ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING GASFLASKOR
GASFLASKOR Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gasflaskor samt styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
3 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gasflaskor Utkom från trycket Beslutade den 19 november 1998 den 31 december 1998 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller gasflaskor. De gäller dock inte flaskor som används - i flygplan, i annat luftfartyg eller i krigsmateriel, - för sådan internationell transport, som avses i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), - för sådan internationell transport, som avses i det internationella reglementet om befordran av farligt gods med järnväg (RID). Vid fyllning av gasflaskor, som skall användas utanför föreskrifternas tillämpningsområde, gäller endast bestämmelserna om återkommande kontroll i 12 samt bestämmelserna i 16. Bestämmelserna i - 4 första stycket 1--4, 6 och 7 strecksatserna, - 6, - 7 punkterna 1 och 3--6, - 8 såvitt avser datum för acceptanskontroll och kontrollorganets märke, samt - 10, såvitt avser kravet på typkontroll gäller inte ifråga om gasflaskor som följer bestämmelserna i någon av följande kungörelser eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 1. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:10) med föreskrifter om sömlösa gasflaskor av stål 2. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:11) med föreskrifter om sömlösa gasflaskor av legerad och olegerad aluminium 3. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:12) med föreskrifter om svetsade gasflaskor av olegerat stål. Flaskor som följer någon av de angivna bestämmelserna får fyllas endast om de genomgått
4 typkontroll enligt 7 punkt 2 av ett ackrediterat organ beträffande följande delar av märkningen enligt 4 : - Fyllningstryck i bar (endast flaska för svårkondenserad gas). För bortrifluorid skall i stället fyllningsvikten i kg anges. - Fyllningsvikt i kg (endast flaska för lättkondenserad gas). Alternativt får totalvikten anges utom för acetylenflaska. - Taravikt i kg (endast flaska för lättkondenserad gas). - Typkontrollbeteckning. - Namn eller beteckning på den gas eller de gaser som flaskan är avsedd för. Flaska för gasblandning, som saknar vedertagen benämning, skall märkas med ordet GASBLANDNING. Flaska som används för olika gasblandningar behöver endast märkas med ordet GASBLANDNING. - Uppgifter som medger identifiering av dels den porösa massan och dels lösningsmedlet om detta inte är aceton (endast acetylenflaska). 2 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Acceptanskontroll Kontroll av att gasflasktillverkningen utförts på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att felaktiga gasflaskor upptäcks. Ackrediterat organ Certifieringsorgan eller kontrollorgan i tredjepartsställning som fått ackreditering enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll för ifrågavarande uppgift. Ackrediterat laboratorium Laboratorium i tredjepartsställning som fått ackreditering enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll för ifrågavarande uppgift. Fortlöpande tillsyn Regelbunden tillsyn av gasflaska med tillhörande utrustning i syfte att utröna om säkerheten är betryggande. Gas Ämne i gasformigt tillstånd samt ämne i flytande tillstånd (kondenserad gas) vars ångtryck är högre än 3 bar (0,3 MPa) o absoluttryck vid +50 C. Gasflaska Återfyllningsbar behållare för gas, för sådan gas löst i vätska vars o ångtryck är högre än 3 bar (0,3 MPa) absoluttryck vid + 50 C eller för vätefluorid eller vätecyanid. Behållaren har en volym överstigande 0,22 liter men högst 150 liter. Den är inte stationär och inte heller permanent fäst på särskilt transportunderrede. Gasflaskpaket Gasflaskor sammansatta i en ställning och förbundna i ett system för tömning och fyllning via en gemensam huvudventil. o Lättkondenserad gas Gas som har en kritisk temperatur av lägst -10 C och ett ångtryck o högre än 3 bar (0,3 MPa) absoluttryck vid +50 C. Revisionskontroll Kontroll som skall utföras av särskild anledning, t.ex. därför att en gasflaska undergått reparation eller befaras ha skadats. o Svårkondenserad Gas som har en kritisk temperatur lägre än -10 C. (så kallad permanent) gas
