>uccé för världens ende hummelspelman }»a spelmansförbundets stämma i Julita

K Itrlneholms-Kurlren Måndagen den 27 juni 1955 >uccé för världens ende hummelspelman }»a spelmansförbundets stämma i Julita Som en vacker blomma var fru Britt Klemming i sin Herrestadsdräkt från Skåne, en så kallad Giftalut. Men så hade hon också plockats av hummelspelmannen Gösta Klemming till höger, som syns med sitt sällsynta instrument. Till vänster står Sörmland spelmansförbumls ordförande och allt i allo, folkskollärare Gustaf Wetter, Katrineholm. Södermanlands spelmansförbund, som bildades midsommardagen 1925 i Malmköping, firade jubileet på Julita skans midsommardagen, dit spelmän inte bara från Södermanland utan även från Småland, Östergötland, Närke, Jämtland och Medelpad strålat samman. Landshövding Bo Hammarskjöld högtidstalade, spelmännen spelade, och stämman kunde också glädja sig åt att få presentera Sörmlands ende spelman på nyckelharpa och världens ende hummelspelman, som gjorde stor succé med sitt instrument. Det strålande sommarvädret gjorde väl sitt till för-att badstränderna skulle konkurrera om Ii publiken, men i den lika välordnade som imponerande bilparkeringen kunde man ändå finna så I gott som alla Sveriges landskap representerade. Med två svenska fanor 1 spetj sen, varav den ena var den si-' denfana, som Södermanlands spelmansförbund fick mottaga på I Svenska flaggans dag i år, tågade spelmännen i sina färggranna allmogedräkter genom Munktäp- I pan och tog den provisoriskt upp- I förda estraden i besittning. Ord- I föranden i Södermanlands spelmansförbund, folkskollärare Gustaf Wetter, Katrine- holm, skötte conferensierskapet med den äran och fick gång efter annan publiken att dra på smilbandet. Han dirigerade också de 35 fiolspelmännen så att den äkta spelmansglädjen omedelbart smittade av sig på publiken. Det brukar vara tradition att börja en spelmansstämma med en skänklåt och därför klämde samtliga fiolister i med Sköldinge skänklåt som inledningsnummer. Den är för övrigt upptecknad efter Katrineholmsspelmannen Carl Erik Eriksson. Blåstes in på näverlur Efter att ha spelat en Widmarksvals, upptecknad efter den legendariske Vingåkersspelmannen August Widmark, kanske den störste fiolspelmannen i hela Sörmland, blåstes stämman in på näverlur av Thure Werita e r g, Katrineholm. Så särskilt många melodier på detta instrument, som användes till att skrämma vargar på 1700 talet, finns inte upptecknade, men hr Wédberg hade komponerat tre låtar till spelmansträffen och dessa spelade han nu upp. Landshövdingen: Alltid fest på en spelmansstämma Landshövding Bo Hammarskjöld höll högtidstalet och uttryckte sin stora glädje över att få komma till öljarens strand på spelmansstämma just i midsommartid. Det är alltid fest på en spelmansstämma, sade landshövdingen. De gamla låtarna liksom talar till våra sinnen på ett särskilt sätt, de berättar om hur våra förfäder hade det både i glada och i vemodiga stunder. Landshövdingen citerade skaldens ord "Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fästat". Spelmännen hjälper oss att höra den susningen, fortsatte landshövdingen, och de hjälper oss att känna de gångna generationernas stråkdrag. Landshövdingen önskade förbundet lycka till och utbringade ett fyrfaldigt leve för det. Därefter bjöd spelmännen på ett stycke, som de aldrig tidigare spelat under någon stämma, nämligen Nathan Söderbloms sommarpsalm I denna ljuva sommartid, i vilken publiken slöt upp i unison sång. Lars Andersson, Eskilstuna, en broder till I operasångaren Folke Andersson, I sjöng till eget lutackompanje- 1 mang några sommarlåtar. Och så fick man lyssna till världens ende hummelspelman, Gösta K 1 e inni i n g, tillika ordförande i Smålands spelmansförbund trots att han bor i Arboga. Detta cittraliknande instrument härstammar från medeltiden. Den siste hummelspelmannen var Otto Malmberg i Ljungby som dog 1921. Denne uppträdde 1908 och 1917 på Skansen, och då passade professor Yngve Laurell på att spela in några melodier på