deras respektive deklarationer på den grund att avtalet inte återspeglat faktiska förhållanden, dvs. om en bedömning av avtalets verkliga ekonomiska innebörd 5

leder till ett annat resultat än vad avtalet synes innebära. Kammarrätten konstaterar att det är Skatteverket som har bevisbördan och som har att göra sannolikt att bolaget har haft de inkomster som verket anser att bolaget ska beskattas för. Kammarrätten konstaterar inledningsvis att det får anses ostridigt att ESA Finans var ett skalbolag. Reglerna om skalbolagsbeskattning, som återfinns i 25 a kap. inkomstskattelagen infördes år 2003 (prop. 2002/03:96) och syftet med införandet av dessa regler var att motverka handel med skalbolag. Reglerna om skalbolag och den praxis som utvecklats om rättshandlingars verkliga ekonomiska innebörd har olika syften. För att frångå vad rättshandlingar formellt ger uttryck för är det inte tillräckligt att handlingar företagits i skatteplaneringssyfte, se bl.a. rättsfallen RÅ 1994 ref. 52 I och II. Att resultatfördelningen, utöver skattemässiga fördelar, framstår som orimlig kan dock vara en grund för att bedöma rättshandlingarna efter deras verkliga ekonomiska innebörd, se bl.a. rättsfallen RÅ 2002 ref. 115 och RÅ 2008 ref. 41. Bolaget uppger att det avtal som ingåtts innebär att köparen ska ta upp hela beskattningsårets resultat till beskattning. Det får dock anses ostridigt att ESA Finans, dvs. skalbolaget, sålts till ett bolag som i sin inkomstdeklaration kunnat kvitta sitt eget underskott mot ESA Finans överskott, varför effekten av avtalet är att någon beskattning inte sker av resultatet. Enligt kammarrättens uppfattning är dock den omständigheten inte ett tillräckligt skäl för att göra avsteg från avtalets innebörd. Det får dock anses ostridigt att bolaget före försäljningen genom delägaruttag tagit ut belopp motsvarande hela ESA Finans resultat. Något resultat att fördela har således i realiteten inte funnits vid överlåtelsetidpunkten. Genom att avtala att köparen ska beskattas för resultatet samtidigt som bolaget i realiteten tillgodogjorts detta resultat kan enligt kammarrättens mening inte anses avspegla transaktionernas verkliga ekonomiska innebörd. I stället måste den verkliga ekonomiska innebörden vara att bolaget tillgodogjorts resultatet. Bolaget ska därför enligt kammarrättens mening beskattas för resultatet. Mot denna bakgrund finner kammarrätten att underinstanserna haft fog för att vid inkomstbeskattningen frångå överlåtelseavtalet mellan bolaget och köparen av ESA Finans. Skatteverket har således gjort sannolikt att bolaget haft oredovisade skattepliktiga inkomster i enlighet med det till förvaltningsrätten överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås. Kammarrätten avslår överklagandet. 6