5 Tryck Vätska Återkommande kontroll Avser övertryck om inte annat anges. Ämne i flytande tillstånd som har ett ångtryck av högst 3 bar o (0,3MPa) absoluttryck vid +50 C. Kontroll som skall utföras efter viss bestämd tid av typkontrollerad gasflaska för att utröna om flaskan fortfarande fyller ställda krav. Allmänna bestämmelser 3 Gasflaska med tillhörande delar skall med hänsyn till material, konstruktion, utförande och utrustning erbjuda betryggande säkerhet samt hanteras och vara anordnad och placerad på ett från säkerhetssynpunkt lämpligt sätt. Märkning 4 Gasflaska skall vara tydligt och varaktigt märkt. Märkningen skall vara utförd så att den inte minskar behållarens hållfasthet. Märkning skall omfatta: - Tillverkarens namn eller märke. - Tillverkningsnummer. - Provtryck i bar. - Datum (månad och år) för acceptanskontroll enligt 7 och kontrollorganets märke. - Fyllningstryck i bar (endast flaska för svårkondenserad gas). För bor-- trifluorid skall i stället fyllningsvikten i kg anges. - Volym i liter. - Tomvikt i kg. - Fyllningsvikt i kg (endast flaska för lättkondenserad gas). Alternativt får totalvikten anges utom för acetylenflaska. - Taravikt i kg (endast flaska för lättkondenserad gas). - Beteckning för typkontroll enligt 6 eller 1 fjärde stycket, vari ingår det ackrediterade organets märke. - Namn eller beteckning på den gas eller de gaser som flaskan är avsedd för. Flaska för gasblandning, som saknar vedertagen benämning, skall märkas med ordet GASBLANDNING. Flaska som används för olika gasblandningar behöver endast märkas med ordet GASBLANDNING. - Uppgifter som medger identifiering av dels den porösa massan och dels lösningsmedlet om detta inte är aceton (endast acetylenflaska). Gasflaska, som genomgått kontroll enligt 12 utan väsentlig anmärkning, skall även vara märkt med tidpunkt för den senaste återkommande kontrollen och kontrollstämpel av besiktningsman enligt Bilaga A, marginalnummer 2223(1), (f) och (g) till Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng (SRVFS 1998:8).
6 För bestämning av fyllningsvikt och fyllningstryck skall uppgifterna i Bilaga A, marginalnummer 2250 med tillhörande tabell till Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng (SRVFS 1998:8) iakttas. 5 Gasflaska som är fylld skall dessutom ha etikett eller liknande med följande uppgifter: - Svenskt namn och kemisk formel eller annan vedertagen beteckning på flaskans innehåll. - Kortfattad instruktion för flaskans användande. - Gaspåfyllarens namn och adress. Typkontroll 6 Gasflaska får avlämnas för att tas i bruk inom föreskrifternas tillämpningsområde endast om den är typkontrollerad av ett ackrediterat organ samt därvid visat sig uppfylla kraven i 7. 7 Vid typkontrollen skall det ackrediterade organet fastställa och intyga om följande krav är uppfyllda. 1. Gasflaskan skall vara konstruerad enligt regler som är så utformade att betryggande säkerhet erhålls. 2. Uppgift om provtryck enligt Bilaga A, marginalnummer 2250 med tillhörande tabell till Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng (SRVFS 1998:8) skall ha legat till grund för dimensioneringen av flaskan. Om sådan uppgift saknas skall särskild utredning om dimensioneringen ha gjorts. Även övriga uppgifter enligt bilagan som påverkar flaskans konstruktion skall vara beaktade. 3. Gasflaskan skall ha genomgått konstruktionskontroll av ett ackrediterat organ med tillfredsställande resultat. Om svetsning eller lödning förekommer vid tillverkningen skall företagets kvalifikationer att utföra detta särskilt ha redovisats. 4. En tillverkningsbeskrivning skall redovisas varav framgår att tillverkaren har rutiner för kvalitetsstyrning som säkerställer att varje flaska ger tillräcklig säkerhet. 5. Gasflaskan skall ha genomgått typprovning med tillfredsställande resultat av ett ackrediterat laboratorium eller av annat provningsorgan som på motsvarande sätt godtagits enligt sin nationella lagstiftning. Provningen skall ha utförts enligt provningsregler som ger tillräcklig och representativ information om flasktypens säkerhet. 6. Tillverkaren skall ha rutiner för sakkunnig acceptanskontroll av alla gasflaskor av aktuell typ i samband med tillverkningen. Kontrollen skall utföras av ett organ i tredjepartsställning och skall säkerställa att felaktiga flaskor upptäcks. Namn, adress och utseende på märket för det organ som utför acceptanskontrollen skall redovisas. Rutinerna skall innebära att intyg över utförd acceptanskontroll upprättas. 8 Typkontroll gäller för alla gasflaskor som - stämmer överens med de typprovade exemplaren,