vaxrulle. Det var på dessa som Gösta Kieniming hade lyssnat och därför kunde spela upp Malmbergs hummellek och den mera kända låten Flickornas största nöje... Förhållandet till de "utländska makterna" har alltid varit mycket gott spelmän emellan och därför kunde hr Wetter presentera i flera långväga gäster. Där var närkingar som spelade polskor, I och där var också östgötar soir bjöd på gånglåtar. Ordföranden i Östergötlands spelmansförbund Sven Hardahl överlämnade till hr Wetter ett veteranmärke i silver och utnämnde honom till hedersmedlem i Östergötlands spelmansförbund. En annan långväga gäst var 68 årige Nils Olsson från Sundsvall som berättade om den originelle och trollkunnige medelpadingen Spel-Jösse, som levde för bortåt 100 år sedan. Hr Olsson spelade en polska, som Spel-Jösse lärt sig spela av näcken på självaste midsommarnatten och berättade om gammal folktro och vidskepelse från början av 1800 talet. Sörmlands ende spelman på nyckelharpa fick man också lyssna till. Det var Åke Liljeholm från Vårdinge. För att riktigt lära sig i att traktera detta instrument tog hr Liljeholm plats som dräng hos världens skickligaste nyckel- harpospelare, Erik Sahlström i Tobo. Nyckelharpan finns nume-l

ra nästan enbart i Uppland, men på 1700 talet fanns den även i Sörmland. I Erik Sahlströms Spelglädje visade hr Liljeholm att I j han insupit mycken lärdom av mästaren. Han spelade även en polska efter den berömde Gås- Anders. Från Oviken i Jämtland kom violinisten Werner Jönsson och spelade Lapp-Nils polskor så det var ett stort elände åt det", som hr Wetter uttryckte sig. Men så är också hr Jönsson elev av Charles Barkel och med sin eminenta fingerfärdighet, på gränsen till virtuositet, tog han publiken med storm. Bland dem som spelade solo märktes också Ernfrid Andersson, Katrineholm, som spelade Julita brudmarsch. Spelmännen förenade sig sedan i Fr. Bergströms vackra Tystbergavisa, och Lars Anderson återkom och sjöng prins Wilhelms Där hemma, som hr Andersson själv tonsatt. Bland de många prominenta gäster som deltog i stämman märktes bl.a. förste ordföranden i Sörmlands spelmansförbund, förre Strångsjöbon Seth Carlsson, som rest upp från sitt gods i Vinäs nere i Kalmar län. Det var under åren 1925 1931 som han ledde spelmansförbundets öden i Sörmland. "Vacker som en sörmländsk sommarhage" Innan Landshövding Hammarskjöld avslutade stämman och i tackade spelmännen spelade des-1 sa österåkers brudmarsch, en melodi "vacker som en sörm- i ländsk sommarhage". Landshöv-j dingen utbringade så ett fyrfal-1 digt leve för hembygden och för Sörmland. Samtliga stämmodeltagare var överens om att man inte kunnat välja en bättre plats än Julita skans för stämman och de beslöt att i fortsättningen försöka få till stånd en spelmansstämma varje år just på denna plats. Efter stämmans slut blev det dans både för ung och gammal kring midsommarstången i Munktäppan, och på kvällen spelade spelmännen upp till gammaldans 1 Björkhagen. EXPRESSEN f Lenson. Söndagen den 26 juni 1955 Spelmansstämma vid Julita skans SPELMÄNNEN I SÖRMLAND fi rade sin midsommar vid Julita skans med att inför några tusen personer' trettioårsjubilera och för första gången sedan 1700-talet konsertera på det primitiva, men ljuvt klingande zittra- 1 instrumentet hummel. Solist var disponenten och spelmannen Gösta Klemming från Arboga, som låtit bygga sitt instrument efter gamla urkunder. Han spelade gamla folkvisor och dansmelodier. Instrumentet, som är det enda i sitt slag i världen, skall närmast visas upp vid en internationell spelmansstämma i Oslo den 2 juli. DAGENS NYHETER i Måndagen_den 27 Juni 1955. G?, C» tis T Näverlur och nyckelharpa i ädel tävlan på Julita Nyckelharpa, näverlur och hummel var några av de säregna instrument som på midsommardagen trakterades vid Södermanlands spelmansförbunds 30-årsjubileum vid Julita skans utanför Katrineholm. Näverluren, som på 1700-talet bl. a. användes att skrämma vargarna med, spelades på av Thure Wedberg, Katrineholm, medan nyckelharpan demonstrerades