7 - är tillverkade av samma företag som tillverkat dessa exemplar samt - är varaktigt märkta med typkontrollbeteckning, datum för acceptanskontrollen och märke för det organ som utfört acceptanskontrollen. 9 Typkontroll gäller i 10 år såvitt avser avlämnande av nya gasflaskor från tillverkare eller importör. Den gäller i övrigt utan tidsbegränsning. Vid förnyad typkontroll behöver inte typprovning enligt 7 5 utföras om det ackrediterade organet bedömer att förutsättningarna för typkontrollen är oförändrade. Det ackrediterade organet skall till Arbetarskyddsstyrelsen sända kopia av de typkontrollintyg som utfärdas. Villkor för fyllning samt återkommande kontroll och revisionskontroll 10 Gasflaska får fyllas endast om den vid typkontroll enligt 6--9 visat sig uppfylla kraven i 7. Den får fyllas endast till och med utgången av perioden för återkommande kontroll enligt 12. För att därefter få fyllas måste flaskan ha genomgått sådan återkommande kontroll. 11 Revisionskontroll skall utföras av gasflaska som undergått betydande reparation eller kan befaras ha tagit väsentlig skada. Kontrollen skall ha samma innehåll som återkommande kontroll enligt 12 och dessutom omfatta kontroll av utförd reparation. Den skall utföras i samma ordning som återkommande kontroll enligt 12. Det organ som har överinseende över kontrollen skall vara ackrediterat för detta slag av kontroll. 12 Återkommande kontroll skall utföras i den ordning, på det sätt och inom den period som anges i Bilaga A, marginalnummer 2217 och 2250 under rubriken ADR--S med tillhörande tabell till Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng (SRVFS 1998:8). Fortlöpande tillsyn 13 Gasflaska skall fortlöpande tillses så att säkerheten är betryggande. Tillsynen skall omfatta såväl gasflaskans yttre som armatur med tillhörande utrustning. Förvaring och användning 14 I arbetslokal får endast finnas det antal gasflaskor som behövs för arbetets utförande.
8 Varningsskylt för gasflaska skall finnas uppsatt utanför dörren till lokal eller annat utrymme där flaska förvaras. Varningsskylt skall även finnas invid flaskas uppställningsplats om flaskan inte är väl synlig. Fyllning 15 Gasflaska får endast fyllas med den gas eller gasblandning samt till det tryck eller den vikt som den är avsedd för. Fyllningen skall utföras så att säkerheten är betryggande. Gasflaska skall efter fyllning förses med etikett eller liknande enligt 5. 16 Gasflaska som skall användas utanför dessa föreskrifters tillämpningsområde får fyllas endast om fyllningen kan utföras på ett betryggande sätt. Inkoppling och tömning 17 Gasflaska får kopplas endast till apparat eller anläggning som är avsedd för samma gasslag som gasflaskan innehåller. Tömning av gasflaska får ej påskyndas genom direkt uppvärmning av flaskan med öppen eld eller gaslåga. Utrustning 18 Gasflaska skall ha tillförlitlig avstängningsventil. Ventil, annan tillhörande armatur och slang skall vara så konstruerad och dimensionerad att betryggande säkerhet erhålles med hänsyn till den hantering flaskan normalt kan komma att utsättas för. 19 Ventilutlopp från gasflaska med brandfarligt, frätande eller giftigt innehåll skall vid förvaring eller transport ha tätpropp som hindrar läckage genom ventilutloppet även om ventilen är öppen. Vid tömning av sådan gasflaska genom slang skall det i anslutning till ventilen finnas anordning, t.ex. reduceringsventil, regulator eller slangbrottsventil, som begränsar flödet om slangen brister eller lossnar från infästningen. Sådan anordning behövs inte om flaskventilens utloppskanal har en diameter av högst 1,5 mm. 20 Ventil och kopplingsdetaljer skall ha sådana anslutningsmått att farliga förväxlingar av tryckklasser och gasslag förhindras.
9 Gasflaskpaket 21 Gasflaskpaket med tillhörande ram, samlingsrör och ventiler skall vara så utfört att betryggande säkerhet erhålles. 22 Samtliga gasflaskor, som ingår i gasflaskpaket som innehåller giftiga eller brandfarliga gaser, skall ha separata avstängningsventiler. Transport 23 Vid transport på fordon skall gasflaskor vara lastade så att de effektivt hindras från att förskjutas, stjälpa omkull eller kastas mot varandra eller mot andra föremål och från att falla av fordonet. Vid transport skall avstängningsventilen vara skyddad genom skyddskåpa, skyddskrage eller liknande. Sådan skyddsanordning behövs inte om flaskan är förpackad i låda, har ventilen skyddad på annat tillfredsställande sätt eller om flaskans volym är högst 5 liter. Sådan skyddsanordning behövs inte heller för gasolflaska av typ H 11. Särskilda bestämmelser 24 Bestämmelserna i 1 sista stycket och i 6 utgör föreskrifter enligt 4 kap 2 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 10 utgör föreskrifter enligt 4 kap 1 samma lag. Brott mot dessa föreskrifter kan enligt 8 kap 2 samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1999. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gasflaskor (AFS 1996:9). Godkännande och kontroll enligt tidigare gällande föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen om gasflaskor skall gälla som kontroll enligt motsvarande bestämmelser i dessa föreskrifter. För gasflaskor som har typgodkännande eller annat godkännande från Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat mellan 1 april 1968 och 31 december 1992 gäller följande: - Bestämmelsen om typkontrollbeteckning i 4 gäller inte.
10 - Bestämmelserna i 6--9 och bestämmelserna om typkontroll som villkor för fyllning i 10 gäller endast vid avlämnande av nya flaskor efter den 31 december 1999. Bestämmelserna om typkontrollbeteckning i 4, bestämmelserna i 6--9 och bestämmelserna om typkontroll som villkor för fyllning i 10 gäller inte för gasflaskor som tagits i bruk i Sverige före den 1 april 1968. För gasflaskpaket som används den 1 januari 1993 träder bestämmelserna i 22 i kraft först vid återkommande kontroll enligt 12 i dessa föreskrifter. Detta gäller dock inte om återkommande kontroll enligt motsvarande äldre föreskrifter redan utförts efter den 31 december 1992. Intill dess ackrediterade organ enligt 1 sista stycket, 6 och 7 utsetts skall motsvarande kontroll utföras av Arbetarskyddsstyrelsen ifråga om sådan kontroll där organ ännu inte utsetts. Intill dess att ackrediterat laboratorium enligt 7 utsetts skall motsvarande provning utföras av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) eller annat laboratorium som anvisas av Arbetarskyddsstyrelsen i det enskilda fallet. Intill dess ackrediterat organ enligt 11 utsetts skall motsvarande kontroll utföras av SAQ Kontroll AB eller annat organ som anvisas av Arbetarskyddsstyrelsen i det enskilda fallet. Undantag som Arbetarskyddsstyrelsen har lämnat från krav i motsvarande äldre föreskrifter efter 31 december 1992 skall fortsätta att gälla som undantag från motsvarande krav enligt dessa föreskrifter. HELENA NILSSON LANNEGREN Barbro Köhler Göran Lindh