och smektes av Ake Liljeholm, Ake Liljeholm, Gnesta. drar en låt pd nyckelharpa. Gnesta. Hummeln, av vilket det en-! dast finns ett par instrument i hela landet, sköttes av smålänningen Gösta Klemming, vars maka var iförd skånsk Herrestadsdräkt med stora smycken och med sina "änglalika" vingar på axlarna. I prögrammet. förekom även hälsningsanförande av Bo Hammarskjöld och sång till luta av Lasse Andersson varjämte repre-, sentanter för Småland, Jämtland,- Medelpad, Östergötland och Närke harangerade den jubilerande föreningen med låtar från sina landamären. Publikinvasionen under helgen var enorm. Över tusentalet bilar samt 5.000 personer inräknades enbart midsommardagen under stämman. Därmed visade sig Julita skans vara en svår konkurrens till Stenhammar utanför Flen, där man också på midsommaraftonen hade rekordpublik. (DN, Katrineholm.) Britt Klemming hittade Expressfotografen i vimlet av folk på Sörmlands Spelmansförbunds SO-års jubileum på Julita gård. På sig bar _ hon dagens mest betittade dräkt. L " Den var från Herrestad i Skåne och T var en så kallad "Giftalut" Gustaf Wetter fick veterantecken Södermanlands spelmansförbunds ordf. och allt i allo folkskolläraren ; Gustaf Wetter, i Katrineholm, blev i samband med förbundets 30-årsjubileum vid Julita skans på midsommardagen föremål för en lika välförtjänt som uppskattad hyllning. Från Östergötlands spelmansförbund överlämnades nämligen genom förbundsordföranden Sven Hardahl förbundets veterantecken i silver. I anslutning till överlämnandet av utmärkelsen hyllade hr Hardahl hr Wetter för hans energiska och högt skattade insats för folkmusiken, samtidigt som han framförde ett tack för det alltid goda samarbetet mellan sörmlands- och östgötaförbunden. h Ake Liljeholm, Gnesta, är den enda i lancfet som nu spelar nyckel-. harpa och han fick även applåder för sitt framträdande

Torsdagen den 23 juni 1955 "Toner från forna dar ljuda där i skog och dal" Katrineholms-Kurlren Södermanlands Spelmansförbunds 30-årsjubileum firas på JULITA SKANS midsommardagen kl. 13,00 Tal av landshövding BO HAMMARSKJÖLD. Spelmän från Södermanland, Närke, Värmland, Östergötland, Småland, Jämtland och Medelpad medverkar. Kl. 16 17 Dans kring midsommarstången. Lekledare från Skansen, Stockholm. TOMBOLA. Värdshuset svarar för servering av mat, kaffe, frukt, glass, smörgåsar, läskedrycker m. m. Entré till Munktäppan, där stämman hålles, och värdshusets serveringar mellan kl. 11 15. Barn och besökare, klädda i sockendräkt, fri entré. DANS Ä kl. 20 24 Bussturer: från Katrineholm kl. 8.30, 10.10, 11.45, 15.00, 18.35. från Julita Skans kl. 17.15, 19,25, 21.10, 00.15.

Torsdagen den 23 juni 1955 Instrumentrariteter på spelmännens jubileum Det torde bli livligt vid Julita skans på midsommardag-en, då Sörmlands spelmansförbund firar sitt 30-årsjubileum. Kl. 13 talar landshövding Bo Hammarskjöld och möjligt är även att prins Wilhelm kommer att närvara. Sedan blir det musik och dans i mängd. Spelmän kommer inte bara från Södermanland, utan även från Närke, Östergötland, Värmland, Småland, Jämtland och Medelpad Lekledare från Skansen i Stockholm svarar för att det blir fart runt midsommarstången och på kvällen spelar spelmännen upp till dans. Sällsyntheter Ett par viktiga sällsyntheter kommer man att få se på och lyssna till under stämman. En spelman från Gnesta kommer nämligen att spela på nyckelharpa. Det är första gången på mycket, mycket länge, som instrumentet trakteras i Sörmland. En ännu större raritet hanterar Gösta Klemming från Småland, nämligen en hummel. Det finns bara ett enda exemplar kvar av instrumentet i Sverige och herr Klemming kommer att spela på det och demonstrera det. Om hummel citerar vi Nordisk familjebok:»liggande cittra med några melodisträngar förda över en indelad trälist (gripbrädet), därjämte bassträngar. Hummel torde ha utbildats under slutet av medeltiden och brukades i Sverige intill 1850.» Till sist kan också omtalas att Thure Wedberg kommer att blåsa in spelmansstämman på näverlur.

STOCKHOLMS-TIDNINGEN Söndagen den 26 Juni 1955 Arbogaingenjör blåste hummel på spelmansjubileum i i Ett par tusen soldyrkare, hembygdsvänner och firare 1 största allmänhet var samlade kring denna strandflik av Hjälmaren när femtiatalet spelemän med Gustaf Wetter som entusiastisk ledare tågade ner mot jublieumstribunen.: Där fanns fullt med gäster från Småland j söder till Jämtland i norr, bl. a. den färgstarke medel-1 padingen Johan Ohlsson, som solospelade några av sin hemtrakts vilda polkor. Andra solister fanns också. En av de mest uppskattade' blev civilingenjör Gösta Klemming från Arboga, som trakterade det uråldriga hummel och vidare blåstes det i en pip av näverlurar som på 1700-talet användes till att skrämma vargar med 1. Innan dess hade landshövding Hammarskjöld högtidstalat och vad vore detta jubileum om man inte i både ord och toner hyllade minnet av August Widmark, bygdens störste spelman som dog i Ving-j åker 1878. i Åke Liljeholm frän Vårdinge provspelar sin nyckelharpa för vingåkersflickan Inga Flodin och folkskollärare G. Wetter. JULITA 25 juni. (ST) Hela Katrineholm bodde i tllt ute i Julita under midsommarhelgen och fick fin musikunderhållning av Södermanlands läns spelmansförbund, som på lördagen firade 30-års jubileum på Skansen därute. fh <rt ' ' V, tucvw T *» HL 'Vt Ctsjjii Q -

Södermanlands Nyheter Måndagen den 27 juni 7 Julita skans blir för Sörmlands traditionsplats spelmansstämmor Mail var egentligen inte alls nöjd och belåten när man lämnade Södermanlands Spelmansförbunds jubileumsstämma vid Julita skans på midsommardagen. Man skulle velat haft mycket mera av den musik som bjöds, men tiden räckte inte till. Det var nog också den allmänna meningen bland den mångtusende skara med landshövdingen och fru Hammarskjöld i spetsen, som samlats i det strålande solskenet för att höra 30-årsjubilarernas och dess gästers tolkande av folkmusiken. Man fann det hela så trivsamt, att man faktiskt på stående fot beslöt göra stämman till ett årligen återkommande evenemang på Julita. Piddeliddelej Upptakten var pampig. Spelmansbasen tade sitt anförande med önskan Gustaf Wetter, Katri- om lycka i fortsättningen för förtade neholm, samlade först sina spelemän bundets strävanden samt utbrinrande till en prydlig och färgglittgade ett fyrfaldigt leve för folkbundets trupp, som med sina nya musiken. fanor i spetsen under glada toner Efter landshövdingetalet fortsatte marscherade ner till Munktäppan programmet med presenta- och tog plats i den stora tribunen tion av sörmländska och utländska som uppförts. Därefter hälsade (Wetters uttryck för andra- Gustaf Wetter gästande spelemän länningar) spelemäns förmåga att och publik välkomna, samt lät hantera fiol samt diverse ålderdomliga publiken få ett smakprov till på och trevliga instrument. vad 50-talet stråkar gemensamt Först av solisterna var sörmlänningen kan uträtta i folkmusikväg. Hedersmedlemmen Bo Hammarskjöld Lasse Andersson, känd som bror till Folke med samma efterters intog därefter Gustaf Wetnamn. Han har sitt instrument i plats invid miken och höll ett munnlh, tyckte Wetter, och Lasse högtidstal, där han poängterade Anderssons framträdande m,ed den stora trivsel man kände inför sång till luta vann ovationsartat träklangens ljuva tecken. De gamla bifall. låtarna talar till våra sinnen på ett särskilt sätt, menade landshövdingen. De talar om för oss Vårt förhållande till andra makter är gott, tyckte Wetter och plockade fram smålänningen Gösta hur Klemming, som kom med ett så människorna hade det förr i världen, och de gamla låtarna ger pass ovanligt instrument som spelmännen möjlighet, att med Hummel. Detta instrument väckte sina stråkar framkalla gamla tiders givetvis berättigat intresse bland glädje. Landshövdingen slu- publiken och inte minst hos alla Folklåtar i mångfald lät de i allmogedräkter klädda spelmännen publiken höra och spelmansbasen Gustav Wetter (längst ner till höger ) anförde sin stråkarmé föredömligt. Bilden under t. v. visar smålänningen Gösta Klemming, som demonstrerar sin hummel (det är ett instrument från Småland för den intresserade landshövding Bo alltså) Hammarskjöld som ägde en kamera. Dessutom fick man höra Thure Wedberg, Katrineholm, blåsa i näverlur och en nyckelharpa fanns även med bland instrumenten. I övrigt så framträdde de gästande länens spelemän och framförde sina landskaps speciella låtar och bland annat fanns det en pojke från Oviken i Jämtland, som spelade jämtpolskor så det spratt i vartenda ben. Sedan det mera konsertbetonade programmet var avklarat samlades man vid midsommarstången, där dansen tråddes till spelmännens stråklekar. Längre fram på kvällen blev det dansbanans tur att ta emot folket och även här svarade spelmännen för musiken. Det allmänna omdömet var, att det hela varit en hejdundrande fest i folkmusikens tecken, där skicklighet parad med sinne för gammalt givit spelmännen möjlighet att skapa rätta atmosfären på Julita skans urgamla mark. unå