11 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om gasflaskor Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter () om gasflaskor. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar. Bakgrund Gaser behövs för en mängd olika ändamål i arbetslivet t.ex. vid svetsning, dykning, brandbekämpning och inom medicinområdet. För att transportera dessa gaser från gasleverantör till brukare används ofta gasflaskor, som också fungerar som lagringskärl. Gasen leds sedan i normalfallet från gasflaskan till den aktuella användningen. Gasflaskor kan ofta innehålla brandfarliga eller giftiga gaser eller gaser som på annat sätt kan orsaka skada t.ex. genom syrebrist. Trycket i gasflaskor kan i många fall vara flera hundra bar. Riskerna med gasflaskor är främst följande. - Söndersprängning med kringflygande splitter och farlig tryckvåg som följd. - Farlig gas som okontrollerat kommer ut t.ex. genom läckage och som kan orsaka brand, förgiftning, syrebrist etc. Ett stort antal gasflaskor, uppskattningsvis flera miljoner, är i omlopp i vårt land. Konsekvenserna av ett haveri av en flaska kan bli mycket allvarliga varför det är viktigt att säkerhetensnivån är mycket hög. Ändringar i förhållande till tidigare gällande föreskrifter I förhållande till de upphävda föreskrifterna AFS 1996:9 innebär de nya föreskrifterna endast följande ändringar. I 4, 2 stycket har kravet på märkning vid återkommande kontroll ersatts med en hänvisning till Statens räddningsverks föreskrifter. I 3 stycket har hänvisningen till en särskild bilaga ersatts med en hänvisning till vissa föreskrifter från räddningsverket. I 7, 3 stycket har hänvisningen till en särskild bilaga ersatts med en hänvisning till vissa
12 föreskrifter från räddningsverket. I 10, 1 stycket har texten anpassats till räddningsverkets föreskrifter om märkning med endast årtal i vissa fall. 2 och 3 stycket har utgått. I 11 och 12 har föreskrifterna om sättet för utförande av revisionskontroll och återkommande kontroll ersatts med en hänvisning till föreskrifter från räddningsverket. 13 till 18 samt bilagan till föreskrifterna har utgått. Ändringarna innebär en anpassning till Statens räddningsverks föreskrifter om inrikes transport av farligt gods på väg och i terräng (SRVFS 1998:8) där EU:s så kallade transportdirektiv (94/55/EG och 96/86/EG) är införlivat. Ändringarna innebär således att Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om återkommande kontroll av gasflaskor har anpassats till transportdirektiven. Föreskrifterna är i övrigt helt oförändrade. Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Det bör observeras att arbetsmiljölagen inte gäller fartygsarbete på civila fartyg, varför dessa föreskrifter inte heller gäller där. De tre uppräknade kungörelserna utgör ett svenskt införlivande av vissa EU-regler om gasflaskor. Dessa regler är optionella d.v.s. tillverkaren kan välja att följa EU-reglerna eller de svenska reglerna som finns i denna kungörelse (). De nämnda EU-reglerna gäller endast tillverkningen av det tomma flaskskalet. Regler om sådan märkning som avser fyllningsmängd (fyllningstryck) eller slag av gas finns däremot i nationella regleringar. De svenska reglerna i behandlar både tillverkningen av skalet, fyllningen och användningen av flaskan. Detta innebär att om man väljer att tillämpa det svenska regelsystemet så gäller hela. Av 1 följer att om man väljer att tillämpa de nämnda EU-reglerna gäller inte de delar av AFS 1998:7 som motsvarar EU-reglerna och handlar om tillverkningen av skalet. Övriga delar av AFS 1998:7 (fyllning och handhavande) gäller däremot även de flaskor som följer EU-reglerna. De svenska reglerna om typkontroll avser både skalet och fyllningen. De gäller därför inte flaskor som följer EU-systemet. Här gäller i stället dels krav på EU-typkontroll eller motsvarande av skalet (detta kan vara svenskt eller från något annat EES-land), dels krav på typkontroll enligt 1 sista stycket beträffande märkning med avseende på fyllningsmängd och slag av gas.