Obii.KGOi L t.nijs L)AGBLAl> MuHuagen 27 juni IMS när tonerna från den stora skaran) strömmade ut över ne.iden. Landshövding Hammarskjöld höll högtidstalet och harangerade det äldsta av våra spelmansför- bund samt frambar ett tack för det 'stora och allmänna intresse som nedläggs genom att låta våra förfäders gamla låtar gä i arv till kommande generationer. Vad våra förfäder tänkt och känt kan tolkas i dessa toner framhöll landshövdingen vidare och höjde ett leve för förbundet.. Så klämde alla spelmännen i igen innan det var dags för soloframträdanden av skilda läns representanter. Mänga underliga instrument trakterades. Thure Wedberg, Katrineholm, framträdde först med sin näverlur och trollade fram egna kompositioner samt omtalade att instrumentet härstammar från 1700-talet, då man skrämde vargarna med det. Gösta Klemming, smålänning till börden men med maka Britt iförd skånsk Herrestadsdräkt med stora smycken» en dräkt som väckte uppmärksamhet på grund av sina stora "vingar". på ryggen trakterade med säkerhet hummel, även detta ett gammalt instrument och sällan använt i spelmanskretsar, medan Åke Liljeholm, Gnesta, demonstrerade nyckelharpan. I programmet in-. gick vidare sång av Lasse Andersson innan man började dansen kring stången och senare på stora dansbanan. Qui I den gassande solen trivdes den tusenhövdade publiken väl, nar spelemännen gav sin konsert, överst har östagötainslaget Nils Pettersson, Krokek, Norling, Getå, Sven Hardal och Bengt Karlsson, Norrköping, en liten övningspaus före sitt uppträdande medan Thure Wedberg, Katrineholm, genom näveluren lockar Skansenkullan Maj-Britt Kihlander att lyssna på visan. Spelmansstämman blir årlig tradition vid Julita skans Det var strålande sol och åtföljande publikinvasion till Julita I skans under midsommarhelgen och speciellt då på midsommardagen,! då Södermanlands spelmansförbund firade sitt 30-årsjubileum ji samtidigt som man bjöd på låtar ; av skilda slag även på så pass sär- 1 egna instrument som nyckelharpa,! hummel och näverlur. När någon bland den talrika publiken under programmet uttryckte önskemål om en årlig stämma på Skansen ' var förbundsordföranden Gustaf I Wetter inte sen att anamma den tanken och lovade helt spontant 1 att så skulle det bli. Minst 1 000-talet bilar kunde inräknas, vilket betyder att allra! minst 5 6 000 personer under ; midsommardagen besökte orten i Man slog sig ned i gröngräset i med hela familjen, tog fram mat>j= säcken och hade det hur trevligt som helst i värmen, samtidigt som glass- och läskedrycksförsäljare gnuggade händerna av förtjusning. Själva stämman, som ej upptog några förhandlingar, inleddes med att de många nationalklädda spelmännen med förbundsfanan och den på Svenska flaggans dag erhållna sidenfanan i täten tågade ned mot ängen intill allén, där ett podium uppsatts för musikerna. Här hälsade förbundsordföranden Gustaf Wetter bl. a. hedersledamoten landshövding Bo Hammarskjöld med maka välkomna och konstaterade att hörsamheten från angränsande län var mycket god. Han saknade dock ett par av de allra äldsta, 87-årige Robert Nordström, Lerbo, och 84-årige N. Björklund, Oxelösund, Småland. Jämtland, Medelpad, Östergötland t och Närke var representerade 1,, Trevlig utflykt med minneshögtid på Flöda kyrkogård I går hade spelmännen anordnat en trevlig utflykt med många intressanta inslag. Efter frukost vid Julita värdshus reste man i bilar och bussar till Flöda kyrkogård, där en minneshögtid hölls vid stiftaren av spelmansförbundet Ernst Granhammars grav. Förutom musik av spelmännen nedlade hr Wetter en krans vid graven. Spelmännen bevistade därefter högmässan i Flöda kyrka, där en trio också medverkade med musik, och sedan man besett kyrkan och Kaggs gravkor, gick resan vidare till godsägare Ivar Hultström och hans maka 'på Fors, där spelmännen bjöds på kyrkkaffe och samkväm i gillesstugan. Som avslutning på dagen samlades spelmännen vid Flenmo i Mellösa, där disponent Nils Eriksson bjöd på både mat och dryck och där det givetvis bl. a. också förekom rikligt med musik. Till festligheten hade disponent Eriksson även inbjudit Hörselfrämjandet i Eskilstuna, och det var sammanlagt omkring 150 personer, som gästade Flenmo.

KatrlnehoIms-KurlreiT Måndagen den 27 juni 1955 "Ej med klagan" mottot för spelmansstund vid Flodagrav Ej med klagan skall ditt minne firas, ej likt den, som går och snart skall glömmas". Ordföranden i Södermanlands spelmansförbund, folkskollärare Gustaf Wetter, Katrineholm, citerade dessa Runebergs ord då spelmän inte bara från Sörmland utan från flera andra landskap i går bringade stiftaren av det sörmländska spelmansförbundet, Ernst Granhammar, en hyllning vid hans grav på Flöda kyrkogård. En minneskrans i form av en lyra placerades på graven av herr Wetter. Sen spelmansstämman på Julita skans var avslutad gjorde spelmännen med damer och anhöriga en utflykt i går med Flöda kyrka som första anhalt. Med spelmansförbundets guldgula fana och den svenska flaggan i täten marscherade man över kyrkbacken ner till graven, där den enkla minnesstunden inleddes med psalmen Härlig är jorden. Kring den bortgångne folkmusikkämpens vård stod spelmännen samlade, tysta, tankfulla, kanske erinrande sig hur kort steget är mellan dansbanan och kyrkogården, mellan livet och döden. Nyss förut hade de spelat glada låtar i den ljummaste av midsommarnätter på länge; nu glödde deras vackra dräkter i flödande solljus bland allvarsamma gravvårdar en dag när livet kändes som skönast att leva. Varje år som vi samlas till stämma går tankarna till stiftaren av förbundet, sade hr Wetter vid graven. Spelmansstämmor och intresset för folkmusiken fanns väl tidigare, men det var' ingen här i länet som före Ernst Granhammar kunde samla spelmännen till ett förbund. Tillika bildade han Sveriges fiolbyggareförbund. Vi är tacksamma över att Ernst Granhammar föddes 1 Sörmland. Sedan hr Wetter citerat Runebergs inledningsvis nämnda dikt ställde han lyran mot stenen, fanorna sänktes till hälsning över graven och Ernst Granhammars minne ägnades en tyst minut. Komminister Sven Dahlgren läste några ord och tjänsteman Gerhard Engman, Flen, bror till fru Wivan Grenhammar maka till den bortgångne framförde sin systers tack och hälsning till spelmännen. Fru Granhammar själv var förhindrad att komma till ceremonin Sörmländska spelmän bringar stiftaren av spelniansförbundet Ernst Granhammar, sin hyllning vid hans grav på Flöda kyrkogård l I Flöda kyrka inklusive Kaggska gravkoret visades därefter för gästerna innan det var dags för högmässan, i vilken hrr Wetter, Thure. Wedberg, Katrineholm, och musikkonsulent W. Jönsson, Eskilstuna, medverkade med fiolmusik frän orgelläktaren. De fram-j förde Kyrklig visa av hr Wetter, tillägnad fru Beda-Malin Eriksson på Flenmo, ocli som postludium Kyrkmarsch fyånsundom, Österbotten i Finland. Från läktaren bidrog också hr Lars Andersson med solosång. Kyrkkaffe i Fors' gillestuga Efter högmässans slut blev det avfärd till Fors' säteri, där makarna Ingeborg och Ivar Hultström bjöd på kyrkkaffe i gillestugan. Till detta ber vi att få återkomma i morgondagens tidning med ett reportage i ord och bild. Efter lekamlig och andlig undfägnad vid Fors blev det färd till Flenmo, där det var utlovat både mat och dryck, spel och sång. Och så förstås den obliga- toriska vattningen av vårdträdet.