13 Till 2 Behållare med fast uppställningsplats anses normalt vara stationär. Behållare, som för fyllning behöver flyttas till en annan plats, anses normalt inte vara stationär, även om den på uppställningsplatsen är ansluten till fasta rörledningar. Till 3 Närmare tekniska regler avseende material, konstruktion, utförande och utrustning för gasflaskor finns t.ex. i Tryckkärlskommissionens Gasflaskanvisningar. Det är viktigt att gasflaskan vid hanteringen inte utsätts för slag eller annan åverkan som kan påverka flaskans hållfasthet eller utrustning. Det är viktigt att gasflaskan och särskilt dess ventil med tillhörande skydds- och tätningsanordningar för utloppet skyddas mot smuts, olja och korrosion. Om svårare olycksfall eller allvarligt tillbud har inträffat, t.ex. på grund av att en gasflaska sprängts sönder, skall enligt 2 arbetsmiljöförordningen arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Yrkesinspektionen. Beträffande placering och förvaring se kommentarerna till 14. Till 4 Tomvikten avser vikten av tom flaska med fasta delar såsom eventuell fot- och halsring men utan skyddskåpa och ventil. Taravikten avser vikten av tom flaska med fasta delar och ventil, men utan skyddskåpa. För acetylenflaska tillkommer vikten av den porösa massan och lösningsmedlet (Tara A). Totalvikten är summan av taravikten och fyllningsvikten. Till 5 Med gaspåfyllare avses det företag som senast gjort påfyllning av gasflaskan. Vissa hälsofarliga och brandfarliga gaser och gasblandningar märks också enligt regler i KIFS 1994:12 (senast ändrad i KIFS 1997:5) och SÄIFS 1995:5 (ändrad i SÄIFS 1996:7). Regler om märkning i samband med användning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen, AFS 1994:2. I svensk standard SS 2230 och SS 2231 finns rekommendationer om hur märkningen kan utformas. Till 6 Med "avlämnas för att tas i bruk" menas t.ex. leverans från en leverantör till en brukare. Till 8 Flaskor som skiljer sig från de typprovade endast i fråga om längd, dock med högst 50%, anses normalt överensstämma med de typprovade flaskorna vid tillämpningen av 8. Till 9 Om det kommer till Arbetarskyddsstyrelsens kännedom att typkontrollerade flaskor inte är konstruerade så att de ger tillfredsställande säkerhet kan styrelsen göra en annan bedömning än
14 det ackrediterade organet vad gäller säkerheten hos konstruktionen. Styrelsen eller Yrkesinspektionen kan om det så behövs förbjuda leverans och användning av flaskorna med stöd av 7 kap 7 och 9 Arbetsmiljölagen. Till 11 Exempel på betydande reparation är svetsning på gasflaskas tryckbärande del, t.ex. vid byte av fotring eller handtag. Det är viktigt att den som utför reparation har erforderlig kompetens och utrustning för arbetet ifråga. Gasflaska som utsatts för brand eller kraftig värmepåverkan kan normalt alltid befaras ha tagit väsentlig skada. Till 13 Det är särskilt viktigt att noggrann tillsyn sker på flaskor i samband med fyllning och på flaskor som inte är tömda när föreskrivet intervall för återkommande kontroll löpt ut och således ännu inte genomgått sådan kontroll. Till 14 Om gasflaska används eller förvaras stående är det viktigt att den på lämpligt sätt är säkrad mot att falla eller oavsiktligt stötas omkull. Det är dock angeläget att den lätt kan lösgöras för att föras bort vid brand eller brandfara. Det är viktigt att smörj- och tätmedel är av typ som inte kan orsaka brand eller annan farlig reaktion i kombination med gaser eller gasblandningar för vilka flaskan är avsedd. Exempel på sådana gaser är bl.a. oxygen, gasblandningar med över 10 volymprocent oxygen, luft, fluor, kvävdioxider, klor, klortrifluorid och lustgas. Enligt ADR/RID är det förbjudet att använda oljeoch fetthaltiga material för tätning eller smörjning av ventiler för nämnda gaser. Exempel på annat utrymme är presenning och särskilt inredd servicebil. Det är viktigt att gasflaska förvaras så att den inte riskerar att skadas av omgivande aktiviteter och miljö samt att ventilationen på förvaringsplatsen avpassas så att riskerna vid eventuell utläckande gas minimeras. Gasflaskor bör således förvaras lätt åtkomliga i torr, sval och väl ventilerad lokal av sådant utförande som ur säkerhetssynpunkt är motiverat allt efter de aktuella förhållandena, förvarad gaskvantitet och gasens eller gasernas art. Vikten av väl ventilerade lokaler bör särskilt beaktas vid förvaring av gasflaskor innehållande brandfarliga, frätande och giftiga gaser. Flaskor bör således ej förvaras i trånga, svåråtkomliga utrymmen eller i passager, invid lyftanordningar eller på annan plats, där risken för åverkan är stor. Gasflaskor bör ej förvaras tillsammans med lättantändliga ämnen eller utsättas för skadlig inverkan av korrosiva ämnen. Vidare är det angeläget att gasflaska skyddas mot onormal uppvärmning. Om tak, presenning eller annat skydd förekommer bör det finnas god luftväxling kring gasflaskorna.