FOLKET Måndagen den 27 juni 1955_ Gamla instrument åter i brak vid spelmansstämman i Julita 1 m n > ill ii ib IM i "frit! éi ' *f ^ M M B I I J f j Midsommar, Julita och spelmän bildar en harmonisk treklang, sade landshövding Bo Hammarskjöld vid Sörmlands spelmansförbunds stämma på Julita skans på midsommardagen. Det är 1 år trettio år sedan förbundet bildades och jag tackar för vad dess medlemmar gett avfest och glädje under denna tid. De gamla allmogelåtarna illustrerar på ett särskilt»ätt folkets liv 1 tider som flytt. Spelmännen håller det gamla vid liv och binder Ihop generationerna, slutade landshövdingen och utbringade ett leve för det jubilerande för- bundet. Det är ett stort kulturarv förbundet har att förvalta. Förbundets förste ordförande, handlanden Seth Carlsson, då bosatt i Strångsjö, fick vid stämman en särskilt varm hälsning och ett taok för sina pionjärinsatser. Stämman inleddes med att spel- j männen tågade in på Munktäppan till tonerna av en gånglåt. Dagens värd, folkskollärare Gustaf Wet- I ter, hälsade välkommen. En skänklåt från Sköldinge blev första numret. Skänklåtar användes vid bröllop när brudgåvorna skulle läggas i en skål. Genom att lyssna på musiken kunde gästerna avgöra hur långt festligheterna hunnit och när skänklåten spelades upp visste de vad som väntades av dem. En hel del gamla instrument fick den mångtusenhövdade publiken lyssna till. Thure Wedberg spelade en egen vallåt på näverlur. Det berättas att näverlur användes på 1700-talet i Sörmland för att skrämma vargen på flykten. Smålandsspelmännens ordförande Gösta Klemming trakterade något så sällsynt som en hummel. En av de sista hummelspelarna dog 1 Ljungby år 1921 och 1 våra dagar är detta förnämliga Instrument nästan helt glömt både till användningssätt och utseende. Humineln har använts 1 Sverige från senmedeltiden och långt ln på förra seklet. En grammofoninspelning har faktiskt gjorts, i början på 1900- talet på en vaxrulle, och med hjälp av denna har Klemming lyckats lära sig behärska instrumen- j t tet. Det var en upplevelse för åhö- j, rarna att njuta av de klara och j melodiösa toner han lockade fram. i Klangen var inte så olik en cem-! balos eller en cittras. Åke Liljeholm, Vårdinge med sin nyckelharpa tillsammans med Gustaf Wetter, Katrineholm och Nils Olsson, Sundsvall vid midsommardegens spelmaanstämma på Julita skans. Ytterligare ett sällsynt instrument demonstrerades en nyckelharpa av Ake Liljeholm. De gamla vallonerna använde mycket denna och det är förklaringen till att nyckelharpans hemland blivit Uppland, de gamla brukens landskap. Liljeholm har lärt sig hantera nyckelharpan av nyckelharpspecialisten Erik Sahlström. En vals av mästaren Sahlström och en polska av den legendariske Gås-Anders framfördes. Från Medelpad kom spelmannen Nils Olsson, även kallad Målar-Olle. Han berättade hur i hans hemtrakt en fiolspelare, Spel-Jösse, lärde sig hantera fiolen av Näcken själv en midsommarnatt. Den polska som Näcken lärde honom.var inte harmoniskt skön utan lät djävulskt skärande i öronen. Målar-Olle var för övrigt ett av de mera färgstarka inslagen där han gick omkring i sin sockendräkt och bredskyggiga hatt, precis som en genuin gammal speleman skall se ut. Jämtland representerades av Verner Jönsson, född i Oviken men numera eskilstunabo. Jönsson, som är något av en virtuos på polskor lät publiken lyssna till ett par sådana från sin hembygd, östergötland hyllade de sörmländska spelmännen och i synnerhet deras Gustaf Wetter genom att utnämna honom till hedersledamot i östgötaförbundet, och tilldela honom ett veteranmärke i silver. Den högtidliga akten inramades med musik från Östergötland. Gästerna från Närke visade prov på sin folkmusik. Kanske klingade dock Julitas brudmarsch högtidligast, och det blir säkert tradition att denna spelas på stämman när den hålls i Julita. Det finaste instrumentet, den mänskliga rösten saknades inte heller. Lasse Andersson, bror till Folke, sjöng till luta glada sommarvisor och en sjuttonstrofig folkvisa från 1500-talet om ett misslyckat frieri. På kvällen spelade fiolerna upp till dans kring midsommarstången. En lekledarinna från Skansen svarade för att det blev riktig fart på det hela. Stämman fortsatte på söndagen med bussutflykt till Flöda kyrka där en minneshögtid hölls vid Ernst Granhammars grav. Efter högmässan besågs kyrkan och det berömda Kaggska gravkoret. Ingeborg och Ivar Hultström på 'sniu -aqy ubhv 3pJ3i{0>iaXJt jba a-re^ija -jojiassia 'SuidoijjaoM 'uossifua trans '^qy 'uaiupmoq >PTa 5apBa;;qjaSBi uaäbpuos ijd sapsta wia/c^uasubjts b } 11 n p j

Hummel, harpa och 50 fioler spelmansstämman i Julita Thure Wedberg, Katrineholm, t. h. blåste näverlur, medan Gösta Klemming från Småland spelade på hummel. På bilden ses musikanterna i samspråk med Sörmlands spelbas Gustaf Wetter, som ägnar största intresset åt fru Britt Klemming, iförd skånsk herrestadsdräkt. Vacker musik på nyckelharpa bjöds av Åke Liljeholm Gnesta. från Midsommar Spelmän Julita gård. Den treklangen ger ' väl om något en bild av sörmländsk sommar och mycket riktigt tog landshövding Bo Hammarskjöld detta till utgångspunkt när han gratulerade Sö- A. dermanlands spelmansförbund till de gångna 30 åren. Vem kan förresten ge en bättre bild av sommaren än den som gavs 1 upptakten på Julita gård? Lästringe gånglåt spelad av 50-talet bygdedräktsklädda spelmän, som med fanor i täten tågade genom björkallén fram till Munktäppan. Allt i strålande sol en sol som skrämde bort den riktigt stora publiken till svalkande bad. Vilket inte hindrade att Julita gård hade en av sina stora dagar en dag som även gav god påfyllning i spelmansförbundets kassa. Bilparken svällde under ett par timmar ut så att polisman Holger Rydebring och hans trafikordnande kolleger knappast fick tid ens för en behövlig sockerdricka. Allt klaffade dock och mellan varven med musikanterna vandrades det runt 1 den omstridda trädgårdsanläggningen. Maskrosorna finns där, fastän nu med flygfärdiga frön i topp, och nog kan man få I se ett och annat som inte är direkt j den vackraste sidan av f. d. Bäck- 1 strömska mönsteranläggningen, j Men i gengäld har man satt till så mycket mer tid på andra delar av 1 trädgården. Nog är Julita gård värd ett besök. Och det alldeles särskilt en dag som denna då spelmansbasen Gus-' taf Wetter låtit budkavlen gå med t kallelse till jnbileumsstämma. Ar! 1925 bildades förbundet vid en stämma på Malma hed och sällan, har väl folk i allmänhet haft så mycken glädje av ett skott på för- j eningsträdet. I sitt 1 värmen välgörande korta anförande erinrade landshövdingen om att Sörmlands spelmän var de första att bilda förbund l landet. Han framhöll ridare hur låtarna tagits 1 arv från våra förfäder och poängterade hur musiken kan berätta mycket om glädje och sorg 1 gångna tider.!

Direkt på landshövdttt éfts'tal kom en förstlingssak: I denna ljuva sommartid. Spelad för första gången på spelmansst&mma av 50 stråkar i den rätta miljön gjorde Nathan Söderbloms ljusa sommarpsalm ett betagande intryck. I ett par omgångar fortsatte sedan musikanterna att framföra alla de gamla kära låtarna kära inte bara för musikanterna utan även för åhörarna. För första gången på mycket länge tonade också en nyckelharpa 1 Sörmland. Det är Gnestas unga musikbegåvning Ake Liljeholm, som trakterar det numera sällsynta Instrumentet. Det fanns dock flera ovanliga instrument med plats denna dag när fiolen satt i högsätet. Redan i upptakten blåste Thure Wedberg in jubiléet på en egenhändigt tillverkad halvannan meter lång näverlur. Förr användes sådana lurar för att skrämma vargen vid vargskall nu fick den trolla fram kärliga locktoner om det eviga spelet mellan två unga i i sommartid. Hummel märkvärdigt Instrument. Ett 15-tal spelmansgäster utomläns ifrån välkomnades av alltid gemytlige Wetter och största intresset samlades kring Gösta Klemming, ordförande i Smålands spelmansförbund. Med sig hade han också ett instrument som inte många nu levande sett maken till en hummel. Detta mellanting mellan en cittra och en luta finns nu i ett enda exemplar i Sverige, och publiken fick alltså vara med 'om något rätt unikt. Det lär ha varit till instrument av detta slag i ;om Bellman föredrog sina visor. Ett inslag i programmet svarale vidare hela länets Lars Andersson för med några sånger, som helt föll in i allt det övriga. Och innan det frampå kvällen blev riktig gammaldans med lövad bana och svettiga spelmän hann också de yngsta få sig en sväng kring den lövade midsommarstången. Så det var ett alldeles riktigt jubileum med allt det som hör till treklangen: midsommar spelmans- 1 stämma Julita gård. Ico.