15 Fyllda och tömda flaskor, liksom flaskor för olika gaser, bör förvaras åtskilda. Regler om varningsskyltar finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 1997:11). Enligt dessa föreskrifter skall varningsskylt vara triangelformad samt ha svart symbol på gul bakgrund med svart bård. Regler om förvaring av gasflaskor för brandfarliga varor finns också i SÄIFS 1995:2 (senast ändrad och omtryckt i SÄIFS 1997:2). Till 15 Det är särskilt viktigt att ett tillförlitligt system finns för fyllning av gasflaskor för lättkondenserad gas så att överfyllning förhindras. Närmare regler om fyllning finns t.ex. i Tryckkärlskommissionens Gasflaskanvisningar. Det är angeläget att även tätheten kontrolleras i samband med fyllning. Se även kommentarer till 16. Till 16 Vid bedömningen om fyllningen kan göras på ett betryggande sätt är det viktigt att hänsyn bl.a. tas till flaskans ursprung, skick, tid sedan flaskan senast kontrollerats, tryckangivelser samt märkning i övrigt. Om någon tveksamhet uppkommer vid den bedömning som görs innan fyllningen utförs, bör kontakt tas med sådant företag som åsyftas i 12. Till 18 Ventil till gasflaska för brandfarlig gas skall enligt SÄIFS 1995:2 (senast ändrad och omtryckt i SÄIFS 1997:2) vara certifierad av ackrediterat certifieringsorgan. För vissa slangar och slangledningar finns bl.a. svensk standard SS--EN ISO 7751 som behandlar förhållanden mellan provtryck och sprängtryck respektive arbetstryck. Till 19 Svensk standard SS--EN 730 kan tjäna till ledning vid val av slangbrottsventil. Till 20 Regler för val av gänga mellan gasflaska och ventil samt ventilutlopp och deras utformning återfinns i ett flertal svenska standarder. Till 21 Det är viktigt att i gasflaskpaket ingående gasflaskor är sammanhållna av en metallram som är dimensionerad för den statiska och dynamiska belastning som kan förekomma samt att paketet är försett med anordningar som säkerställer betryggande hantering. Härvid är det speciellt viktigt att samlingsrör och huvudventil placeras innanför gasflaskpaketets ram på sådant sätt att de skyddas mot skada. De dimensioneras lämpligen för ett tryck som är lägst 1,5 x flaskornas provtryck, dock lägst 300 bar om paketet innehåller acetylen. Regler för dimensionering m.m. av rörledningar finns i Tryckkärlskommissionens Rörledningsnormer.
16 Det är även viktigt att gasflaskpaket för acetylen är utformade så att de enskilda flaskorna kan kylas med vatten för att hindra acetylensönderfall vid t.ex. brand. Till 22 Vid fyllning av gasflaskpaket är det viktigt att se till att den tilllåtna fyllningsvikten inte överskrids för någon enskild flaska. Det är bl.a. viktigt att se till att transport av gasflaskpaket kan ske på ett så säkert sätt som möjligt med avseende på risk för läckage vid t.ex. trafikolycka. Det innebär i de flesta fall att de enskilda gasflaskornas ventiler är stängda under transport. Till 23 För transport av gasflaskor finns bestämmelser utfärdade av Statens räddningsverk (SRVFS 1998:8). Gasolflaskor av typ H 11 är flaskor som är försedda med ventil av s.k. click-on typ.
17 Information från Arbetarskyddsstyrelsen Aktuella regler Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) AFS 1994:2 AFS 1996:10 AFS 1996:11 AFS 1996:12 AFS 1997:11 Farliga ämnen. Sömlösa gasflaskor av stål. Sömlösa gasflaskor av legerad och olegerad aluminium. Svetsade gasflaskor av olegerat stål. Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. Övrigt EU's Transportdirektiv 94/55/EG EU's Transportdirektiv 96/86/EG Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 1994:12 (senast ändrad KIFS 1997:5) Sprängämnesinspektionens författningssamling SÄIFS 1995:5 (senare ändrad och omtryckt i SÄIFS 1997:2) Sprängämnesinspektionens författningssamling SÄIFS 1995:5 (ändrad i SÄIFS 1996:7) Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1998:8) Svensk författningssamling (SFS 1992:1119) Svensk Standard (SS 2230) Svensk Standard (SS 2231) Svensk Standard (SS-EN ISO 7751) Svensk Standard (SS-EN 730) Tryckkärlskommissionens Gasflaskanvisningar Tryckkärlskommissionens Rörledningsnormer
18